Allmänna motioner om mervärdesskatt
Betänkande 2004/05:SKU22
Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU22
Allmänna motioner om mervärdesskatt
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004 om mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor som rör mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster där motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana varor och tjänster är serveringstjänster, kulturella evenemang, skidliftar, gästhamnar, glasögon, friskvård, körkortsutbildning och föreningsdrivna ridskolor. Andra särskilda frågor som tas upp är bl.a. de ideella föreningarnas framtida skattesituation, public service-företagens undantag från skatteplikt, moms på bostadsbyggande, fastighetsförvaltning, distansförsäljning av varor inom EU och gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil. Utskottet föreslår inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen med anledning av motionerna utan samtliga avstyrks. I flera fall hänvisar utskottet till pågående arbete i utredning eller inom Regeringskansliet. I andra fall hänvisas till att förslagen inte är förenliga med EG:s lagstiftning på området eller till att de frågor som motionärerna tar upp redan uppmärksammats inom EU och är föremål för beredning i ministerrådet. Till betänkandet har lämnats 9 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk271, 2004/05:Sk282, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkandena 30 och 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437 yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9. Reservation 1 (m) Reservation 2 (kd) Reservation 3 (c) 2. Radio- och TV-avgift Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk476. 3. Föreningsdrivna ridskolor Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 6. 4. Fristående skolor Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub322 yrkande 3. Reservation 4 (m) 5. Komplementär- och alternativmedicin, m.m. Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk369 och 2004/05:So359 yrkande 9. 6. Körkortsutbildning Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk404 yrkande 1. 7. Företagsbilar Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239, 2004/05:Sk313 och 2004/05:Sk366. Reservation 5 (m) 8. Byggmoms, m.m. Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk446 yrkande 8, 2004/05:Sk478, 2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13. Reservation 6 (kd) Reservation 7 (c) 9. Distansförsäljning av varor inom EU Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk487. 10. Allmännyttiga ideella föreningar Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 2, 2004/05:Sk207, 2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2, 2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364, 2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454 yrkande 13, 2004/05:Kr358 yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4. Reservation 8 (m, fp, kd, c) 11. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkandena 16 och 17. Reservation 9 (m) - motiveringen 12. Stöld och rån Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk241. 13. Ersättningar till gode män och förvaltare Riksdagen avslår motion 2004/05:L209. Stockholm den 8 mars 2005 På skatteutskottets vägnar Susanne Eberstein Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).
Redogörelse för ärendet I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden om olika mervärdesskattefrågor som väckts under hösten 2004. Motsvarande motioner som väckts året dessförinnan behandlades förra våren i betänkande 2003/04:SkU23. Den viktigaste författningen på mervärdesskatteområdet är mervärdesskattelagen (1994:200) (prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29). När det i det följande refereras till den lagen används genomgående förkortningen ML. På motsvarande sätt används när det refereras till inkomstskattelagen (1999:1229) (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2) förkortningen IL. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden Vissa varu- och tjänsteomsättningar Utskottets förslag i korthet Med hänvisning bl.a. till pågående utredningsarbete avslår riksdagen motionsyrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av varor och tjänster. Även ett förslag om att återinföra en enhetlig skattesats avslås med hänvisning till det pågående utredningsarbetet. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3 (c). Allmänt I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten beräknad som pålägg på försäljningspriset till nästa led: - 25 % = normalskattesats - 12 % = livsmedelhotellrums- och campinguthyrningtransport i skidliftkonstnärs försäljning av egna konstverkimport av konstverk, samlarföremål och antikviteter - 6 % = dagstidningar, tidskrifter och böckerentré till konserter, biograf-, teater-, opera- och balettföreställningardjurparkerpersontransporterviss biblioteksverksamhetviss museiverksamhetupphovsrätt till litterära och konstnärliga verkrätt till ljud- och bildupptagningidrottsområdet Sedan skattereformen 1990/91 är i princip alla varor och tjänster skattepliktiga. Undantagna från skatteplikt är bl.a. köp och hyra av fastighet, sjukvård, tandvård och social omsorg, utbildning i offentlig regi, bank- och försäkringstjänster samt viss kulturverksamhet. Sverige och Danmark är de länder inom EU som har den högsta mervärdesskattesatsen. Inom EU är den lägsta tillåtna normalskattesatsen 15 %. Länderna har rätt att avvika nedåt från sin normalskattesats inom visa varu- och tjänsteområden. Länderna kan tillämpa två nivåer för sådana nedsättningar. Mervärdesskatten (momsen) utgör en stor inkomstkälla för svenska staten. Den svarar för ungefär en sjundedel av den offentliga sektorns inkomster. För år 2005 förväntas intäkterna uppgå till 244,7 miljarder kronor. Momsens andel av konsumtionsskatterna har de senaste åren legat på cirka 70 %. Reducerade skattesatser Europeiska kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och nollskattesatserna på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades i juli 2003, KOM (2003) 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma förenkling, rationalisering och likformighet. I dag anges de möjliga områdena för lågmoms i bilaga H till det sjätte direktivet men även på vissa andra ställen i direktivet. Därutöver finns vissa särordningar för en del av medlemsländerna, vilka har sin grund i respektive lands anslutningsakt. Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får omfattas av lågmoms eller nollmoms samlas i den lista som finns i bilaga H. Det innebär att de särregler som vissa länder har rörande lågmoms eller nollmoms inom områden som inte finns på listan kommer att upphävas. För Sveriges del är det nollskattesatsen för framställning av vissa medlemsblad och andra tidskrifter till bl.a. ideella föreningar som berörs. De nya områden som föreslås bli omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande, renovering, underhåll, städning och uthyrning av bostäder, restaurangtjänster, vård i hemmet och fjärrvärme. Förslaget innebär också att de möjligheter till generellt lägre skattesatser som en del länder har för vissa geografiska områden begränsas. Den svenska inställningen är att listan över varor och tjänster som kan omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt eftersom differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem och är svåra att tillämpa i praktiken. Sverige anser också att det är viktigt att särreglerna för vissa geografiska områden ses över. Frågan om reducerade skattesatser har varit uppe på flera Ekofinmöten under 2003 och 2004, senast i december 2004. Eftersom länderna har olika uppfattning om vilka nya områden för lågmoms som skall omfattas av listan har enighet ännu inte kunnat uppnås. Försöksperioden med reducerade skattesatser på vissa arbetsintensiva tjänster (t.ex. småreparationer, fönsterputsning, städning) har dock förlängts till utgången av år 2005, KOM (2003) 825. De luxemburgska och brittiska ordförandeskapen avser att ta fram en plan för hanteringen av förslagen på lågmomsområdet. Att differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem och är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av riksdagen. Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199) har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns med nuvarande regler. Översynen skall också innefatta en analys av skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningspolitiska och statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher skall belysas. Även internationella aspekter på det svenska mervärdesskattesystemet skall beaktas. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget slutredovisas senast den 1 februari 2005. Tiden för uppdraget har dock förlängts (tilläggsdir. 2004:154). Den första delen av uppdraget skall redovisas i ett delbetänkande senast den 1 juni 2005 och uppdraget skall slutredovisas senast den 1 oktober 2006. Gällande bestämmelser för vissa varu- och tjänsteomsättningar Livsmedel, serveringstjänster, m.m. Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig beskattas med 12 % moms medan mat som serveras på restaurang eller annat serveringsställe beskattas på normal nivå, dvs. 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på servering lika med mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari 1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95:SkU7 s. 80-81). Under åren 1990 och 1991 var skattesatsen för livsmedel 25 %. År 1992 sänktes skatten till 18 %. Därefter höjdes den till 21 % för att sedan återigen sänkas till nuvarande procentnivå (12 %). Några differentierade skattesatser för olika livsmedel har däremot inte förekommit. Kulturområdet Skattesatsen för nöjesparker och kommersiell dans beskattas med 25 %. EG-direktivet tillåter reducerad skattesats på bl.a. nöjesparker men Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans nämns däremot inte uttryckligen i förteckningen (bil. H) till det berörda direktivet över varor och tjänster som får lågbeskattas. Inte heller i kommissionens förslag om att utvidga området för lågmoms förekommer dans. Dansbaneverksamhet som anordnas av allmännyttiga ideella föreningar är för närvarande i regel undantagen från beskattning men det beror på att anordnarna är ideella föreningar. På entréavgiften till museer, tillträde till konserter, djurparker, cirkus-, biograf-, teater-, opera- samt balettföreställningar eller liknande tas moms ut med 6 %. Försäljning av konstverk kan vara skattefri eller beskattas med 12 % eller 25 % eller enligt vinstmarginalmetoden. Moms tas ut med 12 % för upphovsmans eller dennes dödsbos försäljning av konstverk om beskattningsunderlagen överstiger 300 000 kr för beskattningsåret. Om beskattningsunderlaget understiger detta belopp föreligger inte någon skattskyldighet. När en konsthandel eller ett galleri säljer konstverk beskattas försäljningen med 25 % moms på försäljningspriset före moms eller 25 % moms på vinstmarginalen med momsen borträknad. Samma skattesats gäller när konstnärens aktiebolag eller handelsbolag säljer. Transport i skidlift Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %. Mervärdesskatt på personbefordran tas ut med 6 % fr.o.m. den 1 januari 2001. Motivet till sänkt momssats på personbefordran var att mildra effekterna för kollektivtrafiken av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten. För avgifter för tillträde till idrottsliga evenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet som bedrivs av annan än staten, kommun, eller en allmännyttig ideell förening är skattesatsen 6 %. Samma skattesats gäller