Allmänna motioner om mervärdesskatt
Betänkande 2000/01:SkU15
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU15
Allmänna motioner om mervärdesskatt
Innehåll
- Sammanfattning
- Motioner från allmänna motionstiden
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
SkU15
Redogörelse för ärendet
Bakgrund
Lagstiftning under senare år
Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en långtgående anpassning av det svenska mervärdesskattesystemet till EG:s mervärdesskatteregler. De nya bestämmelserna i mervärdesskattelagen (ML) gavs en utformning som låg väl i linje med det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), vilket bl.a. innebar att skattebasen fick en omfattning som nära överensstämde med direktivet. Även förfarandet anpassades till direktivets bestämmelser, och dessutom infördes bl.a. nya bestämmelser om jämkning av avdrag för ingående skatt på fastigheter och andra investeringsvaror, vilket också föreskrevs i direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie skattesatsen (prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798).
Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens beskattning av import från andra EG-länder upphörde. Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet EG:s förordningar på tullområdet att bli direkt gällande i svensk rätt. Sverige har därför antagit den lagstiftning som behövs på tullområdet för att komplettera gemenskapsförordningarna eller för att genomföra relevanta direktiv. Under hösten 2000 antog riksdagen en ny tullag som gäller fr.o.m. den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:126, bet. 2000/01:SkU3, rskr. 2000/01:71, SFS 2000:1281).
Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i ML, bl.a. i syfte att anpassa bestämmelserna om begagnade varor till de inom EU gällande reglerna. I samband härmed slopades också undantaget från skatteplikt för omsättning och införsel av alster av bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo (prop. 1994/95:202, bet. 1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402, SFS 1995:700).
Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv genomfördes även andra förändringar i mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av kedjetransaktioner med råvaror placerade i skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13, rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).
Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades vidare under hösten 1995 att införa nya redovisningsregler. Beloppsgränsen för att redovisa mervärdesskatt i inkomstdeklarationen höjdes från 200 000 kr till 1 miljon kronor och redovisningsperioden kortades ner från två månader till en månad. Beskattningsunderlag som för beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10 miljoner kronor skulle medföra att deklarationen skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avsåg. Om beskattningsunderlagen var lägre skulle deklarationen liksom tidigare lämnas senast den 5:e i andra månaden efter utgången av den redo- visningsperiod som deklarationen avsåg (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96: SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).
Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades inbetalningsdagarna i samband med skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma redovisningar, debiteringar och betalningar av mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som företagen vanligen betalar - till den 12:e i andra månaden efter redovisningsperioden (i januari och i vissa fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i månaden efter redovisningsperioden beroende på om beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, understigit eller överstigit 40 miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).
Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari 1996, vilket fick till följd att 21-procentsnivån helt försvann ur systemet (prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS 1995:931). Senare infördes en ny skattenivå på 6 % för bl.a. dagstidningar (prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12, rskr. 1995/96:82, SFS 1995:1365) och biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290, SFS 1996:536).
I syfte att ytterligare anpassa det svenska mervärdesskattesystemet till sjätte mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under hösten 1996 om flera betydande förändringar inom områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde i kraft den 1 januari 1997. Inom utbildningsområdet begränsades skattefriheten i princip till utbildning som anordnades av det allmänna eller av en av det allmänna erkänd utbildningsanordnare. Kommersiella utbildningstjänster skulle däremot omfattas av skatteplikten och beskattas på normal nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades skattefriheten för bl.a. konserter och olika sceniska föreställningar vilka kom att beskattas med 6 %. Inom idrottsområdet begränsades skattefriheten till tjänster som tillhandahölls av staten eller en kommun eller en allmännyttig ideell förening. Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet skulle beskattas med 6 % (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS 1996:1327).
År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en möjlighet till gruppregistrering för företag i en finansiell gruppering och för företag i kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet. 1997/98:SkU29, rskr. 1997/98:254, SFS 1998:346).
Under år 1999 infördes särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld. De nya reglerna är baserade på ett EG-direktiv och innebär att omsättning av guld i investeringssyfte skall undantas från mervärdesskatt (prop. 1998/99:69, bet. 1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:244, SFS 1999:640). Vidare infördes nya regler om mervärdesskatt på avgiften för överfart på den fasta förbindelsen över Öresund (prop. 1999/2000:58, bet. 1999/2000:SkU19, rskr. 153, SFS 2000:142 och 268).
Under år 2000 genomfördes vissa ändringar i regelsystemet för frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna innebar bl.a. en viss utvidgning av kretsen av skattesubjekt som skall kunna komma i fråga för frivillig skattskyldighet, vissa möjligheter till skattskyldighet under uppbyggnadsskedet samt möjligheter att utan särskild ansökan föra över skattskyldigheten för en fastighet, som redan omfattas av frivillig skattskyldighet. Vidare slopades de s.k. återföringsreglerna som metod att korrigera avdrag för ingående skatt som i efterhand framstår som felaktigt. Det innebar att jämkningssystemet blev den allenarådande metoden i sådana fall. De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:82, bet. 1999/2000:SkU21, rskr. 1999/2000:245, SFS 2000:500). Ändringen följdes senare upp med några smärre korrigeringar av övergångsbestämmelserna (prop. 2000/01:23, bet. 2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1358).
Från och med den 1 januari 2001 gäller att personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse beskattas med endast 6 % (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1357). Samma skattenivå infördes samtidigt för tillträde till och förevis- ning av djurparker (prop. 2000/01:23, bet. 2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1357).
Utredningar
Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild utredare för att göra en översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. Utreda- ren har bl.a. fått i uppdrag att redovisa hur mervärdesskattelagens olika regler beträffande skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet överens- stämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regelsystemen har. Utredaren skall särskilt analysera hur mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag för skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten. Utredningen har fått förlängning av utredningstiden och skall enligt planerna redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juni 2001 (Fi 1999:03, dir. 1999:10).
Under år 2000 gavs en utredare i uppgift att lämna en samlad bedömning av internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur. I direktiven till utredningen nämns bl.a. beskattningen av varor och tjänster. Utredaren skall bl.a. analysera möjligheten och önskvärdheten av en likformig konsumtionsbeskattning samt för- och nackdelar hos de två grundläggande principerna för uttag av mervärdesskatt på gränsöverskridande handel (destinationsprincipen och ursprungsprincipen). Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 31 mars 2002 (Fi 2000:05, dir. 2000:51).
Ytterligare en utredning som berör mervärdesskatten har beslutats under år 2000. Regeringen har tillkallat en utredare som skall lämna förslag på hur kontrollen inom kommunkontosystemet kan stärkas samt på hur regler om omprövning av beslut om utbetalning av ingående mervärdesskatt kan utformas. Uppdraget skall redovisas senast den 10 juni 2001 (dir. 2000:98). Regeringen har även tillsatt en arbetsgrupp inom Finansdepartementet för att analysera och belysa frågan om finansieringen av kommunkontosystemet, belysa de omfördelningseffekter som systemet ger upphov till och ta fram och föreslå alternativa modeller för att hantera frågan om återbetalning av ingående mervärdesskatt.
Arbete inom EU
Ett förslag angående rätten till avdrag lades fram av kommissionen år 1998 med syfte att göra det enklare för företagare som agerar i andra EU-länder. Bland annat föreslås att företagaren skall få rätt att i sin deklaration i hemviststaten dra av mervärdesskatt som erlagts i ett annat EU-land än det där han eller hon är etablerad i stället för att ansöka om återbetalning, vilket i de flesta länder är en tidskrävande procedur. Vidare föreslår kommissionen harmoniserade regler för avdragsrätten för utgifter för mat, dryck, logi och personbilar. Förslaget är inte färdigbehandlat (KOM(1998)377 slutlig).
Under år 2000 lade kommissionen också fram ett förslag till ändring i sjätte mervärdesskattedirektivet rörande tillämpningen av direktivet vid elektronisk handel. Förslaget är begränsat till tjänster som levereras elektroniskt såsom musik, dataspel, programvaror m.m. och innebär bl.a. att försäljningen av elektroniskt levererade tjänster skall beskattas där konsumtionen sker, dvs. att endast sådant som konsumeras inom EU skall beskattas där. För att förenkla hanteringen föreslås att företag från tredje land som säljer till privatpersoner inom EU endast behöver momsregistrera sig och betala skatt i ett enda EU-land. Förslaget är ännu inte färdigbehandlat (KOM (2000)349 slutlig).
I november 2000 lämnade kommissionen ett förslag om förenkling, modernisering och harmonisering av kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatten. Förslaget innebär att reglerna om vad en faktura skall innehålla harmoniseras så att kraven blir desamma inom hela EU. En annan viktig del av förslaget är att elektroniska fakturor skall accepteras. Inte heller detta förslag är färdigbehandlat (KOM(2000)650 slutlig).
I juni 2000 lade kommissionen fram ett s.k. meddelande som innehåller en ny arbetsstrategi för att förbättra det europeiska mervärdesskattesystemet. Meddelandet innehåller ett åtgärdsprogram för olika delar av mervärdes- skattesystemet där lagstiftningsinsatser ansetts angelägna. Den nya arbetsstrategin innebär att det skall ske en successiv anpassning, modernisering och förenkling av mervärdesbeskattningen (KOM(2000)348 slutlig).
Senaste behandling av allmänna motioner
Under våren 2000 behandlades i riksdagen en rad motioner angående mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 1999. Av de frågor som då behandlades och som nu återkommer i detta betänkande kan bl.a. nämnas serveringstjänster, nöjesparker, böcker, elektronisk handel, försäljning av konst på konstgallerier, alternativ sjukvård, miljömärkta produkter, körkortsutbildning samt konkurrenssituationen för ideella föreningar som saknar avdragsrätt. Utskottet avstyrkte samtliga motioner och riksdagen följde utskottets hemställan (bet. 1999/2000:SkU15).
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en lång rad motioner från allmänna motionstiden hösten 2000 om mervärdesskattefrågor.
Motionerna handlar bl.a. om dels den allmänna nivån på mervärdesskatten, dels mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster som motio- närerna genomgående vill ha en lägre skatt på. Exempel på sådana varor och tjänster är böcker, nöjesparker, dans, skidliftar, servering, prydnadsväxter, hushållsnära tjänster, miljömärkta produkter, körkortsutbildning, alternativa sjukdomsbehandlingar och hyrbilar.
Andra mervärdesskattefrågor som tas upp av motionärerna är utländska företagares hotellkostnader i Sverige, gränsdragningen mellan personbil och lastbil, mervärdesskatten på färd till och från Gotland, arkitekters och bilmekanikers uttag av tjänst från det egna företaget, de skilda mervärdesskatteordningarna vid verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt respektive av ideell förening respektive i privat regi, mervärdesskattereglerna då det gäller konst, vissa mervärdesskatteproblem i anslutning till genomförande av s.k. strukturfondsprojekt, en idé om skuldföring av mervärdesskatten vid bostadsbyggande samt prismärkningen i butik av mervärdesskatte- och punktskattepliktiga varor.
Utskottet förutsätter, bl.a. med anledning av frågan om gränsdragningen mellan vad som är att anse som personbil i mervärdesskattelagens mening och vad som bör betraktas som lastbil, att regeringen försöker påskynda arbetet inom EU rörande den därmed sammanhängande avdragsfrågan. Utskottet föreslår dock inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen utan avstyrker samtliga motioner.
Reservationer har lämnats av
(m) beträffande skattesats, digitala tjänster, import av bilar m.m. (punkt 1), böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2), skidliftar (endast motiveringen; punkt 3), servering (punkt 4), hotell (punkt 11) samt skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt respektive i privat regi respektive av ideell förening (punkt 15 och 16),
(v) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2),
(kd) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) och körkortsutbildning (punkt 8),
(c) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2),
(fp) beträffande skattesats, digitala tjänster, import av bilar m.m. (punkt 1), böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) och servering (punkt 4) samt
(mp) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2), miljömärkta produkter (punkt 7) och alternativa sjukdomsbehandlingar (punkt 9).
