Skatteutskottets betänkande2001/02:SKU17

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlar  utskottet  ett  nittiotal
motioner från den allmänna motionstiden 2001.  I ett
inledande  avsnitt  om  allmänna energibeskattnings-
frågor behandlas bl.a. yrkanden  om  utformningen av
en     skatteväxling     och     reformeringen    av
energibeskattningssystemet, elproduktionen  och  den
nordiska      elmarknaden,      energiskatter      i
produktionsledet,  gemensamma  miniminivåer  inom EU
för  energi-  och  koldioxidskatter,  användning  av
kvalificerad  majoritet i rådet, huruvida torv skall
klassas    som    ett    förnybart    bränsle    och
kraftvärmeproduktionen   och   naturgasens   roll  i
energisystemet.  I  de  följande avsnitten behandlas
jordbrukets      miljö-      och      energiskatter,
trafikbeskattning (åkerinäringen, fossila drivmedel,
alternativa   drivmedel,   fordonsskatt  etc.)   och
alkohol- och tobaksskattefrågor m.m.

Utskottet   avstyrker  samtliga   motionsyrkanden.
Utskottet föreslår  slutligen  att riksdagen tar upp
ärendet för avgörande efter endast en bordläggning.
Vid betänkandet fogas 23 reservationer  (m, kd, c,
fp, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Energibeskattning, allmänt

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:K426
yrkande    26,    2001/02:Sk212,   2001/02:Sk218,
2001/02:Sk286,   2001/02:Sk369,    2001/02:Sk420,
2001/02:
Sk427,        2001/02:Sk443,       2001/02:Sk455,
2001/02:Sk478,    2001/02:Sk489    yrkande    28,
2001/02:Sk491  yrkandena  9  och 23, 2001/02:U301
yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande  6, 2001/02:U348
yrkande  7,  2001/02:MJ337  yrkandena  6  och  7,
2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:N35  yrkande  8,
2001/02:N213  yrkande  6, 2001/02:N238 yrkande 1,
2001/02:N269 yrkande 2 och 2001/02:N371 yrkandena
4, 5, 18 och 19.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (mp)

2. Jordbrukets miljö- och energiskatter

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk326,
2001/02:Sk362 yrkande  1, 2001/02:Sk417 yrkandena
1,  2 och 5, 2001/02:Sk433  yrkandena  2  och  6,
2001/02:Sk450  yrkande 5, 2001/02:Sk468 yrkandena
13, 2001/02:
MJ336  yrkande  5,   2001/02:MJ340   yrkande   2,
2001/02:MJ341  yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena
4 och 5, 2001/02:MJ423  yrkande 10, 2001/02:MJ464
yrkande 4 och 2001/02:MJ526 yrkande 14.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (fp)

3. Åkerinäringen

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk222,
2001/02:Sk244, 2001/02:
Sk248, 2001/02:Sk407, 2001/02:Sk418 yrkandena 13
och 2001/02:
MJ521 yrkande 13.
Reservation 9 (m, kd)
Reservation 10 (fp)

4. Fossila drivmedel

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sk202,
2001/02:Sk203, 2001/02:
Sk204,        2001/02:Sk215,       2001/02:Sk231,
2001/02:Sk285,     2001/02:Sk289    yrkande    1,
2001/02:Sk433 yrkande  1, 2001/02:Sk450 yrkande 3
och 2001/02:N265 yrkande 4.
Reservation 11 (m)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk346,
2001/02:Sk406, 2001/02:
Sk419,       2001/02:Sk435,        2001/02:Sk475,
2001/02:MJ287 yrkande 2, 2001/02:MJ423  yrkandena
4, 6 och 13 och 2001/02:N265 yrkande 5.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)
Reservation 14 (fp)

6. Fordonsskatt

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Fi230
yrkande    2,    2001/02:Sk201,    2001/02:Sk267,
2001/02:Sk314,    2001/02:Sk329,   2001/02:Sk347,
2001/02:Sk405 yrkandena  1  och 2, 2001/02:Sk448,
2001/02:MJ342 yrkande 2 och 2001/02:MJ423 yrkande
3.
Reservation 15 (kd)

7. Differentierad drivmedels- och
fordonsskatt

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk216,
2001/02:Sk293, 2001/02:
Sk312  yrkandena   1  och  2,  2001/02:Sk353  och
2001/02:N372 yrkande 7.
Reservation 16 (kd)

8. Alkoholbeskattning

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk230,
2001/02:Sk350, 2001/02:
Sk409,  2001/02:So275  yrkande  2,  2001/02:So616
yrkande 2 och 2001/02:So629 yrkandena 1 och 5.
Reservation 17 (m)

9. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Sk408,
2001/02:So616 yrkande 3 och 2001/02:So629 yrkande
4.
Reservation 18 (m)

10. Försäljning i flygplatsernas
taxfreebutiker

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk252.

11. Avfallsskatt

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk239,
2001/02:MJ337   yrkandena    24    och   25   och
2001/02:MJ521 yrkande 12.
Reservation 19 (c)
Reservation 20 (fp)

12. Skatt på kväveutsläpp från
reningsverk

Riksdagen  avslår motion 2001/02:MJ466  yrkande
7.
Reservation 21 (mp)

13. Avgift på amalgam

Riksdagen avslår  motion  2001/02:So636 yrkande
6.
Reservation 22 (mp)

14. Skatt på spel

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Sk279,
2001/02:Sk297, 2001/02:
Sk305  yrkandena   1  och  2,  2001/02:Sk447  och
2001/02:MJ524 yrkande 2.
Reservation 23 (kd)

Utskottet föreslår att riksdagen avgör ärendet efter
endast en bordläggning.


Stockholm den 5 mars 2002


På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har  deltagit  i beslutet: Arne
Kjörnsberg  (s),  Carl  Fredrik  Graf  (m),  Lisbeth
Staaf-Igelström  (s),  Per  Rosengren  (v),  Kenneth
Lantz  (kd),  Per  Erik  Granström (s), Marietta  de
Pourbaix-Lundin (m), Ulla  Wester (s), Lena Sandlin-
Hedman  (s),  Marie Engström (v),  Sven  Brus  (kd),
Catharina Hagen  (m),  Gudrun  Lindvall  (mp),  Rolf
Kenneryd   (c),   Lennart  Kollmats  (fp),  Per-Olof
Svensson (s) och Anna Kinberg (m).

2001/02

SkU17


Redogörelse för ärendet



Riksdagen har under  hösten  2001, efter beredning i
bl.a.    skatteutskottet,    godtagit    regeringens
inkomstberäkning i budgetpropositionen  för 2002 och
regeringens   förslag  i  budgetpropositioner   till
förändringar   på   skatteområdet   bl.a.   avseende
punktskatterna.     Riksdagen    avslog    samtidigt
oppositionspartiernas  budgetpåverkande motioner med
alternativa  inkomstberäkningar   och  skatteförslag
(prop.      2001/02:1,      bet.      2001/02:FiU1).
Skatteutskottet  behandlar nu i detta betänkande  de
motionsyrkanden angående  punktskatter  som återstår
efter   höstens   budgetbehandling.   Ett   tjugotal
motioner  om reklamskatt som skulle ha behandlats  i
detta betänkande  har  brutits ut och kommer att tas
upp senare under våren i ett särskilt betänkande.

Utskottets överväganden


Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     avslår     motioner     rörande
utformningen   av   en   skatteväxling    och
reformeringen  av energibeskattningssystemet,
elproduktion och den nordiska elmarknaden och
energiskatter i  produktionsledet, gemensamma
miniminivåer  inom   EU   för   energi-   och
koldioxidskatter,  användning av kvalificerad
majoritet  i  rådet,  huruvida   torv   skall
klassas  som ett förnybart bränsle och kraft-
värmeproduktionen   och  naturgasens  roll  i
energisystemet.
Jfr reservationerna 1  (m),  2 (kd), 3 (c), 4
(fp) och 5 (mp).

Inledande bakgrund

Riksdagen har ställt sig bakom  den  strategi för en
successivt  ökad  miljörelatering  av skattesystemet
genom grön skatteväxling som presenterades i budget-
propositionen   för   2001.   En   reformering    av
energiskattesystemet utgör därvid en central del och
Skatteväxlingskommitténs principskiss utgör utgångs-
punkten  för  reformarbetet  (prop.  2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1).  Grunden för strategin är  att  höjda
skatter  på  energi-  och  miljöområdet  växlas  mot
sänkta skatter  på  arbete.  Skatteväxlingsstrategin
beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30
miljarder kronor. Under inledningsåret  2001 var den
totala    omslutningen    3,3    miljarder   kronor.
Inriktningen var då att ge koldioxidskatten  en ökad
tyngd  i  förhållande till energiskatten. Skattehöj-
ningarna  på   energiområdet   koncentrerades   till
fossila bränslen för uppvärmning, till elförbrukning
och  till  dieselolja.  Dessa höjningar växlades mot
höjda grundavdrag för löntagare  och pensionärer och
sänkta  arbetsgivaravgifter  och  egenavgifter   för
egenföretagare.

Riksdagen  har  vidare  i  samband  med den gångna
höstens budgetberedning godtagit det andra  steget i
skatteväxlingen  som  för  2002  innebär  en skatte-
växling  på  ca  2 miljarder kronor. Skatteväxlingen
bestod av höjda grundavdrag  i  inkomstskatten, höjd
koldioxidskatt  på  bränslen  för uppvärmning,  höjd
energiskatt  på  el  samt  höjd avfallsskatt  (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:
FiU1).   I   budgetpropositionen   för   2002   drar
regeringen   även    upp    riktlinjerna    för   en
skattestrategi för alternativa drivmedel i syfte att
stimulera introduktionen av sådana drivmedel.
En  reformering av energiskattestrukturen och  ett
stegvis införande av skatteväxlingskommitténs modell
bedöms  skapa  en energiskattemiljö som säkerställer
en   effektiv   miljöstyrning    och   en   varaktig
finansiering  av  sänkta  skatter  på   arbete.  Det
reducerade  skatteuttaget  för  de konkurrensutsatta
sektorerna   bör  kunna  behållas  och   alternativa
avgränsningar   av   dessa  områden  med  reducerade
skatter,  bl.a. i förhållande  till  tjänstesektorn,
skall  utredas.  Inom  Regeringskansliet  pågår  ett
omfattande  arbete  när  det gäller reformeringen av
energibeskattningen.
Utredningar har initierats i fråga om utformningen
av nedsättningsreglerna för  tillverkningsindustrin,
växthusnäringen  samt  jordbruks-,  skogsbruks-  och
vattenbruksnäringarna, vägtrafikbeskattningen  och i
fråga  om  övriga  miljörelaterade skatter. Dessutom
görs analyser av alternativa  ekonomiska  styrmedel.
Det  gäller  bl.a.  handel  med  utsläppskvoter  och
system för handel med förnybar el  med hjälp av s.k.
gröna certifikat. Ytterligare styrmedel som studeras
vid   sidan   av   skatter   är   driftsbidrag   och
investeringsbidrag. I vissa frågor  föreligger redan
förslag från utredningar.
Regeringen har också tillkallat en  utredare (dir.
2001:122) som skall granska och utvärdera insatserna
inom 1997 års energipolitiska program och  analysera
behovet   av  förändringar.  Utredaren  skall  lämna
förslag  till   riktlinjer   för   det   långsiktiga
energipolitiska       programmet      inför      den
planeringsperiod som börjar  2003.  Utredaren  skall
redovisa insatser som skall leda till en långsiktigt
hållbar energiförsörjning.
En  energipolitisk  proposition  är  aviserad  att
avlämnas under mars 2002.

Motioner

I Moderata samlingspartiets partimotion N213 yrkande
6  av  Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att det brådskar
att få till  stånd en ökad anpassning av principerna
för energibeskattningen mellan de nordiska länderna.
Skilda beskattningsprinciper  mellan  länderna hotar
effektiviteten    på    den    gemensamma   nordiska
elmarknaden  vilket  leder  till  samhällsekonomiska
kostnader och en ökad miljöpåverkan.

I  Moderata samlingspartiets kommittémotion  Sk491
av Carl  Fredrik  Graf  m.fl.  (m)  anförs  att inga
fiskala  energiskatter bör tas ut i produktionsledet
(yrkande 9)  och  att  Sveriges internationellt sett
stora  och  energikrävande  industrisektor  drabbats
hårt  av  produktionsskatterna  på  el.  I  motionen
föreslås också  att  energiskatterna för hotell- och
restaurangbranschen skall  ses  över  (yrkande  23).
Motionärerna  framhåller  att  branschen  får betala
konsumentskatt  på energi, medan livsmedelsindustrin
har lägre skattetariff.
I Kristdemokraternas  partimotion  K426 yrkande 26
av  Alf Svensson m.fl. (kd) och kommittémotion  N371
yrkande  19 av Inger Strömbom m.fl. (kd) betonas att
det krävs  gemensamma  europeiska  åtgärder  för att
sänka  koldioxidutsläppen. Ett effektivt medel  vore
att   i   EU    lagstifta    om   miniminivåer   för
miljöavgifter.
Enligt  Kristdemokraternas  kommittémotioner   N35
yrkande 8 och N371 yrkande 4 av Inger Strömbom m.fl.
(kd)  bör förhandlingar inledas med bl.a. Danmark så
att kolkraftproducerad  el  vid  import till Sverige
kan  beläggas  med  miljöavgift. Motionärerna  anför
vidare i motion N371  att  regeringen bör presentera
ett  skattesystem  där  goda  miljöegenskaper,   hög
energieffektivitet  och  hög  elproduktion premieras
medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs
med miljöavgifter (yrkande 5).  Enligt  motionen bör
EU bli mer handlingskraftigt på miljöområdet. Beslut
om   miljöavgifter   bör   därför   kunna   tas  med
kvalificerad majoritet (yrkande 18).
I  Centerpartiets partimotion MJ337 yrkande  6  av
Agne Hansson  m.fl.  (c)  anförs att ett nytt system
för energibeskattning skall bygga på att förorenaren
betalar och att de olika energislagens  marknadspris
speglar samhällets totala kostnader. Regeringen  och
riksdagen bör, enligt motionen, sätta tydliga miljö-
mässiga   ramar   för   energisystemet   inom  vilka
marknadsekonomins dynamik och utvecklingskraft skall
verka i miljöns tjänst.
Centern  anför  vidare i samma motion (yrkande  7)
och  i  partimotion  Sk489  av  Agne  Hansson  m.fl.
(yrkande 28) att en skatteväxling  måste utformas så
att   en  framtida  handel  med  utsläppsrättigheter
underlättas.  Det  innebär, enligt motionärerna, att
de  nuvarande  nedsättningsreglerna   för  industrin
successivt   bör   fasas   ut   och   skillnaden   i
miljöbeskattning   mellan  hushållen  och  industrin
jämnas ut.
I Centerns partimotion  U302  yrkande  6  av  Agne
Hansson  m.fl. (c), slutligen, anförs att Sverige  i
EU  bör driva  frågan  om  miniminivåer  för  miljö-
skatter.  Det  vore  bra för miljön och ett bra sätt
att  skapa likvärdiga konkurrensvillkor,  t.ex.  för
det svenska jordbruket.
I Folkpartiets partimotion U301 yrkande 43 av Lars
Leijonborg   m.fl.   (fp)   anförs   att  en  skärpt
koldioxidskatt som beslutas nationellt  riskerar att
försämra  den  inhemska  industrins konkurrenskraft.
Sverige bör i EU verka för  en  gemensam  miniminivå
för koldioxidskatt (tkg).
Folkpartiet framhåller i partimotion MJ521 yrkande
9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vidare att  EU måste
ges  makt  över  klimatpolitiken.  Regeringen  måste
snabbt    ändra    inställning    till   frågan   om
majoritetsbeslut avseende miljöskatter och, föreslår
motionärerna,  som  ett  första  steg verka  för  en
europeisk miniminivå för koldioxidskatten.
I Miljöpartiets kommittémotion U348  yrkande  7 av
Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att regeringen  i
EU   bör  verka  för  en  plan  för  att  underlätta
användandet  av  miljörelaterade skatter bl.a. genom
framtagande av gemensamma  miniminivåer  för energi-
och koldioxidskatter.
I  motion  Sk420  av Ola Sundell (m) föreslås  att
energitorv bör jämställas  med andra biobränslen och
undantas  från koldioxidskatt.  I  motion  Sk218  av
Harald Nordlund  (fp)  däremot föreslås införande av
koldioxidskatt på torv.
I  motion  Sk286  av Elizabeth  Nyström  och  Kent
Olsson (m) föreslås att  effektskatten  på kärnkraft
avskaffas  med  motivering att skatten är kontrapro-
duktiv    eftersom    den    diskriminerar    svensk
kraftindustri och drabbar konsumenterna samt att den
också har negativa miljöeffekter.
I motion Sk427 av Berit Adolfsson (m) sägs att det
är  dags  att  sänka  elskatten.   Sedan   1996  har
hushållens elskatter höjts med 100 %. Därtill kommer
produktionsskatt   på   kärnkraftsel  och  moms  som
beräknas också på den påförda skatten.

I ett flertal motioner berörs kraftvärmeproduktionen
och naturgasens roll i energisystemet.

I motion Sk369 av Urban Ahlin  och  Kjell  Nordström
(s)   sägs   att   skattereglerna  inte  underlättar
kommunernas   energiomställning   genom   exempelvis
uppbyggande av  kraftvärmeproduktion och fjärrvärme.
Flera fjärrvärmebolag har svårt att få industrin att
ansluta  sig till  nätet  eftersom  reglerna  gynnar
oljeuppvärmning  för  industrin.  Det  behövs enligt
motionen därför en översyn av reglerna.

I  motion Sk212 av Anna Åkerhielm och Jan  Backman
(m) anförs att betydande delar av kolkraften i norra
Europa   skulle   kunna  ersättas  av  naturgaseldad
kraftvärme.   Det   är    angeläget    att   svenska
energiskatter  anpassas så att effektiv elproduktion
med   liten   miljöpåverkan    kan   konkurrera   ut
kolkraften.
I  motion  Sk443  av  Ingvar  Eriksson   och  Maud
Ekendahl (m) anförs att regeringen utan dröjsmål bör
miljöanpassa  energiskatterna  så  att naturgaseldad
kraftvärme kan tränga tillbaka smutsig kolkraft.
I  motion  Sk455  av  Ewa  Thalén Finné  och  Lars
Lindblad   (m)  betonas  att  svensk   energi-   och
skattepolitik  måste  skapa  förutsättningar  för en
effektiv och miljövänlig produktion av el och värme.
Med    rätt   förutsättningar   kan   naturgaseldade
kraftvärmeverk  tillsammans med biobränsle, vatten-,
vind-, sol- och kärnkraft konkurrera ut elproduktion
med kol och olja.
I motion N238 yrkande  1 av Kenneth Lantz och Lars
Gustafsson  (kd) anförs att  kraftvärmebeskattningen
behöver ses över  så  att  naturgaseldad  kraftvärme
blir konkurrenskraftig. Det är ett viktigt  steg för
att miljömålen skall uppnås.
I  motionerna  N269 yrkande 2 av Eva Flyborg  (fp)
och Sk478 av Annelie  Enochson  m.fl. (kd, m) anförs
att  kraftvärmebeskattningen  bör  ändras   så   att
kraftvärme  kan konkurrera med övrig elproduktion på
likvärdiga villkor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     anser     att     reformeringen     av
energiskattesystemet  är  en  mycket komplicerad och
grannlaga uppgift och som framgått  av den inledande
bakgrunden  pågår  ett  omfattande  utredningsarbete
rörande olika delar av systemet. Utskottet anser att
det fordras ingående övergripande analyser  för  att
sammanfoga    de   olika   komponenterna   till   en
sammanhållen politik på energibeskattningens område.
Många av de frågor  som  tas  upp  i  de nu aktuella
motionerna  rör  områden  som  är under överväganden
eller som initierats i olika utredningar, och enligt
utskottets  mening  bör  riksdagen   inte  föregripa
regeringens   beredningsarbete   utan   avvakta   de
överväganden  som  det  pågående arbetet på  området
föranleder.