för momspliktiga tjänster inom idrottsområdet. Gästhamnar Sverige är bundet av gällande EU-direktiv när det gäller vilka varor och tjänster som får lågbeskattas, och sjätte momsdirektivet medger inte någon lägre skattesats än den normala på upplåtelse av gästhamnsplatser. En reducerad skattesats medges dock för rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping. Sverige har utnyttjat denna möjlighet till differentiering och tar ut moms med 12 % på sådana tjänster. Sjukvård, friskvård och motion Den sjukvård som är undantagen från skatteplikt omfattar dels institutionell sjukvård, dels sjukvård utanför den institutionella vården. För skattefrihet enligt ML krävs att sjukvården omfattar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid förlossningar, och att sjukvården tillhandahålls vid vissa inrättningar (sjukhus eller annan inrättning som drivs av det allmänna) eller av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. RSV S 1996:7 innehåller rekommendationer om undantag för skatteplikt för sjukvård, tandvård och social omsorg. Hälsohem som bedriver friskvård är momspliktig. För sådana hem gäller lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. Även skönhetsvård och allmän rekreation är momspliktig verksamhet liksom rekreationsanläggning med friskvård på programmet. Massage av olika slag som ges som muskelavslappning och för att öka välbefinnandet är inte sjukvård, oavsett om behandlingen ges av någon som har särskild legitimation. För att behandlingen skall omfattas av skattefriheten måste den falla in under definitionen av sjukvård. För avgifter för att utöva idrottslig verksamhet (som bedrivs av annan än staten, kommun, eller en allmännyttig ideell förening) är skattesatsen 6 %. Glasögon Enligt ML är synundersökning utförd av legitimerad glasögonoptiker att anse som sjukvård och därmed momsfri. Försäljning av glasögon, kontaktlinser och andra synhjälpmedel är dock momspliktiga. Enligt sjätte mervärdesskattedirektivet får reducerade skattesatser tillämpas i fråga om medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är avsedda att lindra eller behandla invaliditet, för den handikappades uteslutande personliga bruk. Det har hittills förutsatts att glasögon inte hör till denna kategori. Motionerna I motion Sk460 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) förordas en återgång till en enhetlig och neutral mervärdesskatt. Det är enligt motionärerna inte rimligt att skattesatserna som är högst varierande för olika varor och tjänster skall styra människors val av konsumtion. I ett flertal motioner föreslås att nya grupper av varor och tjänster skall beskattas med reducerad skattesats eller att gränsdragningarna inom lågbeskattade områden ses över. I motionerna Sk222 av Torsten Lindström (kd), Sk227 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m), Sk315 av Anders Sjölund (m), Sk355 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m), Sk361 av Peter Danielsson och Tobias Billström (m), N304 yrkande 2 av Kenneth Lantz (kd) och Sk225 yrkande 1 av Claes Västerteg (c) begärs tillkännagivanden om att beskatta restaurangtjänster på samma låga nivå som mat som köps i livsmedelsbutik. I sistnämnda motion (yrkande 2) yrkas att regeringen inom EU skall verka för att det skall bli möjligt att ta ut s.k. lågmoms på restaurangtjänster. Catherine Persson (s) begär i motion Sk471 att möjligheterna till att införa differentierad matmoms skall undersökas och övervägas. Som exempel anges sänkt moms på frukt och grönsaker och höjd moms på särskilt feta och sockerrika produkter. Liknande yrkande framförs i motionerna Sk289 av Gunnar Sandberg (s), Ub437 yrkande 2 av Jörgen Johansson (c) och MJ499 yrkande 6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd). I motion Sk214 av Rolf Gunnarsson (m) förordas en enhetlig momsskattesats för olika kulturevenemang. Motionären kritiserar bl.a. det förhållandet att danstillställningar beskattas med 25 %, medan en reducerad skattesats på 6 % tas ut för inträde till bl.a. konserter och balett-, teater- och operaföreställningar. Även i motionerna Sk232 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c), Sk271 av Annika Qarlsson (c), Sk290 yrkande 1 av Anders Bengtsson (s) och Sk295 av Kent Olsson (m) begärs sänkt moms på sällskapsdans. I motionerna Sk452 yrkande 30 av Per Landgren m.fl. (kd) och Kr239 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att lämna förslag om en gemensam momssats för kulturområdet. Motionärerna bakom motion Kr239 anser att utredningen även skall se över konstgalleriernas momsuttag vid försäljning av konstverk. En översyn av kulturmomsen begärs också i motion Sk290 yrkande 2 av Anders Bengtsson (s). Ett tillkännagivande om att företag som sponsrar kulturevenemang skall ges en utvidgad rätt till avdrag för moms på sådana sponsorbidrag begärs i motion Sk216 av Rolf Gunnarsson (m). I motionerna Sk282 av Anders Sjölund och Evert Rådhström (m) och N397 yrkande 6 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) förordas sänkt moms på transport i skidliftar. I motionerna anförs att utförsåkning på skidor bör jämställas med övrig idrottsverksamhet och att skattesatsen på skidliftar därför bör sänkas till 6 %. Mikael Oscarsson m.fl. (kd) vill i motion N412 yrkande 9 rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den översyn som nu pågår av skattesatserna på momsområdet inte får resultera i en höjning av momsen för de verksamheter som har typisk anknytning till turismen. Yrkanden om att 12-procentsnivån skall utsträckas till att omfatta även upplåtelse av gästhamnsplats, dvs. samma nivå som rumsuthyrning på hotell och upplåtelse av campingplats framställs i motionerna Sk265 av Carl-Axel Roslund (m), Sk270 yrkandena 1 och 2 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (c), Sk348 av Krister Örnfjäder (s), Sk363 av Johnny Gylling och Olle Sandahl (kd) och Sk431 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton (m). Motionärerna bakom motion Sk452 yrkande 34 av Per Landgren m.fl. (kd) anser att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. (Skattesatsutredningen) bör ges i uppdrag att särskilt granska momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster samt utreda möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen. Slutligen begärs i motion Sk382 av Johan Linander (c) sänkt moms på glasögon och kontaktlinser. Utskottets ställningstagande Som ovan nämnts har riksdagen, på förslag av ett enigt skatteutskott, riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (bet. 2001/02:SkU18). Bakgrunden till tillkännagivandet var bl.a. de konkurrens- och avgränsningsproblem som blivit följden av differentierade skattesatser och att momssystemet kommit att bli alltmer svåröverskådligt och krångligt. Vid samma tillfälle och under de två efterföljande åren avslog riksdagen motioner om sänkta skattesatser på nya grupper av varor och tjänster med hänvisning till utredningsuppdraget. Utredarens uppdrag är omfångsrikt och tiden för redovisning av uppdraget har förlängts. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att föregripa utredningens arbete genom uttalanden i den riktning som motionärerna önskar eller nu föreslå reducerade skattesatser för nya grupper av varor och tjänster. Utskottet är heller inte berett att föreslå några särskilda regler för avdrag för moms för bidrag till kulturella evenemang som föreslås i motion Sk216. Om ett företag ger ekonomiskt bidrag utan krav på motprestation från bidragstagaren är det inte fråga om någon omsättning i mervärdesskatterättslig mening. Eftersom bidraget i sådant fall inte beläggs med moms finns det heller inte någon ingående moms att dra av för bidragsgivaren. Utskottet vill också erinra om att mervärdesskattelagens särskilda regel om begränsning av avdragsrätt för ingående moms inom kultursektorn endast gäller i de fall mottagaren erhållit bidrag eller stöd från det allmänna. Bidragstagarens avdragsrätt påverkas därför inte av s.k. sponsorbidrag från näringslivet. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden. Radio- och TV-avgift Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att överväga att momsbelägga public service-företagens verksamhet med hänvisning till att frågan redan är uppmärksammad i ett utredningsbetänkande som är föremål för sedvanlig beredning i Regeringskansliet. Gällande bestämmelser Undantaget från skatteplikt i 3 kap. 20 § ML gäller verksamhet hos Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB eller hos helägt dotterbolag till flera av bolagen för produktion och utsändning av radio- eller televisionsprogram, i den mån verksamheten finansieras genom TV-avgiften. I och med att bolagen inte är momspliktiga kan de därför inte heller dra av ingående moms. Kabel- och betal-TV-företagens verksamhet omfattas inte av undantaget. De avgifter de tar ut av kunderna medför därför skatteplikt och i motsvarande mån kan de göra avdrag för moms på inköp. Motionen Kenth Högström (s) föreslår i motion Sk476 att regeringen skall överväga möjligheten att momsbelägga public service-företagens verksamhet. Motionären förordar samma skattesats som den som gäller för allmänna nyhetstidningar, dvs. 6 %. Utskottets ställningstagande Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68), har haft i uppdrag att bl.a. se över finansieringen och medelstilldelningen för public service-företagen samt redogöra för skattemässiga och andra konsekvenser vid eventuella förändringar av systemet för finansiering. Kommittén överlämnade sitt betänkande till utbildnings- och kulturministern den 26 januari 2005. Utredningens förslag innebär att myndighetslika inslag som programföretagen har i dag försvinner och att företagen kommer att, förutom vad gäller avgiftsfinansieringen, bedriva verksamheten på samma villkor som andra företag. Mervärdesskatt kan då införas på avgiften, vilket innebär att företagen kan göra avdrag för moms på inköp till verksamheten. Utredningen förordar att moms tas ut med en reducerad skattesats om 6 % för att undvika att medieavgiftens storlek påverkas samt för att programföretagens disponibla medel inte skall minska. Utredningen anser att förslaget inte bör påverka nivån på det totala avgiftsuttaget, innefattande medieavgift, TV-avgift och mervärdesskatt. Utskottet konstaterar att den av motionären aktualiserade frågan om att slopa undantaget från skatteplikt för public service-företagens verksamhet redan är uppmärksammad av regeringen. Resultatet av regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas innan riksdagen gör något uttalande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionen. Föreningsdrivna ridskolor Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om att utreda möjligheten att momsbefria ridskoleutbildning som drivs av föreningar utan vinstintresse. Jämför särskilt yttrande 1 (kd). Gällande bestämmelser Enligt 3 kap. 11 § ML undantas från skatteplikt avgifter för tillträde till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet. Undantaget omfattar även tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten. Undantaget gäller enbart sådan verksamhet som tillhandahålls av staten, kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML. Bedriver en allmännyttig ideell förening verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt inkomstskattelagen (IL) behöver föreningen inte heller betala någon moms på omsättningar som görs i denna verksamhet. För att en ideell förening skall anses vara allmännyttig krävs att föreningen främjar ett allmännyttigt ändamål (t.ex. idrottsligt, politiskt, välgörande). Vidare krävs att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande i verksamheten tillgodoser nämnda ändamål, att medlemsantagningen är öppen och att avkastningen av tillgångarna och inkomsterna i huvudsaklig del används i den allmännyttiga verksamheten. För ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som därmed inte åtnjuter befrielse från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet gäller ML:s allmänna regler om vad som är yrkesmässig verksamhet. Bestämmelserna om vad som är yrkesmässig verksamhet finns i 4 kap. 1-8 ML. En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. En sådan verksamhet har också i regel en viss omfattning. Som yrkesmässig verksamhet räknas också omsättning av varor eller tjänster i former som är jämförliga med näringsverksamhet under förutsättning att omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kr. I kommersiellt drivna ridskolor tas moms ut med 6 % för ridlektioner och med 25 % för inackordering av hästar. Motionen I motion MJ505 yrkande 6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att Skattesatsutredningen skall ges i uppdrag att särskilt utreda möjligheten att momsbefria utbildning som sker utan vinstsyfte och som inte är ett led i det allmännas utbildningsinsatser, t.ex. ridskolor som drivs ideellt. Utskottets ställningstagande Enligt Skatteverket bedrivs ridsportsverksamhet huvudsakligen under icke yrkesmässiga former, varför denna typ av verksamhet normalt inte medför skattskyldighet enligt ML. Det skall också nämnas att Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10), som gjort en översyn av reglerna om skattskyldighet i ML, särskilt har analyserat hur ideella föreningars verksamhet överensstämmer med EG-direktivets verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten. Utredningens betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv, är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet. Utskottet återkommer i det följande till utredningens förslag för bl.a. idrottsområdet. Med det anförda finner utskottet att motionen i allt väsentligt får anses tillgodosedd och avstyrker bifall till densamma. Fristående skolor Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om ändringar i reglerna om kompensation till fristående skolor för sådan ingående mervärdesskatt som skolorna saknar avdragsrätt för. Jämför reservation 4 (m). Gällande bestämmelser Icke skattepliktig utbildning är enligt ML sådan grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning som sker i det allmännas (stat, kommun, landsting) regi eller av erkänd utbildningssamordnare. Även annan utbildning som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen är momsfri. Med uttrycket erkänd utbildningssamordnare avses t.ex. fristående skolor som tillhandahåller utbildning som ett led i det allmännas utbildningsinsatser. Motionen I motion Ub322 yrkande 3 av Sten Tolgfors m.fl. (m) efterfrågas likvärdiga förutsättningar för kommunala och fristående skolor när det gäller mervärdesskatt. Motionärerna påpekar att fristående skolor inte skall missgynnas i förhållande till kommunala skolor. Kommunerna bör därför till en fristående skola utge ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för. Utskottets ställningstagande Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har mervärdesskattepliktig omsättning får dra av momsen på inköp av varor och tjänster. Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade från mervärdesskatt saknar avdragsrätt för ingående moms. Kommuner och landsting har heller inte någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet, men dessa kan i många fall få kompensation inom ramen för lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock betala en avgift till systemet för att finansiera uttagen. När det gäller momsregler och ersättning till fristående skolor erinrar utskottet om att regler finns i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Där föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola skall för skolan kunna redovisa hur stor andel av bidraget som är ersättning för kostnader för mervärdesskatt. Ersättning för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för skall således ingå i bidraget. Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar i nuvarande regelsystem utan anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Komplementär- och alternativmedicin, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad mervärdesskatt på utbildning inom komplementär- och alternativmedicin och lika momsvillkor för alternativmedicinsk vård och behandling och annan sjukvård. Riksdagen avslår även ett förslag om slopad moms på vissa hudbehandlingar. Gällande bestämmelser Sjukvård, dvs. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt näraliggande tjänster är undantagna från skatteplikt. För skattefrihet krävs att sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Olika behandlingar som kan hänföras till s. k. alternativvård, skönhetsvård eller för att öka det allmänna välbefinnandet är inte att betrakta som sjukvård enligt ML. Sådan vård är därför skattepliktig och beskattas med normalskattesatsen 25 %. Detta gäller även om behandlingarna ges av någon som innehar behörighet att utöva yrke inom sjukvården. Inom utbildningsområdet gäller som nyss nämnts skatteplikt för i princip all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för den ordinarie skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd. Motionerna I motion So359 yrkande 9 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) riktas kritik mot att utbildning för yrkesutövare inom komplementär- och alternativmedicin (KAM) samt alternativmedicinsk vård och behandling är belagd med 25 % moms. Vård måste kunna erbjudas på lika villkor inom både skolmedicin och KAM, anser motionärerna. I motion Sk369 av Bengt-Anders Johansson (m) begärs slopad moms på medicinska hudbehandlingar som utförs av utbildad och diplomerad hudterapeut. Utskottets ställningstagande Frågan om skattenedsättning på alternativmedicinska behandlingar har prövats av utskottet vid ett flertal tillfällen. Utskottet har avstyrkt sådana motionsyrkanden bl.a. med hänvisning till de kostnader för staten som en sådan åtgärd skulle föra med sig och till de avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå gentemot andra typer av verksamheter vars ändamål också är att göra människor friskare och som beskattas fullt ut. Utskottet har inte ändrat ståndpunkt i denna fråga. Utskottet är heller inte berett att föreslå någon ändring i gällande bestämmelser om skatteplikt för sådan utbildning som sker utom ramen för den ordinarie skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd. Motion So359 yrkande 9 avstyrks därför. Hudbehandlingar kan vara av vitt skilda slag. Många behandlingar är sannolikt sådana som definitionsmässigt är sjukvård enligt mervärdesskattelagen. För skattefrihet krävs dock att behandlingen utförs vid en sjukvårdsinrättning eller av någon som innehar särskild sjukvårdslegitimation. Utskottet anser inte att det finns skäl att generellt undanta medicinska hudbehandlingar från skatteplikt och avstyrker därmed motion Sk369. Körkortsutbildning Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning. Bakgrund Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i samband med att utbildningsområdet generellt på grund av EG-rättens krav infogades i det skattepliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon. Motionen I motion Sk404 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande om att slopa skatteplikten på körkortsutbildningar. Motionärerna vill härigenom minska inte bara kostnaderna för utbildningen utan även de sociala skillnaderna. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om slopad eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning till att detta inte är möjligt enligt EG-rätten. Utskottet har även erinrat om att bilskolorna till skillnad från de flesta andra företag har rätt till avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och leasing av bilar. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuellt motionsyrkande. Företagsbilar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om avdrag för ingående mervärdesskatt för sådana lastbilar som betraktas som personbilar i momssammanhang. Jämför reservation 5 (m) och särskilt yttrande 2 (kd). Gällande bestämmelser För förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt ML, utom i några speciella verksamheter (t.ex. taxirörelse, trafikskolor). Som personbil räknas enligt ML även minibuss med en totalvikt om högst 3 500 kg och lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst 3 500 kg. Lastbilar med flak och skåpbilar som har en luftspalt mellan förarhytt och skåp behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller avdragsrätten för näringsidkare. Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för momsen på bilar i mycket skiftande utsträckning, allt från en full avdragsrätt för yrkesmässigt utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar dock en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige genom någon form av schablon. Kring EG-kommissionens förslag om harmonisering av avdragsrätten för kostnader för bl.a. lastbilar och andra tjänstefordon, KOM (1998) 377, har enighet inte kunnat uppnås bland medlemsstaterna. I kommissionens förslag den 29 oktober 2004 KOM (2004) 728 om ändring av EG:s rättsakter inom momsområdet, vars huvudsakliga syfte är att förenkla de administrativa skyldigheterna i fråga om moms för företag som omsätter varor eller tjänster i annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade, finns emellertid förslag om harmonisering av det område för vilka medlemsstaterna får tillämpa begränsningar i avdragsrätten. Behandlingen av direktivet i rådsarbetsgruppen påbörjades förra året under det nederländska ordförandeskapet. Motionerna I motion Sk217 av Rolf Gunnarsson (m) förordas klarare regler mellan fordon som räknas som personbilar och fordon som räknas som lastbilar. En bil som i bilregistret registreras som lastbil bör även i momssammanhang räknas som en sådan, anser motionären. I motion Sk313 av Lars Lindblad (m) begärs att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag som gör det möjligt för företagare att göra avdrag för ingående moms vid anskaffning av tjänstefordon. Motionären anser att avdragsrätten skall gälla för alla typer av lastbilar, oavsett om bilen har en luftspalt eller ej mellan förarutrymmet och lastutrymmet. Även i motion Sk239 av Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarberg (m) förordas att reglerna om avdragsrätt för moms på fordon som används i näringsverksamhet skall ändras på så sätt att den s.k. luftspaltsregeln slopas. I motion Sk366 av Tomas Högström (m) begärs avdragsrätt för servicebussar där bakre lastutrymmet är sammanbyggt med förarhytten. Utskottets ställningstagande Vid förvärv av bilar som är inrättade på ett sätt som gör dem möjliga att använda även för privat körning saknas som ovan nämnts i de flesta fall avdragsrätt för ingående moms. Vid hyra av personbil begränsas avdragsrätten till 50 %. För driftskostnader medges dock full avdragsrätt även om bilarna används privat till en viss del. Syftet med nuvarande schablonbeskattning är att förenkla skattekontrollen. Fordonets vikt och utseende används som kriterier för att på ett enkelt sätt kunna bedöma vilka bilar som omfattas. Motioner om att införa en generell avdragsrätt för förvärv av fordon som används i näringsverksamhet har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen. Utskottet har avstyrkt motionerna med hänvisning till den beredning som pågår inom EU. Då denna beredning ännu pågår, nu visserligen på grund av ett nytt direktivförslag från kommissionen, vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande om att det för närvarande inte kan anses aktuellt att utreda det svenska systemet. Utskottet utgår från att regeringen, när väl beslut är fattat inom EU, kommer att göra en översyn av de svenska beskattningsreglerna för att undersöka om och i vilken utsträckning dessa bör ändras. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till nu aktuella motioner. Byggmoms, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om hur mervärdesskattekostnaderna bör hanteras vid produktion av bostäder av olika slag samt yrkandena om att regeringen i EU-sammanhang bör verka för att byggande och fastighetsförvaltning skall kunna omfattas av en reducerad skattesats. Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (c). Gällande bestämmelser Produktion av bostäder beskattas med normalskattesatsen 25 %. Enligt sjätte momsdirektivet (bilaga H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt att införa en reducerad skattesats inom byggsektorn på tillhandahållande, byggande, renovering och ändring av bostäder endast om detta utgör ett led i socialpolitiken. De nya områden som, enligt direktivförslaget KOM (2003) 397, föreslås bli omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande, renovering, underhåll och uthyrning av bostäder. Underhåll, lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel skall enligt 2 kap. 8 § ML uttagsbeskattas när fastighetsägaren utför arbetena i egen regi, dvs. med egna anställda, även om verksamheten i övrigt inte är momspliktig. Uttagsbeskattning sker dock endast om nedlagda lönekostnader, inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna för arbetena, överstiger 150 000 kr för beskattningsåret. Motionerna I motion Sk446 yrkande 8 av Jörgen Johansson m.fl. (c) begärs att regeringen inom EU verkar för att det skall bli möjligt att tillämpa reducerade skattesatser på byggtjänster och fastighetsförvaltning. I motion Bo306 yrkandena 12 och 13 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) föreslås minskad skatt på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen. För att inte gå emot EG:s regler bör skattesänkningen utformas så att byggföretaget efter deklaration erhåller en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaderna. Avsikten är att skattereduktionen skall ses som en del av skattesystemet och inte som ett bidrag. Därutöver anser motionärerna att regeringen inom EU bör verka för att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. Även i motion Bo304 yrkande 5 av Annelie Enochson (kd) föreslås sänkt moms på nyproduktion av bostäder. Motionären förespråkar momsåterföring i form av ett generellt investeringsbidrag på 10 procentenheter av byggkostnaderna på nyproduktion samt att nuvarande tidsbegränsade och svårförutsägbara investeringsbidrag avskaffas. I motion Sk478 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) anförs att regeringen bör se över möjligheten att avskaffa uttagsskatten på fastighetsskötsel i egen regi eller att i vart fall ändra beloppsgränsen för när skatt skall tas ut. Utskottets ställningstagande Riksdagen har under våren 2003 godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen utgår vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om skattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen utgår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden den 1 januari 2003 till den 31 december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9). Vidare har EG-kommissionen lagt fram förslag om att bl.a. byggande av bostäder skall kunna omfattas av lågmoms, KOM (2003) 397. Förslaget är föremål för beredning i ministerrådet. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna Sk446 yrkande 8, Bo306 yrkande 12 och 13 och Bo304 yrkande 5 bör avslås. Fastighetsförvaltningstjänster kan upphandlas av fastighetsägaren eller utföras av denne själv genom anställd personal. En fastighetsägare som handlar upp olika tjänster till sin fastighetsförvaltning får betala moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är inte avdragsgill hos fastighetsägaren utom i de fall fastigheten omfattas av frivillig skattskyldighet. För den som äger och förvaltar t.ex. bostadsfastigheter finns inte förutsättningar för frivillig skattskyldighet och momsen på de upphandlade tjänsterna blir därför en kostnad i fastighetsägarens verksamhet. I de fall tjänsterna utförs med egen personal skulle, om några särskilda regler inte fanns, någon kostnad för moms på arbetskostnaderna inte uppkomma. Nuvarande regler om uttagsbeskattning tillkom i samband med 1990 års skattereform och syftar till att uppnå konkurrensneutralitet i valet mellan upphandlade tjänster och tjänster i egen regi. Utskottet är inte berett att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas och avstyrker därför även motion Sk478. Distansförsäljning av varor inom EU Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslag om att regeringen inom EU skall vara pådrivande för att lösa problemen vid handel med fysiska varor över Internet. Jämför särskilt yttrande 3 (fp). Gällande regler Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet, som utgör den till omfånget största andelen av e-handeln och som till sin innebörd egentligen inte skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen normalt i köparens hemland (destinationslandet). Ett företag i ett annat EG-land kan dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år utan att ta ut svensk moms. Om det utländska företaget säljer för mer än 320 000 kr per år till Sverige skall företaget registrera sig till moms här och lägga svensk moms på sina fakturor. Tanken är att svenska företag inte skall hamna i ett sämre läge än sina utländska konkurrenter. Detta kallas omsättningströskel. I varje medlemsland inom EU fastställs omsättningströskel. Enligt EU:s momsregler är huvudregeln att vid distansförsäljning till privatpersoner i annat medlemsland skall beskattning ske i köparens land om säljarens årliga försäljning i det landet överstiger ett belopp som motsvarar ungefär 1 miljon kronor. En lägre gräns kan väljas av ett medlemsland som anser att denna gräns skulle leda till allvarliga konkurrenssnedvridningar. Sverige har valt den i princip lägsta möjliga omsättningsgränsen, dvs. 320 000 kr. Motionen I motion Sk487 av Anne-Marie Ekström (fp) påtalas vikten av att regeringen är pådrivande inom EU när det gäller att lösa problemen vid handel med fysiska varor över Internet. Enligt motionären utsätts svenska företag (t.ex. postorderföretag) för otillbörlig konkurrens när utländska företag säljer varor via Internet till konsumenter i Sverige utan att öppna momskonto här i landet trots att deras försäljning överstiger tröskelvärdet. För att undvika en sådan konkurrenssnedvridning och för att inte staten skall förlora skatteintäkter krävs bl.a. bättre kontrollmöjligheter, anser motionären. Utskottets ställningstagande Kommissionen lade i oktober 2004 fram ett förslag till ändring av EG-rättsakter inom momsområdet, KOM (2004) 728 slutlig. Ändringarna rör bl.a. reglerna om distansförsäljning av varor till privatpersoner. I direktivet föreslås att det skall införas ett nytt tröskelvärde för beskattning i destinationslandet. Värdet skall uppgå till 150 000 euro och avse säljarens försäljning i samtliga medlemsländer. Några särskilda tröskelvärden för varje medlemsstat skall inte längre finnas. Vidare föreslås att företag som, till följd av försäljning till privatpersoner, blir skattskyldiga i medlemsstater som de inte är etablerade i skall kunna vända sig till en enda skattemyndighet (den i den egna staten) för att fullgöra alla sina skyldigheter när det gäller registrering och lämnande av deklaration. De uppgifter som lämnats av företagen skall sedan vidarebefordras elektroniskt till den eller de stater där konsumtionen sker. Betalning skall ske direkt till den medlemsstat som har rätt till skatten. För att göra det möjligt för företagen att använda sig av en enda kontaktpunkt behövs enligt kommissionen ett system för utbyte av information mellan medlemsstaternas skattemyndigheter byggas upp. Enligt utskottets mening är det svenska regelverket, inom de ramar som är möjliga med hänsyn till gällande EU-bestämmelser, utformat på ett sådant sätt att svenska företag så lite som möjligt skall drabbas av konkurrensnackdelar. Det är dock som motionären påtalar angeläget att kontrollen fungerar så att svenska företag inte drabbas av otillbörlig konkurrens till följd av att utländska företag inte följer gällande regler, dvs. underlåter att registrera sig för moms här i landet och betala svensk moms när den årliga försäljningen till svenska privatpersoner överstiger omsättningströskeln, 320 000 kr. Utskottet kan dock konstatera att det inom EU pågår ett arbete som bl. a. syftar till att göra det enklare att tillämpa och kontrollera den särskilda ordningen för distansförsäljning av varor. Med hänsyn härtill och då regeringen, såvitt utskottet erfarit, inte har någon annan uppfattning än motionären i frågan om att värna de svenska företagens intressen när det gäller Internethandeln och vikten av att EU-länderna samarbetar för att förhindra att någon genom skattefusk och regelöverträdelser skaffar sig konkurrensfördelar på andra länders bekostnad bör motionen inte föranleda något uttalande från riksdagen. Motionen avstyrks. Allmännyttiga ideella föreningar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen med hänvisning till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c). Mervärdesskattelagens regler avseende ideell verksamhet Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som bedriver verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt IL, skall enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon moms för omsättningar som görs i denna verksamhet. På motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten för rörelseinkomster gäller således för en sådan förening eller sådant trossamfund att moms inte skall tas ut vid försäljningen av varor och tjänster som har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten eller som av hävd har utgjort finansieringskälla för ideell verksamhet av det slag som föreningen bedriver. För att en ideell förening skall anses vara allmännyttig krävs att föreningen främjar ett allmännyttigt ändamål (t.ex. idrottsligt, politiskt, välgörande). Vidare krävs att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande i verksamheten tillgodoser nämnda ändamål, att medlemsantagningen är öppen och att avkastningen av tillgångarna och inkomsterna i huvudsaklig del används i den allmännyttiga verksamheten. Sådana allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade från inkomstskatt och moms, saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina inköp. EG:s regler och de svenska reglerna I det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) finns inte någon regel som specifikt tar sikte på aktiviteter bedrivna av ideella organisationer. De allmänna reglerna i direktivet, inklusive undantagsbestämmelserna i artikel 13, gäller även sådana subjekt. Reglerna i sjätte mervärdesskattedirektivet innebär att alla slag av subjekt kan bli föremål för beskattning. Någon generell regel som undantar vissa subjekt, exempelvis ideella föreningar och registrerade trossamfund eller andra organisationer utan vinstintresse, från skattens tillämpningsområde finns således inte. Sådana subjekts inkomster är emellertid ofta av den karaktären att de inte föranleder mervärdesbeskattning, beroende på att någon av de förutsättningar som krävs för att de skall bli beskattade