Därutöver har m, kd, c och fp lagt fram några särskilda yttranden.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt bokmoms fr.o.m. år 2002.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
50. Riksdagen beslutar om sänkning av bokmomsen till 6 % i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk602 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om momssatserna inom kulturområdet.
2000/01:Sk603 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen utreder effekter av och möjligheten till en gemensam momsskattesats för hela kultursektorn i enlighet med vad som anförts i motionen.
2000/01:Sk606 av Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av momssatserna för prydnadsväxter.
2000/01:Sk607 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av likhet inför mervärdesskattelagen.
2000/01:Sk616 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av synliggörande av momsen och punktskatterna.
2000/01:Sk623 av Catharina Hagen (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till utredning om möjligheterna att övergå till obligatorisk prismärkning exklusive moms i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk626 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om befrielse från skattskyldighet när man som företagare utför tjänst åt sig själv.
2000/01:Sk627 av Viviann Gerdin och Birgitta Carlsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på danskulturen.
2000/01:Sk637 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om bokmomsen.
2000/01:Sk653 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enhetlig moms på mat.
2000/01:Sk665 av Anders G Högmark och Jan-Evert Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för rege- ringen som sin mening vad i motionen anförs om en skyndsam översyn av mervärdesskattesatserna inom kultur- och idrottsområdet.
2000/01:Sk672 av Birgitta Sellén och Gunnel Wallin (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den snedvridna konkurrensen mellan restaurang- och livsmedelsmomsen bör ses över.
2000/01:Sk673 av Åke Sandström och Erik Arthur Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att momssatsen för skidliftsverksamhet skall sänkas till 6 %.
2000/01:Sk682 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miljörelaterad moms.
2000/01:Sk685 av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att momssatsen för skidliftsverksamhet fastställs till 6 %.
2000/01:Sk690 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre förutsättningar för restaurangnäringen.
2000/01:Sk692 av Margit Gennser (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mervärdesskatten på böcker skall utgå enligt momssatsen 6 %.
2000/01:Sk696 av Sofia Jonsson och Gunnel Wallin (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av kulturmomsen.
2000/01:Sk697 av Elizabeth Nyström och Jeppe Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om harmoniserade momssatser inom Europa.
2000/01:Sk702 av Karin Falkmer och Inger René (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enhetlig och sänkt momssats för konstnärer, konstgallerier och importerad konst.
2000/01:Sk705 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att momsen på litteratur skall sänkas.
2000/01:Sk706 av Göran Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att momsen på bilar importerade från tredje land till EU bör sänkas till en sådan nivå att svenska staten inte förlorar intäkter på försäljning riktad mot svenska konsumenter.
2000/01:Sk721 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att befria alla kommunikationsmedel till och från Gotland från momsplikt.
2000/01:Sk726 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att föreningar som driver idrottsanläggningar får samma villkor som kommunalt drivna anläggningar vad gäller mervärdes- skatterna.
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt moms på skidliftar.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för digitala tjänster.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av sjätte momsdirektivet vad gäller vissa tjänster.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av mervärdesskatten.
2000/01:Sk741 av Erik Arthur Egervärn och Eskil Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om harmonisering av det svenska skattesystemet och strukturfondsförordningarna vad gäller mervärdesskatt.
2000/01:Sk765 av Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens skattevillkor.
2000/01:Sk766 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en övergripande utredning om hur momsbeskattningen på hela kulturområdet bör göras.
2000/01:Sk767 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkning av mervärdesskattesatsen för nöjesparker och nöjesfält till 6 %.
2000/01:Sk768 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär hos regeringen en utredning av hur mervärdesskatten tillämpas på olika kulturverksamheter.
2000/01:Sk769 av Erik Arthur Egervärn och Eskil Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär hos regeringen en utredning för att tillgodose de i motionen framförda synpunkterna angående mervärdesskatten vid dansarrangemang.
2000/01:Sk775 av Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om sänkt moms på körkortsutbildningen bör utredas.
2000/01:Sk777 av Helena Bargholtz och Yvonne Ångström (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för att underlätta bostadsbyggandet genom en förmånligare finansiering.
2000/01:Sk797 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mervärdesskatten.
2000/01:Sk798 av Berit Andnor och Rune Berglund (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att lösa frågan om momspliktighet i samband med strukturfondsprojekt.
2000/01:Sk799 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att företagare får lyfta av momsen på lastbilar oavsett om de har skåp eller flak, är lätt lastbil eller av annan skatteklass.
2000/01:Sk1002 av Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om införande av en enhetlig restaurangmoms.
2000/01:Sk1003 av Jan Backman (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av enklare regler för hotellbranschens momsavdrag vid export.
2000/01:Sk1004 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bokprisets och bokmomsens betydelse för läsandet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en snedvriden och osund konkurrens.
2000/01:Sk1005 av Kjell Nordström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av kulturmomsen.
2000/01:Sk1006 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att se över möjligheterna att införa en generell momssats på 6 % för all kulturell verksamhet inklusive dansbandsmusik.
2000/01:Sk1007 av Sven Bergström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt moms på dansevenemang.
2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar med anledning av vad i motionen anförs att momsbefria körkortsutbildningen.
2000/01:So223 av Gunnel Wallin och Marianne Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om momsbefrielse för alternativa terapier.
2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att ta fram en sammanhållen analys av de faktorer som påverkar läsandet där sänkt bokmoms från 25 till 6 % bör vara en av dem.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt bokmoms.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av bokmomsen.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på idrottsanläggningar.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att dagens bokmoms inte är konkurrensneutral och att det bör övervägas om den behöver sänkas.
2000/01:Ub242 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att sänka körkortsmomsen.
2000/01:T418 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om momsbefrielse av körkortsutbildningen.
2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort mervärdesskatt på körkortsutbildningar.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglerna för momsuttag vid elektronisk handel.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatt på livsmedel i affär och restaurang.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka momsen på hyrbilar.
2000/01:A225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre moms på hushållsnära tjänster.
Utskottets överväganden
Skattesats, digitala tjänster, import av bilar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om såväl en allmän sänkning av mervärdesskatten som förändringar av mervärdesskatten för elektronisk handel och import av bilar.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Gällande bestämmelser
I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten:
- 25 % = normalskattesats
- 12 % = livsmedel
hotellrums- och campinguthyrning
transport i skidlift
konstnärs försäljning av egna konstverk
import av konstverk, samlarföremål och antikviteter
- 6 % = dagstidningar
entré till konserter, biograf-, teater-, opera- och balettföreställningar samt djurparker
personbefordran
viss biblioteksverksamhet
viss museiverksamhet
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
rätt till ljud- och bildupptagning
idrottsområdet
I övriga EU-länder varierar den normala nivån på mervärdesskatten mellan 25 % (Danmark) och 15 % (Luxemburg). Tar man de stora länderna uppgår den normala momsen till 20,6 % i Frankrike, 20 % i Italien, 17,5 % i Storbritannien och 16 % i Tyskland.
När det gäller frågan om mervärdesskatten vid förvärv av nya bilar innebär EG-reglerna (det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG) att beskattningen skall ske i det land till vilket det nya fordonet förs för att användas permanent. För begagnade motorfordon och andra transportmedel gäller dock de allmänna reglerna för varuhandel. De svenska mervärdesskattereglerna är anpassade härtill. Förvärvsbeskattning skall ske i Sverige om någon i ett annat EG-land förvärvar ett nytt transportmedel och sedan transporterar det till Sverige för att använda det stadigvarande här i landet (2 a kap. 2 § 1 och 3 § första stycket 1 mervärdesskattelagen).
När det gäller frågan var och hur elektroniska leveranser skall beskattas gäller skilda regler för varu- respektive tjänsteleveranser. Om det gäller on-line-leveranser av material av olika slag, t.ex. böcker, betraktas de i mervärdesskattehänseende som tjänsteomsättningar och inte varuomsättningar. Inom EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall reglerna om mervärdesskatt vid omsättning av tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om köparen är en privatperson i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren också finns i ett EG-land (samma eller ett annat) skall mervärdesskatt deklareras av säljaren i säljarens land. Om det är så att köparen - fortfarande en privatperson - finns i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren finns i ett tredje land gäller andra regler. De svenska reglerna går i sådana fall ut på att säljaren utanför EG rätteligen skall registrera sig till mervärdesskatt här i Sverige och ta ut svensk mervärdesskatt för sina försäljningar on-line i Sverige.
I ett förslag till direktiv har EG-kommissionen föreslagit (KOM (2000)349 slutlig) att elektroniskt levererade tjänster såsom musik, dataspel, program- varor m.m. skall beskattas där konsumtionen sker. Det innebär att endast sådant som konsumeras inom EU skall beskattas där. Företagen från tredje land skall endast behöva momsregistrera sig i ett enda land, vilket i praktiken blir den medlemsstat till vilken den först momspliktiga försäljningen sker. Förslaget är inte färdigbehandlat.
Regeringen tillsatte förra året en utredning om internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (Fi 2000:05, dir. 2000:51). I direktiven pekas bl.a. på sådana nya företeelser som elektronisk handel med varor och tjänster - och de kontrollsvårigheter som föreligger på detta område - samt den ökade införseln av motorfordon från andra länder och den betydelse konsumenternas agerande kan få för det svenska skatteunderlaget.
Motionerna
I motion Sk735 (yrkandena 16 och 18) av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) krävs att mervärdesskatten sänks till europeisk nivå. Motionärerna pekar bl.a. på att problemen med importen av begagnade bilar och andra kapitalvaror samt digitala leveranser från övriga EU-länder blir särskilt stora i Sverige på grund av den höga svenska nivån på mervärdesskatten. Även i motion Sk697 av Elizabeth Nyström och Jeppe Johnsson (båda m) förespråkas en sänkning av mervärdesskatten till europeisk nivå mot bakgrund av bl.a. utvecklingen i fråga om direktimporten av begagnade personbilar. I motion Sk706 av Göran Lindblad (m) föreslås också sänkt mervärdesskatt vid import av begagnad bil som ursprungligen kommer från land utanför EU. I motion Sk797 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (båda fp) begärs en översyn av mervärdesskattenivån i Sverige med hänsyn till bl.a. den elektroniska handelns utveckling och gränsdragningsproblemen med de olika skattesatserna. I motion T717 (yrkande 13) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs ett uttalande om att Sverige bör verka för att reglerna för elektronisk handel ses över inom EU och i motion Sk1004 (yrkande 2) av Ewa Larsson m.fl. (mp) slutligen efterlyses en bättre kontroll av bokförsäljningen via Internet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är medvetet om att såväl det totala skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten enligt gängse mätningar är högre i Sverige än i de flesta andra industriländer. Utskottet vill emellertid framhålla att detta förhållande bl.a. torde hänga samman med de generellt utformade välfärdssystemen i Sverige, som i hög grad syftar till att kompensera för inkomstbortfall - och där ersättningarna beskattas - och att vi i Sverige har en hög ambitionsnivå i vad gäller offentligt finansierad verksamhet. Av den nyss lämnade redovisningen fram- går att regeringen uppmärksammat dessa frågor och tillkallat en utredare som fått i uppdrag att lämna en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärds- politiska ambitionerna bevaras på dagens nivå. I direktiven framhålls vidare att möjligheterna att ha ett i förhållande till vår omvärld avvikande skatteuttag även beror på den fortgående internationaliseringen av den svenska ekonomin, skattebasernas rörlighet och skattekonkurrensen mellan länderna. Vad särskilt gäller beskattningen av varor och tjänster pekas i direktiven också på de problem i kontrollhänseende som bl.a. den elektroniska handeln och den privata införseln av motorfordon från andra länder förorsakar och den betydelse dessa företeelser kan få för det svenska skatteunderlaget. Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 31 mars 2002 (Fi 2000:05, dir. 2000:51).