Utskottet delar motionärernas  syn  när det gäller
vikten  av  att  Sverige  håller  en  fortsatt   hög
ambitionsnivå    när   det   gäller   att   begränsa
koldioxidutsläppen.  Sverige  och några andra länder
har valt att ligga steget före  vid  beskattning  av
koldioxidutsläpp  och tar på detta sätt ett särskilt
ansvar för de globala  miljöproblem  och  risker som
utsläppen  av  växthusgaser  ger  upphov  till.  Ett
viktigt  inslag  i denna strategi är att Sverige  på
ett aktivt sätt söker  förmå  andra länder att följa
efter  och införa motsvarande ekonomiska  styrmedel.
En sådan  internationell  beskattning  är  målet med
Sveriges   agerande   på  detta  område  och  skulle
dessutom minska behovet  av särskilda regler för den
konkurrensutsatta svenska  industrin.  I promemorian
Förslag  till  program  för  långsiktigt  avtal  med
energiintensiv industri (Ds 2001:65) presenteras ett
principförslag  till  ett  program  för  långsiktiga
avtal för att främja energieffektivisering och andra
åtgärder   inom  energiintensiv  industri  som   kan
påverka utsläppen  av klimatpåverkande gaser. Syftet
med programmet är att  på ett kostnadseffektivt sätt
minska  utsläppen av växthusgaser  som  bidrag  till
uppfyllandet av det svenska klimatmålet.
Utskottet  tar härefter upp frågan om elproduktion
och  den  nordiska   elmarknaden   samt   frågan  om
energiskatter  i  produktionsledet.  Dagens  svenska
energibeskattning   är   i   huvudsak  utformad  som
konsumtionsskatt, dock med inslag  av  beskattning i
produktionsledet.  All elproduktion i Sverige  är  i
dag   skattefri.   Kvarvarande    rester    av    en
produktionsskatt   på   el   finns  i  form  av  den
effektskatt  som tas ut på kärnkraftverk.  Riksdagen
avskaffade produktionsskatten  på  el  producerad  i
vattenkraftverk    den    1 januari    1999   (prop.
1997/98:150,   bet.   1997/98:FiU20).  Den  del   av
fastighetsskatten på markvärdet  av  vattenkraftverk
som svarade mot den tidigare produktionsskatten togs
bort  vilket  innebar  en  sänkning  av  skatten  på
markvärdet  från 2,21 % till 0,5 %. Kvarvarande  del
svarar    mot    den     skatt    som    utgår    på
industrifastigheter. Produktionsskatten på kärnkraft
lades om fr.o.m. den 1 juli  2000  till  en skatt på
installerad   effekt   (prop.   1999/2000:105,  bet.
1999/2000:SkU22). Omläggningen från  en rörlig skatt
var avsedd att minska riskerna för snedvridningar  i
elproduktionssystemet. Vid införandet av effektskatt
på kärnkraftverk aviserade regeringen sin avsikt att
noga  följa  vilka  konsekvenser en övergång till en
fast skatt skulle få,  för  att  säkerställa att det
inte uppkommer några icke avsedda effekter.
Elmarknadens  avreglering och internationalisering
har som motionärerna  påpekar  fått  vissa  negativa
konsekvenser   från  miljösynpunkt.  I  Sverige  har
svensk kondenskraft i viss mån ersatts av importerad
elkraft producerad  i Danmark på mindre miljövänligt
sätt. Det kan möjligen  bero  på  lägre miljökrav på
dessa  anläggningar  och att elmarknaden  i  Danmark
inte varit avreglerad  i  samma  omfattning som i de
övriga    nordiska   länderna.   Enligt   utskottets
bedömning finns  det  ingen  grund för uppfattningen
att dansk elbeskattning skulle  diskriminera  svensk
el.  I  Sverige beskattas all el oavsett ursprung  i
konsumtionsledet.    Förslaget    om   en   särskild
miljöbeskattning   i   Sverige   som  bara   träffar
danskproducerad el från vissa anläggningar är enligt
utskottets mening knappast genomförbart.  Det  finns
anledning  att  anta  att  ökande  krav  kommer  att
ställas   på   bl.a.   elproduktion   som   inte  är
miljövänlig i samband med att staterna skall  minska
utsläppen  av  växthusgaser  i syfte att säkerställa
åtagandena under Kyotoprotokollet.
Utskottet  tar härefter upp frågan  om  gemensamma
miniminivåer    inom     EU    för    energi-    och
koldioxidskatter. Inom EU har Sverige verkat för att
gemensamma minimiskattesatser skall införas också på
naturgas  och  kol  och  har tillsammans  med  andra
länder sökt få till stånd en lösning som innebär att
nuvarande  mineraloljedirektiv  byggs  ut  till  ett
energiskattedirektiv.   Dessa  ansträngningar  ledde
till  att  kommissionen  i mars  1997  föreslog  ett
ramdirektiv  om  energibeskattning  där  skattebasen
utvidgas  till samtliga  energiprodukter.  Förslaget
innebär höjda  minimiskattesatser  och  samtidigt en
ökad  flexibilitet för medlemsstaterna i förhållande
till det nuvarande mineraloljedirektivet, vad gäller
möjligheterna till differentiering utifrån bränslets
miljöegenskaper.    Målsättningen    är   att   alla
energiprodukter   skall   omfattas   av  en  positiv
skattesats. Sverige har i en arbetsgrupp under rådet
kraftfullt  stött  arbetet  med  ett ramdirektiv  på
energiskatteområdet   och   lyckades   under    sitt
ordförandeskap  få i gång diskussionen efter två års
dödläge.
Frågan  om  utvidgad  användning  av  kvalificerad
majoritet     i    rådet     var     aktuell     vid
regeringskonferensen   i   Nice   i  december  2000.
Konferensen   beslöt   att   enhällighet    även   i
fortsättningen  skall  gälla  alla  bestämmelser   i
fördraget   som   rör   beskattning.   Den   svenska
inställningen   har   varit  att  skattefrågor  inom
unionen  även fortsättningsvis  skall  beslutas  med
enhällighet,  dvs. att medlemsländerna skall ha kvar
sin vetorätt. Det  kan i detta sammanhang framhållas
att  Amsterdamfördraget  innebar  att  miljöfrågorna
fick en  ökad  tyngd  inom EU:s målformuleringar och
att formerna för beslut  om  åtgärder  för att uppnå
miljömålen har ändrats. Europaparlamentet  har  fått
en     större     roll    i    lagstiftningsarbetet.
Amsterdamfördraget  innebar  också  att  området för
beslut  med kvalificerad majoritet utsträcktes  till
nya områden.
Energibeskattningen  av  naturgaseldad  kraftvärme
berörs i flera motioner. Kraftvärmeproduktion är ett
av  områdena  som  är  prioriterade enligt 1997  års
långsiktiga   energipolitiska    program.    I   ett
kraftvärmeverk  sker  samtidig produktion av el  och
värme. Kraftvärmeverk finns  i  ett  relativt  stort
antal  kommuner  samt  i  ett antal industrier (s.k.
industriellt  mottryck).  Några  kraftvärmeverk  har
möjlighet att producera el  utan samtidig produktion
av  värme,  s.k.  kondensdrift.   För   bränsle  som
förbrukas  för samtidig produktion av värme  och  el
får avdrag göras med halva energiskatten.
Naturgas  har   ett  antal  miljömässiga  fördelar
jämfört med andra fossila bränslen, och även jämfört
med  biobränsle. Naturgas  ger  upphov  till  mindre
mängd  koldioxid  än  olja  och kol samt till mindre
utsläpp av stoft, svavel, kväveoxider och oförbrända
kolväten än samtliga andra bränslen.  Innehållet  av
tungmetaller  är  helt  försumbart,  och  naturgasen
kräver  inget  transportarbete  i form av bil  eller
båt. Sedan den 1 augusti 2000 finns en naturgaslag i
Sverige    som    syftar    till    att    genomföra
Europaparlamentets  och rådets direktiv 98/30/EG  om
gemensamma  regler  för   den   inre  marknaden  för
naturgas. Direktivet syftar till  att  öppna och öka
tillträdet till systemen för naturgas och därmed öka
konkurrensen.
Riksdagen    antog    år   1998   riktlinjer   för
naturgasanvändningen i Sverige.  Enligt  dessa skall
bl.a. investeringar i rörledningar och inköp  av gas
ske efter strikt kommersiella principer. Gasen skall
av    egen   kraft   konkurrera   på   den   svenska
energimarknaden.    Naturgasen    är    med   dagens
skattesystem   det   konkurrenskraftigaste   fossila
bränslet i värmeproduktionen. Detta förklaras av att
framför  allt energiskatten är låg, men även av  ett
relativt lågt  kolinnehåll, dvs. låg koldioxidskatt.
I  elproduktionen   beskattas  i  dag  inte  fossila
bränslen, vilket innebär  att  både bränslekostnaden
för kol och eldningsolja är lägre  än  för naturgas.
Priset  på  naturgas  i Sverige anses vara  relativt
högt jämfört med priset på kontinenten. Elproduktion
i  kraftvärmeverk kan därför  ofta  inte  konkurrera
prismässigt,  och  det har varit billigare för t.ex.
kommunerna att köpa  el  än att producera den själv.
Enligt   analysen  i  promemorian   Utvärdering   av
Skatteväxlingskommitténs    energiskattemodell   (Ds
2000:73)   är  priset  avgörande   för   naturgasens
framtida konkurrenskraft,  vilket i sin tur beror på
tillförseln och tillgången på naturgas i Sverige.
Meningarna har varit delade om huruvida torv skall
klassas som ett förnybart bränsle  eller  ett  icke-
förnybart  bränsle.  I  samband  med  19901991  års
skattereform       undantogs       torven       från
koldioxidbeskattning,  dock  utan  att  klassas  som
biobränsle.  Skatteväxlingskommittén  ansåg  att det
fanns starka skäl från miljösynpunkt att klassa torv
som ett fossilt bränsle. En utredning (N2000:10) ser
för  närvarande  över  torvens  roll i ett uthålligt
energisystem (dir. 2000:110).
Utskottet    anser   att   överväganden    rörande
beskattningen av  kraftvärmeproduktion  ingår  i det
pågående     arbetet     med     en     sammanhållen
energibeskattning   och   att  riksdagen  inte   bör
föregripa dessa bedömningar. Utskottet avstyrker med
det ovan anförda samtliga de nu berörda motionerna i
motsvarande delar i den mån de inte är tillgodosedda
med vad utskottet anfört.

Jordbrukets miljö- och energiskatter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår motioner om  energiskatter,
gödselmedelsskatter                       och
bekämpningsmedelsskatter i jordbruket.
Jfr reservationerna 6 (m), 7 (kd) och 8 (fp).

Gällande bestämmelser

Sedan  den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn  av
samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid
förbrukning  av  el  och  bränslen.  På bränslen som
används  för  uppvärmning  och  drift  av stationära
motorer vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-  och
vattenbruksverksamhet   (inklusive  växthusnäringen)
utgår således ingen energiskatt,  och  en  reducerad
koldioxidskatt  motsvarande  30 %  av  den generella
nivån  tas  ut. De reducerade skattesatserna  gäller
dock  inte för  bensin  (oavsett  användning)  eller
andra  bränslen   som   förbrukas   för   drift   av
motordrivna fordon. Ingen energiskatt betalas heller
på el som förbrukas i dessa sektorer.

Företag  med  stor  energiförbrukning  kan få viss
ytterligare nedsättning av koldioxidskatten.  Om den
koldioxidskatt  som  belastar ett företag överstiger
0,8 % av försäljningsvärdet sätts skatten ned så att
den överskjutande skattebelastningen inte överstiger
24 %   av  det  överskjutande   skattebeloppet   för
bränslet  (0,8-procentsregeln). EG-rätten innehåller
dock minimiskattesatser som inte får underskridas.
Skatterna   på  bekämpningsmedel  och  gödselmedel
infördes båda 1984.  Gödselmedelsskatten  är 1,80 kr
för  varje  helt  kilo  kväve, förutsatt att andelen
kväve i medlet är minst 2 %,  och  30  kr  för varje
helt  gram  kadmium  i  gödselmedel,  till  den  del
kadmiuminnehållet  överstiger 5 gram per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten  är  20  kr  för varje helt
kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Motioner

I  Moderata  samlingspartiets  kommittémotion  Sk417
yrkandena 1 och 2 av Göte Jonsson  m.fl. (m) betonas
att regeringen utifrån en helhetssyn måste verka för
konkurrensneutralitet   mellan  länderna   och   för
samordnade regelverk för  växthusnäringen  inom  EU.
Motionärerna  begär  vidare  att  trädgårdsnäringens
särskatter och växthusodlingens skatter  på  bränsle
för uppvärmning skyndsamt bör ses över (yrkande 5).

I  Moderata  samlingspartiets kommittémotion MJ343
yrkande  4 av Göte  Jonsson  m.fl.  (m)  anförs  att
regeringen   höjt  dieselskatten  trots  jordbrukets
negativa konkurrenssituation.  Enligt  motionen  bör
dieselskatten  sänkas  till  53  öre  per  liter för
jordbruket,   skogsmaskiner  och  arbetsredskap.   I
motionen poängteras slutligen att skatteinstrumentet
inte är det bästa sättet att bedriva miljöarbete och
förhindra       läckage       från       jordbruket.
Handelsgödselskatten  på  kväve  bör  därför  slopas
(yrkande 5).
I  Vänsterpartiets kommittémotion Sk468 yrkande  1
av  Jonas   Ringqvist   m.fl.   (v)   föreslås   att
bekämpningsmedelsskatten  skall höjas och att dagens
viktbaserade   skatt  skall  kompletteras   med   en
dosbaserad  skatt.   Skatten   bör  enligt  motionen
återföras till jordbruksnäringen.  I motionen anförs
vidare att nuvarande handelsgödselskatt på kväve och
kadmium  är ett trubbigt instrument för  att  minska
växtnäringsläckaget  och  därför  bör  få  en  annan
utformning.  Det  kan innebära lägre skattetryck men
med bibehållen miljöstyrning (yrkande 2). I motionen
sägs slutligen att  det  är  orimligt  att jord- och
skogsbruket  skall  betala  en  del  av vägtrafikens
kostnader  och att diesel för arbetsmaskiner  endast
bör belastas  med samma energiskatt som eldningsolja
(yrkande 3).
I Kristdemokraternas  kommittémotion MJ340 yrkande
2 av Caroline Hagström m.fl.  (kd) föreslås att 0,8-
procentsregeln skall avvecklas  och  att den svenska
trädgårdsnäringen    i   övrigt   skall   få   samma
konkurrensvillkor     som      övriga     EU     och
konkurrentländer.
I Kristdemokraternas kommittémotion  MJ423 yrkande
10  av  Lars  Gustafsson  m.fl.  (kd)  föreslås  att
skatten  sänks  på  alkylatbensin (grön bensin)  för
motorsågar och trädgårdsredskap.
I Folkpartiets kommittémotion  MJ526 yrkande 14 av
Harald Nordlund och Lennart Kollmats  (fp) framhålls
att  skatten på handelsgödsel är nödvändig  för  att
minska   övergödningen   av  sjöar  och  vattendrag.
Sverige  bör  enligt motionen  driva  kravet  om  en
beskattning    baserad     på     kväveeffektivitet-
/kväveförlust  på EU-nivå för att ge  bönderna  goda
konkurrensförutsättningar.
I Miljöpartiets  kommittémotion MJ464 yrkande 4 av
Gudrun Lindvall m.fl.  (mp)  anförs  att det är lika
angeläget  att  komma ifrån gifterna i lantbruket  i
Sverige  som i Danmark.  I  Danmark  är  skatten  på
bekämpningsmedel   tio   gånger   högre,  framhåller
motionärerna.   Enligt   deras   mening  behövs   en
avvecklingsplan där det ingår att göra en översyn av
skatten  på  bekämpningsmedel  i  syfte  att  minska
användningen.
I motion Sk362 yrkande 1 av Lars  Hjertén och Lars
Elinderson  (m)  anförs  att  regeringens  löfte  om
bättre konkurrensförhållanden för  jordbruket, t.ex.
genom  återföring  av de s.k. gödselskatterna,  inte
har infriats. Enligt  motionen  bör  kväveskatten på
handelsgödsel avskaffas, och skatten på  diesel  som
används  i jord- och skogsbruket bör sänkas med 2:51
kr per liter till 53 öre per liter.
I motion  Sk433  yrkandena  2  och  6 av Catharina
Elmsäter-Svärd  m.fl.  (m)  anförs  att  jordbrukets
produktionsskatter   är   på  en  nivå  som  innebär
betydande  konkurrensnackdelar  i  förhållande  till
övriga  EU.  Motionären   föreslår  att  skatten  på
diesel,  eldningsolja, el och  handelsgödsel  sänks.
Skatten på  dieselolja för jord- och skogsbruket bör
enligt motionen sänkas till 53 öre per liter.
I motion Sk450  yrkande  5  av  Anders Sjölund (m)
sägs   att   det  är  viktigt  att  ge  skogs-   och
jordbruksföretag samma konkurrensförutsättningar som
i  grannländerna.   Skatterna   på   drivmedel   för
jordbruksredskap måste enligt motionären tas bort.
I  motion  Sk326 av Mikael Oscarsson (kd) sägs att
lantbruket behöver  få  lika  villkor när det gäller
skatt på diesel och handelsgödsel som övriga EU.
I motion MJ336 yrkande 5 av Holger Gustafsson (kd)
föreslås  att  lantbrukets lönsamhet  skall  stärkas
genom  en återföring  av  handelsgödselskatten  till
näringen  och  en sänkning av dieselskatten till EU-
nivå.
I motion MJ341  yrkande  1  av  Gunnel Wallin (c),
slutligen, framhålls att jordbruket  arbetar i fråga
om miljö och djuromsorg under högre krav än på andra
håll   i  EU.  Därtill  kommer  för  Sverige   unika
konkurrenstyngande  skatter och avgifter. Motionären
föreslår att kväveskatten slopas.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna framför krav på bl.a. sänkta skatter på
bränslen  och  drivmedel   och  yrkanden  med  olika
inriktning om skatten på handelsgödsel  och  bekämp-
ningsmedel i jordbruket (inklusive växthusnäringen).

Riksdagen  höjde  2001 energiskatten på dieselolja
med 10 öre per liter  med  hänvisning  till  att det
inte  från  miljösynpunkt var motiverat att ha lägre
skatt på diesel  än på bensin (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1).   Höjningen    hade    genomslag   på
jordbruket,        tillverkningsindustrin        och
transportområdet.
Riksdagen  höjde  vidare  vid  årsskiftet  2001/02
koldioxidskatten   på   bränslen   med   15 %,   men
beträffande  drivmedel  motsvarades  höjningen av en
motsvarande sänkning av energiskatten.  Omläggningen
utformades  vidare  så  att  skattebelastningen   på
tillverkningsindustrin,  jordbruks- (inklusive växt-
husnäringen), skogsbruks-  och vattenbruksnäringarna
blev  oförändrad,  vilket åstadkoms  genom  att  den
generella  koldioxidskattelättnaden  på  bränslen  i
dessa  sektorer   höjdes  från  65  till  70 %.  Vid
årsskiftet   slopades   vidare   fordonsskatten   på
jordbrukstraktorer.  I samband med att riksdagen tog
ställning   till   bränslebeskattningen    avvisades
förslag  från  oppositionen om sänkt skatt på  bl.a.
diesel (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).
Skattenedsättningskommittén  (Fi 2001:09) skall se
över utformningen av nedsättningssystemet  för bl.a.
jordbruks-,  skogsbruks-  och  vattenbruksnäringarna
(inklusive   trädgårdsnäringen).   Översynen   skall
omfatta beskattningen av såväl fossila  bränslen som
el.  Kommittén  skall bl.a. utreda förutsättningarna
för   en   annan   avgränsning    av   området   för
energiskattenedsättning   för  de  konkurrensutsatta
sektorerna  än vad som gäller  i  dag  och  särskilt
beakta gränsytorna  mot  andra sektorer samt el- och
värmeproduktionen.  Konsekvenserna  för  de  berörda
verksamheterna   när   det    gäller   bl.a.   deras
konkurrenskraft skall analyseras.
Beskattningen   av   dieselolja  för   jordbrukets
arbetsmaskiner    ses    med    förtur    över    av
Vägtrafikskatteutredningen   (Fi   2001:8),    (dir.
2001:12). Utredningen har i en promemoria i februari
2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett  att
om  dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall
sänkas  bör det ske till den s.k. uppvärmningsnivån,
vilket skulle  motsvara  sänkt  skatt med 62 öre per
liter. Det slutliga ställningstagande  i  frågan tas
när  utredningen utrett de grundläggande principerna
för trafikbeskattningen.
Beträffande  motion  MJ423  med  förslag  om sänkt
skatt    på   alkylatbensin   för   motorsågar   och
trädgårdsredskap   hänvisar   utskottet   till   vad
regeringen  anförde  i budgetpropositionen för 2002.
Regeringen bedömer att det av miljöskäl är motiverat
att    öka   användningen   av    alkylatbensin    i
tvåtaktsmotorer  och  att  en  skattesänkning skulle
kunna  användas som styrmedel. Naturvårdsverket  har
undersökt  de  tekniska förutsättningarna för och de
miljömässiga effekterna  av  en  skattesänkning.  En
rapport  presenterades  i  januari  2002. I budgeten
nämns en sänkning på 1,50 kr per liter och en ram på
0,1 miljarder kronor avsätts fr.o.m. år 2003.
Riksdagen  har efter förslag i budgetpropositionen
för 2002 beslutat  om  en  återföring  av skatten på
bekämpningsmedel  och handelsgödsel till  jordbruks-
näringen   (vilken   inbegriper    växthusnäringen).
Beslutet innebär att under innevarande  år  återförs
363  miljoner  kronor  och  för  åren  2003 och 2004
beräknas  anslaget till 420 respektive 430  miljoner
kronor. Regeringen skall till kommissionen överlämna
ett förslag till hur återföringen bör ske.
Sverige   har    sedan   1980-talet   haft   olika
handlingsprogram   för   att   minska   hälso-   och
miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel i
jordbruket  och  trädgårdsnäringen.   Det   gällande
programmet avsåg perioden 19962001. Jordbruksverket
och   Kemikalieinspektionen   i   samråd  med  andra
myndigheter arbetar med ett nytt program.
Regeringen har i juni 2001 tillkallat  en särskild
utredare  (dir.  2001:55)  med uppgift att utvärdera
skatterna på bekämpningsmedel  och  handelsgödsel  i
ett   längre   perspektiv.   Utredaren   skall  dels
analysera   och   bedöma   skatternas   påverkan  på
användningen    av    bekämpningsmedel    respektive
handelsgödsel, dels bedöma vilka effekter de  har på
miljön.  Med  utgångspunkt i detta skall det utredas
om skatterna bör förändras så att de kan fungera som
effektivare  styrmedel   på  miljöområdet  utan  att
kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.
Utskottet avstyrker med  det ovan anförda samtliga
de nu berörda motionerna i motsvarande  delar  i den
mån  de  inte  är  tillgodosedda  med  vad utskottet
anfört.

Vägtrafikbeskattning


Åkerinäringen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motioner  om  bl.a.  sänkt
skatt  på  diesel, sänkta arbetsgivaravgifter
och införande av kilometerskatt.
Jfr reservationerna 9 (m, kd) och 10 (fp).

Bakgrund

Bindande minimiskattesatser  för motorfordon finns i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.

Sverige  deltar  sedan den 1 januari  1998  i  det
gemensamma vägavgiftssystem  som  Belgien,  Danmark,
Luxemburg,   Nederländerna   och  Tyskland  tidigare
infört,   det   s.k.   Eurovignettsystemet    (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98: SkU7). Avgiften gäller för
lastbilar  och  lastbilsekipage med en totalvikt  på
minst 12 ton. För  dessa  fordon  har fordonsskatten
sänkts.  Bevis  för betald vägavgift  ger  rätt  att
trafikera  vägarna   i  anslutna  länder.  Riksdagen
beslöt  hösten  2000 (bet.  2000/01:SkU11  och  bet.
2000/01:SkU13) att vägavgiften i enlighet med rådets
direktiv 1999/62/EG skall differentieras efter vilka
krav  på utsläpp av  föroreningar  som  ett  fordons
motor uppfyller.
Tyskland  har  aviserat att man har för avsikt att
lämna vägavgiftssamarbetet  vid utgången av 2002 och
i stället införa en kilometerskatt.
En   samlad   handlingsplan   för    åkerinäringen
redovisades   för   riksdagen   våren   2000  (prop.
1999/2000:78,   bet.   1999/2000:TU11).   Regeringen
konstaterade   bl.a.   att  det  är  nödvändigt  att
intensifiera   arbetet   med    att    skapa    goda
förutsättningar   för  en  konkurrenskraftig  svensk
åkerinäring. I en debatt  den  25 januari  2001  med
anledning   av   interpellation  2000/01:170  uppgav
näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna
i denna plan pågår  i  samarbete med företrädare för
branschen.
Riksdagen     beslutade    efter     förslag     i
budgetpropositionen  för 2001 att höja energiskatten
på  dieselolja  med  100  kr  per  kubikmeter  jämte
indexuppräkning av skatten  (prop.  2000/01:1,  bet.
2000/01:FiU1).  Enligt  regeringens  och  riksdagens
mening fanns det från miljösynpunkt inte skäl att ta
ut  lägre  skatt  för  dieselolja  än för bensin.  I
propositionen hänvisades vidare till  att  den lägre
skattenivån  för dieselolja jämfört med bensin  hade
motiverats  med   hänsyn   till   den   yrkesmässiga
trafikens konkurrenssituation och att frågan  om  en
framtida  harmonisering av drivmedelsskatterna borde
kunna tas upp i den aviserade utredningen om en ökad
miljörelatering av vägtrafikbeskattningen.
Vägtrafikskatteutredningen  (Fi 2001:8) tillsattes
i april 2001 för att se över vägtrafikbeskattningens
utformning  (dir. 2001:12). Enligt  tilläggsdirektiv
(dir. 2002:26)  skall  utredningen analysera hur ett
svenskt  kilometerskattesystem   kan  utformas.  Ett
delbetänkande väntas i juni/juli 2002.
Kommissionen  har nyligen lämnat  en  vitbok,  Den
gemensamma  transport-politiken   fram   till  2010:
Vägval inför framtiden. Kommissionen menar bl.a. att
kostnaderna för vägtransporter skall betalas  av dem
som  använder  vägarna.  Med kostnader avses i detta
sammanhang    även    externa    kostnader     såsom
miljöpåverkan.  I  vitboken  diskuteras  även hur de
intäkter som kommer från vägtrafiken skall användas.
Vidare  pekar vitboken på praktiska svårigheter  som
uppkommit    p.g.a.   utformningen   av   direktivet
(1999/62/EG).  Ett exempel är att kilometerskatt som
endast får tas ut  på motorvägar, vilket i praktiken
gör  det omöjligt att  införa  en  kilometerskatt  i
Sverige.  Kommissionen  har  för avsikt att utarbeta
ett  förslag till direktiv om transporter  i  Europa
och  ett   nytt   direktiv   om  avgifter  på  tunga
godsfordon.

Motioner

I Folkpartiets partimotion MJ521  yrkande 13 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) betonas att transportnäringens
problem  bör  tas  på  allvar och att Folkpartiet  i
dagsläget  motsätter sig  ytterligare  höjningar  av
dieselskatten.  Enligt  motionen  bör  regeringen  i
stället arbeta inom EU för införandet av en gemensam
kilometerskatt på lastbilstrafik, en miljöåtgärd som
rimmar  väl  med  strävan  efter  en  enhetlig  inre
marknad med konkurrens på lika villkor.

I  motion  Sk407 Alf Eriksson (s) föreslås att det
genomförs en skatteväxling  mellan  fordonsskatt och
kilometerskatt.  Det innebär, enligt motionären,  en
bättre  konkurrensneutralitet   mellan  svenska  och
utländska åkare som kör i Sverige  och skulle minska
utsläppen från godstrafiken.
I motion Sk222 av Margareta Cederfelt  (m)  anförs
att  den  svenska  åkerinäringen har svårt att hävda
sig  i  konkurrensen med  utländska  åkare  och  att
dieselskatten behöver sänkas.
I motion  Sk244 av Christel Anderberg (m) sägs att
kostnadsbördan för åkerinäringen behöver sänkas till
en  internationellt   konkurrenskraftig   nivå.  Det
gäller sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt dieselskatt
och fordonsskatt.
I  motion Sk248 av Nils Fredrik Aurelius och  Leif
Carlsson  (m)  anförs att analyser visar att svenska
åkerier har kostnader  som  ligger 20 % över kostna-
derna  för  åkerier  i  konkurrentländerna  och  att
situationen har förvärrats  genom  riksdagens beslut
att  höja  dieselskatten.  I  motionen föreslås  att
riksdagen skall sänka dieselskatten med en krona per
liter.
I motion Sk418 yrkandena 13  av  Ingvar  Eriksson
och Olle Lindström (m) anförs att svensk åkerinäring
måste,  för  att hävda sig, få sänkta kostnader  och
därmed  chans  att   konkurrera   på  lika  villkor.
Motionärerna   framhåller   att   Sverige   förlorar
skatteintäkter om företagen läggs ned  eller flyttar
till   andra   länder.  Motionärerna  föreslår   att
regeringen  skall   lägga   fram   förslag   om   en
harmonisering  av  svenska  skatter  och avgifter på
åkerinäringen till vad som gäller i övriga EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av yrkandena  om  sänkt
skatt på diesel erinra om att riksdagen nyligen  med
anledning  av  budgetpropositionen  för  2002  tagit
ställning   till  skattenivån  på  drivmedel  (prop.
2001/02:1,  bet.  2001/02:FiU1).  Riksdagens  beslut
innebar en generell  höjning av koldioxidskatten med
15 % på bränslen. Det  sammanlagda  skatteuttaget på
drivmedel ändrades dock inte eftersom  energiskatten
sänktes lika mycket som koldioxidskatten  höjdes.  I
det  sammanhanget  avvisade  riksdagen  förslag från
oppositionen om sänkt skatt på bl.a. diesel.