saknas. Detta gäller t.ex. inkomster i form av gåvor och bidrag som inte utgör betalning för en beställd vara eller tjänst och som därför ligger utanför skattens tillämpningsområde. Därtill kommer att vissa undantag från skatteplikten kan vara tillämpliga på transaktioner som utförs av organisationer utan vinstintresse. Det finns dessutom möjlighet att befria beskattningsbara personer med liten årsomsättning - små företag - från moms. Enligt svensk lagstiftning kan aktiviteter som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattas av både den särskilda regeln i 4 kap. 8 § ML och något av undantagen från skatteplikten i 3 kap. ML. Regleringen i ML medför således att ett visst tillhandahållande i praktiken kan omfattas av två olika bestämmelser som båda medför att beskattning inte sker. Regeln i 4 kap. 8 § som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning har som ovan anförts inte någon motsvarighet i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Utredning Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) som på uppdrag av regeringen gjort en översyn av reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet i ML har särskilt analyserat hur ideella föreningars verksamhet överensstämmer med momsdirektivets verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i förhållande till små och medelstora företag i synnerhet. Utredningens målsättning har varit att nå god överensstämmelse mellan direktivets och ML:s regler, samtidigt som de allmännyttiga ideella föreningarnas och de registrerade trossamfundens intressen tillvaratas. Utredningen föreslår i betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv, att det gemenskapsrättsliga begreppet beskattningsbar person förs in i ML. Detta begrepp skall ersätta det nuvarande rekvisitet att omsättningen skall ske i en yrkesmässig verksamhet. En beskattningsbar person är den som driver ekonomisk aktivitet, oberoende av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten, dock inte offentligrättsliga organ när deras aktiviteter eller transaktioner ingår som ett led i myndighetsutövning. Som beskattningsbar person räknas även den som enbart företar transaktioner som är undantagna från skatteplikt och sålunda inte beskattas. Eftersom beskattningsbar person är ett vidare begrepp än begreppet yrkesmässig verksamhet i ML, påverkas inte de som för närvarande anses bedriva yrkesmässig verksamhet av anpassningen. Däremot förtydligas att fler fysiska eller juridiska personer än tidigare, bl.a. sådana som utför ideella och andra aktiviteter utan vinstsyfte, kan omfattas av mervärdesskattesystemet. Vidare föreslår Mervärdesskatteutredningen att den särskilda regeln (dvs. 4 kap. 8 § ML) som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning slopas eftersom regeln inte står i överensstämmelse med bestämmelsen om beskattningsbara personer i sjätte mervärdesskattedirektivet. Dessa subjekt kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om beskattningsbar person. Det innebär att föreningarna och trossamfunden är beskattningsbara personer om de självständigt utför någon form av ekonomisk aktivitet. Om de i denna egenskap omsätter varor eller tjänster, kan de bli föremål för mervärdesbeskattning såvida inte något undantag från skatteplikt är tillämpligt eller intäkterna från skattepliktig omsättning m.m. understiger 90 000 kr per år. För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv särbehandling och dess intressen tillvaratas föreslår utredningen att sjätte mervärdesskattedirektivets möjligheter att undanta ideella aktiviteter från skatteplikt utnyttjas. Det föreslås därför att ML kompletteras med de undantagsmöjligheter som det sjätte momsdirektivet erbjuder och som i dag inte finns särskilt angivna i 3 kap. ML utan täcks upp av den generella bestämmelsen i 4 kap. 8 §. Nya bestämmelser om undantag från skatteplikt föreslås för tillhandahållande av personal för själavård samt för omsättning av tjänster, och varor med nära anknytning till omsättningen av tjänsterna, som tillhandahålls medlemmar av vissa organisationer utan vinstintresse. Inom kultur- och idrottsområdet och det sociala området föreslås en utvidgning av nuvarande bestämmelser och undantag från skatteplikt. För att underlätta finansieringen av de undantagna ideella eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett undantag från skatteplikt för omsättning av varor eller tjänster inom ramen för s.k. penninginsamlingsevenemang. Basarer, fester, konserter, föreställningar och tävlingar samt försäljnings- och insamlingsverksamhet kan utgöra ett penninginsamlingsevenemang om det företas i skälig omfattning. Skäligheten skall enligt utredningen bedömas med hänsyn till antal evenemang och risken för konkurrenssnedvridning. Vidare skall konkurrenshänsyn i fortsättningen tas i enlighet med vad som föreskrivs i sjätte mervärdesskattedirektivet. Motionerna I ett tiotal motioner tas frågor upp som rör den ideella sektorns framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen. Motionerna har väckts med anledning av Mervärdesskatteutredningens förslag. I motion Sk204 yrkande 2 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (m) yrkas att frivilligorganisationers, t.ex. Röda Korsets, försäljning av allehanda varor inte skall momsbeläggas. I motion Sk454 yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhålls att alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller till hel befrielse - för den ideella sektorn måste beaktas i det beredningsarbete som nu pågår med att anpassa mervärdesskattelagen till EG:s momsdirektiv. Linnéa Darell (fp) begär i motion Sk299 fortsatt momsbefrielse för s. k. second hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar med allmännyttigt ändamål. I motion Sk364 av Mikael Oscarsson (kd) framförs krav på att ideella organisationers försäljning av allehanda skänkta varor och församlingars servering av kyrkkaffe även i fortsättningen skall undantas från mervädesbeskattning. I motion Kr358 yrkande 8 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anförs att Sverige även fortsättningsvis bör ha en generös inställning till föreningslivet och avstå från att beskatta ideellt arbete. Ett tillkännagivande härom bör riktas till regeringen. I motion N306 yrkande 4 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (c) förordas att utredningsförslaget om att momsbelägga den verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och trossamfund inte skall genomföras. Förslaget innebär negativa ekonomiska konsekvenser och ökade administrativa bördor för föreningarna. Liknande synpunkter framförs i motionerna Sk207 av Sofia Larsen (c) och Sk258 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (c). Även Annika Qarlsson (c) begär i motion Sk269 yrkande 2 ett tillkännagivande om att inte momsbelägga allmännyttiga ideella föreningar. Lars Wegendal m.fl. (s) efterlyser i motion Sk437 en mer enhetlig bedömning av ideella föreningar vad gäller momsuttag och skattebefrielse. Vidare påtalas vikten av att regeringen i sitt fortsatta arbete beaktar att lättnader i mervärdesbeskattningen är en förutsättning för det ideella föreningslivets fortlevnad. I motion Sk365 av Jan Emanuel Johansson (s) begärs ett tillkännagivande om att frivilligorganisationers försäljning av second hand-varor även i fortsättningen skall vara befriad från moms. Utskottets ställningstagande Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) funnit att det generella undantag från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som finns i Sverige i dag inte är förenligt med EG-rätten. Utredningen har samtidigt lagt fram förslag inom ramen för EG-rätten som innebär att verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund även fortsättningsvis får en skattemässigt positiv särbehandling. Utredningen har också föreslagit att beskattningsbara personer vars sammanlagda årliga intäkter avseende skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster inom landet understiger 90 000 kr, kan befrias från mervärdesbeskattning. När det gäller antalet allmännyttiga föreningar och trossamfund som kan komma att omfattas av mervärdessystemet har utredningen kommit fram till att en femtedel av föreningarna har intäkter som, om utredningens förslag genomförs, skulle kunna bli föremål för mervärdesbeskattning vid en omsättningsgräns om 90 000 kr. Det skall också nämnas att det redan i dag finns en möjlighet att lämna skattedeklaration för ett helt beskattningsår i stället för varje månad om beskattningsunderlaget (exklusive gemenskapsinterna förvärv och import) beräknas bli högst 200 000 kr. Många föreningar och trossamfund som skulle kunna bli föremål för mervärdesbeskattning om utredningens förslag genomförs kommer således inte att behöva redovisa och betala in moms mer än en gång om året. Utredningens betänkande har remitterats till ett stort antal remissinstanser. Betänkandet är omfattande och innehåller förslag avseende grundläggande begrepp inom mervärdesskatteområdet. Förslagen har i huvudsak mottagits positivt. Den del av utredningens förslag som berör den ideella sektorn har dock fått ett delvis negativt remissutfall. Beredningen av betänkandet pågår alltjämt och är bl.a. inriktad på att granska om det finns ytterligare möjligheter till skattebefrielse för det ideella föreningslivets verksamheter inom ramen för EG-rätten utöver vad utredningen föreslagit. Avsikten är att redovisa de förändringar av utredningens förslag som blir resultatet av beredningen i en departementspromemoria som skall skickas ut på remiss. Därmed får remissinstanserna en möjlighet att lämna synpunkter på förslagen till omarbetningar innan regeringen lägger fram en proposition för riksdagen. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det är viktigt att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden, som utför viktig verksamhet i samhället, även framdeles får en så positiv behandling som möjligt inom ramen för gällande regelverk. Alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste enligt utskottets mening prövas i detta sammanhang. Eftersom regeringen redan är inställd på att finna lösningar med denna inriktning finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande härom till regeringen. Resultatet av regeringens beredning bör således avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner under detta avsnitt. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår - med hänvisning till pågående arbete i Skattesatsutredningen och inom Regeringskansliet - motionsyrkandena om ändringar i ML för att åstadkomma samma villkor för föreningsägda idrottsanläggningar och motsvarande kommunala verksamheter och att anpassningen av ML till EG:s momsdirektiv inte får leda till ökade bördor för idrottsföreningarna. Jämför reservation 9 (m). Gällande bestämmelser Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och moms saknar möjlighet att dra av momsen på sina inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation inom ramen för systemet enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock betala en avgift till systemet för att finansiera uttagen. Inom idrottsområdet gäller enligt 3 kap. 11 a § ML undantag för sådan verksamhet som tillhandahålls av staten, kommun, landsting eller en förening i de fall verksamheten inte skall anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML. Regeln infördes som en motsvarighet till artikel 13 A.1 m i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Avgifter för tillträde till idrottsliga evenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet i sådana sammanhang undantas därför från skatteplikt. Vidare undantas tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten. Undantaget från skatteplikt omfattar dock inte omsättning av varor. För motsvarande verksamhet som bedrivs av annan gäller en reducerad skattesats om 6 %. Motionen I motion Kr269 yrkandena 16 och 17 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden dels om lika villkor beträffande mervärdesskatt för idrottsanläggningar som drivs av föreningar och sådana som drivs kommunalt, dels om att regeringen bör verka för att svensk idrott inte får försämrade villkor till följd av anpassningen till EG:s momsdirektiv. Utskottets ställningstagande I betänkande SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv föreslår Mervärdesskatteutredningen att undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet skall - såvitt gäller annan än stat eller kommun - gälla för tjänster som omsätts av organisationer utan vinstintresse. Härigenom kommer undantaget att avse i princip samma krets av subjekt som tidigare, dvs. de allmännyttiga ideella föreningarna. Utredningen föreslår varken några förändringar beträffande de tjänster som skall omfattas av undantaget från skatteplikt eller begränsningar av undantaget från skatteplikt med hänsyn till risken för konkurrenssnedvridning. Som tidigare nämnts har betänkandet remissbehandlats och är nu föremål för beredning inom Regeringskansliet. Skattesatsutredningen (dir. 2002:141) som har i uppdrag att se över tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet skall bl.a. belysa skattens påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher. Förslag skall lämnas med beaktande av EG-reglerna på området. Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har tidigare behandlats av utskottet och avstyrkts med hänvisning till att resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas innan ställning tas till om några åtgärder bör vidtas med anledning av de konkurrensfrågor som aktualiseras av motionärerna. Utskottet har också tidigare erinrat om att även de kommersiellt drivna anläggningarnas skattesituation kan komma att ändras som en följd av Skattesatsutredningens arbete (i dag är skattesatsen 6 % på tillträde till idrottsevenemang som anordnas på kommersiellt drivna anläggningar). Det finns således skäl att avvakta även denna utredning. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker därför de nu behandlade motionsyrkandena. Stöld och rån Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om avdragsrätt för mervärdesskatt för förluster av kontanta medel till följd av stöld eller rån. Gällande bestämmelser Enligt 1 kap. 1 § ML skall mervärdesskatt betalas vid omsättning av varor och tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser om hur och på vilket underlag skatten skall beräknas finns i 7 kap. ML. Normalt beräknas skatten som en procentsats på priset för varan eller tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en särskild bestämmelse får den skattskyldige minska beskattningsunderlaget om det uppkommer en förlust på en fordran avseende ersättning för en vara eller en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med ett belopp som motsvarar förlusten. Lagen innehåller i övrigt inte någon bestämmelse om att hänsyn skall tas till förluster i en verksamhet. En skattskyldig är således skyldig att redovisa mervärdesskatt även om den ersättning han eller hon har uppburit för omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld eller dylikt. Det är endast vid kundförlust som beskattningsunderlaget får minskas. De nu redovisade reglerna i ML stämmer överens med bestämmelserna i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger inte att beskattningsunderlaget får ändras därför att vederlaget för en eller flera omsättningar förloras genom t.ex. stöld. Från och med 1999 års taxering föreligger en viss avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet genom brott. Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154 s. 35 f.) övervägde regeringen att också föreslå regler som skulle göra det möjligt att ändra underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster uppkommit genom brott, t.ex. stöld. Enligt regeringens bedömning tydde emellertid en genomgång av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen inte medgav att Sverige införde regler för ändring av beskattningsunderlaget i sådana fall där vederlaget för en omsatt vara eller tjänst stulits. Dessutom ansåg regeringen att ett införande av en rätt till ändring av beskattningsunderlaget skulle strida mot ML:s grundläggande principer. Regeringen föreslog därför inte några sådana regler. Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var enigt, avvek inte från regeringens bedömning (1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare vidhållits av utskottet, senast i betänkande 2003/04:SkU23. Motionen I motion Sk241 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett förslag som tillåter avdrag för moms på belopp som förlorats genom rån eller stöld. Utskottets ställningstagande Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen över vad som förekommit rörande den nu aktuella frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att ett införande av en rätt till reducering av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt på det sätt som motionärerna begär skulle strida mot såväl gällande EG-regler som grundläggande principer för mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av motionärernas önskemål skulle dessutom ge upphov till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av gjorda avdrag för mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. Utskottet avstyrker därför motionen. Ersättningar till gode män och förvaltare Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet. Allmänt Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i ML uppräknade undantagen från skatteplikt. En ytterligare förutsättning för att skattskyldighet skall uppkomma är att de tjänster som utförs av gode mannen görs i en yrkesmässig verksamhet. Verksamheten anses yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt IL. En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. En sådan verksamhet har också en icke oväsentlig omfattning. Stat och kommun anses bedriva yrkesmässig verksamhet även om det inte finns något vinstsyfte. Moms tas däremot inte ut vid omsättning som är att betrakta som myndighetsutövning eller ett led i myndighetsutövning. Motionen I motion L209 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ändringar i mervärdesskattelagen. Motionären anser att om en kommun väljer att förskottera arvoden och kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt erlägger vederbörliga arbetsgivaravgifter och därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt belopp, bör tjänsten inte vara belagd med moms. Utskottets ställningstagande Utskottet har vid tidigare behandling av en motion med samma innehåll som den nu aktuella funnit att vad som anförs inte ger anledning att överväga någon ändring av mervärdesskattelagens bestämmelser om skattepliktiga tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt, inte heller när det gäller uppdraget som god man/förvaltare. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker därmed motionen.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sänkt moms på kulturella evenemang och transport i skidliftar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk282, 2004/05:Sk295, 2004/05:Kr239 yrkande 3 och 2004/05:N397 yrkande 6, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk271, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 30 och 2004/05:N412 yrkande 9 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkande 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Ub437 yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6 och 2004/05:N304 yrkande 2. Ställningstagande Sverige har, jämte Danmark, den högsta mervärdesskatten i Europa. Detta ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte minst för turistnäringen. För att den svenska turistnäringen skall kunna konkurrera med andra länder behövs bl.a. en sänkning av den höga svenska restaurangmomsen. De momsnedsättningar som för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är inte tillräckliga för att väga upp denna negativa bild. Enligt vår mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. Denna skillnad har också lett till en betydande konkurrenssnedvridning inom landet. I dag hindrar EG:s mervärdesskattedirektiv en lägre moms på restaurangtjänster. Europeiska kommissionen har dock föreslagit att det möjliga området för lågmoms skall utvidgas med bl.a. restaurangtjänster. Tyvärr har den svenska regeringen hittills motsatt sig denna förändring. Vi förutsätter att regeringen omprövar sitt ställningstagande och ställer sig bakom kommissionens förslag utan något formellt uttalande från riksdagen. Vi avstår därför från att yrka bifall till nu aktuella motioner om sänkt moms på restaurangtjänster. Vidare anser vi att skattesatsen på transport i skidlift skall sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig idrottsverksamhet. Det skattebortfall som teoretiskt uppstår kommer med all sannolikhet att uppvägas av att antalet fjällturister ökar. Det är också hög tid att vi får en enhetlig moms inom kulturområdet. Staten skall inte genom beskattningen styra människors val av kultur. De i dag orimliga gränsdragningarna inom detta område, t.ex. högre moms på entréavgiften till sällskapsdans än på tillträde till konserter och liknande sceniska framställningar och olika skattesatser på försäljning av konstverk beroende på om konstnären själv säljer sitt verk eller låter ett galleri göra det, måste rättas till. Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk214, Sk282, Sk295, Kr239 yrkande 3 och N397 yrkande 6 rikta ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört. Övriga nu behandlade motioner som rör moms på kulturella evenemang och skidliftar får härigenom anses tillgodosedda. 2. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (kd) av Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sänkt moms på restaurangtjänster, vissa livsmedel, kulturella evenemang och skidliftar samt vad som anförs om konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller friskvård. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk452 yrkandena 30 och 34, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2 och 2004/05:N412 yrkande 9, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk271, 2004/05:Sk282, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk471, 2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437 yrkande 2 och 2004/05:N397 yrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431 och 2004/05:Sk460. Ställningstagande Enligt min mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. En livskraftig och sund restaurangnäring fyller på många sätt en viktig funktion i ett modernt samhälle, inte minst som mötesplats för människor och för att skapa arbetstillfällen. För att utveckla näringen och sänka kostnaderna för restaurangbesök anser jag att momsen bör sänkas till samma nivå som för livsmedel som inhandlas i butik. Regeringen bör därför inom EU verka för att kommissionens förslag om att restaurangtjänster skall kunna omfattas av reducerad skattesats kan antas av medlemsstaterna. Mot bakgrund av de ökade ohälsotalen till följd av övervikt hos befolkningen anser jag i likhet med vad som anförs i bl.a. motion MJ499 att regeringen bör utreda möjligheten att införa ekonomiska styrmedel inom livsmedelsområdet, t.ex. genom att höja momsen på särskilt feta och sockerrika produkter och att sänka skatten på frukt och grönsaker. Vidare anser jag att mervärdesskattesatsen på transport i skidlift bör sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig personbefordran och övrig idrottsverksamhet, dvs. till 6 %. En sådan åtgärd skulle gynna vinterturismen. Jag vill också betona vikten av att Skattesatsutredningens arbete inte får resultera i en höjning av momsen för de verksamheter som har typisk anknytning till turismen. Inom kulturområdet bör en enhetlig skattesats på 6 % övervägas. Slutligen anser jag att Skattesatsutredningen även bör granska mervärdesskattereglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster samt utreda möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen. En sådan åtgärd skulle gynna folkhälsan. Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Sk222, Sk452 yrkandena 30 och 34, MJ499 yrkande 6, N304 yrkande 2, N412 yrkande 9 ge regeringen till känna. Övriga nu behandlade motioner som rör moms på restaurangtjänster, vissa livsmedel, kulturella evenemang och skidliftar får härigenom anses tillgodosedda. 3. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om moms på kulturella evenemang och gästhamnar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Sk271, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkande 30 och 2004/05:Kr239 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk282, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk452 yrkande 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Ub437 yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9. Ställningstagande Jag instämmer i vad som anförs i bl.a. motion Sk270 om att turismen är en viktig näringsgren och att förutsättningarna för sektorns olika grenar självklart bör vara likvärdiga. Tyvärr är förhållandena inte sådana i dag. För rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping tas moms ut med 12 % medan en besökare i en gästhamn betalar 25 % moms. En sänkt skatt på gästhamnar skulle stimulera båtlivet och därigenom också utgöra ett värdefullt bidrag till kustområden och skärgårdsbygderna. Även inom kultursektorn har mervärdesskattereglerna fått en olycklig utformning. I dagsläget är skattesatserna mycket olika. Det finns verksamheter som är helt momsbefriade medan andra beläggs med 6 % eller 25 %. Den lägsta skattesatsen tas ut på bl.a. tillträde till konserter och liknande sceniska framställningar men inte på entrébiljetten till sällskapsdans. Denna gränsdragning är enligt min mening både obegriplig och orättvis. Dessutom innebär den nackdelar för den form som uppmanar till rörelse och motion, nämligen dans. Vad jag nu anfört leder till slutsatsen att regeringen bör se till att skattesatserna blir enhetliga inom en sektors olika grenar. Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk232, Sk270 och Sk271 rikta ett tillkännagivande till regeringen härom. Övriga nu behandlade motioner som rör moms inom kultursektorn och turistnäringen får anses mer eller mindre tillgodosedda. 4. Fristående skolor, punkt 4 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fristående skolors momssituation. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ub322 yrkande 3. Ställningstagande Likvärdiga förutsättningar för offentliga och fristående skolor måste gälla också i skattehänseende. Som det är i dag missgynnas de fristående skolorna i förhållande till de kommunala skolorna när det gäller moms. Kommunerna bör därför bli skyldiga att till en fristående skola utge ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motion Ub322 yrkande 3. 5. Företagsbilar, punkt 7 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdragsrätt för ingående moms för vissa fordon. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239, 2004/05:Sk313 och 2004/05:Sk366. Ställningstagande I likhet med vad som anförs i motionerna Sk217, Sk239, Sk313 och Sk366 anser vi att mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för förvärv av fordon är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel för de berörda företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil måste ändras så att avdragsrätt kan medges för alla typer av lastbilar som används i näringsverksamhet, oavsett om bilen har luftspalt eller ej mellan förarutrymmet och lastutrymmet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 6. Byggmoms, m.m., punkt 8 (kd) av Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om minskad skatt på nyproduktion av bostäder. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13 samt avslår motionerna 2004/05:Sk446 yrkande 8 och 2004/05:Sk478. Ställningstagande Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande grad på det faktum att landet har ett högt skattetryck och dessutom en extra hård beskattning av nyproduktion av bostäder. Det är därför rimligt att lindra skatteeffekten vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen. Tekniskt kan byggföretag efter deklaration erhålla en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda momsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan skattereduktion skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den gäller all nyproduktion av flerbostadshus, att den är utan tidsbegränsning samt att den är obyråkratisk och säker. Skattereduktionen är att betrakta som en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av riktade bidrag till byggsektorn. Jag biträder därför Kristdemokraternas förslag om en minskad skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus motsvarande en halvering av byggmomsen. Därutöver anser jag att riksdagen bör begära att regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en reducerad moms på bostadsbyggande. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 7. Byggmoms, m.m., punkt 8 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:Sk478, 2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13. Ställningstagande En sänkt moms på bostadsbyggande skulle inte bara dämpa kostnaderna för nyproduktion utan också hålla nere kostnadsutvecklingen för hela bostadsbeståndet. Jag konstaterar att även regeringen har insett att den höga momssatsen medför negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Den införda investeringsstimulansen på vissa former av byggande som tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto är dock ingen lösning på problemet utan leder snarare till avsevärda snedvridande effekter. Enligt Centerpartiets uppfattning måste allt byggande ske på lika villkor. I dag hindrar EG:s mervärdesskattedirektiv en generellt lägre moms på byggande. EG-kommissionen har dock föreslagit att det möjliga området för s.k. lågmoms skall utvidgas med bl.a. byggande. Av uppgifter att döma har den svenska regeringen i detta sammanhang verkat för att listan på de möjliga undantagen skall bli så kort som möjligt. Inom Centerpartiet har vi förståelse för denna inställning, men vad gäller just momsen på byggande leder detta till att byggandet blir kraftigt fördyrat, vilket slår hårt mot bl.a. unga personer och ensamstående som har svårt att klara boendekostnaderna. Det är därför av synnerlig vikt att regeringen i den fortsatta beredningen av kommissionens förslag verkar för att byggtjänster och fastighetsförvaltning skall kunna omfattas av lågmoms. Jag föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen härom. 8. Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 10 (m, fp, kd, c) av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattelättnader för allmännyttiga ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 2, 2004/05:Sk207, 2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2, 2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364, 2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454 yrkande 13, 2004/05:Kr358 yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4. Ställningstagande Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella, har en lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska samhället och även internationellt kan inte nog understrykas. Som anförs i motionerna är det därför angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin verksamhet av en hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättliga lagstiftningen på området måste tas till vara. Regeringen uttalade i budgetpropositionen att beredningen i Finansdepartementet av Mervärdesskatteutredningens förslag var särskilt inriktat på att se över beskattningsförslagen avseende de ideella föreningarnas verksamhet. Avsikten var att under hösten 2004 redovisa eventuella förändringar av utredningens förslag i en promemoria som skulle skickas ut på remiss. Detta har inte skett och något besked om när beredningsarbetet kan väntas bli klart har inte lämnats. Det är enligt vår uppfattning angeläget att regeringen arbetar snabbt så att den oro och ovisshet som finns bland många ideellt arbetande människor kan skingras. Vi föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta beredningen av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi nu anfört. 9. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening, punkt 11 - motiveringen (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Ställningstagande Den omständigheten att kommunerna och landstingen kan få kompensation för den mervärdesskatt som belastar inköp och andra förvärv inom ramen för kommunkontosystemet och att de skattefria ideella föreningarna saknar denna kompensationsmöjlighet missgynnar de ideella föreningarna. Vi anser att skillnaden i mervärdesskatteförhållande för å ena sidan kommuner och å andra sidan ideella föreningar utgör ett problem när det gäller mervärdesskatten på kostnadskrävande drift och underhåll av byggnader och anläggningar som används t.ex. inom idrotten. Problemen med att inte kunna få tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt stora för de ideella föreningarna när det gäller drift och underhåll av så stora anläggningar som idrottsarenor. Vi instämmer i vad som anförs i motion Kr269 om att jämlika villkor måste råda inom detta område. Vi vill också understryka vikten av att anpassningen av de svenska reglerna till EG:s mervärdesskattedirektiv inte får leda till försämrade villkor för svensk idrott. Mot bakgrund av pågående beredning i Regeringskansliet av Mervärdesskatteutredningens förslag och arbetet i Skattesatsutredningen bör dock motionen inte nu föranleda något uttalande från riksdagen. Särskilda yttranden 1. Föreningsdrivna ridskolor, punkt 3 (kd) Lars Gustafsson (kd) anför: Grunden i ridsporten utgörs av verksamheten vid landets ridskolor som är spridda över hela landet. Ridskolorna drivs oftast av lokala ridsportföreningar, antingen i egen regi eller genom att ridskolan drivs av en arrendator. Det finns också ridskolor som drivs helt i privat regi. Lokaler för ridskoleverksamhet (ridhall, stall, andra utrymmen) samt mark för hagar och ridbanor ägs ofta av den lokala ridklubben eller av kommunen. Oftast har de lokala ridklubbarna i de fall anläggningen ägs av kommunen betydande underhållsskyldighet, vilket ofta kräver omfattande insatser av de ideella föreningarna. Många lokala klubbar dras också med betydande ekonomiska svårigheter att få verksamheten att gå runt. Hästhållningen (foder, bete, hov- och veterinärvård, skötsel) och fastighets- och materialunderhåll drar stora kostnader liksom hästskötare, instruktörer och tränare. Landets ridskolor fungerar ofta som fritidsgårdar där eleverna förutom själva ridundervisningen får lära sig att umgås med såväl hästar som medmänniskor. Ridskolan är öppen från tidig morgon till sen kväll, ofta 365 dagar om året. I ridskoleverksamheten fostras de unga till ansvarstagande och samarbete. Ridskolorna fyller därför en stor social uppgift i samhället. Denna roll förbises ofta vid en värdering av de insatser som ridskolorna och ridklubbarna gör i samhället. Kristdemokraterna har sedan länge motionerat i riksdagen om momsbefrielse för föreningsdrivna ridskolor. Eftersom de ideella föreningarnas framtida skattesituation är föremål för beredning i Regeringskansliet avstår jag nu från att framställa något konkret yrkande. 2. Företagsbilar, punkt 7 (kd) Lars Gustafsson (kd) anför: Frågan om avdragsrätt för lastbilar och andra tjänstefordon är föremål för beredning inom EU sedan lång tid tillbaka. Det är enligt min mening angeläget att man från svenskt håll driver på för att påskynda detta arbete. Jag utgår från att regeringen återkommer med förslag om ändringar av de svenska reglerna i fall något konkret förslag till EU-gemensam lagstiftning inte lämnas inom en snar framtid. 3. Distansförsäljning av varor inom EU, punkt 9 (fp) Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför: Rädslan för att handla över Internet har avtagit och alltfler privatpersoner köper sina varor på detta sätt. Den ökande handeln via Internet medför också att det tillkommer alltfler företag som bedriver sådan handel. Var företaget är placerat och har sitt lager rent fysiskt har ingen betydelse. Det kan vara i Sverige eller i något annat EU-land. Det som kan orsaka problem är vilken moms en privatkund skall betala om försäljningen sker från ett annat land. Den privatperson som handlar en vara i ett annat EU-land och själv fraktar hem den betalar den moms som gäller i säljarens hemland. Huvudregeln vid distansförsäljning till privatpersoner är däremot att beskattning skall ske i köparens hemland till det landets momssats om säljarens årliga försäljning i det landet överstiger ett visst belopp. I Sverige är detta belopp, det s.k. tröskelvärdet, 320 000 kr. Överskrids tröskelvärdet skall säljaren öppna ett momskonto i Sverige och lägga svensk moms på sina fakturor. Eftersom Sverige tillhör de länder som har den högsta momssatsen inom EU är det viktigt att de företag som vänder sig till den svenska marknaden verkligen säljer sina produkter till svensk momssats. I annat fall utsätts de svenska företag som också bedriver distanshandel för otillbörlig konkurrens och hamnar i underläge. I dag är det mycket svårt att följa upp vilka företag från andra EU-länder som via Internet säljer varor till belopp som överskrider tröskelvärdet men inte har öppnat momskonto i Sverige. Vi vet att denna bristande kontroll utnyttjas av många oseriösa företag, dock inte hur många. Enligt Skatteverket kan eventuella smitare endast hittas genom att kontrollanten surfar på Internet. Denna brist på kontrollmöjligheter är givetvis otillfredsställande, inte minst för de seriösa företag som följer gällande regler. Det innebär också att svenska staten går miste om värdefulla skatteintäkter. Med tanke på att distanshandeln växer förutsätter vi att regeringen såväl inom Sverige som i det inom EU pågående arbetet är pådrivande för att hitta en lösning på detta problem.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:Sk204 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte momsbelägga frivilligorganisationers försäljning, som syftar till att främja socialt arbete. 2004/05:Sk207 av Sofia Larsen (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ideella föreningar skall undantas momsbeläggning. 2004/05:Sk214 av Rolf Gunnarsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samma moms på kulturevenemang. 2004/05:Sk216 av Rolf Gunnarsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring till kulturen och rätt till utvidgad avdragsrätt för moms för denna sponsring. 2004/05:Sk217 av Rolf Gunnarsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om momsreglerna för arbetsbil/lastbil. 2004/05:Sk222 av Torsten Lindström (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en sänkning av mervärdesskattesatserna i syfte att moms vid köp av mat på restaurang likställs med skattesatsen vid inköp av matvaror i butik. 2004/05:Sk225 av Claes Västerteg (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att restaurangmomsen bör sänkas. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den bör verka för att samtliga EU-länder ges möjlighet att tillämpa reducerade mervärdessatser. 2004/05:Sk227 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på mat. 2004/05:Sk232 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt mervärdesskatt på dans. 2004/05:Sk239 av Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarbergh (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en förändring av mervärdesskattelagen beträffande avdragsrätten för moms avseende fordon i näringsverksamhet. 2004/05:Sk241 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tillåter avdrag för moms på belopp som berövats ägaren genom tillgreppsbrott som rån eller stöld. 2004/05:Sk258 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte momsbelägga verksamheter inom ideella föreningar och registrerade trossamfund. 2004/05:Sk265 av Carl-Axel Roslund (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samma moms i gästhamnar som i övrig turistindustri. 2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte momsbelägga ideella och allmännyttiga föreningar. 2004/05:Sk270 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattesatsen för turistnäringen bör vara likartad. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mervärdesskatten för båtturismen i gästhamnar bör vara 12 %. 2004/05:Sk271 av Annika Qarlsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mervärdesskatten skall vara densamma för konserter och danstillställningar. 2004/05:Sk282 av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utförsåkning på skidor momsskattemässigt skall behandlas på samma sätt som annan idrottsverksamhet. 2004/05:Sk289 av Gunnar Sandberg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av s.k. skräpmat. 2004/05:Sk290 av Anders Bengtsson (s): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att jämställa skattesatserna på livemusik. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se dansbanden som en del av vårt kulturarv. 2004/05:Sk295 av Kent Olsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att momssatsen för dansbandsmusik och konserter skall vara lika. 2004/05:Sk299 av Linnéa Darell m.fl. (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på frivilligarbete. 2004/05:Sk313 av Lars Lindblad (m): Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändringar av reglerna för momsavdrag för företagares tjänstefordon i enlighet med vad som anförs i motionen. 2004/05:Sk315 av Anders Sjölund (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om justering av restaurangmomsen. 2004/05:Sk348 av Krister Örnfjäder (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skilda momssatser för boende i gästhamn och på campingplats. 2004/05:Sk355 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig matmoms. 2004/05:Sk361 av Peter Danielsson och Tobias Billström (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om restaurangmomsen. 2004/05:Sk363 av Johnny Gylling och Olle Sandahl (båda kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att ändra momssatsen för gästhamnar. 2004/05:Sk364 av Mikael Oscarsson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte momsbelägga second hand-försäljning och kyrkkaffe. 2004/05:Sk365 av Jan Emanuel Johansson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till frivilligorganisationer och second hand-försäljning. 2004/05:Sk366 av Tomas Högström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade momsregler för servicebussar. 2004/05:Sk369 av Bengt-Anders Johansson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av momsuttag vid medicinska hudbehandlingar. 2004/05:Sk382 av Johan Linander (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att momsen på glasögon och kontaktlinser skall sänkas. 2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om momsbefrielse av körkortsutbildning. 2004/05:Sk431 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt moms för gästhamnar i likhet med campingverksamhet i övrigt. 2004/05:Sk437 av Lars Wegendal m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att beakta det ideella föreningslivets behov av befrielse från mervärdesskatt. 2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c): 8. Riksdagen begär att regeringen verkar för att sänkt moms på byggande och fastighetsförvaltning kan implementeras i enlighet med EG-rättens sjätte mervärdesdirektiv. 2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd): 30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig kulturmoms. 34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion. 2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en eventuell momsbeläggning av ideella föreningars försäljningsverksamhet. 2004/05:Sk460 av Marie Wahlgren m.fl. (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra en enhetlig momssats. 2004/05:Sk471 av Catherine Persson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling och differentierad matmoms. 2004/05:Sk476 av Kenth Högström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om mervärdesskatt för TV-avgift och rätt till momsavdrag för Public service-företagen. 2004/05:Sk478 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av tillämpningen av moms på fastighetsskötsel. 2004/05:Sk487 av Anne-Marie Ekström (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör vara pådrivande inom EU när det gäller att lösa momsfrågan vid distanshandel. 2004/05:L209 av Rolf Gunnarsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglerna för ersättningar till gode män och förvaltare. 2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vård måste ges på lika villkor inom både skolmedicin och KAM vad gäller momsen. 2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om momssatser på kulturområdet. 2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m): 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på idrottsanläggningar. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens skattefrågor. 2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Mervärdesskatteutredningen. 2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om momsregler. 2004/05:Ub437 av Jörgen Johansson (c): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda införandet av restriktioner och stimulansåtgärder via skatt för att åstadkomma en sundare konsumtion. 2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att utarbeta en strategi för ekonomiska styrmedel inom livsmedelskonsumtionen. 2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 6. Riksdagen begär att regeringen ger utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser (dir. 2002:141) tilläggsdirektiv att särskilt utreda möjligheterna att införa momsbefrielse för utbildning som sker utan vinstsyfte och som inte är ett led i det allmännas utbildningsinsatser. 2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av momssatsernas betydelse för en ökad turistnäring. 2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (båda c): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inga förändringar får ske i de ideella föreningarnas mervärdesskatteplikt. 2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på skidliftar. 2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för turismen, avseende skatter och avgifter likvärdiga med dem som finns i andra länder. 2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka momsen på nyproduktion. 2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd): 12. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande halverad byggmoms.