Även inom EU pågår ett arbete om mervärdesskattefrågor kring elektronisk handel och Internet som bl.a. avser att ge aspekter på kontrollfrågorna och behovet av ökat samarbete. Förra året presenterades ett förslag till nytt rådsdirektiv vad gäller mervärdesskatteregler för viss elektronisk handel KOM (2000) 349 slutlig. Förslaget är inte färdigbehandlat.
Utskottet vill också erinra om att utskottet nyligen anordnade en offentlig utfrågning om hur internationaliseringen av ekonomin har kommit att påverka det svenska skattesystemet. Syftet med utfrågningen var att belysa bl.a. sådana frågor som skattebasernas rörlighet, myndigheternas kontrollmöjligheter och skattekonkurrensen mellan länderna. Medverkande vid utfrågningen var företrädare för Riksskatteverket och Sveriges industriförbund samt den utredare som skall bedöma internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur Per-Olof Edin.
Av det anförda framgår att de frågor som motionärerna tagit upp redan har uppmärksammats både av den svenska regeringen och inom EU, och det finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning att inte avvakta resultatet av det arbete och de överväganden som sker på olika håll just nu. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas önskemål är således enligt utskottets mening inte aktuellt och utskottet avstyrker därför motionerna Sk697, Sk706, Sk735 yrkandena 16 och 18, Sk797, Sk1004 yrkande 2 och T717 yrkande 13.
Böcker, nöjesparker, dans m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsförslag om sänkt mervärdesskatt på böcker, nöjesparksverksamhet, kommersiella dansarrangemang m.m.
Jämför reservationerna 3 (m, c), 4 (kd, fp, mp) och 5 (v).
Gällande bestämmelser
I Sverige beskattas såväl böcker som tidskrifter i allmänhet med normal skattesats, 25 %. Samma skattenivå gäller också för både nöjesparksverksam- het och kommersiell dans. EG-direktivet tillåter reducerad skattesats på bl.a. böcker, tidskrifter och nöjesparker men Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans nämns däremot inte uttryckligen i den förteckning i det berörda direktivet över varor och tjänster som får lågbeskattas.
Motionerna
En översyn av mervärdesskatten på kultur med syfte att undersöka förutsättningarna att beskatta fler kulturvaror och kulturverksamheter än dem som i dag lågbeskattas (böcker och dans nämns särskilt) med en enhetlig, låg mervärdesskatt efterlyses i motionerna Sk1005 av Kjell Nordström (s), Sk766 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) (här nämns även nöjesparker), Sk603 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) (här nämns även Internethandeln), Sk665 av Anders G. Högmark och Jan-Evert Rådhström (båda m) (här nämns även babysim och vattenlek), Sk1006 av Charlotta Bjälkebring (v), Sk696 av Sofia Jonsson och Gunnel Wallin (båda c), Sk769 av Erik Arthur Egervärn och Eskil Erlandsson (båda c) och Sk768 av Birgitta Sellén m.fl. (c). I motion Kr344 (yrkande 1) av Peter Pedersen m.fl. (v) efterlyses en utredning om hur en mervärdesskattesänkning på böcker till 6 % jämte andra åtgärder kan påverka läsandet.
I motionerna Sk323 (yrkande 50) av Alf Svensson m.fl. (kd) och Kr345 (yrkande 35) av Inger Davidson m.fl. (kd) krävs en sänkning av mervärdesskatten på böcker till 6 % från och med år 2002. Även i motionerna Sk321 (yrkande 10) av Lennart Daléus m.fl. (c), Sk692 av Margit Gennser (m), Sk1004 (yrkande 1) av Ewa Larsson m.fl. (mp) yrkas en sänkning av mervärdesskatten på böcker till 6 %, i den sistnämnda motionen alternativt ett slopande av mervärdesskatten på böcker. I motionerna Sk637 av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sk705 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m), Kr346 (yrkande 2) av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (båda fp), Kr 701 (yrkande 18) av Matz Hammarström m.fl. (mp) och Sk767 av Mikael Odenberg (m) begärs en nedsättning av mervärdesskatten på böcker.
Slutligen yrkas i motionerna Sk602 av Rolf Gunnarsson (m), Sk627 av Viviann Gerdin och Birgitta Carlsson (båda c) och Sk1007 av Sven Bergström (c) en sänkning av mervärdesskatten på dans till 6 %.
Utskottets ställningstagande
De svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör en omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta både statsfinansernas krav och önskemålet om en fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig profil på skatten. Utskottet är medvetet om att de skilda nivåerna på verksamheter och varor, som för somliga kan förefalla besläktade, kan synas orättvisa och ge upphov till gränsdragningsproblem, men ambitionen bör vara att mervärdesskattereglerna så långt som möjligt skall vara enkla att tillämpa och kontrollera. Att infoga ytterligare varor och verksamheter i det lågbeskattade området skulle enligt utskottets mening innebära nya gränsdragningsproblem och kraven härom bör därför prövas med restriktivitet. Utskottet ställer sig redan av detta skäl skeptiskt till motionärernas önskemål om skattesänkningar på böcker, nöjesparker, dans m.m.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att läsfrågorna har fått en stark betoning i den senaste regeringsförklaringen som bl.a. innehåller utfästelser om att bibliotekens tillgänglighet skall ökas och barnens läslust stimuleras. Litteraturen och läsandet är således viktiga delar i den statliga litteratur- och kulturpolitiken och staten har också vidtagit en rad åtgärder för att främja sunda läsvanor, inte minst bland barn och ungdom. Här kan nämnas t.ex. det särskilda stöd för läsfrämjande insatser som infördes år 1999 och som syftar till att främja läsning bland barn och unga. Vidare kan nämnas att ett distributionsstöd kopplat till det redan då befintliga utgivningsstödet infördes samma år. Här kan även erinras om utgivningsstödet, stödet till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek och stödet för utgivning av "En bok för alla". Därtill kommer ambitiösa satsningar i de enskilda kommunerna på biblioteksverksamhet m.m.
De efterfrågade skattesänkningarna på böcker, nöjesparksverksamhet, kommersiella dansarrangemang m.m. skulle innebära ett betydande inkomstbortfall för staten som skulle behöva finansieras. Om man skulle välja att finansiera de berörda skattenedsättningarna genom besparingar inom kultur- sektorn - vilket ligger nära till hands - är utskottet för sin del inte alls övertygat om att förändringarna sammantagna skulle innebära någon kulturpolitisk vinst.
I och för sig, bör det framhållas, är det tillåtet enligt EG-direktivet att sätta ned skatten på böcker och entré till nöjesparker. Beträffande dansarrange- mang är saken dock mera svårbedömd eftersom EG- direktivet inte uttryckligen tillåter lågbeskattning av sådan verksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Skidliftar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om sänkt mervärdesskatt på transport i skidlift till 6 %.
Jämför reservation 6 (m).
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %.
Motionerna
I motionerna Sk732 (yrkande 2) av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (båda m), Sk673 av Åke Sandström och Erik Arthur Egervärn (båda c) och Sk685 av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (båda c) yrkas att mervärdesskatten på skidliftsverksamhet sänks till 6 %. Motionärerna framhåller att transporter i skidliftar i mervärdesskattehänseende under lång tid jämställts med övriga persontransporter, för vilka mervärdesskatten nyligen sänktes till 6 %. Motionärerna åberopar vidare regionalpolitiska skäl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att skidliftsverksamhet redan i dag är en skattefavoriserad verksamhet i och med att skatten är nedsatt till 12 %. Utskottet vill vidare erinra om att den skattenedsättning på personbefordran från 12 % till 6 %, som skedde från och med det senaste årsskiftet, motiverades av behovet att mildra effekterna för kollektivtrafiken av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten. Detta skäl för att sänka skatten på personbefordran kan enligt utskottets mening inte åberopas för att sänka skatten ytterligare även för transport i skidlift. Vad motionärerna anfört därutöver väger enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt tungt för att vidta en ytterligare sänkning av skatten på skidliftar. Utskottet avstyrker därför de nu behandlade motionerna Sk673, Sk685 och Sk732 yrkande 2.
Servering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om sänkt mervärdesskatt på serverad mat och serveringstjänster samt också sänkt elskatt för restauranger och höjda representationsavdrag.
Jämför reservation 7 (m, fp)
Gällande bestämmelser
Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig beskattas med 12 % medan mat som serveras på restaurang eller annat serveringsställe beskattas på normal nivå, 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på servering lika med mervärdesskatten på mat men från och med den 1 januari 1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95:SkU7 s. 80-81). Längre tillbaka i tiden var förhållandet det omvända mot vad det är nu dvs. mervärdesskatten på serverings- och hotelltjänster uppgick till endast 60 % av den normala nivån som även omfattade mat. De särskilda reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster slopades från och med den 1 januari 1990, bl.a. av konkurrensneutralitetsskäl men också på grund av att det förelåg problem med att avgöra om kraven på servering var uppfyllda (prop. 1989/90:50 s. 92-93, bet. 1989/90:SkU10).
Motionerna
I motionerna Sk653 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m), Sk672 av Birgitta Sellén och Gunnel Wallin (båda c) och Sk1002 av Agne Hansson (c) begärs att mervärdesskatten på serverad mat sänks till samma nivå som mervärdesskatten på mat som konsumenten köper och tar med sig, 12 %. I motion Sk690 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén Finné (båda m) begärs ett uttalande om behovet av förbättrade förutsättningar för restaurangnäringen och motionärerna föreslår sänkt mervärdesskatt, sänkt elskatt och högre representationsavdrag. Slutligen krävs i motion N263 (yrkande 5) av Helena Bargholtz (fp) att Sverige verkar för att EG- direktivet ändras så att det ger möjlighet att ta ut samma mervärdesskatt på livsmedel i affär och i restaurang.
Utskottets ställningstagande
När det gäller mervärdesskatten på mat som serveras på restaurang och liknande har utskottet tidigare i återkommande sammanhang påpekat att gällande EG- direktiv inte tillåter en lägre skatt än den normala på serveringstjänster. Den svenska lagstiftningen är utformad med hänsyn härtill och utskottet ser ingen anledning att föreslå att regeringen tar initiativ inom EU angående just denna fråga. Utskottet vill vidare erinra om att turistsektorn och hotellbranschen redan är gynnade genom lägre mervärdesskatt på bl.a. persontransporter, hotellövernattningar och uthyrning av campingplatser. Med det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna Sk653, Sk672, Sk690, Sk1002 och N263 yrkande 5.
Prydnadsväxter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om sänkt mervärdesskatt på prydnadsväxter.
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatt på prydnadsväxter tas i Sverige ut med den normala skattesatsen, 25 %. EG-direktivet 96/42/EG gör det i och för sig tillåtet för med- lemsstaterna att tillämpa en reducerad skattesats för tillhandahållande av levande växter och andra produkter från blomsterodling, men Sverige har inte använt sig av denna möjlighet.
Motionen
I motionen Sk606 av Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (båda m) föreslås sänkt skatt på prydnadsväxter. Motionärerna vill härigenom motverka "svarthandel" med prydnadsväxter. De framhåller också att fackhandeln inom prydnadsväxtbranschen är missgynnad gentemot dagligvaruhandeln.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare anfört bör krav på att nya varugrupper skall lågbeskattas prövas restriktivt och motionärerna har enligt utskottets mening inte anfört några bärande skäl för att vidta en sådan ändring av mervärdesskatten på prydnadsväxter som de begär. Utskottet avstyrker därför motion Sk606.
Hushållsnära tjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt mervärdesskatt på s.k. hushållsnära tjänster.