Utvecklingen på transportmarknaden under senare år
har  inneburit  att en ökande andel av transporterna
inom samt till och från Sverige nu utförs av åkerier
som är etablerade  i andra länder och som i huvudsak
beskattas  i  sina hemländer.  Utskottet  anser  att
åkerinäringens  konkurrensproblem  inte ensidigt kan
knytas till skatten på dieselbränsle  utan det finns
en  rad  faktorer som bidrar till kostnadsskillnader
mellan svenska  åkerier  och  åkerier  i  andra  EU-
länder.  Det handlar bl.a. om löner och arbetstider.
Det rör sig  även  om  en  s.k.  social dumpning som
innebär att åkeriföretag i Europa  använder  sig  av
tredjelandschaufförer  med  låga  löner  och som har
långa  körtider.  Utskottet anser att åkerinäringens
problem måste angripas  från  ett  vidare perspektiv
och  att  frågan  måste  lösas  inom ramen  för  EU-
samarbetet.
Åkerinäringens       konkurrenssituation       har
uppmärksammats,  bl.a.  genom   det  transport-  och
näringspolitiska program för svensk  åkerinäring som
presenterades våren 2000 och genom det  arbete  inom
Regeringskansliet  med  programmet  som  bedrivits i
samarbete   mellan   representanter  för  branschen.
Utgångspunkten för programmet är att regeringen vill
samverka med åkeribranschen  för  att  åstadkomma en
livskraftig     svensk    åkerinäring.    Programmet
innefattar planerade åtgärder inom bl.a. områden som
myndighetskontroll  av tung trafik och EU-arbete med
harmonisering,  beskattningsfrågor   av  olika  art,
kvalitetssäkring och kompetensutveckling.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8)  skall  med
förtur  redovisa  de delar av uppdraget som särskilt
påverkar åkerinäringens konkurrenssituation. Förutom
fordonsskatten och drivmedelsskatten skall utredaren
analysera för- och  nackdelar  med en kilometerskatt
och hur ett system med kilometerskatt  i Sverige kan
utformas.
De frågor motionärerna tar upp kommer  således att
behandlas    inom    ramen    för    det    pågående
utredningsarbetet,   och   det  behövs  därför  inga
tillkännagivanden från riksdagen  av  det  slag  som
efterlyses  i motionerna. Utskottet avstyrker därför
samtliga i avsnittet  behandlade  motioner i berörda
delar.

Fossila drivmedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    motioner   om   sänkta
drivmedelsskatter    och   avdragsrätt    för
bensinstationer som bestulits på bensin.
Jfr reservation 11 (m).

Gällande bestämmelser

Beskattning   av   fordonsbränslen    regleras    av
energiskattelagen   (1994:1776).   Energiskatt   och
koldioxidskatt  tas  ut  på  bensin  och  dieselolja
enligt  skattesatser  som  anges  i  2  kap.  1 §  i
tabellform.    Koldioxidskatten   beräknas   utifrån
kolinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda
belopp per vikt eller volym.

Skatten på bensin  (miljöklass  1)  är 4,62 kr per
liter  (energiskatt 3,16 kr och koldioxidskatt  1,46
kr) och på diesel (omärkt miljöklass 1) 3 121 kr per
m3 (energiskatt  1 323  kr  och koldioxidskatt 1 798
kr).
Enligt  det  s.k.  mineraloljedirektivet   (rådets
direktiv  92/81/EEG om harmonisering av strukturerna
för punktskatter  på mineraloljor) skall alla motor-
bränslen  beskattas   och  vissa  minimiskattenivåer
måste iakttas vad gäller  beskattningen  av samtliga
fordonsbränslen.  Direktivet  innehåller möjligheter
till  full eller partiell skattebefrielse  för  viss
användning.  Medlemsländerna kan härutöver hos rådet
begära tillåtelse  att  tillämpa  undantag i form av
skattebefrielse eller skattenedsättning  enligt  ett
särskilt förfarande som fastställts i artikel 8.4  i
mineraloljedirektivet,  s.k.  8.4-undantag.  Sverige
har   fem   sådana   undantag   bl.a.   i   form  av
skattereduktion  för  dieselbränsle  i enlighet  med
indelning i miljöklasser samt en differentiering  av
skatten på blyfri bensin efter miljöklasser.

Motioner

I  Kristdemokraternas  kommittémotion N265 yrkande 4
av Ulf Björklund m.fl. (kd)  föreslås  att  boende i
glesbygd  bör  kompenseras med sänkt skatt på diesel
med 31 öre över  hela  landet  och  på  bensin  inom
stödområde A.

I motion Sk202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att
skattefrihet  införs  för bensinstationer när bensin
stjäls. Motionären anser  vidare  i motionerna Sk203
och Sk204 att bensinskatten bör sänkas  eftersom den
höga skatten slår hårt mot alla som bor där allmänna
kommunikationer  inte  kan  användas  för nödvändiga
transporter. Motionären anser också att  skatten  på
diesel   bör  sänkas  eftersom  den  slår  hårt  mot
jordbruk och åkerier.
I motion  Sk215  av Stefan Hagfeldt (m) anförs att
bensinskatten bör sänkas  eftersom den slår hårt mot
alla som är beroende av bil  och  speciellt  mot dem
som bor i glesbygd.
I  motion  Sk231 av Margareta Cederfelt (m) anförs
att bensinskatten  snarast  måste sänkas i syfte att
göra det möjligt för den enskilde  att  välja trans-
portmedel efter behov och inte efter skattekraft.
I  motion  Sk285  av  Björn  Leivik  och Elisabeth
Nyström   (m)   sägs   att   en   av  de  viktigaste
regionalpolitiska    reformerna    är   att    sänka
bränsleskatterna.
I  motion Sk289 yrkande 1 av Ingvar  Eriksson  och
Anders  G  Högmark (m) betonas att landsbygden måste
kunna utvecklas och att skatten på bensin därför bör
sänkas med mellan 0,75 kr och 1 kr per liter.
I motion Sk433  yrkande  1  av Catharina Elmsäter-
Svärd m.fl. (m) anförs likaledes  att  det måste bli
lättare  att  leva på landet. Skatten på bensin  och
diesel bör, enligt  motionärerna,  sänkas med 70 öre
per liter och reseavdraget bör höjas  till 20 kr per
mil.
I  motion  Sk450 yrkande 3 av Anders Sjölund  (m),
slutligen, påtalas  att  det förutom en uppgradering
av  vägstandarden  i Norrland  fordras  en  påtaglig
sänkning   av   drivmedelsskatten    så   att   både
arbetspendling  och  sociala möten kan ske  på  lika
villkor.  Bilavdraget bör  enligt  motionären  höjas
till 20 kr per mil.

Utskottets ställningstagande

Den  strategi   för   en   grön   skatteväxling   på
energiområdet som riksdagen ställde sig bakom hösten
2000   innebar   bl.a.   höjda  skatter  på  fossila
bränslen. Bensin undantogs dock från skatteväxlingen
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).

Riksdagen har tagit ställning  till skattenivån på
drivmedel  genom  budgetbeslutet  för   2002  (prop.
2001/02:1,  bet. 2001/02:FiU1) som bl.a. innebar  en
generell höjning av koldioxidskatten på bränslen med
15 %.  Drivmedlen   fick   motsvarande  sänkning  av
energiskatten där så var möjligt.  De  drivmedel som
endast belastades med koldioxidskatt undantogs  från
höjningen.  Riksdagen  avvisade  i  det sammanhanget
oppositionens  krav om bl.a. sänkt skatt  på  bensin
och diesel.
För  att  mildra   effekten   av   höjningarna  på
arbetsresor  har  riksdagen  höjt  det  avdragsgilla
beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan
bostad och arbetsplats och i tjänsten såväl 1998 som
2001.  Fordonsskatten  på  personbilar  som  ägs  av
boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan år
1980.
Utskottet anser att skatterna på bl.a. bensin  och
diesel  utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken som
syftar till  att  minska  utsläppen av koldioxid och
andra  växthusgaser. Utskottet  ser  inga  skäl  att
sänka skatten  på  bensin  och diesel och erinrar om
att drivmedelspriserna också styrs av en kommersiell
komponent.  Med  det  anförda  avstyrker   utskottet
motionerna N265, Sk203, Sk204, Sk215, Sk231,  Sk285,
Sk289, Sk433 och Sk450 i förekommande fall i berörda
delar.
I motion Sk202 föreslås skattefrihet för mackägare
när bensin stjäls. Den nuvarande ordningen för detta
område  ligger i linje med EU-rätten som föreskriver
att  skatt   skall   betalas   även  för  varor  som
försvunnit  genom  t.ex.  svinn  eller   stöld  från
skatteupplag.   Det   är   också  enligt  utskottets
uppfattning   från  allmänna  beskattningssynpunkter
önskvärt att det  utgår  punktskatter  på all bensin
som  förbrukas  i  landet  oavsett om den är  stulen
eller  säljs  legalt.  Utskottet   avstyrker  motion
Sk202.

Alternativa drivmedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen       avslår       motioner      om
skattenedsättning för alternativa  drivmedel,
fler pilotprojektdispenser, etanolinblandning
i bensin, beskattningen av biogas, innebörden
av  begreppet koldioxidneutral och innebörden
av motsvarande  bränsle i energiskattelagen
m.m.
Jfr reservationerna  12  (kd),  13 (c) och 14
(fp).

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt     energiskattelagen     (1994:1776)     tas
energiskatt,  koldioxidskatt och svavelskatt  ut  på
bensin, eldningsolja,  dieselolja,  fotogen,  gasol,
naturgas,  kol  och  petroleumkoks. Skattesatsen för
dessa   s.k.  direkt  skattepliktiga   bränslen   är
uttryckta  i  2  kap. 1 § i tabellform. Utöver dessa
bränslen skall skatt även utgå på övriga bränslen (i
praktiken  främst  biodrivmedel)   som  säljs  eller
förbrukas som motorbränsle eller som  tillsats  till
motorbränsle   eller   som   medel   för   att   öka
motorbränslets volym. Dessa bränslen beskattas efter
den  skattesats  som  gäller  för motsvarande direkt
skattepliktiga mineraloljeprodukt,  dvs. i praktiken
dieselolja  eller bensin beroende på vilket  fossilt
bränsle som det alternativa bränslet ersätter.

Enligt   energiskattelagen    kan   regeringen   i
särskilda fall medge nedsättning  av eller befrielse
från energi- och koldioxidskatterna  på bränslen som
används   i   försöksverksamhet   inom   ramen   för
pilotprojekt  som  syftar  till  att  utveckla   mer
miljövänliga  bränslen.  Bestämmelsen grundar sig på
artikel  8.2  d  i  det  s.k.  mineraloljedirektivet
(rådets  direktiv  92/81/EEG  om  harmonisering   av
strukturerna för punktskatter på mineraloljor).
Regeringen  har  under åren 19951998 beviljat ett
flertal pilotprojektdispenser  för  olika aktörer på
den svenska marknaden, som i praktiken har inneburit
att  all  användning av biodrivmedel (främst  etanol
och rapsmetylester)  varit  helt  eller  vad gäller
etanol i blandning med mineraloljeprodukt    i vart
fall delvis skattebefriad.
Regeringen   beslutade  i  november  2001  att  de
pågående pilotprojekt  som har skattenedsättning för
produktion av etanol och  rapsmetylester för drivme-
del  skall förlängas t.o.m.  utgången  av  2002  med
samma  villkor  och volymer. Förlängning ges till de
bolag som har verksamhet i dag och som ansökt om att
få  fortsätta.  Det   är   Svensk  Etanolkemi  AB  i
Örnsköldsvik och Svenska Ecobränsle  AB  i  Skåne. I
december  2001 gav regeringen vidare Preem Petroleum
AB  och  Agrooil   AB  tillåtelse  för  pilotprojekt
avseende  fortsatt  produktion   av   rapsmetylester
t.o.m.  2002. Elva ansökningar avslogs.  Tillståndet
för pilotprojekt  för  Agroetanol  AB som producerar
etanol  gäller enligt tidigare beslut  t.o.m.  2003.
Statens  energimyndighet  följer  årligen  på  rege-
ringens  uppdrag   upp   och   utvärderar   pågående
pilotprojekt avseende kostnadsutveckling och  miljö-
aspekter.
Biogas  är befriat från energi- och koldioxidskatt
i energiskattelagen  med stöd av ett rådsbeslut inom
EU  (art.  8.4  mineraloljedirektivet)   om  skatte-
befrielse för biologiskt framställd metan  och andra
avfallsgaser.   I   annat  fall  skulle  metanet  ha
beskattats som naturgas. I Sverige har detta tolkats
som   att   också   biogas    som    drivmedel   kan
skattebefrias.
I  direktiv 98/70/EG om kvaliteten på  bensin  och
dieselbränslen    (Auto/oil-direktivet)    begränsas
inblandning av etanol i bensin till en volymhalt  om
högst  5 %. Direktivet innebär inte något hinder mot
fortsatt   användning   av   E85  (85 %  etanol  och
återstoden  främst  bensin);  inte  heller  påverkas
möjligheterna  att  använda ren etanol  i  bussar  i
kollektivtrafik. Skälet  är  att  bränsle med så hög
inblandning  av  etanol inte betraktas  som  bensin.
Bestämmelserna    i    direktivet     tillämpas    i
medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari 2000.
Direktivet  har  genomförts  i svensk lagstiftning
genom  ändringar  i miljöbalken (prop.  1999/2000:9,
bet. 1999/2000:SkU11). Numera finns bestämmelserna i
lagen (2001:1080) om  motorfordons  avgasrening  och
motorbränslen.
Kommissionen  tog  i  november  2001 beslut om två
direktivförslag  och  ett  meddelande   för  minskad
användning av fossil energi. Enligt förslagen  skall
medlemsländerna   ha  rätt  att  skattesubventionera
biobränslen med upp  till  50 %,  i  vissa fall mer.
Målet  är att senast år 2020 minst 20 %  av  bensin-
och dieselförbrukningen  är  ersatt  med  etanol och
andra biobränslen.

Motioner

I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande  4
av Lars Gustafsson m.fl. (kd) sägs att skatteuttaget
på  vägtrafiken  skall  motsvaras  av  kostnader. De
förnybara  drivmedlen bör, enligt motionen,  befrias
från   koldioxidskatt.    Politiken   måste,   säger
motionärerna, inriktas på att  genom långsiktiga mål
driva   på  utvecklingen  för  energieffektiva   och
miljövänliga  fordon  och  nya  bränslen. I motionen
anförs  vidare  att  fler pilotprojektdispenser  för
alternativa  bränslen  bör   beviljas,   t.ex.   för
framställning    av    ekoparaffin    (yrkande   6).
Motionärerna  påtalar  slutligen att den  uppskjutna
skattefriheten  för  E85  till   2003   betyder  att
konsumenten  måste betala 10,95 kr för den  E85  som
behövs för att  ersätta  en  liter  bensin som i dag
kostar 9,45 kr. Detta kommer, framhålls  i motionen,
att  leda  till  färre inköp av etanolbilar (yrkande
13).

I Kristdemokraternas kommittémotion N265 yrkande 5
av Ulf Björklund m.fl.  (kd)  anförs  att regeringen
bör  ta  vara  på  den  möjlighet  till  alternativa
bränslen  som  bl.a.  inblandning av etanol i  redan
befintliga  motorer ger.  Möjligheten  till  inhemsk
produktion och skattelättnader för etanol skall inte
behöva dra ut på tiden, anser motionären.
I motion Sk475 av Berndt Ekholm (s) erinras om att
den etanol som finns inblandad i all bensin i dag är
5 % och skattefri.  Enligt  motionären  bör  skatten
från   miljösynpunkt   reduceras   även   på   högre
etanolinblandning.
I  motion  MJ287  yrkande  2  av Kenneth Lantz och
Gunnel  Wallin (kd, c) anförs att  beskattningen  av
biogas bör  ses  över.  Motionärerna  framhåller att
gasen  är ett utmärkt drivmedel för fordon  men  att
bl.a.  priset  måste  bli  användarvänligt.  En  låg
beskattning  uppmuntrar  inköp av fordon avsedda för
biogasdrift trots att inköpspriset  är  högre, säger
motionärerna.
I motionerna Sk346 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
och Sk435 av Harald Nordlund m.fl. (fp, c  mp)  sägs
att innebörden av begreppet motsvarande bränsle  i
energiskattelagen bör klargöras.
I  flerpartimotionen Sk406 av Sven Bergström m.fl.
(c,   v,    fp,    mp)    anförs    att    begreppet
koldioxidneutral,  i  samband  med en skattestrategi
för  alternativa  drivmedel  (se budgetpropositionen
avsnitt 8.6.4), måste få en så  vid innebörd att det
inte  inskränker  utvecklingsarbetet   mot  minskade
nettoutsläpp av koldioxid.
I motion Sk419 av Ingegerd Saarinen (mp)  sägs att
fördelningen mellan de två budgetpotterna reduktion
av  koldioxidskatt  för koldioxidneutrala drivmedel
respektive   pilotprojekt   lämpligen   bör   vara
flexibel så att en del av utrymmet i den förstnämnda
potten  får användas  för  att  öka  den  sistnämnda
potten.

Utskottets ställningstagande

Inom det långsiktiga energipolitiska program för ett
ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som
riksdagen  godkände  1997  (prop.  1996/97:84,  bet.
1996/97:NU12)  gör  staten  en kraftfull satsning på
forskning och utveckling bl.a.  med  syfte att sänka
produktionskostnaderna för alternativa drivmedel.

Reformeringen av energiskattesystemet,  vilken  är
en  central  del  i den gröna skatteväxlingen, skall
bidra bl.a. till att  gynna  användningen  av alter-
nativa    bränslen    som   leder   till   påvisbara
miljövinster.  Bland annat  biobränslena  får  genom
skatteväxlingen  en stärkt konkurrenskraft genom att
beskattningen    av    fossila     bränslen    ökar.
Skattesubventioner  för  att  gynna introduktion  av
alternativa  drivmedel  på marknaden  måste,  enligt
utskottets  mening,  dock  alltid   vägas   mot   de
statsfinansiella effekterna.
Riksdagen (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1) har
nyligen   tagit   del  av  regeringens  bedömning  i
budgetpropositionen  för  2002  om  hur  en strategi
fr.o.m.   2003   för   nedsättning   av  skatten  på
alternativa      drivmedel      skall      utformas.
Huvudkomponenterna     i     strategin    innefattar
skattelättnader   i   form  av  dels   energi-   och
koldioxidskattebefrielse för pilotprojektdispenser i
enskilda      fall,      dels      en       generell
koldioxidskattebefrielse    för    koldioxidneutrala
drivmedel med stöd av ett beslut enligt  artikel 8.4
i mineraloljedirektivet.
Utskottet anser att den redovisade skattestrategin
för   alternativa   drivmedel   i   allt  väsentligt
sammanfaller  med  de  intentioner  som redovisas  i
motion MJ423 om att förnybara drivmedel  bör befrias
från koldioxidskatt och om att driva på utvecklingen
av nya bränslen.
I  fråga  om att ta fram miljövänliga fordon  görs
betydande satsningar.  Regeringen  har initierat ett
samverkansprogram  med bilindustrin för  att  främja
utvecklingen av mer  miljöanpassade  fordon.  Staten
har  för  detta  ändamål  avsatt 500 miljoner kronor
under en sexårsperiod.
Att strategin, som påtalas  i  motion  MJ423,  kan
börja  tillämpas  först  2003  hänger samman med att
rådet  måste  godkänna  en ansökan  om  8.4-undantag
enligt    mineraloljedirektivet    och    att    EG-
kommissionens     godkännande     fordras     enligt
statsstödsreglerna  avseende  både  pilotprojekt och
den generella koldioxidskattebefrielsen.  Det hänger
också  samman  med att regeringen avser att se  över
den närmare innebörden  av  vilka produkter som ryms
inom begreppet koldioxidneutrala  drivmedel samt hur
skattebefrielsen för sådana drivmedel bör utformas i
skattelagstiftningen.
När   det  gäller  frågan  om  att  bevilja   fler
pilotprojektdispenser,    t.ex.   för   ekoparaffin,
erinrar utskottet om att det  åligger regeringen att
pröva sådana dispensansökningar.  Det  är emellertid
viktigt att understryka att skattenedsättningar bara
bör  komma  i  fråga  för alternativa drivmedel  som
innebär miljömässiga vinster.  Den  bedömningen  bör
innefatta  inte  bara  bränslet som sådant utan även
hur bränslet produceras och vad det produceras av.
Etanolinblandning  i bensin  berörs  i  motionerna
N265  och Sk475. Med anledning  av  den  förstnämnda
motionen vill utskottet framhålla att regeringen som
framgått     ovan     i    flera    fall    beviljat
skattenedsättningar för  etanolproduktion inom ramen
för pilotprojektdispenser.  I  den  senare  motionen
föreslås att även en större etanolinblandning  än  5
volymprocent bör vara tillåten.
Enligt budgetpropositionen för 2002 har regeringen
agerat  i  fråga  om etanolinblandning och i de ännu
pågående  förhandlingarna  inom  Auto/oil-programmet
föreslagit att gränsvärdet för inblandning av etanol
i bensin skall  höjas.  I  fråga  om dispens bedömer
regeringen att direktivet inte ger  utrymme  för ett
sådant  undantag.  När  de  pågående förhandlingarna
slutförts kommer regeringen att  aktualisera  frågan
under förutsättning att direktivet ändras.
Utskottet   anser   att   det  inte  behövs  något
tillkännagivande   från   riksdagen   i   fråga   om
etanolinblandning i bensin  eftersom frågan redan är
aktualiserad i Regeringskansliet.
Utskottet anser att motion  MJ287 om beskattningen
av biogas som drivmedel är tillgodosedd  i  och  med
att   biogas   (metan  framställd  genom  biologiska
processer) är skattefri  med  stöd  av  en  särskild
undantagsregel  i  2  kap.  11 §  energiskattelagen.
Regeln  har  införts  med  stöd  av  ett  rådsbeslut
(artikel    8.4    i    mineraloljedirektivet)    om
skattebefrielse för biologiskt  framställd metan och
andra avfallsgaser.
Två motioner, Sk435 och Sk346,  tar  upp frågan om
vad   som   avses   med   motsvarande  bränsle   i
energiskattelagen  i samband  med  beskattningen  av
alternativa drivmedel.  Skatt  för  ett  alternativt
drivmedel  skall  betalas enligt den skattesats  som
gäller   för   motsvarande   direkt   skattepliktiga
mineraloljeprodukt,  dvs.  i  regel dieselolja eller
bensin beroende på vilket fossilt  bränsle  som  det
alternativa   bränslet   ersätter.   Utskottet   har
förståelse  för motionärernas synpunkter att det kan
uppstå tillämpningsproblem.  Utskottet  räknar  dock
med   att   problemen   inte   är   större   än  att
beskattningsmyndigheten, dvs. Riksskatteverket eller
andra   rättstillämpande  myndigheter  kan  lösa  de
frågor som uppkommer.
När det  gäller  motion  Sk406  om  innebörden  av
begreppet   koldioxidneutral   i   samband   med  en
skattestrategi  för  alternativa  drivmedel  erinrar
utskottet  om att regeringen aviserat att frågan  om
vilka   produkter    som    ryms    inom   begreppet
koldioxidneutrala drivmedel skall utredas. Riksdagen
bör inte föregripa denna prövning.
I motion Sk419, slutligen, tar man  upp  frågan om
fördelningen      av      budgetutrymmet      mellan
skattenedsättningar för pilotprojekt för alternativa
drivmedel      respektive      nedsättningar     för
koldioxidneutrala  drivmedel.  I budgetpropositionen
för  2002  har  regeringen  bedömt intäktsbortfallet
fr.o.m. 2003 till 0,15 miljarder  kronor  respektive
0,75  miljarder  kronor.  Riksdagen hade vid höstens
budgetberedning  inget att invända  mot  regeringens
bedömning i det aktuella  avseendet,  och  utskottet
anser inte att det finns anledning att ompröva detta
ställningstagande.  När  regeringen  har presenterat
ett  förslag till regelverk för skattestrategin  för
alternativa   drivmedel   finns  det  bättre  förut-
sättningar  för  att  bedöma  intäktsbortfallen  och
riksdagen får återkomma i det sammanhanget.
Med det ovan anförda avstyrker  utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.

Fordonsskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    motioner    om   sänkt
fordonsskatt m.m.
Jfr reservation 15 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

Fordonsskatt,  eller  skatt  på innehav  av  fordon,
infördes på 1920-talet. Motivet bakom införandet var
att fordonsägarna skulle få svara  för  kostnader  i
form   av   vägunderhåll   och   vägslitage.  Fordon
registrerade  i Sverige beskattas med  fordonsskatt.
Fordonsskatt är  en  fast skatt som tas ut med visst
belopp  för  en  viss tidsperiod  oavsett  i  vilken
utsträckning  fordonet   faktiskt   används.  Enligt
fordonsskattelagen  (1988:327)  tas fordonsskatt  ut
för  motorcyklar,  personbilar,  bussar,  lastbilar,
traktorer,  tunga  terrängvagnar,  motorredskap  och
släpvagnar  som  är  eller  bör vara registrerade  i
bilregistret    och    som   inte   är    avställda.
Fordonsskattens storlek  varierar  bland  annat  med
fordonsslag,  skattevikt,  drivmedel  och  fordonets
konstruktion.   Tjänstevikten   är   skattevikt  för
personbil,  motorcykel,  traktor  och  motorredskap.
Totalvikten  är  skattevikt för buss, lastbil,  tung
terrängvagn och släpvagn.  Skatten  tas  ut  med ett
grundbelopp  och  ett  tilläggsbelopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.

Fordonsskatten på jordbrukstraktorer  slopades den
1 januari 2002.
För  vägavgiftspliktiga  fordon  tillämpas   sänkt
fordonsskatt.
Uttaget  av  fordonsskatt  på tunga godsfordon får
inte understiga de minimiskattesatser  som  anges  i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.
Som  exempel på fordonsskattens storlek kan nämnas
att  fordonsskatten   för   personbil  (bensin)  med
skattevikt över 900 kg är 734  kr + 149 kr för varje
hundratal  kg  över  lägsta  skattevikt   (900  kg).
Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är
2 814 kr + 569 kr för varje hundratal kg över lägsta
skattevikt.
Före   den  1  januari  2001  gällde  en  generell
befrielse   från   fordonsskatt   för   motorcyklar,
personbilar,  lastbilar  och  bussar som var  30  år
eller   äldre.  Bestämmelsen  var  emellertid   inte
förenlig  med  direktivet  1999/62/EG  och  reglerna
ändrades  såvitt gällde lastbilar (prop. 2000/01:31,
bet. 2000/01:
SkU11   och   bet.    2000/01:SkU13)   så   att   en
förutsättning  för  skattebefrielse  numera  är  att
fordonet   inte  är  vägavgiftspliktigt.   Samtidigt
ändrades reglerna  för  vägavgift, och undantag från
vägavgiftsplikten gäller numera för lastbilar som är
30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig
trafik.

Motioner

I Kristdemokraternas kommittémotion  MJ423 yrkande 3
av Lars Gustafsson m.fl. (kd) anförs att  regeringen
i  enlighet  med  Trafikskatteutredningen bör  lägga
fram  förslag  om  borttagande  av  vägavgifter  och
fordonsskatt för veteranlastbilar  som  inte  går  i
yrkesmässig trafik.

I  motion  Sk329  av Leif Jakobsson (s) anförs att
seriösa  utövare av veteranfordonshobbyn  bör  genom
medlemskap  i  förening  kunna  få  undantag från de
regelverk och skatter som är till för masstrafiken.
I  motion  Fi230  yrkande 2 av Olle Lindström  (m)
sägs att dieselbränslet  i  stort  sett är lika dyrt
som bensin och att fordonsskatten därför  bör sänkas
till samma nivå som gäller för bensinbilar.
I  motion  Sk267  av  Jeppe Johnsson och Anders  G
Högmark   (m)   påtalas   att   fordonsskatten    på
dieseldrivna  bilar  är ca fyra gånger så hög som på
motsvarande   bensindrivna    modeller   trots   att
prisskillnaden mellan bensin och diesel är betydligt
mindre än tidigare. Detta anser  motionärerna är fel
och bör föranleda ändring.
I motion Sk314 av Jan-Evert Rådhström och Anders G
Högmark (m) erinras om att när vägavgift  för  tunga
lastbilar infördes var det tänkt att det sammanlagda
skatteuttaget inte skulle förändras. Enligt motionen
har  det i praktiken blivit skattehöjningar eftersom
vägavgiften nämligen inte gör det lönsamt att ställa
av fordon  under  en  kortare  period.  Motionärerna
föreslår att reglerna för återbetalning av vägavgift
ses över.
I  motion  Sk347  av Catharina Elmsäter-Svärd  (m)
föreslås   att   dieselbilar   bör   betraktas   som
miljöfordon   i   samband   med   fordonsskatt   och
tjänstebilsregler.
I motion Sk448 av  Anders  Sjölund  (m) anförs att
med  insikten om moderna dieselmotorers  förtjänster
från miljösynpunkt bör fordonsskatten på dieselbilar
harmoniseras   eller  ligga  lägre  än  skatten  för
bensindrivna bilar.
I motion MJ342  yrkande  2  av  Carl G Nilsson (m)
föreslås   att   för  att  öka  intresset   för   en
återanvändning  av   äldre   bussar,  lastbilar  och
entreprenadmaskiner  skulle en  ekonomisk  stimulans
kunna ges till fordonsägare  i  deras medverkan till
en bättre miljö.
I  motion Sk405 yrkandena 1 och  2  av  Ulla-Britt
Hagström  (kd) sägs att Naturvårdsverket bör ompröva
sin  syn  på   dieselbilars  hälsoeffekter  och  att
Sverige inte längre på otydliga grunder kan beskatta
dieselbilar   och    dieselbränsle    på   nuvarande
godtyckliga   sätt.  Skatten  bör  sänkas,  föreslår
motionären.
I motion Sk201  av Rolf Gunnarsson (m), slutligen,
reagerar motionären  mot  följande formulering i ett
debiteringsbeslut: Även om  du  anser  att  debite-
ringen  är  felaktig  måste  du betala in skatten  i
tid. Enligt motionen bör texten förändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  ovan  redovisat  att   reglerna   om
skattebefrielse  för  veteranlastbilar har justerats
fr.o.m.  den  1  januari  2001.   Sådana  fordon  är
befriade från både vägavgift och fordonsskatt  under
förutsättning  att  de  inte  används  i yrkesmässig
trafik.  I  övrigt  gäller  oförändrade  regler   om
skattefrihet    för   veteranfordon   såvitt   avser
motorcyklar, personbilar  och  bussar. Utskottet kan
därmed  konstatera  att  yrkandet  i   motion  MJ423
yrkande 3 redan har tillgodosetts.

I  motionerna  Sk329  och  MJ342 yrkande 2  begärs
skatterabatter  för utövare av  veteranfordonshobbyn
respektive ekonomisk  stimulans, t.ex. skatterabatt,
för fordonsägare som ägnar  sig  åt  att återanvända
äldre    bussar    och   lastbilar   och   förbättra
dieselmotorerna.   Utöver    den    befrielse   från
fordonsskatt  som  gäller  i  dag  för veteranfordon
anser  utskottet inte att det bör införas  särskilda
skatterabatter     för     begränsade     kategorier
fordonsägare.
I motionerna Fi230, Sk267 föreslås en sänkning  av
fordonskatten  för  dieselbilar  med hänvisning till
att prisskillnaden mellan dieselbränsle  och  bensin
inte är så stor. Utskottet vill angående denna fråga
framhålla att i dagens skattesystem är kombinationen
av   drivmedelsskatt   och  fordonsskatt  olika  för
bensin- och dieseldrivna  bilar. För en dieseldriven
bil är drivmedelsskatten lägre  medan fordonsskatten
är högre. Utskottet anser att nuvarande  skillnad  i
beskattning  mellan  dieselbilar  och bensinbilar är
väl  avvägd,  och  utskottet  är  inte  berett   att
tillmötesgå  motionärernas  krav  om  en sänkning av
fordonsskatten på dieselbilar. Det bör tilläggas att
skillnader i pris på bensin respektive  diesel  inte
enbart  styrs av skillnader i drivmedelsskatt mellan
bränsleslagen.  Prisskillnader  kan  också  bero  på
skillnader   i  bensinbolagens  vinstmarginaler  för
respektive bränsleslag.
I motionerna  Sk347,  Sk448  och  Sk405  framhålls
dieselbilarnas   miljöförtjänster   som   motiv  för
yrkanden om sänkt fordonsskatt. Utskottet anser  att
det  ännu  inte finns tillräckliga miljömässiga skäl
för   att   skattemässigt    gynna   dieselbilar   i
förhållande till bensinbilar.  Utskottet  stöder sig
därvid    på    de    slutsatser    som    dras    i
Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande Bilen,
miljön  och  säkerheten  (SOU 1999:62). Utredningens
ståndpunkt    är    att   det   från    miljömässiga
utgångspunkter bör råda konkurrensneutralitet mellan
dieseldrivna  och bensindrivna  bilar.  Utredningens
slutsats är att fordonsskatten på dieseldrivna bilar
även i fortsättningen  bör  vara  högre  än  på mot-
svarande bensindrivna fordon för att kompensera  för
att   drivmedlet   diesel  beskattas  lindrigare  än
bensin.  Regeringen  har  initierat  en  översyn  av
vägtrafikbeskattningen.   Vägtrafikskatteutredningen
(Fi 2001:8) skall bl.a. se  över  fordonsskatten och
drivmedelsskatten (dir. 2001:12), och enligt utskot-
tets   mening   finns  det  anledning  att   avvakta
resultatet av utredningens arbete.
I  motion  Sk201   berörs   utformningen   av  ett
beskattningsbeslut,   och   utskottet   kan   endast
konstatera att utformningen i sak är korrekt. Texten
återspeglar    vad    som    gäller   allmänt   inom
beskattningen  nämligen  att debiterad  skatt  måste
betalas även om den skattskyldige anser debiteringen
felaktig och vederbörande  eventuellt  tänker begära
omprövning  eller  överklaga.  Något uttalande  från
riksdagen i frågan behövs knappast.
I   motion   Sk314   påtalas   de  nackdelar   som
vägavgiftssystemet  inneburit  vid  avställning   av
tunga lastbilar. Utskottet anser att problemet torde
bero  på  att  vägavgift  betalas  för ett helt år i
förskott. Vid avställning betalas avgift motsvarande
återstående hela månader av avgiftsperioden tillbaka
med  avdrag  för  en  administrationsavgift,  vilket
innebär  en  fördyring  för  ägaren.  Problemet  var
särskilt     påtagligt     för    vägavgiftspliktiga
veteranlastbilar. Frågan löstes emellertid för dessa
fordon i samband med riksdagens  beslut  att  endast
veteranlastbilar  som  används  i yrkesmässig trafik
skall  vara  vägavgiftspliktiga  (prop.  2000/01:31,
bet.  2000/01:SkU11  och  bet.  2000/01:SkU13)  samt
riksdagens beslut om att återbetalning  av vägavgift
skall   ske   från   tidpunkten  när  avgiftsplikten
upphörde och inte som tidigare när vägavgiftsbeviset
kom in till beskattningsmyndigheten.  Frågan  är väl
känd  inom  Regeringskansliet varför något uttalande
från riksdagen knappast behövs.

Med det ovan  anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.

Differentierad drivmedels- och fordonsskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår   motioner   om   regionalt
differentierade drivmedelsskatter och  om att
Vägtrafikskatteutredningen särskilt skall  se
över  frågan  om  differentierad fordonsskatt
för bussar.
Jfr reservation 16 (kd).

Motioner

I Kristdemokraternas  kommittémotion  N372 yrkande 7
av   Harald  Bergsström  m.fl.  (kd)  föreslås   att
glesbygdsbor  kompenseras  för merkostnader genom en
generell skattesänkning på diesel  med  25  öre  per
liter  (31,25  öre  inkl.  moms).  För att jämställa
diesel och bensin inom stödområde A  bör  skatten på
bensin   inom  detta  område,  enligt  motionärerna,
sänkas med 25 öre (31,25 öre inkl. moms).

I motionerna  Sk293  av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd), Sk353  av Dan Kihlström och Jan Erik
Ågren (kd) samt Sk216 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) föreslås att frågan om differentierad
drivmedelsskatt utreds.

I  motion  Sk312 yrkandena  1  och  2  av  Kenneth
Johansson    (c)    anförs    att    utredaren    av
vägtrafikbeskattningen särskilt bör överväga hur ett
grönt  fordonsskattesystem   kan  införas  genom  en
differentiering av fordonsskatten  på bussar utifrån
mängden  avgasutsläpp. Motionären anser  vidare  att
kollektivtrafiken  bör  användas  som  ett verktyg i
arbetet med att skapa ett grönt transportsystem  och
för  att  uppnå  de transportpolitiska målen. Enligt
motionären   spelar    skattepolitiken   därvid   en
nyckelroll.

Utskottets ställningstagande

Motioner om regional differentiering  av  skatten på
fordonsbränslen har behandlats av utskottet  vid ett
flertal     tillfällen,    senast    i    betänkande
2000/01:SkU17.    Motionerna   har   avstyrkts   med
motiveringen att ett  sådant system som motionärerna
efterlyser skulle medföra  stora administrativa svå-
righeter  och  problem  från  kontrollsynpunkt  samt
snedvrida   konkurrensen   och   ge   upphov    till
gränshandel.  Utskottet  vidhåller denna uppfattning
och  avstyrker  motionerna N372,  Sk293,  Sk353  och
Sk216 i berörda delar.

I vissa glesbygdskommuner  tas  fordonsskatten för
personbilar   ut   endast   till  den  del   skatten
överstiger  384  kr.  Frågan  om   fordonsskatten  i
glesbygdsområden har varit föremål för  överväganden
i    Trafikbeskattningsutredningen   (Fi   1996:11).
Utredningen föreslog inte någon ändring av nuvarande
bestämmelser.  Regeringen  har  som  framgått ovan i
april  2001 tillsatt Vägtrafikskatteutredningen  (Fi
2001:8)  som  skall  se över vägtrafikbeskattningens
utformning (dir. 2001:12).
Utskottet      bedömer      att      det      står
Vägtrafikskatteutredningen  fritt  att  behandla  de
frågor som tas upp i motion Sk312  och  att motionen
därmed är tillgodosedd. Motionen avstyrks därmed.

Alkohol- och tobaksfrågor


Alkoholbeskattning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    motioner   om   sänkta
respektive  höjda  alkoholskattesatser,   att
Sverige i EU skall verka för minimiskattesats
på     vin     och     om     införande    av
alkoholskadeavgift.
Jfr reservation 17 (m).

Gällande bestämmelser m.m.

Sveriges medlemskap i EU föranledde  förändringar  i
beskattningen   av   alkoholhaltiga   drycker.   Den
progressiva   skatteskala   som  infördes  1992  har
ersatts  av  en i princip proportionell  beskattning
efter alkoholhalt.

I förhandlingarna  om medlemskap i EU fick Sverige
en treårig övergångsperiod  (t.o.m.  den  1  januari
1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas   för  öl  med  en  alkoholhalt  som  inte
överstiger 3,5  volymprocent.  I syfte att förstärka
stimulansen  för  en  övergång  till  alkoholsvagare
drycker   och   motverka   den  ökande  gränshandeln
genomfördes  dock  en omläggning  till  en  enhetlig
lägre  skatt  på  öl  redan   den  1  januari  1997.
Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl
från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU
för tillämpning av reducerade skatter  på  öl,  dvs.
2,8   volymprocent.  För  att  uppnå  en  oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på   sprit    med   2 %   (prop.   1996/97:1,   bet.
1996/97:FiU1).
Skatten på vin  och  andra  jästa  drycker  än vin
eller  öl,  t.ex. cider, sänktes den 1 december 2001
(prop. 2000/01:144,  bet.  2000/01:SkU2)  med 18,8 %
efter krav från EG-kommissionen. Samtidigt aviserade
regeringen   ett   tillskott   till  den  nationella
handlingsplanen  för  att  förebygga   alkoholskador
under 20012003 på ytterligare 100 miljoner kronor.
Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent  är  1,47
kr för varje volymprocent alkohol och liter. Vid  en
alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr per liter.
Skatten på lättvin tas ut i trappsteg och uppgår
till 22,08 kr per liter för vin över 8,5 upp till 15
volymprocent.
Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr.
Den   1  juli  1998  trädde  lagen  (1998:506)  om
punktskattekontroll av trans-porter m.m. av alkohol-
och tobaksvaror  och  mineraloljeprodukter  i kraft.
Den  nya  lagen har gett tullen utökade befogenheter
att  kontrollera   yrkes-mässiga  vägtransporter  av
sådana  varor.  Tullmyndigheterna  har  också  getts
befogenhet   att   undersöka   om   postförsändelser
(kommersiella  och  privata)  från  andra  EU-länder
innehåller alkohol- eller tobaksvaror.
Den 1 januari 2001  trädde en ny lag om straff för
smuggling i kraft. Som  ett  led  i  kampen  mot den
grova  brottsligheten  innehåller  lagen en särskild
straffskala   för   grov   olovlig  befattning   med
smuggelgods.  I samband med införandet  av  den  nya
smugglingslagen  (2000:1225)  skedde en skärpning av
straffbestämmelsen   i  privatinförsellagen   (prop.
1999/2000:124, bet. 2000/01:
JuU2) som innebär att  även försök till överträdelse
av privatinförsellagen skall föranleda straffansvar.

Motioner

I  Moderata  samlingspartiets  kommittémotion  So275
yrkande 2 av Chris  Heister  m.fl.  (m)  anförs  att
problemet   med   svartsprit,  illegalt  tillverkad,
smugglad eller lagligt införd av privatpersoner, bör
resolut angripas genom alkoholskattesänkningar.

I  flerpartimotionen  So616  yrkande  2  av  Göran
Magnusson  m.fl.  (s, v, kd, c, fp, mp) föreslås att
Sverige skall göra en framställan till EU om att det
skall  införas  en  positiv   minimiskatt   på  vin.
Dessutom  bör  punktskatterna,  enligt motionärernas
mening, höjas för samtliga slag av  alkoholdrycker i
relation till alkoholstyrkan.
I motion Sk230 av Margareta Cederfelt  (m) påtalas
att     svenska     bryggerier     har     orättvisa
konkurrensförhållanden gentemot omvärlden i  och med
att svensk ölskatt är avsevärt högre än i omvärlden.
Skatten på öl måste därför sänkas.
I  motion  Sk350  av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) föreslås  att  skatten  på  öl  med  en
alkoholhalt över 2,8 % skall sänkas till 0,85 kr per
procent  och  liter  för  att  ge  bryggeriindustrin
bättre konkurrensvillkor.
I motion Sk409 av Anneli Enochson och Fanny Rizell
(kd)  sägs  att det inte kan uteslutas  att  statens
inkomster från  alkohol  kommer  att minska framöver
och att en särskild alkoholskadeavgift bör tas ut på
alkoholhanteringen   som   skall  kunna   finansiera
alkoholrelaterade kostnader i samhället.
I motion So629 yrkandena 1  och 5 av Elver Jonsson
(fp)  anförs  att  kraven  från  EG-kommissionen  om
sänkta vinskatter bör tillbakavisas  och att Sverige
inom  EU  bör verka för höjning av miniminivåerna  i
alkoholbeskattningen.

Utskottets ställningstagande

Sverige håller fast vid en restriktiv alkoholpolitik
som   syftar    till    att    begränsa   alkoholens
skadeverkningar  genom  en minskad  totalkonsumtion.
Politiken utgörs främst av  en  kombination  av höga
skatter   och   restriktioner   som  på  olika  sätt
begränsar    tillgängligheten    samt   information,
opinionsbildning   och   behandlingsinsatser.    EU-
medlemskapet  och  den ökade internationella rörlig-
heten  har  medfört  ändrade   förutsättningar   för
alkoholpolitiken.  Prioriteringar måste därför göras
till de områden där insatserna ger störst effekt. En
strävan att hålla fast  vid  de  mest verkningsfulla
alkoholpolitiska medlen så länge de  har  effekt och
ta  bort  sådana restriktioner som bedöms ha  mindre
alkoholpolitisk  betydelse  och som ifrågasätts från
EG-rättslig    synpunkt   var   också    regeringens
utgångspunkt  för   de  förslag  som  lades  fram  i
proposition 1998/99:134  Vissa alkoholfrågor och som
riksdagen ställde sig bakom hösten 1999.

Riksdagen har i den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador  (prop. 2000/01:20, bet.
2000/01:SoU8)  antagit  åtgärder   för  att  Sverige
fortsättningsvis,  även  vid  höjda  införselkvoter,
skall kunna behålla målet om att begränsa alkoholens
skadeverkningar och verka för att minska  den totala
alkoholkonsumtionen.
Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 2000/01:144,
bet. 2001/02:SkU2) om en nedjustering av skatten  på
vin  fr.o.m.  den 1 december 2001 för att tillgodose
krav  från kommissionen  om  en  viss  utjämning  av
skatten  på  öl  och skatten på vin. Motion So629 är
således i den delen inte längre aktuell.
När  det  gäller  förslagen   om  en  sänkning  av
alkoholskattesatserna har riksdagen  i  samband  med
behandlingen  av budgeten för 2002 (prop. 2001/02:1,
bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y) avvisat krav
på ytterligare sänkt skatt på vin och sänkt skatt på
öl.
Utskottet  anser   att   ett   av   de  viktigaste
alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken
och  att  det inte är lämpligt att genomföra  sådana
skattesänkningar  på  spritdrycker  som  föreslås  i
motionerna  So275. Problem med s.k. svartsprit bör i
första hand angripas med andra medel.
Av samma alkoholpolitiska  skäl  och  för att inte
rubba  balansen  i förhållande till skatten  på  vin
avstyrker utskottet  ånyo  förslag enligt motionerna
Sk230 och Sk350 om sänkta skattesatser på öl.
Med  anledning  av  motionerna   So616  och  So629
erinrar utskottet om att regeringen  i EU hävdat att
en  höjning  av  minimiskattesatserna  för  alkohol-
drycker  bör ske samt att det inte bör vara  möjligt
för medlemsstaterna att ha nollskattesats på vin. På
svenskt initiativ  antog  EU:s  hälsoministrar under
det  svenska  ordförandeskapet en rådsresolution  om
behovet av en gemensam  strategi  inom  EU  för  att
minska  alkoholens  skadeverkningar.  I resolutionen
understryker  hälsorådet  att en hög hälsoskyddsnivå
måste tillförsäkras inom de  politikområden  som  är
viktiga  för  folkhälsan.  I  detta sammanhang nämns
särskilt   punktskatter  på  alkohol.   Kommissionen
arbetar  på en  rapport  till  våren  2002  angående
funktionen    av   gällande   skattestrukturer   och
skattesatser på  alkoholområdet  som  kan  komma att
innehålla  förslag  till direktivändringar. När  det
gäller yrkandet i motion Sk409 om en särskild avgift
på alkoholdrycker för  att  finansiera  bl.a. hälso-
och   sjukvårdens  kostnader  för  alkoholrelaterade
skador  skall  erinras  om  att utskottet tidigare i
olika     sammanhang     tagit     avstånd      från
specialdestinerade  skatter  med motiveringen att de
verksamheter  som  motionärerna   vill   gynna   bör
underställas  en  normal  budgetprövning.  Utskottet
finner inte skäl att göra någon annan bedömning  med
anledning av nu aktuellt yrkande.
Med  det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motioner  om  att  Sverige
skall  verka  för sänkta privatinförselkvoter
för alkoholdrycker samt om skärpta sanktioner
vid    överträdelser     i     samband    med
privatinförsel av alkohol och tobak.
Jfr reservation 18 (m).

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt   rådets   direktiv   92/12/EEG,   det   s.k.
cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-
länder medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90
liter  vin,  110 liter öl samt 800  cigaretter,  400
cigariller, 200  cigarrer  och  1 kilo röktobak utan
att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts
beskattade  i en annan EU-stat och  är  avsedda  för
privat konsumtion.