Gällande bestämmelser
Hushållsnära tjänster beskattas på normal nivå, dvs. 25 %. Genom rådets direktiv 1999/85/EG kunde de medlemsstater som så önskade ta ut lägre mervärdesskatt under tre år på vissa arbetskraftsintensiva tjänster, t.ex. småreparationer, fönsterputsning och städning. Sverige anmälde aldrig något önskemål om en sådan sänkning och nu föreligger inte längre den möjlighe- ten.
Motionen
I motion A225 (yrkande 3) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) uttalas ett önskemål om sänkt mervärdesskatt på hushållsnära tjänster. Motionärernas syfte är att skapa bättre förhållanden och minska stressen för dubbelarbetande familjer.
Utskottets ställningstagande
De skattesänkningar som motionärerna aktualiserar var det tidigare möjligt att under vissa förutsättningar genomföra under en begränsad tid, men Sverige anmälde aldrig något önskemål om att delta i detta försök. Resultaten av försöket kommer att utvärderas av EG-kommissionen. För närvarande tillåter inte EG-reglerna om mervärdesskatt sådana skattesänkningar som motionärerna föreslår och utskottet avstyrker därför motion A225 yrkande 3.
Miljömärkta produkter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om sänkt mervärdesskatt på miljömärkta produkter och Kravodlade livsmedel.
Jämför reservation 8 (mp).
Gällande bestämmelser
Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG- direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas således enligt generella regler.
Motionen
I motion Sk682 av Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslås sänkt mervärdesskatt på miljömärkta produkter och kravodlade livsmedel. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna komplettera den gröna skatteväxlingen och driva på utvecklingen mot nya och miljömässigt bättre produkter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till en sådan ordning som motionären förespråkar eftersom den skulle innebära olika skatt på varor som är av samma slag men som är tillverkade på olika sätt eller har olika egenskaper. Utskottet vidhåller sin uppfattning att en sådan ordning skulle bli svår att administrera och än svårare att kontrollera.
Utskottet noterar emellertid samtidigt att frågan är föremål för EG-kommissionens uppmärksamhet. Redan i kommissionens meddelande KOM (2000)348 slutlig om en strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den inre marknaden aviserades att frågan om tillämpningen av reducerade skattesatser för att bl.a. främja miljöskydd kommer att ägnas särskild uppmärksamhet, och i en nyligen framlagd grönbok om integrerad produktpolicy KOM(2001)68 presenterar kommissionen en strategi som går ut på att förstärka och rikta om den produktrelaterade miljöpolitiken för att främja utvecklingen av en marknad för miljövänligare produkter. Grönboken innehåller ett omfattande program av åtgärder, och bl.a. förs tankar fram på en differentierad beskattning utgående från produkternas miljöprestanda och ett införande av sänkt mervärdesskatt för produkter som utmärkts med gemenskapens miljömärke. Avsikten är att grönboken skall ge en grundval för vidare diskussioner inom bl.a. Europaparlamentet och Ministerrådet, och det finns således enligt utskottets mening anledning att avvakta utvecklingen när det gäller denna fråga. Då någon åtgärd av riks- dagen för närvarande inte kan anses aktuell avstyrker utskottet motion Sk682.
Körkortsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om slopad eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning.
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande bestämmelser
Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildning infördes i samband med att utbildningsområdet generellt på grund av EG-rättens krav infogades i det skatte- pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.
Motionerna
I motionerna Sk775 (yrkande 1) av Jan Erik Ågren (kd), Ub242 (yrkande 2) av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (båda kd), Sk1026 (yrkande 1) av Anna Åkerhielm (m), T418 (yrkande 2) av Sofia Jonsson (c) och T476 (yrkande 1) av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmarck (båda c) yrkas sänkt eller slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning. Det åberopade motivet är att minska kostnaderna för körkortsutbildning och öka trafiksäkerheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare påpekat att ett generellt undantag för mervärdesskatten på körkortsutbildning inte är möjligt enligt EG-rätten. Detsamma gäller en sänkning av mervärdesskatten på körkortsutbildning. Utskottet vill dessutom erinra om att bilskolorna, till skillnad från de flesta andra företag, har rätt att göra avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och leasing av bilar. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk775 yrkande 1, Sk1026 yrkande 1, Ub242 yrkande 2, T418 yrkande 2 och T476 yrkande 1.
Alternativa sjukdomsbehandlingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt mervärdesskatt på alternativa sjukdomsbehandlingar.
Jämför reservation 10 (mp).
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård och social omsorg. För skattefrihet krävs att sjukvården omfattar sådana åtgärder som definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av någon med särskild legitimation att utöva sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller däremot inte skattefriheten.
Även läkemedel är undantagna från skatteplikt. Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning (3 kap. 23 § mervärdesskattelagen).
Motionen
I motion So223 (yrkande 4) av Gunnel Wallin och Marianne Andersson (båda c) yrkas att mervärdesskatten slopas på alternativa behandlingsformer. Motionärerna framhåller att dessa behandlingsformer blivit alltmer erkända och använda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har prövat den aktuella frågan om skattenedsättning på alternativa sjukdomsbehandlingar vid flera tillfällen de senaste åren. Mot bakgrund av de kostnader för staten som den föreslagna skattenedsättningen skulle föra med sig och de avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå gentemot andra typer av verksamheter som också har till ändamål att göra folk friskare ställer utskottet sig avvisande till förslaget. Utskottet avstyrker därför motion So223 yrkande 4.
Hyrbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt mervärdesskatt på hyrbilar.
Gällande bestämmelser
Till skillnad från vad som gäller för företag generellt har företag som hyr ut bilar avdragsrätt för sådan ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv och förhyrning av fordon. Några bestämmelser som ger rätt att tillämpa reducerad skattesats för biluthyrning finns däremot inte i mervärdesskattelagen eller EG-direktivet.
Motionen
I motion N325 (yrkande 21) av Runar Patriksson (fp) yrkas sänkt mervärdesskatt på hyrbilar till 12 %. En sådan åtgärd skulle enligt motionären vara bra för turistnäringen i glesbygderna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att det enligt EG- direktivet inte finns någon möjlighet att tillämpa reducerad mervärdesskatt på biluthyrning. Utskottet avstyrker därför motion N325 yrkande 21.
Hotell
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om enklare avdrag för utländska företagares hotellkostnader här i landet.
Jämför reservation 11 (m).
Gällande bestämmelser
Hotelltjänster beskattas enligt generella regler. För en utländsk företagare som inte registrerats genom ombud och som har haft kostnader här i landet innefattande mervärdesskatt föreligger under vissa omständigheter rätt till återbetalning av mervärdeskatten enligt 10 kap. mervärdesskattelagen. En ansökan härom skall ställas till Skattemyndigheten i Gävle.
Inom EG pågår ett arbete med förslag om ändring av direktiv 77/388/EEG i vad gäller reglerna om avdragsrätt KOM (1998)377 slutlig. Förslaget handlar bl.a. just om frågor om avdrag (återbetalning) av mervärdesskatt som erlagts i en medlemsstat där den skattskyldige inte är etablerad.
Motionen
I motion Sk1003 av Jan Backman (m) efterlyses enklare regler för avdrag för ingående mervärdesskatt avseende hotellens "export" (motionärens benämning) av hotelltjänster. Motionärens mål är ett smidigare system för återbetalning av exportmoms i hotellbranschen.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av det ovan anförda pågår inom EU ett arbete som handlar bl.a. om frågor om avdrag (återbetalning) av mervärdesskatt som erlagts i en medlemsstat där den skattskyldige inte är etablerad. Enligt vad utskottet erfarit kan detta arbete komma att resultera i en sådan förbättring för företagare som har kostnader i andra länder - bl.a. hotellövernattningar - som motionären efterlyser. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets uppfattning avvaktas innan några ändringar i mervärdesskattesystemet vidtas från svensk sida. Utskottet avstyrker därför motion Sk1003.
Olika lastbilstyper
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om avdrag för ingående mervärdesskatt för alla typer av lastbilar, alltså även de som i dag betraktas som personbilar.
Gällande bestämmelser
Enligt mervärdesskattelagen råder avdragsförbud vid förvärv av personbilar, utom i några speciella verksamheter. Som personbil enligt mervärdesskatte- lagen räknas även bl.a. lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst 3 500 kg. Andra lastbilar behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller avdragsrätten för näringsidkare.
Reglerna om avdragsrätt är som nyss nämnts föremål för överväganden inom EU, se KOM(98)377. Frågan om avdragsrätt för lastbilar och andra fordon för näringsverksamhet kommer att behandlas i detta sammanhang.
Motionen
I motion Sk799 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (båda m) begärs ett uttalande om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt på alla typer av lastbilar. Motionärerna anser att de nuvarande reglerna ger upphov till alltför mycket onödigt krångel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna om att resultatet i fråga om avdragsrätten på grund av den nuvarande gränsdragningen mellan fordon som räknas som personbilar och fordon som anses som lastbilar i mervärdesskattelagens mening kan förefalla svårförståelig i vissa fall. Eftersom EG- kommissionens nyss nämnda förslag till nya regler om avdragsrätt är av betydelse för bedömningen av dessa frågor bör emellertid resultatet av detta arbete avvaktas innan ställning tas till sådana förändringar av avdragsrätten som motionärerna begär. Utskottet förutsätter att man från svensk sida driver på för att påskynda arbetet inom EU och avstyrker därmed motion Sk799.
Kommunikationer till och från Gotland m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om slopad mervärdesskatt på kommunikationerna samt tele-, radio- och datatrafiken till och från Gotland.
Gällande bestämmelser
Några särskilda bestämmelser om Gotland finns inte i mervärdesskattelagen. Beträffande kommunikationer i allmänhet gäller sedan den 1 januari 2001 att personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse beskattas med 6 %.
Motionen
I motion Sk721 framför Lena Ek och Agne Hansson (båda c) tanken på att slopa mervärdesskatten på färjor och flyg till och från Gotland samt tele-, radio- och datatrafik på Gotland. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna verksamt bidra till att ge Gotland ökade möjligheter att utvecklas i samma takt som omvärlden och bättre kunna konkurrera på EU:s inre marknad.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning är det på grund av EG- direktivet inte möjligt att genomföra en sådan särskild ordning för mervärdesskatten på Gotland som motionärerna förespråkar. Slopad mervärdesskatt skulle dessutom innebära mistad avdragsrätt vilket gör det tveksamt om åtgärden verkligen skulle inne- bära en fördel för trafikföretagen, vilka för närvarande betalar mervärdesskatt med den lägsta nivån, 6 %, för personbefordran. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk721.
Uttag av tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om slopad mervärdesskatt vid uttag av tjänst för bl.a. arkitekter och bilmekaniker.
Gällande bestämmelser
Mervärdesskattesystemet innebär att uttag av varor och tjänster från en rörelse i princip skall beskattas. Uttagsbeskattningsreglerna avser i princip att återföra det belopp till beskattning som avdrag tidigare medgivits för och - i vissa fall - till att begränsa konkurrenssnedvridningar. Vid uttag av tjänster regleras det värde som man utgår ifrån vid beräkning av beskattningsunderlaget i 7 kap. 3 § 2 b mervärdesskattelagen.
Motionen
I motion Sk626 (yrkande 1) av Maria Larsson (kd) yrkas ett slopande av mervärdesskatteplikten vid uttag av tjänst, t.ex. för arkitekter och bilmekani- ker. Motionären anser att det nuvarande regelverket inte är rimligt och att det är svårt att tillämpa både för skattskyldiga och myndigheter.
Utskottets ställningstagande
Som nämnts ovan avser uttagsbeskattningsreglerna i princip att återföra det belopp till beskattning som avdrag tidigare medgivits för och i vissa fall även begränsa konkurrenssnedvridningar. Denna ordning överensstämmer med EG-reglerna på detta område, och utskottet anser att det också är en principiellt rimlig grund för beskattningen. Det vore i stället enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt om en näringsidkare som i regel utnyttjar utrustning som han eller hon vid förvärvet har medgivits avdrag för skulle kunna tillgodogöra sig tjänsten utan konsekvenser i fråga om mervärdesskatten. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk626 yrkande 1.
Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt respektive i privat regi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ändra reglerna för att åstadkomma bättre konkurrensläge för privat sjukvård, tandvård, undervisning och social omsorg i förhållande till den offentliga verksamheten på dessa områden då det gäller kompensation för ingående mervärdesskatt.
Jämför reservation 12 (m).
Gällande bestämmelser
Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har mervärdesskattepliktig omsättning får dra av mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster. Kommunerna och landstingen har sålunda i och för sig inte någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation inom ramen för systemet med mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen får dock betala en avgift till systemet för att finansiera uttagen.
Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade från mervärdesskatt saknar följaktligen också avdragsrätt. I förordningen (1996:1206) om fri- stående skolor föreskrivs dock att ersättning för sådan ingående mervärdesskatt som skolan saknar avdragsrätt för skall ingå i bidragen.
Tandvården är också en verksamhet som inte är skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt. Frågan har behandlats under hösten år 2000 i finans- utskottets betänkande 2000/01:FiU3. Finansutskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att frågan om konkurrensneutraliteten inom vuxentandvården bör kunna lösas på frivillig väg. Finansutskottet noterar vidare att regeringen har aviserat att ytterligare analyser av kommunkontosystemet kommer att göras. Regeringen har därefter tillsatt en arbetsgrupp för översyn av kommunkontosystemet och en ny utredning Kontroll och omprövning av beslut om utbetalning av kommunkontosystemet (dir. 2000:98). Uppdrag har även lämnats till både Riksskatteverket och Riksrevisionsverket rörande denna fråga.
Motionen
I motion Sk735 (yrkande 17) av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) efterlyses ett bättre konkurrensläge för de privata alternativen i förhållande till de offentliga då det gäller kompensation för ingående mervärdesskatt. Motionärerna nämner bl.a. sjukvård, tandvård, undervisning och social omsorg och kräver att Sverige verkar för en ändring i EU:s mervärdesskatteregler så att berörda verksamheter kan fogas in i mervärdesskattesystemet och avdrag göras.
Utskottets ställningstagande
Den av motionärerna aktualiserade frågan om konkurrensneutralitet är redan uppmärksammad av regeringen och föremål för utredningar och överväganden på olika håll. Resultatet av dessa arbeten bör enligt utskottets uppfattning avvaktas innan ställning tas till hur man lämpligen bör förfara med dessa frågor i fortsättningen. Utskottet avstyrker därför motion Sk735 yrkande 17.
Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt eller av ideell förening
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner om att ändra mervärdesskattereglerna för att åstadkomma samma villkor för å ena sidan föreningsägda eller samfundsägda idrottsanläggningar eller folkhögskolor, å andra sidan motsvarande kommunala eller landstingskommunala verksamheter.
Jämför reservation 13 (m).
Gällande bestämmelser
Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och mervärdesskatt saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av mervärdes- skatten på sina inköp.
Motionerna
I motionerna Sk726 av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sk765 av Roy Hansson (m) och Kr537 (yrkande 12) av Kent Olsson m.fl. (m) efterlyses lika villkor beträffande mervärdesskatten för idrottsanläggningar som drivs av föreningar och sådana som drivs kommunalt. I motion Sk607 av Inger Strömbom (kd) begärs jämlika villkor för folkrörelse- och samfundsägda folkhögskolor respektive landstingsägda folkhögskolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först och främst erinra om att frånvaron av avdragsrätt för de allmännyttiga ideella föreningarna är en naturlig följd av att deras verksamhet inte är skattepliktig. Föreningarna har i detta hänseende samma ställning som vanliga fysiska personer och utskottet har egentligen svårt att se något fel i detta. Utskottet har tidigare avstyrkt åtskilliga motionsyrkanden liknande de nu aktuella med hänvisning till den tidigare omnämnda översynen av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) som enligt planerna skall avslutas den 1 juni 2001. Enligt direktiven skall utredaren bl.a. uppmärksamma den situationen att det nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella föreningarna, bl.a. i de fall då konkurrerande kommersiella företag beskattas med reducerad skattesats men har avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen saknar. Detta spörsmål tangerar de frågor som tagits upp av motionärerna och utskottet anser liksom tidigare att ett ställningstagande till frågorna i motionerna bör anstå till dess att resultatet av översynen föreligger. Frågan har dessutom en anknytning till de kommunkontofrågor som berörts i det föregående och vars utveckling det enligt utskottet finns anledning att avvakta. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk607, Sk726, Sk765 och Kr537 yrkande 12.
Konst, konstgallerier och importerad konst
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avslår en motion om sänkt mervärdesskatt på konst, konstgalleriverksamhet och importerad konst.
Gällande bestämmelser
Den generella skatteplikten för mervärdesskatt omfattar även omsättning av konstverk. I fråga om konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller mer (1 kap. 2 a § mervärdesskattelagen). I sådana fall är skattesatsen begränsad till 12 % (7 kap. 1 § andra stycket mervärdesskattelagen). Vid annan handel med konstverk tillämpas s.k. vinstmarginal- beskattning som innebär att beskattningen grundas på återförsäljarens vinstmarginal (9 a kap. mervärdesskattelagen). Skattesatsen är i sådana fall den normala, dvs. 25 %.
Motionen
I motion Sk702 av Karin Falkmer och Inger René (båda m) begärs att mervärdesskatten på all konst skall begränsas till 6 %. Motionärerna vill att mer- värdesskatten även på galleriernas provisioner skall sänkas till 6 % och jämför med förhållandena för ideella föreningar som inte betalar någon mervär- desskatt alls. Motionärerna yrkar att mervärdesskatten också på importerad konst skall sänkas till 6 %. Kulturpolitiska skäl åberopas.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad skattesats i vad gäller just galleriers försäljning av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på konstnärers försäljning av egna konstverk finns visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till 6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också mervärdesskatten vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. Skattesänkningar av det slaget finner utskottet inte prioriterade, i varje fall inte just nu.
När det gäller argumentet att vissa föreningar kan sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa till den ovan berörda översynen av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) som enligt direktiven bl.a. skall ta upp de grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelagen om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m. I uppdraget ingår bl.a. att undersöka om de nuvarande reglerna ger upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi. Mot bakgrund av att denna översyn ännu pågår - den skall som tidigare nämnts enligt planerna avslutas den 1 juni 2001 - finns det enligt utskottets uppfattning inte någon anledning för riksdagen att nu göra något uttalande i frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk702.
Strukturfondsprojekt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om ett uttalande om att ändra mer- värdesskattereglerna i fråga om s.k. strukturfondsprojekt.
Gällande bestämmelser
I ett skriftligt svar på fråga om strukturfondsprojekt och mervärdesskatt anförde finansministern nyligen följande. I de fall projektägaren inte är momsregistrerad har bidrag från strukturfonderna kunnat utgå inklusive kom- pensation för mervärdesskatt. Detta beror på att en projektägare som inte är momsregistrerad inte kan få tillbaka den mervärdesskatt som betalas på anskaffningar till projektet från staten. En förutsättning för att få stöd inklusive kompensation för mervärdesskatt är att projektägaren kan styrka med ett särskilt intyg från skatteförvaltningen att denne inte är momsregistrerad. Om projektägaren är momsregistrerad betalas medel ut exklusive kompensation för mervärdesskatt. Projektägaren yrkar i stället avdrag för den skatt han har betalat på inköpen till projektet i en vanlig skattedeklaration. Om det i efterhand har kunnat konstateras att projektet i sig inte har varit momspliktigt har skattemyndigheterna på vissa håll underkänt avdragsyrkandena från momsregistrerade projektägare.
Riksskatteverket (RSV) har i en nyligen publicerad skrivelse (dnr. 2758-01/120) redovisat verkets inställning till hur mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder samt offentlig medfinansiering skall behandlas i mervärdesskattehänseende. RSV anser att mottagande av bidrag från strukturfonderna samt offentlig medfinansiering som utbetalas i syfte att utjämna ekonomiska och sociala skillnader inom EU inte utgör omsättning av tjänst och att sådana bidrag därför faller utanför mervärdesskattelagens tillämpningsområde. Mervärdesskatt skall således inte betalas för mottagande av bidragen, menar RSV. För de fall bidragsmottagaren har avdragsrätt för ingående skatt på förvärv beräknas enligt RSV:s skrivelse bidraget med hänsyn till den avdragsgilla ingående skatten. För att kunna avgöra storleken på bidraget skall därför, enligt RSV:s uppfattning, en bedömning göras om bidragsmottagaren har avdragsrätt för ingående skatt på förvärv som är hänförliga till de aktiviteter som skall utföras inom det projekt som bidraget avser.
Skrivelsen behandlar också översiktligt principerna för inkomstskattereglerna avseende EU- bidrag, och den innehåller flera belysande och väg- ledande exempel. Den är utlagd på RSV:s hemsida www.rsv.se. Ytterligare information om EU:s strukturfonder finns att hämta på bl.a. följande hemsidor: www.nutek.se samt www.vaxtkraft.com.
Motionerna
I motionerna Sk798 av Berit Andnor och Rune Berglund (båda s) och Sk741 av Erik Arthur Egervärn och Eskil Erlandsson (båda c) krävs en harmonisering av mervärdesskattereglerna och strukturfondsreglerna då det gäller kompensation för mervärdesskatt. Motionärerna beskriver det fallet att en pro- jektägare, som betraktats som skattskyldig, vid en senare revision bedöms som icke skattskyldig och åläggs att betala tillbaka återbetald ingående mer- värdesskatt.
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets uppfattning bra att Riksskatteverket nu med sin skrivelse har skapat ökad klarhet om hur de aktuella EU-bidragen skall hanteras i mervärdesskattehänseende. Härigenom ökar förutsättningarna att få till stånd en enhetlig praxis i hela landet, vilket också är värdefullt. Det är nu, vill utskottet betona, angeläget att information om hur projektägare bör förfara för att få klarhet i om ett planerat projekt utgör skattepliktig eller icke skattepliktig verksamhet och vad som gäller i de olika fallen sprids och görs tillgänglig för de berörda så fort som möjligt. Utskottet förutsätter att problemen kan lösas på detta sätt utan att riksdagen gör något formellt uttalande eller vidtar någon annan åtgärd och avstyrker därför motionerna Sk741 och Sk798.
Skuldföring av mervärdesskatten vid bostadsbyggande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med förslag om införande av en möjlighet att skuldföra mervärdesskatten vid bostadsbyggande under 25 år.
Gällande bestämmelser
Tjänster inom området för bostadsbyggande är skattepliktiga till mervärdesskatt enligt generella regler och skatten skall också betalas enligt de generella reglerna. Däremot är försäljningar av fastigheter undantagna från mervärdesskatt.
Motionen
I motion Sk777 av Helena Bargholz och Yvonne Ångström (båda fp) föreslås införande av en möjlighet att skuldföra mervärdesskatten på 25 år och med 4 % avskrivning för varje år vid bostadsbyggande, dock att kvarvarande skatt skall betalas genast vid en försäljning av fastigheten. Syftet är att få i gång byggnation av bostäder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att försäljningar av fastigheter redan enligt gällande regler är undantagna från mervärdesskatt. Om motionärerna menar att den mervärdesskatt som betalas av de entreprenörer som utför byggtjänster och andra tjänster åt en fastighetsägare som bygger bostäder så skulle den föreslagna ordningen med visshet innebära mycket stora problem med kontrollen med tanke på den långa tid under vilken den latenta skatteskulden skulle bestå, 25 år. Förslaget innebär i så fall i praktiken också ett undantag från beskattningen av byggmaterial och tjänster vars förenlighet med EG-rätten kan ifrågasättas. Utskottet har givetvis förståelse för motionärernas syfte att få bättre fart på bostadsbyggandet men finner deras förslag ogenomförbart och EG-rättsligt tvivelaktigt. Utskottet avstyrker därför motion Sk777.
Prismärkning utan mervärdesskatt och punktskatter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om obligatoriska regler för butikerna att märka varans pris i butiken med prisbeloppet exklu- sive mervärdesskatt och förekommande punktskatter.
Gällande bestämmelser
I 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen finns bestämmelser om att faktura skall innehålla uppgifter om mervärdesskattebelopp m.m. Däremot finns i mervärdesskattelagen inga bestämmelser om hur varor skall prismärkas i en butik. Inte heller i de lagar som reglerar skatten på punktskattebelagda varor finns någon sådan bestämmelse. Däremot föreskrivs i 5 § prisinformationslagen att det pris som anges för en vara skall inbegripa mervärdesskatt.
Motionerna
I motionerna Sk616 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Sk623 (yrkande 3) av Catharina Hagen (m) föreslås ett system som innebär att priset för mer- värdesskattebelagda och punktskattebelagda varor skall anges i butiken utan moms och punktskatt. Dessa skatter bör i stället enligt motionärerna läggas på i kassan. Syftet är att göra människorna bättre medvetna om hur mycket de betalar i skatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att åtminstone mervärdesskatten normalt framgår av de kassakvitton som erhålls vid köp i butik av varor som omfattas av mervärdesskatt. En ordning av det slaget att enbart nettopriset utan mervärdesskatt och förekommande punktskatter skulle anges i butiken skulle enligt utskottets mening vara inte bara missvisande och obekväm för konsumenterna utan även direkt stridande mot bestämmelserna i prisinformationslagen som i berörd del redovisas ovan. Utskottet avstyrker således motionerna Sk616 och Sk623 yrkande 3.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Skattesats, digitala tjänster, import av bilar m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706, 2000/01: Sk735 yrkandena 16 och 18, 2000/01:Sk797, 2000/01:Sk1004 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 13.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
2. Böcker, nöjesparker, dans m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 10, 2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:Sk602, 2000/01:Sk603, 2000/01:Sk627, 2000/01: Sk637, 2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696, 2000/01:Sk705, 2000/01:Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1005, 2000/01:Sk1006, 2000/01: Sk1007, 2000/01:Kr344 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 35, 2000/01: Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18.
Reservation 3 (m, c)
Reservation 4 (kd, fp, mp)
Reservation 5 (v)
3. Skidliftar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk673, 2000/01:Sk685 och 2000/01:Sk732 yrkande 2.
Reservation 6 (m) - motiv.
4. Servering
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk653, 2000/01:Sk672, 2000/01: Sk690, 2000/01:Sk1002 och 2000/01:N263 yrkande 5.
Reservation 7 (m, fp)
5. Prydnadsväxter
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk606.
6. Hushållsnära tjänster
Riksdagen avslår motion 2000/01:A225 yrkande 3.
7. Miljömärkta produkter
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk682.
Reservation 8 (mp)
8. Körkortsutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk775 yrkande 1, 2000/01:Sk1026 yrkande 1, 2000/01:Ub242 yrkande 2, 2000/01:T418 yrkande 2 och 2000/01:T476 yrkande 1.
Reservation 9 (kd)
9. Alternativa sjukdomsbehandlingar
Riksdagen avslår motion 2000/01:So223 yrkande 4.
Reservation 10 (mp)
10. Hyrbilar
Riksdagen avslår motion 2000/01:N325 yrkande 21.
11. Hotell
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk1003.
Reservation 11 (m)
12. Olika lastbilstyper
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk799.
13. Kommunikationer till och från Gotland
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk721.
14. Uttag av tjänst
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk626 yrkande 1.
15. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt respektive i privat regi
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande 17.
Reservation 12 (m)
16. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt eller av ideell förening
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk607, 2000/01:Sk726, 2000/01: Sk765 och 2000/01:Kr537 yrkande 12.
Reservation 13 (m)
17. Konst, konstgallerier och importerad konst
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk702.
18. Strukturfondsprojekt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk741 och 2000/01:Sk798.
19. Skuldföring av mervärdesskatt vid bostadsbyggande
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk777.
20. Prismärkning utan mervärdesskatt och punktskatter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk616 och 2000/01:Sk623 yrkande 3.
Stockholm den 6 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och Sven Brus (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Skattesats, digitala tjänster, import av bilar m.m. (punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk735 yrkandena 16 och 18 och 2000/01:T717 yrkande 13 och avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706, 2000/01:Sk797 och 2000/01:Sk1004 yrkande 2.
Ställningstagande
Att Sverige - jämte Danmark - har den högsta mervärdesskatten i Europa ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, och problemen växer efterhand som den inre marknaden utvecklas. Den stora skillnaden på skattenivåerna mellan å ena sida Sverige och å andra sidan länderna söder om Danmark försätter de svenska företagen i ett mycket besvärligt konkurrensmässigt underläge. Särskilt på kapitalvarumarknaden (bilar, vitvaror, elektroniska varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med motsvarande handlare på kontinenten, vilka kan erbjuda mycket lägre priser på grund av den lägre nivån på mervärdesskatten. Den är t.ex. 9 procentenheter lägre i Tyskland.
Ett särskilt problem när det gäller den höga svenska momsen utgör den elektroniska handeln. Liksom motionärerna bakom motion Sk735 (m) har finansministern i direktiven till utredningen om den framtida skattestrukturen uppmärksammat att problemen ökar alltmer och dessutom att svårbemästrade kontrollproblem uppkommer hela tiden. För närvarande övervägs inom EU ett förslag av kommissionen som bl.a. går ut på att digitala leveranser av t.ex. programvara, databearbetning och radio- och TV-sändningar från länder utanför EU skall momsbeskattas inom EU när de konsumeras här, men att företag från tredje land endast skall behöva momsregistrera sig i ett EU-land. För alla vidare leveranser skall sedan det landets skattebestämmelser och skattesats gälla. Det inses lätt att företagen kommer att föredra länder med lägre skattesatser framför länder med högre, som Sverige. Redan har många svenska IT-företag valt att etablera sig i andra EU-länder med låga skattesatser.
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är kommissionens strävan att etablera den s.k. ursprungsprincipen. Om denna princip börjar gälla allmänt inom EU kommer det att bli mycket svårt att upprätthålla den höga nivå på skatten som nu gäller i Sverige.
I en gemensam reservation av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet till finansutskottets budgetbetänkande (1999/2000:FiU1) betonas den stora vikten av att sänka skattetrycket i Sverige. Som ett led i ett skattesänkningsprogram bör enligt vår mening även ingå en allmän sänkning av mervärdesskatten till europeisk nivå, bl.a. för att stärka konkurrensförutsättningarna för svensk handel och minska på behovet av kontrollåtgärder på detta område. Det räcker enligt vår mening inte att utreda skattestrukturen, utan inriktningen måste vara att gå in för konkreta och rejäla sänkningar av skatten.
Som nyss anförts är problemen med den höga svenska mervärdesskatten särskilt påtagliga i samband med elektronisk handel. En annan åtgärd som regeringen bör vidta är därför att verka i Bryssel för att reglerna vid momsuttag vid internationell handel ses över inom EU och i allt internationellt samarbete.
Vi anser att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den bör inrikta sig på en sänkning av mervärdesskatten till en nivå som är vanlig i Europa i enlighet med vad vi nu har anfört. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk735 yrkandena 16 och 18 samt motion T717 yrkande 13.
2. Skattesats, digitala tjänster, import av bilar m.m. (punkt 1) - fp
av Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanten anfört i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk797 och avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706, 2000/01:Sk735 yrkandena 16 och 18, 2000/01:Sk1004 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 13.
Ställningstagande
Sverige har tillsammans med Danmark världens högsta generella nivå på mervärdesskatten, 25 %. Detta förhållande har bl.a. medfört att det ideligen reses krav på lågbeskattning av olika speciella varugrupper och tjänstegrupper, särskilt sådana som är utsatta för utländsk konkurrens. Genom den stora differensen mellan den generella nivån och den lägsta nivån blir det mycket viktigt för berörd bransch att få denna skatteförmån. Varje slag av vara eller tjänst som favoriseras på detta sätt ger emellertid upphov till gränsdragnings- och kontrollproblem och nya anspråk på att besläktade varor och tjänster skall behandlas på samma förmånliga sätt. Det blir allt svårare att begränsa det lågbeskattade området.
När den s.k. elektroniska handeln - både den verkliga och den postorderbaserade - får rejält genomslag kommer trycket i riktning mot lägre moms att öka. Kontrollproblemet är redan nu stort när privatpersoner handlar, och att fastställa beskattningsland och korrekt internprissättning blir också allt svårare i de mer eller mindre virtuella företagen. De gamla principerna för internationell beskattning är svåra att översätta till de nya formerna av den internationella ekonomin. Effekten blir att alltfler företag och privatpersoner dras till stater med låg mervärdesskatt. Sverige måste i allt större omfattning ta hänsyn till internationella aspekter när mervärdesskattesystemet utformas.
En annan nackdel med det nuvarande systemet med olika momssatser är att det innebär en olämplig styrning av konsumtionen, vilket ur ett liberalt perspektiv är en olycklig politik. Den ökade rörligheten, inte minst inom EU, innebär också att den mervärdesskatteanknutna brottsligheten över gränserna ökar. Den höga svenska nivån på mervärdesskatten gör Sverige extra känsligt för brotten på momsområdet.
Vad nu anförts leder till slutsatsen att regeringen bör tillsätta en ny utredning för att ta fram en strategi för att möta de framtida utmaningarna när det gäller momsen. Det handlar om dels det internationella samarbetet, dels hur konsumtionsskatterna långsiktigt skall hanteras för att i möjligaste mån undvika de absurda gränsdragningar som blir följden av specifika skatteregler på begränsade områden. Riksdagen bör med bifall till motion Sk797 (fp) rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.
3. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) - m, c
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk603, 2000/01:Sk696, 2000/01:Sk766 och 2000/01:Sk1005 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 10, 2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01: Sk602, 2000/01:Sk627, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692, 2000/01:Sk705, 2000/01:Sk767, 2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01: Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1006, 2000/01:Sk1007, 2000/01:Kr344 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18.
Ställningstagande
Vi anser att mervärdesskattereglerna inom kultursektorn har fått en olycklig utformning. I dagsläget är momspåslaget mycket olika inom kultursektorn. Det finns verksamheter som är helt momsbefriade medan andra beläggs med högsta momssats, dvs. 25 %.
Bakgrunden är att efter EU-inträdet utnyttjades den möjlighet till lågbeskattning för vissa kulturarrangemang som fanns enligt gällande EG- direktiv. Det innebar att den lägsta svenska skattesatsen på 6 % kom att omfatta bl.a. entré till vissa kulturarrangemang, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt rätt till ljud- och bildupptagning. Även delar av det närbesläktade idrottsområdet inordnades i sexprocentsområdet.
Ett problem är att gränsdragningen för många förefaller godtycklig, obegriplig och orättvis. Utanför det lågbeskattade området faller, som framhållits i flera motioner, t.ex. böcker och tidskrifter, nöjesparksverksamhet och sällskapsdans, vilka beläggs med en momssats på 25 %. Arrangemang där fullbeskattade respektive lågbeskattade inslag är blandade med varandra förekommer, och det är olyckligt om uppläggningen av sådana arrangemang styrs av skattehänsyn.
Man bör enligt vår mening pröva tanken att bestämma mervärdesskatten på böcker till samma nivå som gäller för övriga lågbeskattade kulturvaror och kulturarrangemang. En sådan åtgärd är också tillåten enligt EG-rätten.
Även nöjesparker betalar för närvarande full skatt. När det gäller nöjesparker förekommer därför konstlade tekniska arrangemang från arrangörernas sida med skilda insläpp o.d. som har som syfte att undvika fullskatt, men som annars är helt irrationella. Vad gäller sällskapsdans tas högre moms ut än som gäller för konserter och liknande lågbeskattade sceniska föreställningar.