Den 30 juni  2000  beslutade rådet, i enlighet med
kommissionens  förslag  och  med  vad  som  tidigare
underhand   överenskommits    mellan   Sverige   och
kommissionen, att Sverige, i likhet  med Danmark och
Finland,  får fortsätta att t.o.m. den  31  december
2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirekti-
vet och skall  under  tiden  fram  till  detta datum
successivt     öka    införselkvo-terna    (direktiv
2000/44/EG).
Riksdagen har  i enlighet härmed beslutat om ökade
kvoter  för  privatinförsel   av  vin,  starköl  och
tobaksvaror fr.o.m. den 1 juli  2000  och av vin och
öl  fr.o.m.  den 1 januari 2001. Införselkvoten  för
spritdrycker ökades  från 1 till 2 liter fr.o.m. den
1 januari 2002 (prop.  2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,
yttr.   2001/02:SkU1y).  Sedan   årsskiftet   gäller
således   enligt   privatinförsellagen   (1994:1565)
följande privatinförselkvoter: 2 liter spritdrycker,
6 liter starkvin,  26  liter  vin, 32 liter starköl,
400 cigaretter, 200 cigariller,  100  cigarrer eller
550 gram röktobak. Vid större införsel  skall svensk
punktskatt betalas för varorna.
Den   1   juli   1999   upphörde   den  skattefria
försäljningen  (den s.k. taxfreeförsäljningen)  inom
EU.  Sedan  detta  datum  kan  endast  alkohol-  och
tobaksvaror som  beskattats  i ett annat medlemsland
föras  in  (prop.  1998/99:86, bet.  1998/99:SkU21).
Skattefria  alkoholdrycker   och   tobaksvaror   kan
fortfarande  säljas  till  resenärer  som reser till
tredje  land  samt  föras  in från sådant land  till
Sverige. Införseln och de begränsningar  som  därvid
gäller  regleras  i lagen (1994:1551) om frihet från
skatt vid import, m.m.
Enligt privatinförsellagen  gäller att den som för
in en vara för vilken punktskatt  skall  betalas  är
skyldig  att självmant deklarera detta. Om införseln
görs  på  bemannad   tullplats  skall  deklarationen
lämnas till tulltjänsteman  och  i  andra fall skall
deklarationen    inom    fem   dagar   lämnas   till
Riksskatteverket (RSV). Skatten  skall  betalas inom
två   veckor  från  beskattningsbeslutet.  Försening
leder till dröjsmålsavgift, och oriktiga uppgifter i
deklarationen leder till särskilda avgifter. Den som
uppsåtligen  eller av grov oaktsamhet underlåter att
lämna deklaration  eller  i  en  deklaration  lämnar
oriktig   uppgift   eller   underlåter   att   lämna
föreskriven  uppgift  och  därigenom ger upphov till
fara för att skatt undandras  det allmänna döms till
böter. Om en punktskattepliktig  vara  förs  in  kan
tullen  omhänderta  varan  om  det finns en påtaglig
risk för att skatten inte kommer att betalas.
Riksdagen  har  godtagit  rådets   beslut   om  en
övergångsperiod    för   införselbegränsningarna   i
förhållande  till cirkulationsdirektivet  som  finns
intaget  i  rådets  direktiv  2000/44/EEG.  Beslutet
grundar sig på  en överenskommelse mellan regeringen
och  kommissionen   och   innebär   att  de  svenska
införselkvoterna  successivt  skall  öka   och   att
allmänna EG-regler skall gälla fr.o.m. den 1 januari
2004.  Riksdagen  har  i enlighet härmed så sent som
under hösten 2001 beslutat om en höjning fr.o.m. den
1 januari 2002 av privatinförselkvoten såvitt gäller
spritdrycker  (prop. 2001/02:1,  bet.  2001/02:FiU1,
yttr.   2001/02:SkU1y).    Genom    den   nationella
handlingsplanen   för  att  förebygga  alkoholskador
(prop. 2000/01:20,  bet. 2000/01:SoU8) har riksdagen
antagit åtgärder för  att  Sverige fortsättningsvis,
även vid höjda införselkvoter,  skall kunna begränsa
alkoholens skadeverkningar och verka  för att minska
den totala alkoholkonsumtionen. Regeringen har under
hösten  2001  (prop. 2000/01:144, bet. 2001/02:SkU2)
aviserat   ett   tillskott   till   den   nationella
handlingsplanen  för   att  förebygga  alkoholskador
under  åren 20012003 på  ytterligare  100  miljoner
kronor.

Motioner

I flerpartimotion So616 yrkande 3 av Göran Magnusson
m.fl. (s,  v,  kd,  c,  fp,  mp)  och i motion So629
yrkande 4 av Elver Jonsson (fp) anförs  att  Sverige
bör   verka   för  sänkta  privatinförselkvoter  för
alkoholdrycker mellan EU-länderna.

I motion Sk408  av  Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson   (s)   begärs   en    skärpning    av   de
skatterättsliga  sanktionerna vid missbruk i samband
med privatinförsel av sprit- och tobaksvaror.

Utskottets ställningstagande

Yrkandena i motionerna So616 och So629 är oförenliga
med   den   överenskommelse    som    träffats   med
kommissionen  om  en  successiv  anpassning   av  de
svenska införselkvoterna för alkohol och tobak  till
cirkulationsdirektivets nivåer. Utskottet finner det
föga  troligt att Sverige skulle kunna få gehör inom
EU för  sänkta  privatinförselkvoter  och  avstyrker
motionen.

I  likhet  med  motionärerna  i motion Sk408 anser
utskottet   att  det  är  angeläget  att   motarbeta
missbruk i samband med privatinförsel och håller det
inte för uteslutet att det behövs skärpta sanktioner
eller andra åtgärder  för  att  komma till rätta med
problemet.   Riksskatteverket  och  Tullverket   har
begärt att kontrollbefogenheterna  på området ändras
för   att   förbättra   möjligheterna  att   bekämpa
privatinförsel i kommersiellt syfte.
I   samband   med   införandet    av    den    nya
smugglingslagen  (2000:1225)  skedde en skärpning av
straffbestämmelsen   i  privatinförsellagen   (prop.
1999/2000:124, bet. 2000/01:JuU2)  som  innebär  att
även försök till överträdelse av privatinförsellagen
skall föranleda straffansvar.
Alkoholinspektionen   har  i  december  2000  till
regeringen    överlämnat    rapporten     Smuggling,
hembränning   och   olaglig  försäljning    illegal
alkoholhantering (alkoholinspektionen  2001:1)  vari
föreslås  bl.a.  ett flertal åtgärder för förbättrad
gränskontroll.
Inom   Finansdepartementet   har   utarbetats   en
promemoria   Straffrättslig  sanktionering  av  EG:s
punktskatteregler    för    alkohol,    tobak    och
mineraloljor,  Ds  2001:58, där frågan om att skärpa
den   straffrättsliga    sanktioneringen   av   EG:s
beskattningsordning  för dessa  varor  utreds.  Även
Tullverkets      kontrollbefogenheter       avseende
förflyttningar  av varor inom denna beskattningsord-
ning  utvärderas.   Dessutom  behandlas  förslag  om
lagändringar som Tullverket och Riksskatteverket har
lagt fram. Myndigheternas  förslag  syftar  till att
förbättra      möjligheterna     att     kontrollera
punktskattepliktiga  varor  som förs in till Sverige
från   andra  EG-länder.  Promemorian   bereds   för
närvarande inom Regeringskansliet.
Enligt  utskottets  mening  är  möjligheterna till
kännbara    sanktioner   i   samband   med   illegal
alkoholhantering  betydande, och viktiga skärpningar
har skett under senare tid. Det finns dock anledning
att noga följa frågan,  och utskottet räknar med att
de uppslag som förs fram  i  motion Sk408 är kända i
Regeringskansliet och beaktas  i  beredningsarbetet.
Utskottet anser inte att det behövs  något uttalande
från riksdagen i frågan och avstyrker motion Sk408.

Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om försäljning  av
beskattade    varor   till   EU-resenärer   i
taxfreebutiker  eftersom  motionen i huvudsak
är tillgodosedd.

Motion

I  motion  Sk252  av  Per  Bill   (m)  föreslås  att
resenärer  inom EU skall tillåtas handla  i  svenska
flygplatsers  taxfreebutiker,  förutsatt  att  skatt
betalas för varorna.

Utskottets ställningstagande

Genom   en  lagändring  (prop.  1999/2000:105,  bet.
1999/2000:SkU22)  som trädde i kraft den 1 juli 2000
är det numera tillåtet  att  i  exportbutiker  sälja
beskattade  varor till EU-resenärer. Undantag gäller
dock för beskattade  alkoholdrycker  som  ju  enligt
alkohollagen   bara  får  säljas  av  Systembolaget.
Motion Sk252 avstyrks därmed.


Avfallsskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motioner  om  att  ersätta
avfallsskatten med ett produktansvar, om höjd
avfallsskatten, och om att införa en skatt på
kväveoxidutsläpp i samband med förbränning.
Jfr reservation 19 (c) och 20 (fp).

Gällande bestämmelser m.m.

Riksdagen har  med  anledning av budgetpropositionen
för  2002  beslutat  höja   skatten  på  avfall  som
deponeras fr.o.m. den 1 januari  2002  från  250  kr
till   288 kr   per   ton   (prop.  2001/02:1,  bet.
2001/02:FiU1). Enligt propositionen  finns anledning
att  ge både enskilda, kommuner och producenter  ett
ökat ekonomiskt incitament att minska mängden avfall
som  deponeras.   Detta   ligger  i  linje  med  den
avfallsstrategi som har utvecklats  inom  EU och som
primärt  syftar  till att styra bort mängden  avfall
från deponering genom  minskning  av  mängden avfall
och en ökad grad av återanvändning och återvinning.

Den  1  januari  1992  infördes en miljöavgift  på
utsläpp  av  kväveoxider  (SFS  1990:613).  Avgiften
omfattar    fasta    förbränningsanläggningar    för
energiproduktion, medan  förbränning  som  är direkt
knuten    till   den   industriella   processen   är
undantagen.  Avgiften  tas  ut  med  40  kr  per  kg
kväveoxid     som     släpps    ut    från    större
förbränningsanläggningar       för      el-      och
värmeproduktion.
Regeringen  tillsatte  under  våren   2001   (dir.
2001:13)  en  särskild  utredare  som  skall göra en
utvärdering  av  hur systemet med avfallsbeskattning
fungerar. Utredaren skall vidare bl.a. utvärdera och
analysera    de    ekonomiska    och    miljömässiga
konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning
av  avfall.  Avfallsskatteutredningen   har  nyligen
avlämnat betänkandet Skatt på avfall i dag    och i
framtiden  (SOU 2002:9). Betänkandet remissbehandlas
för närvarande.

Motioner

I Centerpartiets  partimotion  MJ337  yrkande  24 av
Agne  Hansson  m.fl.  (c) föreslås att deponiskatten
skall höjas utöver vad  regeringen föreslagit i bud-
getpropositionen (tkg). Motionärerna  föreslår också
att  det  skall utredas om ett system liknande  NOx-
avgiften kan  införas  ovanpå deponiskatten (yrkande
25).

I Folkpartiets partimotion  MJ521  yrkande  12  av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås införandet av en
viktbaserad  skatt  på förbränning på samma nivå som
deponiskatten (tkg).
I motion Sk239 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs  att  avfallsskatten   skall   avskaffas  och
ersättas  med ett produktansvar för vissa  byggmate-
rial liknande det som finns för exempelvis vitvaror.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställde  sig  vid höstens budgetbehandling
bakom (yttr. 2001/02:
SkU1y)   den   av   riksdagen  sedermera   beslutade
höjningen av avfallsskatten.  Utskottet ansåg vidare
att Centerpartiets yrkande om en  större  höjning av
skatten  gick alltför långt, och yrkandet avstyrktes
därför. Även  frågan  om  införande  av  en skatt på
förbränning  var aktuell vid budgetberedningen,  och
utskottet avstyrkte  ett motionsyrkande om införande
av en sådan skatt med hänvisning till att resultatet
av Avfallsskatteutredningens  arbete borde avvaktas.
Utskottet vidhåller denna ståndpunkt  och  anser att
Regeringskansliets            beredning           av
Avfallsskatteutredningens förslag bör avvaktas. Där-
med avstyrks motionerna MJ337 och MJ521 i nu berörda
delar.

Avfallsfrågor  har,  förutom  i  den  nyss  nämnda
Avfallsskatteutredningen,   behandlats    bl.a.    i
betänkandet  Resurs i retur (SOU 2001:102) som över-
lämnats  i  december   2001   vari   föreslås  ökade
åtaganden från producenterna, t.ex. för byggsektorn.
Även detta utredningsförslag bereds inom  Regerings-
kansliet, och utskottet avstyrker därför även motion
Sk239.

Skatt på kväveutsläpp från
reningsverk


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  en motion om att införa en
miljöskatt  på  de  kommunala  reningsverkens
utsläpp av kväve.
Jfr reservation 21 (mp).

Motion

I motion MJ466 yrkande  7  av  Gudrun Lindvall m.fl.
(mp)   föreslås   införandet  av  ett   system   med
miljöskatter  på  kväveutsläpp   från  de  kommunala
reningsverken i syfte att minska utsläppen  av kväve
i vatten.

Utskottets ställningstagande

I   budgetpropositionen   för  2002  anförs  att  de
huvudsakliga insatserna för att minska övergödningen
görs inom jordbrukssektorn och i avloppsreningsverk.
Inom industrin svarar skogsindustrin  för huvuddelen
av   utsläppen.   Utbyggnaden  av  kväverening   vid
reningsverk  fortsätter.   Utsläppen   beräknas   ha
minskat med ungefär 35 % jämfört med år 1985.

Miljökvalitetsmålet     inom     området    ingen
övergödning är att halterna av gödande ämnen i mark
och vatten inte skall ha någon negativ  inverkan  på
människors   hälsa,  förutsättningar  för  biologisk
mångfald   eller    möjligheterna    till   allsidig
användning  av  mark  och vatten. Som delmål  gäller
åtgärdsprogram för sjöar,  vattendrag och kustvatten
enligt  det  s.k.  ramdirektivet  för  vatten  (dir.
2000/60/EG)  i  syfte   att  minska  de  vattenburna
utsläppen av bl.a. kväve.
Regeringen har godkänt  en  strategi  innehållande
bl.a.  åtagande om att utveckla en gemensam  nordisk
strategi  för  att  minska övergödningen. Regeringen
gav våren 2001 Naturvårdsverket  i  uppdrag  att  se
över  gränsvärdena  för  avloppsslam  och lägga fram
förslag  för  en  långsiktigt hållbar återföring  av
avloppsslam.    Inom   ramen    för    miljö-    och
landsbygdsprogrammet  lämnas  vidare  ersättning för
flera åtgärder som skall minska näringsläckaget.
Statens  jordbruksverk som haft i uppdrag  att  se
över det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet och
analysera behovet  av  förändringar i programmet har
överlämnat  en rapport i  december  2001.  Rapporten
remissbehandlas för närvarande.
Riksdagen  avslog motsvarande yrkande våren 1997.
Skatteutskottet  (bet. 1996/97:SkU17) hänvisade till
det  arbete som bedrivs  i  syfte  att  minska  kvä-
veutsläppen  och  att  det  inte fanns skäl att söka
styra de kommunala reningsverkens  utsläpp  av kväve
genom  en särskild skatt. Utskottet vidhåller  denna
inställning och avstyrker motion MJ466 i motsvarande
del.

Avgift på amalgam


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  en motion om att införa en
avgift på amalgam.
Jfr reservation 22 (mp).

Motion

I Miljöpartiets kommittémotion  So636  yrkande  6 av
Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) föreslås att amalgam
skall  beläggas  med  en  miljöavgift i enlighet med
principen att förorenaren betalar.

Utskottets ställningstagande

Tandvårdsersättning  för amalgamfyllningar  slopades
per  den 1 januari 1999,  och  inriktningen  är  att
amalgam skall slopas som tandfyllningsmaterial (bet.
1997/98:SoU25).  Sverige  bedriver  sedan  lång  tid
arbete  med  inriktningen  att  begränsa och fasa ut
användningen  av  kvicksilverhaltiga   produkter  av
miljöskäl,   både  nationellt  och  internationellt.
Avvecklingen av användningen av kvicksilver är en av
de frågor som är aktuella inom ramen för arbetet med
en  hållbar utveckling,  och  en  rad  åtgärder  har
vidtagits   för   att   begränsa   omsättningen   av
kvicksilver i samhället. Användningen av kvicksilver
i  Sverige  skall upphöra senast 2010, med ett fåtal
undantag där  mycket  begränsade  mängder används på
dispens i slutna kretslopp. Av regeringens skrivelse
2001/02:50   Hållbara   Sverige    uppföljning   av
åtgärder  för  en  ekologiskt   hållbar   utveckling
framgår   att   Kemikalieinspektionen   bevakar  och
redovisar hur avvecklingen av kvicksilver går.

Ett motsvarande yrkande om miljöavgift  på amalgam
avslogs    av    riksdagen    våren    2000    (bet.
1999/2000:SkU16    s.   36).   Utskottet   avstyrkte
förslaget med hänvisning  till  det pågående arbetet
med  att  begränsa  och  fasa  ut  användningen   av
kvicksilverhaltiga produkter, inklusive amalgam, och
att  det  härutöver  inte  fanns  skäl  att  belägga
produkten med en särskild skatt. Utskottet vidhåller
detta ställningstagande och avstyrker motion So636 i
motsvarande del.

Skatt på spel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    motioner    om   sänkt
lotteriskatt,  en  översyn  av  lotteri-  och
spelbeskattningen, en översyn av hästnäringen
i   stort   och   var   i   Regeringskansliet
travsportens frågor skall beredas.
Jfr reservation 23 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

Den  svenska  lotterilagstiftningen  bygger  på  att
privata   vinstintressen   inte   skall   få   styra
lotterimarknaden utan att den skall vara förbehållen
det allmänna  eller allmännyttiga ändamål. Marknaden
är uppdelad på  tre  huvudaktörer,  AB Svenska Spel,
som är helägt av staten, AB Trav och  Galopp  (ATG),
som ägs av Svenska Travsportens Centralförbund (STC)
och   Svenska   Galoppförbundet  (SG)  samt  ideella
föreningar. Kommersiella  intressen  är  tillåtna  i
begränsad  omfattning  i fråga om visst automatspel,
roulettspel,  tärningsspel   och   kortspel    samt
marknads- och tivolinöjen.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på
trav-  och galopptävlingar. Bolagets  särskilda  och
exklusiva  rättigheter regleras inte direkt i lotte-
rilagen  utan   bolaget  har  i  stället  fått  sina
rättigheter genom  beslut  av regeringen med stöd av
ett bemyndigande i 45 §. Detaljregler  för  spel  på
trav-  och  galopphästar  regleras dels i avtal, det
s.k. totalisatoravtalet, som  med  viss periodicitet
omförhandlas  mellan  företrädare  för   trav-   och
galoppsporterna  och  staten, dels i regeringsbeslut
om   att   bevilja   ATG   tillstånd   att   bedriva
totalisatorspel.
Skattepliktiga  lotterier beskattas  enligt  olika
lagar beroende på vilken  typ  av spel eller lotteri
det  är  fråga  om  och  vem som arrangerat  spelet.
Enligt lagen (1991:1482) om  lotteriskatt  tas skatt
ut  av  lotterianordnaren med 36 % av den behållning
som återstår  sedan  de  sammanlagda  vinsterna  som
betalats  ut  till  vinnarna  i lotteriet räknats av
från de sammanlagda insatserna.  Ideella  föreningar
som   har   till   huvudsakligt  syfte  att  bedriva
allmännyttig   verksamhet    är    undantagna   från
lotteriskatt. Även de lotterier som  anordnas av det
av  staten  ägda  AB  Svenska  Spel är sedan  den  1
januari    1996    undantagna   från   lotteriskatt.
Skattefria är också  sådant  lotteri och spel enligt
kasinolagen (1999:355) som anordnas  av  företag som
ägs  av  staten. Sedan 1997 är det således bara  ATG
som betalar  lotteriskatt. För roulett, kortspel och
tärningsspel  som   är   tillståndspliktigt   enligt
lotterilagen   regleras   beskattningen   av   lagen
(1972:820) om skatt på spel.
ATG   och   AB   Svenska  Spel  är  vidare  enligt
inkomstskattelagen   (1999:1229)   frikallade   från
skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst som
hänför sig till innehav av fastighet.
Den  som deltar i svenska  lotterier/spel  betalar
som regel ingen skatt på spelvinsterna.
På  grundval   av  rapporten  De  statligt  styrda
spelbolagens koncessioner  och  organisationer  m.m.
(Ds  1995:61) och ett avtal mellan staten och STC/SG
i   december   1996   föreslog   regeringen   (prop.
1996/97:98)  i mars 1997 dels att lotteriskatten den
1 juli 1997 skulle  höjas  med  en procentenhet från
35 %   till   36 %,   dels   en   viss  ändring   av
skatteunderlaget. Förändringarna beräknades ge ca 45
miljoner kronor per år i ökad lotteriskatt, varav 25
miljoner   kronor   på   grund   av   höjningen   av
procentsatsen och 20 miljoner kronor genom ändringen
av     skatteunderlaget.    Skatteutskottet    (bet.
1996/97:SkU18)   tillstyrkte   enhälligt  förslaget.
Riksdagen följde utskottet.
Lotterilagstiftningen har nyligen  setts  över  av
Lotterilagsutredningen  som  i  juli  2000 avlämnade
slutbetänkande   SOU   2000:50  Från  tombola   till
Internet    översyn  av lotterilagstiftningen.  Den
svenska  hästpolitiken  har   setts   över   av  den
Hästpolitiska  utredningen  som  avlämnat betänkande
SOU 2000:109 En svensk hästpolitik.

Motioner

I  motion Sk279 av Sten Andersson (m)  föreslås  att
totalisatorskatten  sänks  för  att öka travsportens
och  hästhållningens överlevnadsmöjligheter.  Enligt
motionen   blir   sannolikt   resultatet   en   ökad
spelomsättning   och  därmed  ökade  inkomster  till
staten.

I motion Sk305 yrkandena  1 och 2 av Maud Ekendahl
(m)  anförs  att travsporten bör  betraktas  som  en
näring  vars  frågor  följaktligen  bör  handhas  av
Jordbruksdepartementet och inte Finansdepartementet.
Motionären  anser   vidare   att  totalisatorskatten
snarast skall halveras.
I  motion  Sk447 av Roy Hansson  (m)  föreslås  en
översyn av hur beskattningen på spel skall utformas.
Motionären anser  att  en  modell  som  tillämpas  i
Storbritannien  med  låg skattesats för vinster till
ett visst belopp och andra  skattesatser  för  högre
vinster bör studeras.
I  motion  Sk297  av Kenneth Lantz (kd) anförs att
sänkt totoskatt ger travbranschen större möjligheter
att stanna i Sverige. Enligt motionen bör regeringen
även  se  över  skattereglerna   för   totospel  och
hästnäringen i stort.
I  motion  MJ524 yrkande 2 av Birgitta Sellén  och
Viviann   Gerdin    (c)    begärs    likaledes   att
totalisatorskatten  ses över. Motionären  framhåller
att skatten är betydligt  lägre  i  våra grannländer
och att det nu när statens finanser är  sanerade bör
finnas utrymme för en sänkning.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten       vid       bestämmandet       av
lotteriskattesatsen  har  varit  att  ge  staten  en
lämplig  andel  av  ATG:s  resultat. I det avtal med
ATG:s  ägare  som  föregick regeringens  proposition
1996/97:98  med  förslag   om   bl.a.   höjning   av
lotteriskatten  med en procent var parterna eniga om
ett åtgärdspaket  som,  bl.a.  mot bakgrund av ATG:s
goda ekonomiska utveckling, innebar  ökade inkomster
för staten.

Regeringen  har i december 2001 beslutat  godkänna
ett  nytt  avtal   mellan  staten,  STC  och  SG  om
riktlinjer  för hästtävlingar  med  totalisatorspel,
m.m.   och  lämnat   ATG   tillstånd   att   anordna
vadhållning  i samband med hästtävlingar under 2002.
Parterna har i  nämnda  avtal beslutat se över vissa
frågor rörande trav- och galoppsporten i Sverige.
Utskottet   utgår  från  att   regeringen   följer
utvecklingen  av   ATG:s   spelverksamhet   och  den
nuvarande skattesatsens lämplighet. Utskottet finner
ingen  anledning  att initiera en omprövning av  den
nuvarande lotteriskatten  utan  det  får  ankomma på
regeringen  att  återkomma till riksdagen i lämpligt
sammanhang om det bedöms nödvändigt med en justering
av skattesatsen.
När det gäller yrkandet  i  motion  Sk305  om  att
travsportens      frågor     skall     höra     till
Jordbruksdepartementets   beredningsområde   erinrar
utskottet om att det inte ankommer på riksdagen  att
organisera arbetet i Regeringskansliet.
Beträffande  motion Sk447 vill utskottet framhålla
att den som deltar  i  svenska  spel eller lotterier
som regel inte betalar någon skatt på vinsten.

Med detta avstyrker utskottet samtliga  här  berörda
motioner i förekommande fall i motsvarande del.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Energibeskattning, allmänt (punkt 1)  m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta  de  Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna  Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad    i    reservationen    anförs    om
energibeskattning,    allmänt.    Därmed    bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:N213   yrkande   6,
2001/02:Sk286,   2001/02:Sk427   och   2001/02:Sk491
yrkandena   9   och   23   samt   avslår  motionerna
2001/02:K426      yrkande     26,     2001/02:Sk212,
2001/02:Sk218,     2001/02:Sk369,     2001/02:Sk420,
2001/02:
Sk443, 2001/02:Sk455,  2001/02:Sk478,  2001/02:Sk489
yrkande 28, 2001/02:
U301    yrkande    43,   2001/02:U302   yrkande   6,
2001/02:U348 yrkande  7,  2001/02:MJ337  yrkandena 6
och 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:N35  yrkande
8,  2001/02:N238  yrkande 1, 2001/02:N269 yrkande  2
och 2001/02:
N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.

Ställningstagande

Moderata   samlingspartiet    anser    att   fiskala
energiskatter  inte  bör  tas ut i produktionsledet,
eftersom  det  kan  snedvrida  konkurrensen.  Endast
miljöstyrande skatter  som har koppling till utsläpp
av  miljöskadliga  ämnen  bör   kunna   tas   ut   i
produktionsledet.  Konkurrensen  mellan energislagen
behöver förbättras. De energislag  som  i konkurrens
på   ett   kostnadseffektivt  sätt  uppfyller  såväl
säkerhets- som  miljökrav  bör  få utvecklas på egen
hand.