Eftersom det inte är meningen att staten genom beskattningen skall styra människors val av kultur bör man inte ha skilda skattesatser på olika kultur- utbud. Sammantaget anser vi därför att det nu är dags att se över mervärdesskattereglerna och mervärdesskattenivåerna inom kultursektorn. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att skapa en enhetlig momssats inom hela kulturområdet. Vi föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande härom till regeringen och tillstyrker därmed motionerna Sk603 (m), Sk696 (c), Sk766 och Sk1005 (båda s). Motion Sk321 yrkande 10 (c) och övriga nu behandlade motioner och motionsyrkanden får anses mer eller mindre tillgodosedda genom vad nu anförts.
4. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) - kd, fp, mp
av Helena Höij (kd), Birger Schlaug (mp), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 10, 2000/01:Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:Sk603, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696, 2000/01:Sk705, 2000/01:Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01: Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1005, 2000/01:Sk1006, och 2000/01:Kr344 yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk602, 2000/01:Sk627 och 2000/01:Sk1007.
Ställningstagande
I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp (25 %) och annan konsumtion av kultur och det tryckta ordet, t.ex. teater-, konsert- och operaföreställningar och dagstidningar (6 %). Skattepolitiken bidrar således till att styra människor till att välja annan kulturkonsumtion än böcker och snedvrider härigenom på ett olyckligt sätt konkurrensen till bokens nackdel jämfört med utbudet av andra lågbeskattade kulturella arrangemang. Det dåliga konkurrensläget för boken förvärras än mer av Internetbranschens utveckling på detta område och möjligheterna att anskaffa böcker online. Den dåliga kontrollen av Internethandeln med böcker gör att många bokleveranser över huvud taget inte beskattas alls, vare sig de sker offline eller online, vilket leder till mycket svåra konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln. Regeringens skattepolitik på detta område går stick i stäv mot dess i andra sammanhang uttalade ambition att uppmuntra sunda läsvanor och tillgång till litteratur. Särskilt barnfamiljernas behov av att köpa böcker till barnen för att uppamma läsfärdigheter och språkkänsla kommer i kläm.
Billiga böcker betyder mest i de grupper där läsandet är lågt. En sänkt bokmoms gör det lättare för fler att ta del av fantasieggande skönlitteratur, upplysande facklitteratur och utmanande lyrik.
Därtill kommer att kurslitteratur är en tung post för studerande över 20 år och en sänkning av bokmomsen skulle förbättra deras ekonomiska situation, oberoende av om det gäller studier på universitetsnivå eller komvux. Att alla elever har möjlighet att köpa den litteratur som krävs är nödvändigt för att hålla kunskapsnivån uppe.
I sammanhanget bör dessutom framhållas att EG- reglerna inte utgör något hinder mot att sänka mervärdesskatten på böcker. Förutom i Danmark är mervärdesskatten på böcker betydligt lägre i övriga EU-länder än i Sverige.
Böcker har ett värde i sig genom de rika upplevelser de ger oss och genom att de förvaltar vårt kulturarv. Det är ett viktigt skäl till att staten genom en momssänkning skall se till att boken blir tillgänglig för fler.
Vi utgår från att en sänkning av mervärdesskatten på böcker kan genomföras på ett sådant sätt att främst bokköparna får nytta av åtgärden genom att priserna sänks. Vi förutsätter vidare att finansieringen inte går ut över det statliga litteraturstöd som finns för närvarande. Mot bakgrund av det anförda föreslår vi därför att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker. Sänkningen bör träda i kraft den 1 januari 2002. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk323 yrkande 50 och Kr345 yrkande 35 (båda kd), Sk321 yrkande 10 (c), Kr346 yrkande 2 (fp) och Kr701 yrkande 18 (mp). Övriga nu behandlade motioner och motionsyrkanden, som i vissa fall får anses helt eller delvis tillgodosedda, avstyrks.
5. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 5. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Kr344 yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 10, 2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:Sk602, 2000/01:Sk603, 2000/01:Sk627, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696, 2000/01:Sk705, 2000/01: Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1005, 2000/01:Sk1006, 2000/01:Sk1007, 2000/01: Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18.
Ställningstagande
Det finns enligt vår mening starka skäl att sänka momsen på böcker till 6 %, bl.a. därför att det är denna nivå som är den normala för kulturutbudet i Sverige. Att beskatta litteraturen med 25 % och annan kultur med 6 % försätter bokförsäljningen i en besvärlig konkurrenssituation eftersom den vänder sig till samma grupper som t.ex. går på bio (vilket momsbeskattas med 6 %). Den bokköpande allmänheten måste betala en ohemult hög skatt för sitt val av kulturkonsumtion. Resultatet blir en mycket kännbar fördyring av bokinköpen i Sverige, och särskilt ny litteratur är mycket dyr. Härav följer att bokläsandet minskar, vilket är negativt för svenska folkets bildningsnivå och förmåga att tillgodogöra sig skrivet material. Särskilt för barnfamiljer är utvecklingen negativ, vilket är synnerligen olyckligt eftersom barnen behöver egna böcker för att få igång intresset för läsning.
Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning som klarlägger effekterna av den höga svenska mervärdesskatten på litteraturutbudet och litteraturkonsumtionen. Utredningen bör bl.a. bedöma huruvida en sänkt bokmoms verkligen leder till sänkta bokpriser för konsumenterna eller om förlagen och bokhandlarna inom en snar framtid kommer att höja priserna och de egna marginalerna. Utredningen bör också väga in huruvida argumentet att en sänkt bokmoms skulle gynna enbart dem som redan nu köper och läser böcker är relevant, eller om man kan räkna med att nya bokköpare och läsare kommer till. En annan viktig fråga som bör kartläggas, och som det för närvarande råder delade meningar om, är hur stora inkomster staten skulle förlora på en sänkning av bokmomsen till 12 respektive 6 %. Slutligen bör utredningen undersöka förutsättningarna för att säkra en sänkning av bokpriserna genom t.ex. en mer formaliserad överenskommelse med berörda parter - förlagen och bokhandeln - och upprättandet av ett brett och fungerande bokprisindex, som följer konsumentprisernas utveckling på böcker efter en sänkt bokmoms så att de inte på ett negativt sätt avviker från konsumentprisindex.
Vi anser att riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi nu anfört. Det innebär att vi tillstyrker motion Kr344 yrkande 1 (v) men avstyrker övriga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.
6. Skidliftar (punkt 3, motiveringen) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Ställningstagande
I och för sig kan vi förstå argumentet att det naturliga skulle vara att även i fortsättningen beskatta transporter i skidliftar med samma skattesats som för övrig personbefordran. I bakgrunden av den senaste sänkningen av mervär- desskatten på persontransporter - utom i just skidliftar - från 12 % till 6 % ligger emellertid den samtidigt höjda dieselskatten. Vi menar att höjningen av dieselskatten var en helt felaktig åtgärd som bl.a. kommer att slå hårt mot åkerinäringen. För att komma till rätta med de höga transportkostnaderna anser vi att man bör sänka skatten på både dieselolja och bensin och dessutom höja reseavdragen. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett sådant förslag och kan därför inte nu biträda motionskraven om sänkt mervärdesskatt på skidliftsverksamhet. Vi avstyrker därför motionerna Sk673, Sk732 yrkande 2 och Sk685.
7. Servering (punkt 4) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 7. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk653 och 2000/01:N263 yrkande 5 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk672, 2000/01:Sk690 och 2000/01:Sk1002.
Ställningstagande
Mervärdesskatten på livsmedel är i Sverige olika beroende på om maten inhandlas i butik eller om den skall förtäras på stället. Denna diskriminering av restaurangnäringen har resulterat i ett kraftigt ökat utbud av färdigrätter samtidigt som restauranger dragit ned på sitt öppethållande. Många restauranger har också under senare år drabbats av konkurser och nedläggelser.
Vi vill också betona att turistnäringen i Sverige är en bransch som är värd att satsa på, särskilt i regioner som behöver arbetstillfällen, dvs. glesbygder och avfolkningsbygder. Den svenska turistnäringen, som konkurrerar med andra länder om världens turister, lider därför särskilt av den höga svenska restaurangmomsen. De momsnedsättningar som för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är inte tillräckliga för att väga upp denna negativa bild. Priserna i restaurangerna i Sverige trissas upp på ett sätt som gör landet mindre attraktivt att besöka för utländska turister och lockar svenska turister att turista i andra länder än Sverige. Turistnäringen har en stor potential och många möjligheter till tillväxt. En expansion av turismen i Sverige skulle leda till ökad omsättning inom kringliggande näringar och verksamheter. För att stimulera till en ökning av turismen i Sverige, vitalisera lusten till initiativ, väcka intresse för arbete och nya investeringar i denna sektor och göra gjorda investeringar mera lönsamma behövs en sänkning av mervärdesskatten för restaurangtjänster.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att regeringen bör försöka få EU att ändra det aktuella mervärdesskattedirektivet eller på annat sätt göra det möjligt att ha samma mervärdesskatt på mat som säljs i butik och serveringstjänster på restauranger. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och vi tillstyrker därför motionerna Sk653 (m) och N263 yrkande 5 (fp). Övriga nu behandlade motioner får härigenom anses tillgodo- sedda.
8. Miljömärkta produkter (punkt 7) - mp
av Birger Schlaug (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
7. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanten anfört i reservation 8. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk682.
Ställningstagande
Skatterna bör utformas så att en god hushållning med begränsade resurser främjas och framväxten av ett ekologiskt hållbart samhälle stimuleras. Detta är bakgrunden till den gröna skatteväxlingen som numera vunnit ett brett stöd inte bara i riksdagen utan också i den allmänna opinionen. För att få den gröna skatteväxlingen att slå igenom även på importerade varor och åstadkomma en minskning av de utsläpp och den energiomsättning och resursförbrukning som de importerade varorna förorsakat bör den kompletteras med en miljörelaterad skatt i slutförbrukarledet. Detta kan uppnås genom en miljörelatering av mervärdesskatten. Ett sådant förslag har Konsumentverket nyligen lagt fram i ett remissyttrande. En utredning av denna fråga bör skyndsamt igångsättas och målet bör vara att miljörelaterad mervärdesskatt skall kunna införas senast i januari 2002 i form av sänkt skatt på miljömärkta produkter. Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion Sk682 (mp) gör ett tillkänna- givande härom till regeringen.
9. Körkortsutbildning (punkt 8) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 9. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk775 yrkande 1 och 2000/01:Ub242 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk1026 yrkande 1, 2000/01:T418 yrkande 2 och 2000/01:T476 yrkande 1.
Ställningstagande
Redan när utbildningsmomsen infördes ställde sig Kristdemokraterna skeptiska till att det skulle vara alldeles nödvändigt att belägga även privata bil- skolors körkortsutbildning med moms, bl.a. med tanke på att motsvarande utbildning var momsfri när den förekom i gymnasieskolor. Vi framhöll redan då att tillämpningen av EG-rätten i t.ex. Belgien tydde på att det skulle finnas utrymme för att medge skattefrihet för körkortsutbildning, i varje fall då utbildningen kunde klassas som yrkesutbildning. Mot bakgrund av att körkortsutbildning under senare år blivit så dyr att många ungdomar av ekonomiska skäl måste avstå från att ta körkort och att det dessutom är ett starkt trafiksäkerhetsintresse att körkortsaspiranterna tar så många körlektioner som behövs och inte chansar med för tidig uppkörning anser vi att regeringen bör undersöka möjligheterna att sänka eller t.o.m. slopa momsen på körkortsutbildning. Vi tillstyrker således i så måtto motionerna Sk775 yrkande 1 och Ub242 yrkande 2 (båda kd), varigenom övriga nu behandlade motioner får anses i väsentliga delar tillgodosedda.