Energiskatterna  slår  inte  bara  mot  jord-  och
skogsbruk. Sverige har en internationellt  sett stor
energikrävande industrisektor som har drabbats  hårt
av  produktionsskatten på el. Den socialdemokratiska
regeringens   omfattande  stöd-  och  bidragspolitik
avseende  bl.a.   minskad   elanvändning,  förnybara
energikällor  och  effektivare  elanvändning  har  i
flera utvärderingar  visat  sig vara misslyckad. Det
är dags att ta konsekvenserna  av dessa resultat och
renodla statens stöd också på energiområdet till att
enbart  omfatta  forskning  och  utveckling   av  ny
teknik.
Vi anser vidare att det är brådskande att få  till
stånd   en   ökad   anpassning   av   principen  för
energibeskattning   mellan   de  nordiska  länderna.
Olikheter  i  beskattningen  mellan  länderna  hotar
effektiviteten    på   den   gemensamma,    nordiska
elmarknaden.   Det   innebär    att    de    samlade
produktionsresurserna  utnyttjas  mindre  effektivt,
vilket  leder till samhällsekonomiska kostnader  och
en ökad miljöpåverkan.  Vi  anser  också  att det är
dags  att  sänka  skatten  på el. På fem år har  den
svenska elskatten fördubblats.  Avregleringen skulle
ge hushållen lägre priser, men ingen  avreglering  i
världen hjälper mot höjda skatter. Sedan år 1996 har
regeringen  höjt  hushållens  elskatter  med  100 %.
Förutom     den     direkta     skatten,    belastas
kärnkraftsproducerad   el  av  en  produktionsskatt,
vilken inte har någon motsvarighet  i  andra länder.
Detta  gynnar  i  praktiken  import  av nedsmutsande
kolproducerad   el.   Slutligen  belastas  elen   av
mervärdesskatt  som beräknas  på  ett  underlag  som
inkluderar påförda skatter.
Besöksnäringen    är   en   viktig   och   växande
näringsgren  i  hela  världen.  I  flertalet  länder
betraktas näringen som  viktig,  medan den i Sverige
har   svårt   att   bli   betraktad   som   en   med
tillverkningsindustrin jämbördig aktör. Restauranger
diskrimineras  gentemot  livsmedelsaffärer  när  det
gäller mervärdesskatten. Hotell och restauranger får
betala     konsumentskatt     på    energi,    medan
livsmedelsindustrier  betraktas   som   tillverkande
enheter   och  har  lägre  skattetariff.  Köttbullar
tillverkade  i fabrik eller restaurangkök är avsedda
för   konsumtion    och    borde   inte   ha   olika
förutsättningar.   Vi   anser   därför   att   denna
konkurrenssnedvridning bör undanröjas.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

2. Energibeskattning, allmänt (punkt 1)  kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad    i    reservationen    anförs    om
energibeskattning,    allmänt.    Därmed    bifaller
riksdagen    motionerna   2001/02:N35   yrkande   8,
2001/02:N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19, 2001/02:
N238  yrkande  1,   2001/02:Sk478  och  2001/02:K426
yrkande  26  samt avslår  motionerna  2001/02:Sk212,
2001/02:Sk218,     2001/02:Sk286,     2001/02:Sk369,
2001/02:Sk420,     2001/02:Sk427,     2001/02:Sk443,
2001/02:Sk455, 2001/02:
Sk489 yrkande 28, 2001/02:Sk491 yrkandena  9 och 23,
2001/02:U301  yrkande  43,  2001/02:U302 yrkande  6,
2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:
MJ337  yrkandena 6 och 7, 2001/02:MJ521  yrkande  9,
2001/02:N213 yrkande 6 och 2001/02:N269 yrkande 2.

Ställningstagande

För att den gemensamma nordiska elmarknaden skall
fungera  kan  inte  villkoren för kraftproduktion
variera alltför mycket  mellan  länderna. Danmark
lägger  en  koldioxidavgift  och  svavelavgift  i
konsumtionsledet   på   den   vattenkrafts-   och
kärnkraftsel som importeras från  Sverige.  Dansk
kolkraftsproducerad  el  kan  däremot säljas till
Sverige utan motsvarande avgifter, vilket innebär
en konkurrensfördel på miljöns  bekostnad,  något
som  vi  anser  vara helt förkastligt. Enligt vår
mening  bör regeringen  genom  förhandlingar  med
Danmark och  andra kraftproducerande länder skapa
möjlighet  att   lägga   en   miljöavgift  på  el
producerad med kolkraft.

Kristdemokraterna anser att det är dags att ta ett
helhetsgrepp på energiskatterna  och  presentera ett
uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög
energieffektivitet     och     verkningsgrad     vid
elproduktionen  premieras,  medan produktion baserad
på  fossila  bränslen  beläggs med  styrande  miljö-
avgifter.  I  vår  budgetmotion   på   energiområdet
utvecklas  vår syn på energipolitiken vidare.  Bland
annat  behandlas   de   ekonomiska   aspekterna   på
energibesparing  och  krav  på  ett  styrsystem  som
stimulerar  till  produktion  av  förnybar energi på
bekostnad av den icke förnybara energin.  En  miljö-
avgift  bör  snarast införas på importerad kolkraft.
De  långsiktiga   villkoren   för   den   småskaliga
vattenkraften måste tydliggöras.
En  utbyggnad  av naturgaseldad kraftvärme  skulle
totalt  sett  innebära  minskade  utsläpp  och  höjd
effektivitet  i   energisystemet.   Men  med  dagens
beskattning av kraftvärme är den olönsam jämfört med
kolkondenskraft.   Kraftvärmebeskattningen   behöver
därför  ses  över i syfte  att  stärka  den  resurs-
effektiva     kraftvärmens     konkurrenskraft     i
energisystemet.
Kristdemokraterna  har  länge drivit kravet att EU
skall  vara mer handlingskraftigt  på  miljöområdet,
eftersom  miljöpolitik  bör  vara  en av EU:s huvud-
uppgifter.  Ett  viktigt steg i den riktningen  vore
att fatta beslut om  miljöavgifter  med kvalificerad
majoritet. Hittills har det till följd  av ett fåtal
länders  blockering varit omöjligt att driva  igenom
t.ex. en gemensam  miniminivå för koldioxidavgifter.
Dessvärre  har  den  svenska  regeringen  konsekvent
motsatt sig en förändring,  med  hänvisning till att
skattefrågor är en nationell angelägenhet.  Vi anser
att  miljöfrågor  är gränsöverskridande problem  som
bör hanteras i ett  internationellt  sammanhang. Det
krävs gemensamma europeiska åtgärder för  att  sänka
koldioxidutsläppen,  och  ett effektivt sådant medel
vore att lagstifta om miniminivå för miljöavgifter.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

3. Energibeskattning, allmänt (punkt 1)  c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    reservationen     anförs    om
energibeskattning,    allmänt.    Därmed    bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ337 yrkandena  6  och
7, 2001/02:Sk489 yrkande 28 och 2001/02:
U302  yrkande  6 samt avslår motionerna 2001/02:K426
yrkande 26, 2001/02:
Sk212, 2001/02:Sk218,  2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,
2001/02:Sk420,     2001/02:Sk427,     2001/02:Sk443,
2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478, 2001/02:
Sk491 yrkandena 9 och  23,  2001/02:U301 yrkande 43,
2001/02:U348  yrkande  7, 2001/02:MJ521  yrkande  9,
2001/02:N35  yrkande  8,  2001/02:N213   yrkande  6,
2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269 yrkande  2  och
2001/02:
N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.

Ställningstagande

Centerpartiet    anser    att    ett    system   för
energibeskattning  bör  byggas  från  grunden.   Att
fortsätta  lappandet  på  dagens  inkonsekventa  och
otydliga  system  av  energiskatter är en omväg till
ett ekologiskt hållbart  samhälle.  Principerna  för
ett nytt system bör vara att förorenaren betalar och
att de olika energislagens marknadspris skall spegla
samhällets   totala  kostnader.  Detta  innebär  att
regering   och   riksdag    skall    sätta   tydliga
miljömässiga  ramar för energisystemet.  Inom  dessa
ramar  skall  sedan  marknadsekonomins  dynamik  och
utvecklingskraft verka i miljöns tjänst.

Ekonomiska  styrmedel   som   t.ex.   skatter  och
avgifter  ger  som  en  sidoeffekt  inkomster   till
statskassan.  Det innebär att staten kan sänka andra
skatter   och   avgifter   som   är   störande   för
samhällsekonomin.  Grön  skatteväxling innebär sänkt
skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring
och    användning    av    ändliga    naturresurser.
Centerpartiet vill se en äkta  grön  skatteväxling i
Sverige  vilket  förutsätter  raka rör mellan  höjda
miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter.
Ett   väl   fungerande  system  för   handel   med
utsläppsrättigheter  kan,  på  ett  bättre  sätt  än
laborerande      med      skattesatser,      använda
marknadsekonomins  dynamik  i miljöns tjänst. Handel
med utsläppsrättigheter fungerar  dock  inte på alla
områden, varför skatteväxling fortfarande är ett bra
instrument   för  att  minska  miljöförstöring   och
användning av ändliga naturresurser. I Sverige finns
för närvarande ett skattesystem med nedsättningar av
skattebördan  för  industrin.  När  ett  system  med
utsläppsrättigheter  är  infört  måste nedsättningen
upphöra  för  att göra handeln enkel  och  enhetlig.
Skatteväxlingen  måste vara utformad på ett sätt som
gör att en framtida  handel  med utsläppsrättigheter
underlättas.     Det     har     regeringen      och
samarbetspartierna   inte   klarat   av.  I  stället
förstärker   man   den   befintliga   skillnaden   i
miljöbeskattning  mellan hushåll och industri.  Inga
ansatser  görs  för  att   successivt   fasa  ut  de
nedsättningar  som  finns och förbereda Sverige  för
ett system för handel med utsläppsrättigheter.
Vi måste ha en tydlig  miljöstyrning på EU-området
då nationella konkurrensvillkor  alltmer  ersätts av
internationell    konkurrens   på   den   gemensamma
marknaden. Olika konkurrensvillkor på grund av olika
miljöregler  och miljöskatter  kan  fungera  som  en
drivkraft men  också  som ett hinder. Ett exempel på
ett sådant område där olika  regler är ett hinder är
det    svenska    jordbrukets   konkurrenssituation.
Gemensamma miljöskatter  är ett av verktygen för att
komma till rätta med detta  problem.  Sverige  måste
våga  ta steget och säga att vi behöver miniminivåer
för miljöskatter i EU.
Vad ovan  anförts  bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Energibeskattning, allmänt (punkt 1)  fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad    i    reservationen    anförs    om
energibeskattning,    allmänt.    Därmed    bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:U301   yrkande  43,
2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:K426 yrkande 26 och
2001/02:N269   yrkande   2  samt  avslår  motionerna
2001/02:Sk212,     2001/02:Sk218,     2001/02:Sk286,
2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420, 2001/02:
Sk427, 2001/02:Sk443,  2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478,
2001/02:Sk489 yrkande 28,  2001/02:Sk491 yrkandena 9
och 23, 2001/02:U302 yrkande 6, 2001/02:U348 yrkande
7,  2001/02:MJ337  yrkandena 6  och  7,  2001/02:N35
yrkande  8,  2001/02:N213  yrkande  6,  2001/02:N238
yrkande 1 och 2001/02:
N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.

Ställningstagande

Folkpartiet anser  att  EU har unika möjligheter att
minska de gränsöverskridande  miljöproblemen. Miljön
är en fråga där hållbara lösningar  endast  finns på
internationell  nivå.  Möjligheterna  till  bindande
överstatliga  beslut  och  att ställa länder som  ej
följer  reglerna  till svars bör  inom  miljöområdet
utnyttjas till fullo  av EU. Med rätt beslut på rätt
nivåer  kan  EU  utvecklas   till   världens   bästa
miljöorganisation.

Utsläppen  av  växthusgaser måste minska radikalt.
Europa har alla förutsättningar att gå i spetsen för
en miljövänlig klimatpolitik.  För  att riva hindren
mot  en rationell klimatpolitik måste  EU  ges  makt
över klimatpolitiken.  Att  unionen agerat gemensamt
utåt har lett till goda resultat. Nu krävs gemensamt
genomförande också inom Europa.  En  europeisk mini-
minivå  för  koldioxidskatten  är  ett första  steg.
Trots att samtliga partier säger sig  förespråka  en
sådan  är  Sverige  i  realiteten  en  av  de värsta
bromsklossarna  mot  en sådan utveckling. Skälet  är
att socialdemokrater och  moderater  har  bildat  en
ohelig  allians  som  vägrar låta EU:s beslutsregler
förändras så att beslut  om  miljöskatter kan fattas
med   majoritet.   Det   är  mycket  glädjande   att
Klimatkommitténs majoritet enats om en ändrad svensk
linje  i  denna  avgörande  fråga.   Det   är  också
angeläget   att   regeringen   snabbt   ändrar   sin
inställning   i  frågan  och  börjar  driva  klimat-
politiken på rätt politisk nivå.
Dagens utformning  av  beskattning  av  kraftvärme
förvärrar      miljöproblemen      och     äventyrar
elförsörjningen.   Kraftvärmebeskattningen   behöver
därför   ses   över   i   syfte   att   stärka   den
resurseffektiva   kraftvärmens   konkurrenskraft   i
energisystemet.  I dag  står  kraftvärmeanläggningar
outnyttjade på grund  av  bristande  lönsamhet  till
följd   av  beskattningen.  Dessutom  hindras  nyin-
vesteringar   i   kraftvärme.   I   stället  används
kondenskraftverk  som  har  sämre  effektivitet  och
större miljöpåverkan.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

5. Energibeskattning, allmänt (punkt 1)  mp

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening    vad    i    reservationen    anförs     om
energibeskattning,    allmänt.    Därmed    bifaller
riksdagen  motion  2001/02:U348 yrkande 7 och avslår
motionerna 2001/02:K426  yrkande  26, 2001/02:Sk212,
2001/02:Sk218,     2001/02:Sk286,     2001/02:Sk369,
2001/02:
Sk420,  2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455,
2001/02:Sk478,     2001/02:Sk489     yrkande     28,
2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:
U301    yrkande    43,   2001/02:U302   yrkande   6,
2001/02:MJ337  yrkandena   6  och  7,  2001/02:MJ521
yrkande  9,  2001/02:N35  yrkande   8,  2001/02:N213
yrkande  6,  2001/02:N238  yrkande  1,  2001/02:N269
yrkande  2 och 2001/02:N371 yrkandena 4, 5,  18  och
19.

Ställningstagande

Miljöpartiet  de  gröna  väckte inför det svenska
ordförandeskapet en motion  där  ett antal frågor
berördes som ännu inte fått en lösning.  Eftersom
det spanska ordförandeskapet föresatt sig att det
skall  hantera  alla  frågor och beslutsamt driva
gemensamt fattade beslut  framåt torde detta även
innefatta miljöfrågorna. Med  tanke  på den digra
dagordningen   och   att   miljöfrågorna   oftast
nedprioriteras, tvivlar vi på att så blir fallet,
och  därför  är det viktigt att något medlemsland
envist arbetar  för  att  miljöfrågorna jämställs
med övriga politikområden. Eftersom miljöfrågorna
skall genomsyra alla politikområden  anser vi att
de naturligtvis också innefattas i övriga punkter
i det spanska ordförandeskapets tolvpunktslista.

Miljöpartiet  de  gröna  vill  att  regeringen   i
ministerrådet  i  de  sammanhang  där det lämpar sig
skall driva frågan om ett ramprogram för integrering
av   miljöfrågorna  i  övrig  verksamhet.   Följande
insatser bör ingå i ett sådant ramprogram:
En  miljökommitté   bör   inrättas   som  granskar
kommissionens förslag till beslut utifrån fördragens
miljöprinciper.
Ökade resurser och befogenheter bör ges  till EEA,
European Environment Agency, som i dag samlar in och
sammanställer  information  om  miljötillståndet   i
unionen.  Alla  beslut bör kontrolleras med hjälp av
en checklista där  miljöprinciperna  kollas  av  mot
föreslagna  beslut. Detta skulle öka tydligheten och
integreringen i miljöarbetet.
Ekonomin  bör   ges  ekologiska  spelregler.  Ökad
konsumtion,  dvs.  ökad  BNP,  är  ett  av  unionens
huvudmål trots att miljöforskning  visar  att det är
just  ett ökat materialflöde som är ett av de  stora
hindren   på   vägen  mot  ett  ekologiskt  hållbart
samhälle.
Ett system med  s.k.  gröna räkenskaper eller grön
NNP bör utvecklas där även  slitage på det naturliga
kapitalet finns med i kalkylen.
Behovet av, och stödet för,  en grön skatteväxling
där de miljörelaterade skatterna höjs och skatten på
arbete  sänks  delas i dag av många  aktörer  i  EU.
Kommissionen  menar   att   detta  är  en  avgörande
komponent i arbetet för ökad  sysselsättning.  Detta
gäller   framför   allt   skatterna  på  energi  och
koldioxid.  En  viktig  princip  är  att  beslut  om
skatter endast skall vara miniminivåer.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

6. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2)  m

av  Carl Fredrik Graf (m), Marietta de  Pourbaix-
Lundin  (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  reservationen  anförs om jordbrukets
miljö- och energiskatter. Därmed  bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sk326, 2001/02:Sk417 yrkandena 1,
2 och 5, 2001/02:
Sk433 yrkandena 2 och 6, 2001/02:MJ343  yrkandena  4
och 5 och 2001/02:
Sk362 yrkande 1 samt avslår motionerna 2001/02:Sk450
yrkande 5, 2001/02:
Sk468   yrkandena   13,  2001/02:MJ336  yrkande  5,
2001/02:MJ340 yrkande  2,  2001/02:MJ341  yrkande 1,
2001/02:MJ423  yrkande  10, 2001/02:MJ464 yrkande  4
och 2001/02:MJ526 yrkande 14.

Ställningstagande

Regeringen  har  i  olika  sammanhang  aviserat  sin
avsikt att anpassa en del av jordbrukets särskatter.
Ännu har inget hänt. En viktig  faktor i samband med
EU-medlemskapet        var       strävan       efter
konkurrensneutralitet mellan  medlemsländerna.  Inom
trädgårdsnäringen       föreligger       fortfarande
konkurrenssnedvridningar i olika avseenden. Vi anser
att    regeringen    skyndsamt    måste    se   över
trädgårdsnäringens  särskatter  och växthusodlingens
skatter på bränsle för uppvärmning. Regeringen måste
utifrån   en   helhetssyn   verka   för  konkurrens-
neutralitet  mellan  länderna  och  för  samordnande
regelverk  för  den  aktuella  näringen i fråga.  De
utredningar som är tillsatta på området bör behandla
dessa frågor med förtur.

En  statlig  utredning  har  påtalat   jordbrukets
negativa konkurrenssituation bl.a. beroende  på höga
produktionsskatter. Dieselskatten utgör här en  tung
del.  Det är obegripligt att regeringen valt motsatt
väg och  höjt dieselskatten trots att man måste vara
medveten om den ekonomiska situationen för jord- och
skogsbruket.  Vi  anser  att  det  är  en felsyn att
anföra  miljöpolitiska skäl för en höjning  när  det
gäller   dessa    näringar.    Ingen   lant-   eller
skogsbrukare  kör  traktor  eller skogsmaskiner  för
nöjes  skull.  Enligt vår mening  bör  dieselskatten
sänkas  till  53  öre   per  liter  för  jordbruket,
skogsmaskiner och arbetsredskap.
Sverige är det enda land  inom EU som har skatt på
handelsgödsel.    Budgetpropositionen     för    ett
resonemang om hur återföringen av skatten på bekämp-
ningsmedel  och  handelsgödsel  till näringen  skall
ske, vilket visar sig vara mycket  komplicerat.  Det
finns  inte någon garanti för att de lantbrukare som
betalat  skatten själva kommer att få tillbaka några
pengar. Hela  systemet måste därför betraktas som en
märklig rundgång  där  slutresultatet är ovisst, och
ingen kan i dag påstå att  miljön förbättras med den
hittills  förda  politiken.  Vi   anser  därför  att
kväveskatten på handelsgödsel skall avskaffas.
Medvetenheten        och        kunskapen       om
handelsgödselanvändningen   inom   jordbruket    har
utvecklats  på  ett  positivt sätt, och vi anser att
skatteinstrumentet inte  är det bästa sättet för att
komma till rätta med kväveläckage  från  jordbruket.
Vårt   förslag   innebär   inte  att  vi  negligerar
problemet  med  växtnäringsläckaget   i  jordbruket.
Forskning,  information, ny teknik och ökad  kunskap
är  bättre metoder  än  skatteinstrumentet  för  att
bekämpa  miljöproblemen.  Bättre  odlingsmetoder och
andra  åtgärder,  som  t.ex.  kantzoner   fria  från
gödsling   och   bekämpningsmedel  längs  sjöar  och
vattendrag,  är således  att  föredra.  Metoder  bör
vidare    utvecklas     för     miljöbalanser    och
energibalanser  i  jordbruket,  baserade   på  olika
odlingsmetoder.  Forskningen  och  informationen  på
området bör intensifieras och utvecklas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

7. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2)  kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  2 borde
ha följande lydelse:

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  reservationen anförs om  jordbrukets
miljö- och energiskatter.  Därmed bifaller riksdagen
motionerna  2001/02:MJ340 yrkande  2,  2001/02:MJ423
yrkande 10, 2001/02:
Sk326  och  2001/02:MJ336   yrkande  5  samt  avslår
motionerna  2001/02:Sk362 yrkande  1,  2001/02:Sk417
yrkandena 1,  2 och 5, 2001/02:Sk433 yrkandena 2 och
6, 2001/02:Sk450  yrkande 5, 2001/02:Sk468 yrkandena
13, 2001/02:
MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343  yrkandena  4  och 5,
2001/02:MJ464  yrkande  4  och 2001/02:MJ526 yrkande
14.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att  jordbrukets  skatter
måste  bringas  i  harmoni  med övriga EU-länders
beskattning. Svenskt jordbruk  pressas av produk-
tionsskatter som saknar motstycke  i  övriga  EU.
När  det gäller dieselskatterna, betalar t.ex. de
danska  och  engelska  bönderna  40 %  mindre för
dieseln. De finska bönderna betalar 50 %  mindre.
Bönderna i Sverige betalar 3 kr i skatt per liter
diesel.  Övriga  EU-bönder  betalar  i genomsnitt
1 krona i skatt. Sverige är också det  enda  land
som  har  skatt  på handelsgödsel. Det är viktigt
att det arbete som nu pågår beträffande tillväga-
gångssättet för en  återföring  av handelsgödsel-
och  bekämpningsmedelsskatterna  till  jordbruket
resulterar  i  ett  förslag till riksdagen  under
hösten.   Även  frågan  om   en   reducering   av
dieselskatten   för   jordbrukets  arbetsmaskiner
måste  få  en  positiv  lösning   under   hösten.
Växthusodlingens  beskattning  av fossilt bränsle
för  uppvärmning  bör  också bli föremål  för  en
motsvarande översyn som  resulterar i ett förslag
som innebär ett rättvisare beskattningssystem och
en med andra EU-länder jämlik beskattningsnivå.

Växthusodlingens  energiskatter   utgör   en  tung
kostnad,   och  skatten  står  inte  alls  i  rimlig
proportion   till   den   skatt   som   tas   ut   i
konkurrentländerna. Medan koldioxidskatten i Sverige
tas ut med ett  belopp  som  varierar  mellan  olika
företag  med ca 200529 kr per m3 olja är skatten  i
Danmark ca  10 kr  per  m3.  Den stora variationen i
skatteuttaget för svensk växthusodling  beror på att
skatten  är  relaterad  till  företagets  omsättning
enligt den s.k. 0,8-procentsregeln.
Kristdemokraterna har även tidigare framhållit den
orättvisa   som   0,8-procentsregeln   innebär   för
växthusföretagen  och  den ytterligare orättvisa som
tillämpningen    av   EU:s   minimiskattesats    för
mineraloljeprodukter  innebär  för företag som måste
utnyttja olja för uppvärmning i  förhållande till de
företag  som  kan  utnyttja  naturgas.  Det  svenska
beskattningssystemet innebär således  inte  bara  en
avsevärd konkurrensnackdel i förhållande till övriga
EU-länder         utan         också        ojämlika
beskattningsförhållanden    inom   Sverige.    Dessa
missförhållanden måste enligt  vår  mening skyndsamt
åtgärdas.
Orenade  äldre  gräsklippare  släpper   ut   stora
mängder    mycket    miljöskadliga    avgaser.    En
skrotningspremie    för    äldre    båtmotorer   och
gräsklippare     skulle     vara     en     effektiv
miljöförbättrande åtgärd som på kort tid skulle löna
sig.   Vi   anser   att   skatten  skall  sänkas  på
alkylatbensin (s.k. grön bensin)  för motorsågar och
trädgårdsredskap.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

8. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2)  fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i reservationen anförs  om  jordbrukets
miljö- och energiskatter.  Därmed bifaller riksdagen
motion   2001/02:MJ526   yrkande   14   och   avslår
motionerna 2001/02:Sk326,  2001/02:Sk362  yrkande 1,
2001/02:Sk417 yrkandena 1, 2 och 5, 2001/02:
Sk433  yrkandena  2 och 6, 2001/02:Sk450 yrkande  5,
2001/02:Sk468 yrkandena  13,  2001/02:MJ336 yrkande
5, 2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:
MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena  4  och  5,
2001/02:MJ423  yrkande  10 och 2001/02:MJ464 yrkande
4.

Ställningstagande

Jordbruket   har  både  positiva   och   negativa
effekter på miljön  och  utmaningen för framtiden
är att minska den negativa  miljöpåverkan.  Folk-
partiet anser att jordbruket skall behandlas  som
en  näring bland andra och följaktligen beskattas
därefter.  Det finns anledning att granska frågan
om  skatt  på  handelsgödsel.  Kväveläckage  från
bl.a. jordbruket  leder  till övergödning av våra
sjöar  och  vattendrag  och  i  längden  även  av
kustvattnen.  Trenden  med  ökande   utsläpp  har
visserligen brutits, men målet har inte uppnåtts.
Europas   bönder   har   under  många  år  använt
handelsgödsel   med   höga   halter   kadmium   i
fosfaterna. Det finns kadmiumfria  fosfater,  men
dessa är mycket dyra.

Folkpartiet anser att det är mycket angeläget  att
hejda  försurningen  av  mark  och vatten och att få
kontroll  på och stoppa användningen  av  kadmium  i
konstgödseln, beständiga kemikalier, antibiotika och
andra farmakologiska  ämnen i gödsel och rötslam. Vi
anser  att  Sverige  i EU  skall  driva  kravet  att
handelsgödsel och bekämpningsmedel  skall  beskattas
genom        ett       system       baserat       på
kväveeffektivitet/kväveförluster. Det är viktigt att
svenska  bönder   har   goda   förutsättningar   att
konkurrera  på  en europeisk marknad och Folkpartiet
kräver  att  regeringen   vidtar   åtgärder  så  att
jordbrukets konkurrenssituation förbättras.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

9. Åkerinäringen (punkt 3)  m, kd

av  Carl  Fredrik  Graf  (m), Kenneth Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin  (m), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i reservationen  anförs om åkerinäringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:
Sk222 och 2001/02:Sk418 yrkandena  1 och 2, bifaller
delvis motion 2001/02:
Sk244    samt   avslår   motionerna   2001/02:Sk248,
2001/02:Sk407, 2001/02:
Sk418 yrkande 3 och 2001/02:MJ521 yrkande 13.

Ställningstagande

Den svenska  åkerinäringen har svårt att hävda sig i
konkurrens    med     utländska     åkerier.    Rena
inrikestransporter får numera utföras  i  stort sett
fritt av EU-ländernas åkerier. Trafikmätningar under
ett dygn visar att var tredje lastbil på de  svenska
vägarna  redan  är  utlandsregistrerad. Konkurrensen
sker  dock  inte  på  lika   villkor.   Skatter  och
avgifter,  inte  minst dieselskatten, liksom  miljö-
kraven i Sverige snedvrider  konkurrensen.  Analyser
visar  att  de  svenska  åkeriföretagen  har ca 20 %
högre  kostnader  än  åkerier  i  omvärlden.  Åkeri-
näringen kan inte i längden bära den tunga bördan om
näringen   skall  kunna  expandera  och  skapa  fler
arbetstillfälle.  Det  handlar  om jobben och svensk
åkerinärings  framtid. Näringen sysselsätter  direkt
ca 55 000 personer,  vartill  kommer  de  som berörs
indirekt. När det gäller internationella transporter
anställs  i  dag huvudsakligen utländsk arbetskraft.
Skatter  och  avgifter   har   gjort   den   svenska
arbetskraften      för      dyr.     Närmare     500
årsarbetstillfällen  har  gått  förlorade  under  de
senaste åren. Anställda i åkerinäringen bidrar varje
år med miljardbelopp till svenska  staten  i form av
löneskatter  och  moms  på det de handlar. Företagen
betalar  arbetsgivaravgifter,   fordonsskatter   och
bränsleskatter  m.m.  Om  företagen  läggs ned eller
flyttar   till   andra   länder,   förlorar  Sverige
skatteintäkter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

10. Åkerinäringen (punkt 3)  fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i reservationen anförs  om åkerinäringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:
MJ521    yrkande    13    och    avslår   motionerna
2001/02:Sk222,     2001/02:Sk244,     2001/02:Sk248,
2001/02:Sk407 och 2001/02:Sk418 yrkandena 13.

Ställningstagande

Transportnäringen   har   i   likhet  med  övriga
näringsgrenar   fått   känna   på  internationell
konkurrens.  Det  sägs  att  svenska  åkare  inte
klarar konkurrensen från seriösa  utländska  samt
oseriösa  inhemska och utländska åkare. Härutöver
bidrar lägre  skatter  och  avgifter  i utlandet,
tummande  på  regelboken och dumpade priser  till
att   pressa   åkerinäringen.    Även    om    en
prisjämförelse      med      våra      viktigaste
konkurrentländer visar att dieselpriset  inte  på
något   sätt   avviker   markant  finns  det  all
anledning att ta svensk transportnärings  problem
på  allvar. Folkpartiet motsätter sig ytterligare
höjningar   av   dieselskatten   och   anser  att
regeringen  i  stället  bör  arbeta  inom EU  för
införandet  av  en  gemensam  kilometerskatt   på
lastbilstrafik.  Det är en miljöåtgärd som rimmar
väl med strävan efter  en  enhetlig  inre marknad
med  konkurrens  på lika villkor. Regeringen  bör
också arbeta för att samtliga länder inom unionen
skall  premiera  användningen  av  diesel  enligt
miljöklass 1.

Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

11. Fossila drivmedel (punkt 4)  m

av Carl Fredrik Graf (m),  Marietta  de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna  Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde
ha följande lydelse:

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  reservationen  anförs  om   fossila
drivmedel.   Därmed  bifaller  riksdagen  motionerna
2001/02:Sk203,     2001/02:Sk204,     2001/02:Sk215,
2001/02:Sk231, 2001/02:
Sk285,   2001/02:Sk289   yrkande   1,  2001/02:Sk433
yrkande 1 och 2001/02:
Sk450 yrkande 3 samt avslår motionerna 2001/02:Sk202
och 2001/02:N265 yrkande 4.

Ställningstagande

Många enskilda människor och familjer  är i dag helt
beroende av bilen för att kunna ta sig till och från
arbetet, köra barn till skola och dagis  och  ta sig
till  utbildningar  och  fritidsaktiviteter,  och de
drabbas  hårt  av de höga drivmedelsskatterna. Dessa
slår också hårt  mot  bl.a. jordbruk och åkerier. Vi
anser att bensinskatten  bör  sänkas så att enskilda
och familjer har råd att äga och  köra bil. En sådan
åtgärd   skulle   också  förbättra  rörligheten   på
arbetsmarknaden samtidigt  som  det  underlättar för
människor att bo kvar i glesbygd. Det  skulle  också
leda  till  att  Sverige  blir  mer  attraktivt  som
turistland.

Sveriges  bilister  betalar  i dag ca 70 miljarder
kronor  om  året  i  olika  bilskatter.   Cirka  två
tredjedelar  av bensinpriset utgörs i dag av  skatt.
Lägger man därtill  det  faktum att bilisten tvingas
betala detta höga bensinpris  med  redan  beskattade
pengar så inser nog de flesta att detta är orimligt.
Sverige har en av Europas äldsta bilparker  och vill
man  förbättra miljön gäller det att föra en politik
som gör  det  möjligt  för fler vanliga familjer att
skaffa sig en nyare bil. Skrotningspremien bör höjas
för att på frivillig väg  få  bort många av de äldre
bilarna.
Enligt vår mening bör skatten på bensin och diesel
sänkas med 70 öre per liter inklusive moms samtidigt
som reseavdragen för arbetsresor  höjs  till en nivå
som     står     i     rimlig     proportion    till
bensinprisökningarna.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

12. Alternativa drivmedel (punkt 5)  kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde
ha följande lydelse:

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  reservationen anförs om  alternativa
drivmedel.  Därmed   bifaller  riksdagen  motionerna
2001/02:MJ423 yrkandena  4,  6 och 13, 2001/02:MJ287
yrkande  2 och 2001/02:N265 yrkande  5  samt  avslår
motionerna 2001/02:Sk346, 2001/02:
Sk406,     2001/02:Sk419,      2001/02:Sk435     och
2001/02:Sk475.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  anser  att  skatteuttaget   på
vägtrafiken  skall  motsvaras  av  kostnader  och
därför  borde  de förnyelsebara bränslena befrias
från koldioxidskatt. Under en övergångsperiod bör
de även beläggas med något lägre energiskatt. Det
är angeläget att  inom  EU  åstadkomma gemensamma
tag    när   det   gäller   den   miljörelaterade
beskattningen  för att bibehålla konkurrensen men
med mer miljöanpassade drivmedel och transporter.
Staten bör medverka  till att stimulera marknaden
på detta område. Politiken  måste inriktas på att
genom långsiktiga mål driva på  utvecklingen  för
energieffektiva  och  miljövänliga fordon och nya
bränslen. Lagstiftning  och  regler  måste på ett
bättre  sätt  än  i  dag gynna utveckling  av  ny
teknik,  forskning samt  försök  med  alternativa
bränslen. Aktörerna måste ha möjlighet att arbeta
med god framförhållning.  För  att  Sverige skall
slippa   importera   etanol  måste  den  inhemska
produktionen skattebefrias även efter 2004.

Det är fel att avgränsa  antalet  pilotprojekt som
nu     sker,    vilket    också    kritiserats    av
Energimyndigheten.  Det skapar snedvriden konkurrens
och  hindrar  utveckling   av   nya  produkter  samt
möjligheter att bygga ut servicenät  för alternativa
bränslen.   Enligt  vår  mening  bör  tekniken   för
produktion  av   motoralkoholer   samt   ekoparaffin
beviljas pilotprojektdispens för att kunna utvecklas
och testas i större skala.
En  s.k.  flexibel  etanolbil  kan  köras på  alla
blandningar av 85 % etanol och 15 % bensin  till ren
bensin.   När  de  tankas  med  85 %  etanol  kallas
bränslet  E85.   Till   skillnad   från  alla  andra
förnybara drivmedel har etanoldelen  i  E85 en skatt
med  90  öre per liter plus moms. Problemet  är  att
dagens pris  på  E85 är 8,43 och att bilarna drar ca
30 % mer volym när de körs på E85 jämfört med när de
körs på ren bensin.  Budgetpropositionen innebär att
skattefriheten för E85  skjuts upp till 2003, vilket
betyder att under det kritiska  första året måste en
miljöintresserad konsument betala  10,95  kr för den
E85 som behövs för att ersätta en liter bensin som i
dag  kostar  ca  9,45  kr. Det kommer att leda  till
färre inköp av etanolbilar  samt att de som ändå har
köpt dessa antingen måste betala mer per mil för att
köra miljövänligt eller i högre grad väljer att köra
på bensin. Detta är vi kritiska till.
Biogas  framställt  av  avfall   är   ett  utmärkt
drivmedel  för  fordon.  För  att biogas skall  vara
intressant för såväl privatpersoner  som  företagare
krävs   att   både   pris   och   pumpstationer   är
användarvänligt.   Regeringen   bör  återkomma  till
riksdagen  med  förslag  på åtgärder  för  att  göra
biogasanvändandet mer tillgängligt.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

13. Alternativa drivmedel (punkt 5)  c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i reservationen  anförs  om  alternativa
drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:
Sk406   och    avslår    motionerna   2001/02:Sk346,
2001/02:Sk419, 2001/02:
Sk435,  2001/02:Sk475,  2001/02:MJ287   yrkande   2,
2001/02:MJ423   yrkandena   4,   6   och   13   samt
2001/02:N265 yrkande 5.

Ställningstagande

Det  råder  en betydande enighet kring behovet av
att  minska  de   koldioxidutsläpp   som   dagens
fossilbaserade   drivmedel   ger   upphov   till.
Biobaserade    drivmedel    framhålls    i    det
sammanhanget  som  ett  alternativ. Centern delar
denna grundsyn men vill framhålla  vikten  av att
samtliga  bränslen  granskas  utifrån  den totala
miljöeffekten.  I  budgetpropositionen  för  2002
föreslås   befrielse   från   koldioxidskatt  för
koldioxidneutrala drivmedel. Vi  anser att det är
viktigt    att    definitionen    av    begreppet
koldioxidneutral blir tillräckligt omfattande och
tydlig,  och  samtidigt  praktisk  att  tillämpa.
Definitionen får inte leda till inskränkningar  i
utvecklingsarbetet  mot  minskade nettoutsläpp av
koldioxid.  Vi anser att avsikten  med  begreppet
inte  är  att bara  snävt  se  till  råvaran  för
drivmedlet  och  om  denna  är förnyelsebar eller
inte.   Koldioxidneutral  går  bortom   begreppen
förnyelsebar eller biobaserad genom att ta hänsyn
till    nettoeffekterna     på     de     samlade
koldioxidutsläppen från hela produktionskedjan av
drivmedlet,   från   vaggan  till  graven,  att
produkter  baserade på förnyelsebart  material  i
sig inte garanterar  att  inte väsentliga mängder
fossil  energi  eller  fossilt   kol   använts  i
produktionskedjan  eller  att  utsläpp  av  andra
växthusgaser sker samt att även fossila produkter
kan vara råvara till koldioxidneutrala drivmedel,
om  produktionen  sker  så  att kolet återanvänds
till drivmedel i stället för  att direkt generera
koldioxidutsläpp.

För    att    avgöra    om   ett   drivmedel    är
koldioxidneutralt  är  det troligen  inte  praktiskt
möjligt   att  kräva  fullständig   livscykelanalys,
vilket skulle  innebära  problem  med  definitioner,
avgränsningar,  beräkningsmodeller  etc.  samt  även
kräva  stora resurser att utföra. Enligt vår  mening
måste  man   ändå   göra   en   viss   bedömning  av
koldioxidutsläpp  och  fossil  energiåtgång  för  de
viktigaste  stegen  i tillverkningskedjan  och  inte
bara se till råvaran.
Vad ovan anförts bör  riksdagen  som sin mening ge
regeringen till känna.

14. Alternativa drivmedel (punkt 5)  fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i reservationen  anförs  om  alternativa
drivmedel.   Därmed  bifaller  riksdagen  motionerna
2001/02:Sk435    och   2001/02:Sk346   samt   avslår
motionerna       2001/02:Sk406,       2001/02:Sk419,
2001/02:Sk475,     2001/02:MJ287      yrkande     2,
2001/02:MJ423   yrkandena   4,   6   och   13   samt
2001/02:N265 yrkande 5.

Ställningstagande

Drivmedel  som inte är eldningsolja, bensin, diesel,
gasol, metangas eller naturgas skall enligt lagen om
skatt  på  energi   betalas   som  för  motsvarande
bränsle. Ingenstans, varken i  lagen,  andra lagar,
eller  i  förarbeten  till  lagen, klargörs vad  som
avses med motsvarande bränsle.  Det  finns exempel
på att ett och samma bränsle av olika handläggare på
Riksskatteverket    har   bedömts   tillhöra   olika
miljöklasser och därmed fått olika skattesatser. Det
är inte ens klargjort  om  drivmedlets  fysiska  och
kemiska   egenskaper  skall  avgöra,  eller  om  det
avgörande är  vilken  typ  av motor drivmedlet skall
användas i. Efterhand som fler  typer av alternativa
drivmedel och blandningar av drivmedel  introduceras
kommer    tolkningsproblemen    att    bli   alltmer
besvärande.    Folkpartiet    anser    att   det   i
energiskattelagen  behövs en definition av  vad  som
menas med motsvarande bränsle.

Vad ovan anförts bör  riksdagen  som sin mening ge
regeringen till känna.

15. Fordonsskatt (punkt 6)  kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i reservationen  anförs  om fordonsskatt.
Därmed   bifaller   riksdagen  motion  2001/02:Sk405
yrkande 2, bifaller delvis  motionerna 2001/02:Sk405
yrkande 1, 2001/02:
Fi230   yrkande  2,  2001/02:Sk267,   2001/02:Sk329,
2001/02:Sk347, 2001/02:
Sk448  och   2001/02:MJ423  yrkande  3  samt  avslår
motionerna 2001/02:
Sk201, 2001/02:Sk314 och 2001/02:MJ342 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt  Kristdemokraternas   mening  är  skatten  på
dieselbränsle  på  felaktiga  grunder  alltför  hög.
Naturvårdsverket  har  varit  mycket  kritiskt  till
dieselbilar    och   menat   att   de   har    högre
partikelutsläpp  och  därmed  ger  större  risk  för
hälsoeffekter   jämfört   med  nya  bensinbilar.  De
senaste skattehöjningarna på dieselbränsle i Sverige
har föranlett försäljningar  av  dieselbilar som för
många medfört stora ingrepp i privatekonomin.

I   Vägverkets   rapport  2001:40  Bensin-   eller
dieseldrivna  fordon    vad  är  bäst  för  miljön?
redovisas miljöegenskaperna  för  diesel- respektive
bensindrivna personbilar. Bensinmotorns  svaga sidor
var  enligt  rapporten  hög  bränsleförbrukning  och
därmed stora koldioxidutsläpp, 40 % högre än diesel-
bilens. Utsläppen av kolväten  var  sex gånger högre
än   för   dieselbilens.   Vidare   var  bensinbilen
känsligare för kallstarter och körsätt. Dieselbilens
svaga   sidor  var  stora  utsläpp  av  kväveoxider,
dubbelt så  höga  som  för  bensinmotorn,  samt 30 %
större  utsläpp  av  partiklar.  Det är viktigt  att
Vägverket    och    Naturvårdsverket    och    andra
institutioner  med  insikter  på  miljöområdet  noga
följer  utvecklingen.  Bensin-  och dieselbilar  bör
inte ställas mot varandra. Enligt  vår mening är det
mera  rättvisande  att  ställa  olika  modeller  mot
varandra  och bedöma vilka som ger bäst rening.  Det
finns  i dag  dieselmodeller  där  partikelnivån  är
lägre än  hos  bensindrivna  bilar.  När  det gäller
koldioxid  som påverkar klimatet är dieseln  bättre,
eftersom förbrukningen  är  lägre.  Det  måste  vara
bättre  att  fokusera  på  fordonsmodeller  med  låg
bränsleförbrukning  och  goda emissionsegenskaper än
på  frågan  om bensin eller  diesel.  Vi  anser  att
Vägtrafikskatteutredningen noga måste överväga dessa
argument.
Det pågår en snabb teknisk utveckling som har lett
till en dieselboom  på en rad marknader inom EU, som
t.ex.  Tyskland,  Österrike  och  Storbritannien.  I
Frankrike är fordonsskatten slopad. Varannan bil som
säljs är en dieselbil,  trots att en sådan är dyrare
i inköp. Nya dieseldrivna  fordon  är  bättre miljö-
mässigt  och enligt Vägverkets bedömning  det  bästa
alternativet  för  landsbygden och i mindre tätorter
och  städer medan bensindrivna  bilar  är  bättre  i
storstäder.
Det  råder för närvarande en stor osäkerhet om den
framtida    inriktningen    av    beskattningen   av
dieselbilar,  och  de  stora  skillnaderna  i  skatt
mellan dieselbilar och bensindrivna  bilar  har lett
till  en  nedgång i nyregistreringar av dieselbilar.
Enligt vår  uppfattning  finns det inte tillräckliga
miljömässiga   skäl  som  motiverar   skillnaden   i
beskattning  mellan   dieselbilar  och  bensindrivna
bilar. Enligt vår mening  bör  såväl  fordonsskatten
som drivmedelsskatten på dieselbilar sänkas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin  mening  ge
regeringen till känna.

16. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
(punkt 7)  kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i reservationen anförs om differentierad
drivmedels-  och fordonsskatt. Därmed bifaller riks-
dagen motion 2001/02:N372 yrkande 7, bifaller delvis
motionerna 2001/02:
Sk216, 2001/02:Sk293  och  2001/02:Sk353 samt avslår
motion 2001/02:
Sk312 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt  Kristdemokraternas  nya  principprogram  bör
glesbygdsbor som har bristfällig kollektivtrafik och
långa  avstånd  till  arbete,  service   och   nöjen
kompenseras   för   sina   merkostnader.   Generellt
föreslår  vi  i  vår partimotion om skattepolitikens
inriktning sänkt skatt  på  diesel  med  25  öre per
liter  över  hela riket, vilket utgör 31,25 öre  per
liter inklusive  moms.  För att jämställa diesel och
bensin   inom   stödområde   A    föreslår   vi   en
skattesänkning med 25 öre också på bensin inom detta
område, vilket utgör 31,25 öre per  liter  inklusive
moms.  Sänkningen  finansieras delvis genom att  den
nuvarande     regionala      skattelättnaden      på
fordonsskatten  tas  bort.  Den  enskilde  bilägaren
kommer att märka att bilkostnaden blir lägre  vid en
bränsleförbrukning på ca 1 300 liter per år. För  en
modern  bil med en medelförbrukning av 0,8 liter per
mil motsvarar det en körsträcka på ca 1 500 mil. Med
tanke på de långa avstånden inom stödområde A tjänar
därmed de allra flesta bilägare på förslaget.

Vad ovan  anförts  bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

17. Alkoholbeskattning (punkt 8)  m

av Carl Fredrik Graf  (m),  Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m)  och Anna Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    reservationen     anförs    om
alkoholbeskattning.    Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna 2001/02:So275  yrkande  2,  2001/02:Sk230
och    2001/02:Sk350    samt    avslår    motionerna
2001/02:Sk409,    2001/02:So616    yrkande   2   och
2001/02:So629 yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

Ungefär hälften av all sprit som konsumeras i landet
finns inte med i den vanliga alkoholstatistiken. Den
kan vara illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt
införd av privatpersoner. Motsvarande siffra för vin
anses  vara  lägre  och ligger sannolikt  någonstans
över 20 %. Det verkliga  hotet mot folkhälsan ligger
i att alltfler köper smuggelsprit  och hembränt. Den
växande    svarta    marknaden   gör   att   t.ex.
ålderskontrollen  på Systembolaget  och  på  restau-
rangerna blir meningslös.  Varken  hög alkoholskatt,
restriktiv  alkoholpolitik eller polisiära  åtgärder
har kunnat stoppa  den  svarta  marknadens tillväxt.
Den   förda   politiken   och  speciellt   de   höga
alkoholskatterna har minskat medborgarnas förståelse
för åtgärder mot kriminell  alkoholhantering.  Detta
har   varit   negativt   för  både  laglydighet  och
folkhälsa.  Dessutom  slås  arbetstillfällen   ut  i
bryggeribranschen.  Den  nuvarande  fokuseringen  på
repressiva  metoder mot vanliga medborgare samtidigt
som skattebelastningen  behålls  på hög nivå gör det
tyvärr omöjligt att komma till rätta  med problemen.
Det    är    enligt   vår   mening   angeläget   att
alkoholskatterna  sänks.  Regeringens  oförmåga  att
resolut  angripa  problemet med svartsprit genom att
företa skattesänkningar  innebär att man kapitulerar
inför  problemet  och  att Sverige  inte  har  någon
genomtänkt alkoholpolitik.

De svenska bryggerierna  arbetar  under  orättvisa
konkurrensförhållanden   gentemot  omvärlden.  Detta
märks genom att flera bryggerier  har varit tvingade
att  stänga  eller minska antalet anställda.  Svensk
ölskatt är avsevärt  högre  än  i  omvärlden, nästan
dubbelt så hög som i Danmark och åtta  gånger så hög
som i Tyskland. Privatinförsel av öl ökar  och är nu
lika stor som Systembolagets försäljning av starköl.
Genom  de  förändrade  reglerna för import och  ökat
resande är hög skatt och därmed högt pris effektlöst
för att begränsa alkoholkonsumtionen.  Inköpen av öl
flyttas i stället från Sverige till grannländer  med
lägre pris på grund av lägre skatt. Gränshandeln har
enligt  vår  mening  antagit sådana proportioner att
det är nödvändigt att  vidta  motverkande  åtgärder.
Den tidigare genomförda skatteförändringen har varit
otillräcklig  för att påverka gränshandeln. För  att
komma åt missförhållandena vad gäller konkurrens och
okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl
med en alkoholhalt över 2,8 % sänks till 0,85 kr per
procent och liter.
Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

18. Privatinförsel av alkohol och tobak (punkt
9)  m

av Carl Fredrik Graf (m),  Marietta  de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna  Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9  borde
ha följande lydelse:

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om  privatinförsel
av   alkohol  och  tobak.  Därmed  avslår  riksdagen
motionerna  2001/02:Sk408,  2001/02:So616  yrkande 3
och 2001/02:So629 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  är ense med majoriteten om att motionerna  under
avsnittet  med  förslag  om  Sverige skall verka för
sänkta   införselkvoter   skall   avslås.   Moderata
samlingspartiet  anser  i motsats till  motionärerna
att   Sveriges   successiva   anpassning   till   de
införselkvoter för alkohol och  tobak som föreskrivs
i cirkulationsdirektivet borde ske  snabbare  än vad
som nu är fallet.

När det gäller motiveringen för att avslå motionen
med  förslag  om  skärpta skatterättsliga sanktioner
för att komma till  rätta med missbruk i samband med
privatinförsel av alkoholdrycker  anser vi i motsats
till majoriteten att den nuvarande  fokuseringen  på
repressiva  kontrollmetoder  inte  är  en framkomlig
väg, så länge skattebelastningen på alkohol  behålls
på  nuvarande  höga  nivå.  Enligt  vår  mening  bör
problemet  med  smuggling  och  svartsprit  angripas
genom skattesänkningar på alkohol.
Vad  ovan anförts bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.

19. Avfallsskatt (punkt 11)  c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 11
borde ha följande lydelse:

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i reservationen  anförs  om avfallsskatt.
Därmed   bifaller   riksdagen  motion  2001/02:MJ337
yrkandena   24   och  25  samt   avslår   motionerna
2001/02:Sk239 och 2001/02:
MJ521 yrkande 12.

Ställningstagande

Centerpartiet anser  att deponiskatten inte har fått
den styrande effekt som  var tänkt när den infördes.
Mycket talar för att en höjning av skatten är viktig
för att stimulera kommunerna  och  samtidigt  minska
riskerna för att andra länder exporterar sitt avfall
för  deponi  i Sverige. Den höjning av deponiskatten
som riksdagen  beslutat  om från 250 kr/ton till 288
kr/ton är med största sannolikhet  inte  tillräcklig
för  att  förbättra  miljöstyrningen.  Vi anser  att
deponiskatten  bör höjas ytterligare, gärna  stegvis
för   att  få  största   möjliga   miljönytta.   Ett
ytterligare   sätt  att  stimulera  arbetet  är  att
kombinera deponiskatten  med  en avgift som utformas
enligt den modell som används för  NOX-avgiften. Det
är   viktigt   att   påpeka   att  NOX-avgiften   är
statsfinansiellt neutral. Utformningen  av  avgiften
är  sådan  att  de  som är miljövänligast tjänar  på
systemet medan de som är miljöovänligast får betala.
Detta är ett starkt incitament  att  förbättra  sig.
Centern  anser  att  det  bör  utredas om ett system
liknande    NOX-avgiften    kan    införas    ovanpå
deponiskatten.

Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

20. Avfallsskatt (punkt 11)  fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  11
borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i reservationen anförs om avfallsskatt.
Därmed  bifaller   riksdagen   motion  2001/02:MJ521
yrkande 12 och avslår motionerna  2001/02:Sk239  och
2001/02:MJ337 yrkandena 24 och 25.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att avfallsförbränning utgör en av
de största globala källorna till dioxinbildning. Det
finns all anledning att verka för andra mer hållbara
och  miljövänligare  vägar  för  avfallshantering än
förbränning.      För     att     stimulera     till
avfallsminimering,      materialåtervinning      och
biologiska  behandlingsmetoder  bör  förbränning  av
avfall  beskattas.  Folkpartiet  föreslår  därför en
viktbaserad  skatt på förbränning på samma nivå  som
dagens deponiskatt.

Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

21. Skatt på kväveutsläpp från reningsverk
(punkt 12)  mp

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  reservationen  anförs  om  skatt  på
kväveutsläpp   från   reningsverk.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ466 yrkande 7.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att  ett  system med miljöskatter
på  kväveutsläpp  bör  genomföras   för  att  minska
utsläppen från kommunala reningsverk.  Det  är också
viktigt  att  uppmuntra och möjliggöra en lokal  och
stegvis     omställning      till     ett     slutet
närsaltkretslopp.  Vi  anser  också   att   det   är
väsentligt att Sverige stöder motsvarande åtgärder i
andra Östersjöländer.

Vad  ovan  anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

22. Avgift på amalgam (punkt 13)  mp

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  13
borde ha följande lydelse:

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  reservationen anförs  om  avgift  på
amalgam. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:
So636 yrkande 6.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att amalgam skall beläggas med en
miljöavgift  i  enlighet   med   principen   om  att
förorenaren  betalar. Avgiften bör sättas så att  de
miljökostnader   som   finns   i   anslutning   till
hanteringen,  rening  av  avlopp och luft, kremering
och slutförvaring, täcks.

Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

23. Skatt på spel (punkt 14)  kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i reservationen anförs om skatt på spel.
Därmed bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Sk297 och
bifaller     delvis     motionerna    2001/02:Sk279,
2001/02:Sk305 yrkandena 1  och  2, 2001/02:Sk447 och
2001/02:MJ524 yrkande 2.

Ställningstagande

Hästsporten  i  Sverige  är  en  stor   näring   men
betraktas   ofta   som   en  spelverksamhet  och  en
skattebas. Enligt vår mening är näringen föremål för
en   alltför  hård  beskattning,   och   risken   är
överhängande att verksamheten flyttar utomlands. Det
skulle  vara  olyckligt  om branschen skulle tvingas
flytta avel och annan verksamhet utomlands, eftersom
landet behöver en travsport. Näringen omfattar många
olika grenar som når både barn och vuxna. Den totala
omfattningen av den svenska  hästnäringen  är  i dag
större än den svenska stålindustrin. Det finns många
småföretagare     som     har    sin    huvudsakliga
uppdragsgivare i näringen, och det finns därför även
arbetsmarknadsskäl för att  se till att verksamheten
stannar i Sverige. Staten drar in stora belopp genom
totoskatt och enligt vår mening  skulle  näringen få
större  möjligheter  att  stanna  kvar i Sverige  om
skatten sänktes. Vi anser att regeringen  bör  få  i
uppdrag att se över skattereglerna avseende totospel
och hästnäringen i stort.

Vad  ovan  anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2)  c

av Rolf Kenneryd (c).

Centerpartiets förslag på  skatteområdet  för  jord-
och  skogsbruket  redovisades  i samband med höstens
budgetberedning i motion 2001/02:SkU489. Vi betonade
därvid  bl.a.  den betydelse som svenskt  jord-  och
skogsbruk  har för  att  skapa  förutsättningar  för
livskraft i  hela  landet  och  att  en  strategi på
området måste handla om hur den gröna sektorn kan få
goda  villkor att utvecklas. Vi konstaterade  vidare
att  regeringen  och  samarbetspartierna  är  mycket
motsträviga     mot     att     skapa     likvärdiga
konkurrensvillkor för svensk lantbruksnäring i tider
då  svenskt  lantbruk  agerar  på samma marknad  som
konkurrenter som har lägre kostnader.

Vi kritiserade det förhållandet  att likställandet
av el- och eldningsoljebeskattningen  med industrins
nivåer   blivit   en  halvmesyr  och  att  underliga
gränsdragningar  har   ställt   småbrukarna  utanför
nedsättningen.  Vi föreslog därför  att  gränsen  på
1 000 kr för att  få del av nedsättningen på el- och
eldningsoljeskatten skulle slopas.
Vi kritiserade vidare  förslaget  att höja skatten
på  dieselbränsle  eftersom  det innebär  att  många
jordbrukare förlorar ytterligare i konkurrenskraft i
förhållande  till  sina  kolleger   i   Finland  och
Danmark.  Centern föreslog i stället att skatten  på
diesel  för   jord-  och  skogsbruksmaskiner  skulle
sänkas till EU-genomsnittet, dvs. 1 kr per liter.
Vi noterade slutligen  att  regeringen visserligen
hade reserverat pengar för att  återföra  skatten på
handelsgödsel  till näringen men att det inte  fanns
något konkret förslag. Centern föreslog ett slopande
av  kväveskatten  på  handelsgödsel  och  att  medel
skulle avsätts för odling i balans.
Sammantaget  innebar  våra  förslag  att jord- och
skogsbrukets   skatter   skulle   minska   med  1,27
miljarder kronor.

2. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2)  mp

av Gudrun Lindvall (mp).

EU:s  gränsvärde  för  halt  av  bekämpningsmedel  i
dricksvatten är 0,1 mikrogram per  liter. VA-verkets
branschorganisation,  Svenska vatten-  och  avlopps-
föreningen, VAV, har undersökt  vattenverk, och i 40
vattenverk  har  gränsvärdet  på 0,1  mikrogram  per
liter  vatten  överskridits.  Enligt   uppgift   har
föroreningarna  påträffats  i  vattenverk i Halland,
Skåne,  Västergötland, Närke, Småland,  Östergötland
och Västmanland,  dvs.  i de landskap som har mycket
lantbruk.

Ny   forskning  visar  att   0,10,3   %   av   de
bekämpningsmedel  som  sprids  transporteras  vidare
till     sjöar    och    vattendrag.    För    många
bekämpningsmedel  testas  inte  nedbrytning i vatten
före godkännandet. Man påstår även  att substanserna
bryts ned snabbt i jord, men nu visar  det  sig  att
den låga mikrobiella aktiviteten och temperaturen  i
nordiska   förhållandevis   kalla   jordar   minskar
nedbrytningshastigheten.
Miljöpartiet anser att det är dags att ta fram  en
radikal   avvecklingsplan   för  bekämpningsmedel  i
Sverige för att få ett samhälle  som  är  ekologiskt
långsiktigt    hållbart.   Den   handlingsplan   som
Jordbruksverket  nu arbetar med måste ha som mål att
fasa  ut  samtliga  bekämpningsmedel.  Planen  måste
innehålla styrmedel, såväl ekonomiska som andra, som
snabbt leder till målet.  Att  dagens konventionella
lantbruk inte är långsiktigt hållbart  konstaterades
redan  i mitten av 1990-talet i en rapport  som  Det
naturliga steget lade fram i samarbetet med LRF. När
nu användningen  per  hektar  ökar i stället för att
minska  i  lantbruket  måste något  ske.  I  Danmark
diskuteras    användningen    av    bekämpningsmedel
betydligt mer än  i  Sverige,  och  man har vidtagit
åtgärder. Skatten på bekämpningsmedel  är  t.ex. tio
gånger   högre   där  än  i  Sverige.  Avsikten  att
användningen skall  minska är uppenbar. Vi anser att
det är lika angeläget  att  komma ifrån gifterna här
som  i  Danmark,  och  en  översyn   av  skatten  på
bekämpningsmedel    bör    därför    ingå    i    en
avvecklingsplan.

3. Alternativa drivmedel (punkt 5)  mp

av Gudrun Lindvall (mp).
I   budgetpropositionen   för  2002  redovisas  en
skattestrategi för alternativa  drivmedel  som skall
gälla  från år 2003. I budgeten avsätts 150 miljoner
kronor per  år  till  pilotprojekt  som  en  del  av
skattestrategin för alternativa drivmedel. Samtidigt
beräknas  intäktsbortfallet  bli 750 miljoner kronor
per år fr.o.m. 2003 för reduktion  av koldioxidskatt
för  koldioxidneutrala  drivmedel.  Summan   som  är
avsatt  för  pilotprojekt är relativt jämförbar  med
vad skattebefrielsen  för pilotprojekt innebär redan
i    dag.    Kalkylen   blir   något    bättre    om
koldioxidneutrala  drivmedel  endast skulle reducera
energiskatten  via potten för pilotprojekt  och  att
reduktionen av koldioxidskatten går via utrymmet för
koldioxidskattebefrielse.  Men det kommer troligtvis
att uppstå en obalans, åtminstone till en början, på
så vis att potten för pilotprojekt  utnyttjas  fullt
ut   medan   det   beräknade   utrymmet   för   kol-
dioxidskattebefrielse    bara    utnyttjas   delvis.
Tillgången  på  koldioxidneutrala drivmedel  som  är
konkurrenskraftiga på marknaden om de endast befrias
från  koldioxidskatt  är  för  närvarande  begränsad
eller  obefintlig,   och   stora  producenter  eller
storskalig import lär knappast  dyka  upp  utan lång
förvarning.  Jag  anser därför att det vore lämpligt
med en flexibel syn på fördelningen mellan dessa två
budgetpotter på så  vis att åtminstone en del av det
utrymme  för koldioxidskatt  som  inte  utnyttjas  i
praktiken  i stället får användas för att öka potten
för   pilotprojekt.    Eftersom    koldioxidneutrala
drivmedel  inte  bör beläggas med koldioxidskatt  är
det även viktigt att  budgetsumman på lång sikt inte
ses som ett tak. Vi skulle  då  hamna i den orimliga
situationen    att    eventuella   kvantiteter    av
koldioxidneutrala  drivmedel  utöver  en  viss  kvot
beläggs med koldioxidskatt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd):

26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om miniminivåer  för
miljöavgifter i EU.

2001/02:Fi230 av Olle Lindström (m):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt fordonsskatt
på dieselbilar.

2001/02:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om uppbörd av fordonsskatt.

2001/02:Sk202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skattefrihet införs för
bensin som stjäls.

2001/02:Sk203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om en sänkning av skatten  på
bensin.

2001/02:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skatten på diesel.

2001/02:Sk212 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i    motionen    anförs   om   anpassning   av
energiskatterna på svensk kraftvärme.

2001/02:Sk215 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkning av bensinskatten.

2001/02:Sk216 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om   en   utredning   om
differentierad fordonsskatt.

2001/02:Sk218 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om   införandet   av
koldioxidskatt för torv.

2001/02:Sk222 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om konkurrensvillkoren  för
åkerinäringen genom sänkt dieselskatt.

2001/02:Sk230 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt skatt på öl.

2001/02:Sk231 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt skatt på bensin.

2001/02:Sk239 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om behovet av en utredning om
att avskaffa avfallsskatten och i stället införa ett
produktansvar för vissa byggmaterial.

2001/02:Sk244 av Christel Anderberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av
åkerinäringens skatte- och avgiftssystem i syfte att
sänka    kostnaderna    till    en   internationellt
konkurrenskraftig nivå.

2001/02:Sk248 av Nils Fredrik Aurelius och Leif
Carlson (m):

Riksdagen beslutar sänka dieselskatten  med en krona
per liter.

2001/02:Sk252 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som i motionen anförs om att tillåta  resenärer
inom EU  att  handla  i  svenska  flygplatsers  tax-
freebutiker,  förutsatt  att  de  betalar  skatt  på
varorna.

2001/02:Sk267 av Jeppe Johnsson och Anders G Högmark
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om lika skatt på diesel- och
bensindrivna personbilar.

2001/02:Sk279 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om   svensk   travsports
konkurrensförmåga.

2001/02:Sk285 av Björn Leivik och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  behovet  av  sänkta
bränsleskatter.

2001/02:Sk286 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om att avskaffa effektskatten
på kärnkraft.

2001/02:Sk289 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m):

1. Riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen     anförs     om     bensinpris      och
bensinskattenivå.

2001/02:Sk293 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om att utreda frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.

2001/02:Sk297 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet  av  att  se  över
beskattningen inom travsporten.

2001/02:Sk305 av Maud Ekendahl (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  svensk
travsport skall betraktas som en näring och frågor
som rör travsporten  följaktligen bör handläggas i
Jordbruksdepartementet.

2. Riksdagen beslutar att totalisatorskatten snarast
bör halveras.

2001/02:Sk312 av Kenneth Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om införande av ett
fordonsskattesystem  för  bussar  som är differen-
tierat utifrån mängden avgasutsläpp.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  använda
kollektivtrafiken  som verktyg för att förverkliga
de transportpolitiska målen.

2001/02:Sk314 av Jan-Evert Rådhström och Anders G
Högmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vägavgifter.

2001/02:Sk326 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  behovet  av  villkor  för
svenskt  lantbruk  som är likvärdiga med dem i andra
EU-länder.

2001/02:Sk329 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs  om  veteranfordonshobbyns
villkor.

2001/02:Sk346 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tydligare  definitioner  av
vad  som  menas  med motsvarande bränslen i lagen om
skatt på energi.

2001/02:Sk347 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att dieselbilar betraktas
som  miljöfordon  i  samband  med  fordonsskatt  och
tjänstebilsregler.

2001/02:Sk350 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om behovet  av  att  sänka
ölskatten  för  öl  med en alkoholhalt  överstigande
2,8 % till 0:85 kr per  procent  och  liter  så  att
bättre    konkurrensvillkor    för    den    svenska
bryggeriindustrin uppnås.

2001/02:Sk353 av Dan Kihlström och Jan Erik Ågren
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om att utreda frågan om  en
differentierad drivmedelsskatt.

2001/02:Sk362 av Lars Hjertén och Lars Elinderson
(m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  skatter  och
avgifter inom jordbruket.

2001/02:Sk369 av Urban Ahlin och Kjell Nordström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om skattereglernas betydelse
för omställning av energisystemet och uppbyggande av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.

2001/02:Sk405 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
Naturvårdsverket gör en  omprövning  av  synen  på
dieselbilar.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  skatten  på
såväl dieselbilar som drivmedlet sänks.

2001/02:Sk406 av Sven Bergström m.fl. (c, v, fp,
mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   att   ge   begreppet
koldioxidneutral,  i samband med skattestrategi  för
alternativa drivmedel,  en  så  vid innebörd att det
tar till vara alla möjligheter till nettominskningar
av koldioxid.

2001/02:Sk407 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i motionen anförs om skatteväxling  mellan
fordonsskatt   och   kilometerskatt  för  transport-
sektorn.

2001/02:Sk408 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   behovet  av  skärpta
skatterättsliga sanktioner på punktskatteområdet.

2001/02:Sk409 av Annelie Enochson och Fanny Rizell
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   att  inrätta   en
alkoholskadefond.

2001/02:Sk417 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  samordnade
regelverk för växthusnäringen inom EU.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  politik som
främjar   bibehållandet  av  en  konkurrenskraftig
svensk trädgårdsnäring.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  skyndsam
utredning  av  de  kostnadsnackdelar  svensk träd-
gårdsnäring  har  i  förhållande  till övriga  EU-
länder.

2001/02:Sk418 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström
(m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  de  svenska
åkeriernas konkurrenssituation.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  förlorade
skatteintäkter på grund av de höga kostnaderna och
skattenivåerna som drabbar svensk åkerinäring.

3.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram
förslag  till ändring av branschens  villkor  till
vad som gäller inom övriga EU-länder.

2001/02:Sk419 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att regeringen  ser  över  möjligheten att vid behov
fördela   budgetutrymmet   mellan   koldioxidskatte-
befrielsen  för  koldioxidneutrala   drivmedel   och
utrymmet  för  skattebefrielse  vid pilotprojekt för
alternativa drivmedel flexibelt.

2001/02:Sk420 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om klassningen  av  torv  som
biobränsle.

2001/02:Sk427 av Berit Adolfsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att sänka elskatten.

2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   sänkta
bensinskatter och höjda reseavdrag.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  jordbrukets
produktionsskatter.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  sänkning  av
dieselskatt för arbetsmaskiner.

2001/02:Sk435 av Harald Nordlund m.fl. (fp, c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som i motionen anförs om införande av tydligare
definitioner   på  vad  som  menas  med  motsvarande
bränslen i lagen om skatt på energi.

2001/02:Sk443 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  en  miljöanpassning  av
energibeskattningen.

2001/02:Sk447 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om nödvändigheten av att göra
en översyn av spelskatten.

2001/02:Sk448 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   fordonsskatten   för
dieselbilar.

2001/02:Sk450 av Anders Sjölund (m):

3.     Riksdagen     beslutar    om    ändring    av
drivmedelsskatten i  enlighet  med  vad i motionen
anförs.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  borttagande  av
skatten på drivmedel för jordbruksredskap.

2001/02:Sk455 av Ewa Thalén Finné och Lars Lindblad
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att anpassa energiskatterna
på  kraftvärme  till de förutsättningar som råder på
en internationell elmarknad.

2001/02:Sk468 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om en förändrad
utformning av bekämpningsmedelsskatten.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om en framtida
utformning av handelsgödselskatten.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs  om  sänkt
dieselskatt för arbetsmaskiner.

2001/02:Sk475 av Berndt Ekholm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i  motionen   anförs   om   skatten   på
etanolbaserade drivmedel.

2001/02:Sk478 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att åtgärder måste vidtas
för att ändra kraftvärmebeskattningen.

2001/02:Sk489 av Agne Hansson m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om skatteväxling  och
handel med utsläppsrättigheter.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatter på energi.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
översyn av energiskatterna för hotell- och restau-
rangbranschen.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

43.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att verka för en
gemensam miniminivå för en koldioxidskatt i EU.

2001/02:U302 av Agne Hansson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att miniminivåer
för miljöskatter i EU införs.

2001/02:U348 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
skall  verka  för  att  en plan för att underlätta
användandet  av  miljörelaterade   skatter,  bl.a.
genom  gemensamma  miniminivåer  för  energi-  och
koldioxidskatter tas fram.

2001/02:So275 av Chris Heister m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs   om   sänkt
alkoholskatt.

2001/02:So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,
fp, mp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs   om   höjda
minimiskatter på alkohol i EU:s medlemsländer.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   sänkta
införselkvoter.

2001/02:So629 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att avvisa förslag
om sänkta alkoholskatter.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  Sverige  inom
EU  verkar för en sänkning av de normer som gäller
införsel   av   alkoholdrycker  vid  resor  mellan
medlemsländerna.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige inom
EU verkar för  en  höjning  av  miniminivåerna för
alkoholbeskattning.

2001/02:So636 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  till ändring enligt vad i motionen anförs
om en miljöavgift på amalgam.

2001/02:MJ287 av Kenneth Lantz och Gunnel Wallin
(kd, c):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över
beskattningen av biogas.

2001/02:MJ336 av Holger Gustafsson (kd):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  de  svenska
lantbrukarnas  lönsamhet  skall  stärkas genom ett
återförande av handelsgödselskatten  till näringen
samt  att  dieselskatten  skall  sänkas  till   en
prisnivå  som gäller för övriga länder inom EU som
svenskt jordbruk konkurrerar med.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om principer för  ett
nytt system med energiskatter.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  en  grön
skatteväxling  måste  utformas så att  handel  med
utsläppsrättigheter underlättas.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en höjning av
deponiskatten.

25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  det bör
utredas  om  ett system liknande NOx-avgiften  kan
införas ovanpå deponiskatten.

2001/02:MJ340 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om en anpassning av
den svenska koldioxidbeskattningen  och  därmed en
avveckling  av  0,8-procentsregeln  samt  att  den
svenska trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma
konkurrensvillkor  som  inom  övriga  EU  och våra
viktigaste konkurrentländer.

2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   att  slopa
kväveskatten.

2001/02:MJ342 av Carl G Nilsson (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   ekonomiska
stimulanser.

2001/02:MJ343 av Göte Jonsson m.fl. (m):

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om sänkt dieselskatt
i jord- och skogsbruket.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
handelsgödselskatten.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram
förslag  till  borttagande  av   vägavgifter   och
fordonsskatt    för    veteranlastbilar   som   ej
regelmässigt går i yrkesmässig trafik.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  ge
producenter   av  förnybara  drivmedel  långsiktig
befrielse från koldioxidskatt.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att låta fler
få    pilotprojektsdispenser    för    alternativa
bränslen, såsom ekoparaffin.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som i motionen anförs  om  att  sänka
skatten på alkylatbensin  (grön bensin) för motor-
sågar och trädgårdsredskap.

13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om skattebefrielse på
etanol (E85) och s.k. FFV-bilar.

2001/02:MJ464 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  skatten   på
bekämpningsmedel.

2001/02:MJ466 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om miljöskatter  på
kväveutsläpp från kommunala reningsverk.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om miniminivå vad
gäller koldioxidskatten.

12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en
viktbaserad skatt på förbränning.

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att inom EU arbeta
för en gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.

2001/02:MJ524 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin
(c):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av
totalisatorskatten.

2001/02:MJ526 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp):

14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en  europeisk
beskattning av handelsgödsel.

2001/02:N35 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att förhandlingar
bör upptas med Danmark och  andra  exportländer så
att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.

2001/02:N213 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
gemensamma principer för energibeskattningen  i de
nordiska länderna.

2001/02:N238 av Kenneth Lantz och Lars Gustafsson
(kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  översyn   av
kraftvärmebeskattningen.

2001/02:N265 av Ulf Björklund m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  reducerad
drivmedelsskatt på 31  öre per liter på diesel och
bensin.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om behovet av bilen
på landsbygden  och nödvändigheten av att satsa på
befintliga      bränslealternativ,      exempelvis
etanolinblandning i bensinen.

2001/02:N269 av Eva Flyborg (fp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  ändra
kraftvärmebeskattningen.

2001/02:N371 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att förhandlingar
bör upptas  med  Danmark och andra exportländer så
att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   att   regeringen  snarast  skall  ta  ett
helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett
uthålligt skattesystem  där  goda miljöegenskaper,
hög   energieffektivitet   och  hög   elproduktion
premieras  medan  produktion  baserad  på  fossila
bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna
fatta  beslut  om  miljöavgifter  med kvalificerad
majoritet.

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om miniminivåer för
koldioxidavgifter i EU.

2001/02:N372 av Harald Bergström m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om differentierad
drivmedelsskatt.