10.Alternativa sjukdomsbehandlingar (punkt 9) - mp
av Birger Schlaug (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanten anfört i reservation 10. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:So223 yrkande 4.
Ställningstagande
Av principiella skäl och för att tillgodose människors berättigade krav på valfrihet när det gäller sjukvård bör alternativmedicin och alternativ sjukvård jämställas med skolmedicin och traditionell sjukvård i momshänseende. Tidigare hade riksdagen också en mera positiv inställning i dessa frågor, och bl.a. gjordes ett uttalande år 1993 om att införa ett momsundantag för alternativmedicinsk behandling (se bet. 1992/93:SkU26 s. 23-24). Detta uttalande av riksdagen ledde så småningom till att en utredning lade fram förslag om att skattefriheten för sjukvård borde utvidgas till att omfatta alternativmedicinska behandlingsmetoder (SOU 1992:121 Vissa mervärdesskattefrågor). Frågan behandlades också i en senare utredning (SOU 1996:138 Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område, s. 455 f.), men i denna utredning föreslogs inte några ändringar av momsen för alternativa behandlingsformer. Regeringen har hittills avstått från att lägga fram något förslag om lättnader i beskattningen av alternativmedicinska tjänster och preparat trots riksdagens tidigare uttalade önskemål och förslaget i den nyss nämnda utredningen SOU 1992:121.
Jag anser att regeringen nu bör ta upp frågan igen och göra en ny översyn i syfte att ta fram ett förslag som tillgodoser kravet på jämlika behandlingsvillkor och människors behov av valfrihet på detta område. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag tillstyrker således motion So223 yrkande 4.
11.Hotell (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 11. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk1003.
Ställningstagande
Export av varor och tjänster är befriad från svensk moms. För bl.a. hotellbranschen krävs det speciella arrangemang för att momsåterbäringen skall fungera.
Vi anser att det är mycket angeläget att eliminera krånglet i samband med utländska företagares rätt till återbetalning av mervärdesskatt som betalats för hotellövernattningar här i landet. Vi efterlyser ett smidigare system än det nuvarande, som går ut på att företagaren i fråga skall vända sig Skattemyn- digheten i Gävle med sin ansökan om återbetalning. Ibland måste företagaren vänta mycket länge på att återbetalningen skall fungera.
Vi håller med motionären bakom motion Sk1003 att ett smidigare system för återbetalning av hotellmomsen i de aktuella fallen förmodligen skulle gynna de svenska småföretagens exportansträngningar. Sverige bör därför driva på det arbete som pågår inom EU om avdrag (återbetalning) av mervärdesskatt som erlagts i en medlemsstat där den skattskyldige inte är etablerad.
Vi tillstyrker därför motion Sk1003 och föreslår att riksdagen gör ett uttalande i enlighet med vad vi anfört.
12.Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt respektive i privat regi (punkt 15) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 12. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk735 yrkande 17.
Ställningstagande
I en reservation till finansutskottets betänkande 2000/01:FiU3 utvecklar Moderata samlingspartiet sin syn på kommunkontosystemet och konkurrens- neutraliteten då det gäller sådana områden som i enlighet med EU:s direktiv ej kan beläggas med mervärdesskatt, dvs. bl.a. vård, omsorg och skola. Av reservationen framgår att regeringens hittills vidtagna åtgärder - löften om kommande analyser m.m. - inte på något sätt kan anses tillräckliga för att undanröja de negativa effekterna av den nuvarande ordningen. För närvarande gynnas kommuner och landsting som kan få kompensation genom kommun- kontosystemet för den ingående momsen även i sådana verksamheter som är skattefria till sin natur och missgynnas de privata företagen med motsvarande verksamhet som varken kan få avdrag eller någon annan form av kompensation. De moderata reservanterna i finansutskottet förespråkar dels en utredning om att inom nuvarande rättsliga ramar och EG-direktiv undersöka en mervärdesskattebeläggning av den berörda verksamheten, dels omedelbara åtgärder för att inom ramen för det nuvarande regelverket åtgärda situationen. Sverige bör försöka påskynda EU:s arbete med en modernisering av de gemensamma mervärdesskattereglerna i syfte att stimulera konkurrensen inom berörda tjänstesektorer. Detta är viktigt för att säkra utvecklingen inom tjänstebranscherna och en långsiktig samhällsekonomisk effektivitet.
Vi delar uppfattningen i den nämnda reservationen och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med det anförda. Det innebär att vi tillstyrker motion Sk735 yrkande 17 (m).
13.Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt eller av ideell förening (punkt 16) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad reservanterna anfört i reservation 13. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01: Sk726, 2000/01:Sk765 och 2000/01:Kr537 yrkande 12 och avslår motion 2000/01:Sk607.
Ställningstagande
Vi anser att skillnaden i mervärdesskatteförhållanden för å ena sidan kommuner och landsting och å andra sidan ideella föreningar utgör ett problem när det gäller mervärdesskatten på kostnadskrävande drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Den omständigheten att kommunerna och landstingen kan få kompensation för den mervärdesskatt som belastar inköp och andra förvärv inom ramen för kommunkontosystemet och att de skattefria ideella föreningarna saknar denna kompensationsmöjlighet missgynnar de ideella föreningarna. Problemen med att inte kunna få tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt stora för de ideella föreningarna när det gäller drift och underhåll av stora anläggningar som idrottsarenor. Vi efterlyser jämlika villkor på detta område och anser att regeringen bör göra något åt saken. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och vi tillstyrker därför motionerna Sk726, Sk765 och Kr537 yrkande 12 (alla m). Motion Sk607 avstyrks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Hushållsnära tjänster (punkt 6) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Sedan EU i ett direktiv beslutat att medlemsländerna fick ta ut lägre moms än den normala på vissa arbetsintensiva tjänster åt hushållen under tre år beslutade nio länder att utföra ett sådant försök för att på detta sätt öka sysselsättningen. Dessa nio länder var Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien. Trots att det förelåg en kraftig opinion i riksdagen till förmån för att en sådan sysselsättningsbefrämjande metod skulle prövas även i Sverige försummade regeringen att skicka in en anmälan i tid. Nu är det för sent.
Regeringens passivitet, ointresse och brist på handlande är enligt vår mening anmärkningsvärda. Utan att samråda med partierna i riksdagen om den möjlighet som öppnade sig att öka sysselsättningen i de aktuella branscherna - men som måste utnyttjas snabbt på grund av den korta anmälningstiden till kommissionen - avfärdade den svenska regeringen en idé som i varje fall nio andra regeringar inom EU uppenbarligen trodde på. Ett sådant försök hade kunnat öppna för en vidgad arbetsmarknad och dessutom innebära att dubbelarbetande familjer och äldre personer lättare skulle kunna få hjälp med hushållsarbete och småreparationer i hemmet.
Vi vill här erinra om den gemensamma reservation som de fyra oppositionspartierna Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet tillsammans lade fram i finansutskottets senaste budgetbetänkande (bet. 2000/01:FiU1). I denna reservation förespråkas en skattepolitik som gör det lättare att hinna med vardagen, minskar den ekonomiska fördelen av att göra jobben själv eller engagera "svart" arbetskraft för jobb i hemmen och ökar jämställdheten och valfriheten för hushållen. Ett bärande element i denna skattepolitik är att minska på beskattningen av tjänster riktade till hushållen. Härigenom, menar reservanterna, blir det bättre möjligheter även för andra än de rika eller de som kan få någon annan att betala att köpa sådana tjänster. Vi ställer oss helt bakom denna reservation.
Enligt kommissionens meddelande om en strategi för att förbättra mervärdesskattesystemet är det uppenbart att en genomgripande revidering av de nuvarande bestämmelserna om arbetsintensiva tjänster kan komma att visa sig nödvändig efter det försök som infördes 1999. Vi förutsätter att regeringen tar till vara möjligheten att i detta sammanhang verka för att det ges en ny möjlighet att sätta ned momsen på arbetsintensiva tjänster och denna gång inte försummar att även i Sverige genomföra en sådan sänkning. Vi ämnar bevaka frågan men avvaktar med att ställa konkreta yrkanden tills frågan blivit mera aktuell inom EU.
2. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt respektive i privat regi (punkt 15) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Kristdemokraterna har utvecklat sin syn på kommunkontosystemet och konkurrensneutraliteten då det gäller sådana områden som är befriade från mer- värdesskatt, dvs. bl.a. vård, omsorg och skola i en reservation till finansutskottets betänkande 2000/01:FiU3. Av reservationen framgår att rege- ringens hittills vidtagna åtgärder - löften om kommande analyser m.m. - inte på något sätt kan anses tillräckliga för att undanröja de negativa effekterna av den nuvarande ordningen. För närvarande gynnas kommuner och landsting som kan få kompensation genom kommunkontosystemet för den ingående momsen även i sådana verksamheter som är skattefria till sin natur och missgynnas de privata företagen med motsvarande verksamhet som varken kan få avdrag eller någon annan form av kompensation. Kristdemokraterna i finansutskottet förespråkar dels en utredning om att inom nuvarande rättsliga ramar och EG-direktiv undersöka en mervärdesskattebeläggning av den berörda verksamheten, dels omedelbara åtgärder för att inom ramen för det nuvarande regelverket åtgärda situationen. Vidare betonas vikten av att Sverige försöker påskynda EU:s arbete med en modernisering av de gemensamma mervärdesskattereglerna för att säkra utvecklingen inom tjänstebranscherna och en långsiktig samhällsekonomisk effektivitet.
Härefter har regeringen tillsatt en arbetsgrupp för att se över systemet och utfärdat direktiv till en ny utredning. Uppdrag har även lämnats till Riks- skatteverket och Riksrevisionsverket rörande denna fråga. Vi avser att bevaka frågan och lägga fram de förslag vi anser vara motiverade, men vi avstår från att nu ställa något yrkande.
3. Konst, konstgallerier och importerad konst (punkt 17) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Vi har tidigare framhållit att konstgallerierna utför en viktig kulturgärning som har väsentlig betydelse för både konstnärerna och den konstintresserade allmänheten. Momsregler av olika slag försvårar emellertid galleriernas möjlighet att bedriva sin verksamhet. Momssatsen för en tavla som säljs genom lagerförsäljning från ett konstgalleri grundas på återförsäljarnas vinstmarginal och ligger på 25 %, vartill kommer en avgift på 5 % för droit de suite. Vissa ideella organisationer kan förmedla och försälja konst utan momspålägg, och denna skillnad mellan gallerier och ideella organisationer medför helt klart en bristande konkurrensneutralitet, vilket har påtalats i motion Sk702 (m). Reglerna får den konsekvensen att en tavla som säljs på ett galleri blir - med hänsyn till mervärdesskatten - dyrare än en likadan tavla som säljs genom exempelvis Folkets hus. Vi noterar att regeringen har uppmärksammat frågan i utredningen som berör reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) och vi förutsätter att utredningen lägger fram förslag som avhjälper den bristande konkurrensneutraliteten på detta område.
4. Prismärkning utan mervärdesskatt och punktskatter (punkt 20) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Varje år betalar svenska folket flera tiotals miljarder kronor i punktskatter och därtill kommer mervärdesskatten på dessa varor som beräknas på priset inklusive punktskatten. Vi anser att motionärerna bakom motionerna Sk616 och Sk623 (båda m) är ute i ett vällovligt syfte när de vill göra människor uppmärksamma på hur stor del av priset på en vara som utgör skatt i form av moms och punktskatt. Den metod de rekommenderar innebär emellertid trots allt nackdelar och skulle om den gjordes obligatorisk kunna innebära krångel för både säljare och köpare och rentav komma i konflikt med lagen. Vi kan därför inte biträda yrkandena i motionerna men ställer oss bakom syftet. Det är viktigt att uppmärksamma folk på momsens och punktskatternas del i priserna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag