Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning
Betänkande 2004/05:SKU21
Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU21
Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning
Sammanfattning I betänkandet behandlas ett antal allmänna motioner från 2004 med anknytning till fastighets- och förmögenhetsbeskattningsområdet. De flesta av de frågor som aktualiseras i motionerna behandlades förra året i betänkande 2003/04:SkU22, vari samtliga motioner avstyrktes och som riksdagen sedan följde. Även nu avstyrks samtliga motioner. I de flesta fall hänvisas till beredningen och övervägandena inom Regeringskansliet av Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter. Reservationer har avgivits av m angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 1), beräkningsgrund för fastighetsskatt (res. 5, motiveringen), bostadsrättsföreningar m.m. (res. 9), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res. 12), fp angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 2), miljöinvesteringar m.m. (res. 7), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res. 12), kd angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 3), miljöinvesteringar m.m. (res. 7), bostadsrättsföreningar m.m. (res. 9), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res. 12) samt c angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 4), beräkningsgrund för fastighetsskatt (res. 6), vindkraftverk (res. 8), kooperativ hyresrätt (res. 10) och förmögenhetsskatt (res. 12). Särskilda yttranden har avgivits av v angående byggnader för äldreboende och förmögenhetsskatt.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446 yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20. Reservation 1 (m) Reservation 2 (fp) Reservation 3 (kd) Reservation 4 (c) 2. Beräkningsgrund för fastighetsskatt Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk336, 2004/05:Sk446 yrkandena 1 och 3 samt 2004/05:Bo240 yrkande 7. Reservation 5 (m) - motiveringen Reservation 6 (c) 3. Miljöinvesteringar m.m. Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk224, 2004/05:Sk228 yrkande 2, 2004/05:Sk229, 2004/05:Sk357, 2004/05:Sk454 yrkande 16, 2004/05:N347 yrkande 2, 2004/05:N410 yrkande 12, 2004/05:Bo308 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 21. Reservation 7 (fp, kd) 4. Tomträtt Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk221 och 2004/05:Sk459. 5. Vindkraftverk Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk248. Reservation 8 (c) 6. Kommersiella lokaler Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk261 och 2004/05:Sk362. 7. Byggnader för äldreboende Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk278, 2004/05:Sk323 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:So601 yrkande 1. 8. Bostäder i utlandet Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk233, 2004/05:Sk236 och 2004/05:Sk322. 9. Skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk440. 10. Bostadsrättsföreningar m.m. Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk320, 2004/05:Bo301 yrkandena 15-17 och 2004/05:Bo306 yrkande 25. Reservation 9 (m, kd) 11. Kooperativ hyresrätt Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 21, 2004/05:Bo248 yrkande 3 och 2004/05:Bo275 yrkande 3. Reservation 10 (c) 12. Uthyrning av bostad Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk458, 2004/05:N239 yrkande 9, 2004/05:N397 yrkande 5, 2004/05:Bo249 yrkande 8, 2004/05:Bo304 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkande 12. Reservation 11 (m, fp, kd) 13. Förmögenhetsskatt Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk288 yrkande 2, 2004/05:Sk338, 2004/05:Sk394, 2004/05:Sk429, 2004/05:Sk453 yrkande 18, 2004/05:L370 yrkande 3 och 2004/05:So600 yrkande 2. Reservation 12 (m, fp, kd, c) Stockholm den 8 mars 2005 På skatteutskottets vägnar Susanne Eberstein Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Lars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).
Redogörelse för ärendet Ärendet gäller allmänna motioner på fastighets- och förmögenhetsskatteområdet från 2004. Motsvarande allmänna motioner från 2003 behandlades på våren 2004 i betänkande 2003/04:SkU22 som även innehöll ett yttrande av bostadsutskottet (liksom föregående år). Frågor om förmögenhetsskatt togs även upp i betänkande 2003/04:SkU26 om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten (prop. 2003/04:64). Senare på våren 2004, efter det att dessa ärenden behandlats i riksdagen, presenterade Egendomsskattekommittén sitt huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter. Enligt kommitténs förslag borde begränsningsregeln för fastighetsskatt (se nedan 3) utvidgas så att i praktiken den stora majoriteten av småhusägare inte skulle behöva betala mer än högst 4 % av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Vidare föreslog kommittén att fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet skulle avskaffas, att tidpunkten för skattskyldighetens inträde för fastighetsskatt skulle flyttas till tillträdesdagen och att fastighetsskatten på vindkraftverk skulle avskaffas. När det gäller förmögenhetsskatten föreslog kommittén att värderingen av tillgångar och skulder skulle sättas till 50 %, att det skulle införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade aktier, att fribeloppet skulle sättas till 900 000 kr och att sambeskattningen mellan makar och sambor skulle avskaffas. Följande lagar är de viktigaste inom fastighets- och förmögenhetsbeskattningen: Fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, (prop. 1979/80:40, SkU 1979/80:17). I lagen har de grundläggande bestämmelserna för allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering samlats. Lagen innehåller bl. a. definitioner av olika byggnadstyper och olika markområden, de sistnämnda med hänsyn till vad sorts ägoslag det är fråga om. Vidare anges vilka fastigheter som är skattepliktiga samt vad som ingår i taxeringsenhet och hur taxeringsvärdet bestäms. Enligt 5 kap. 2 § lagen skall taxeringsvärdet bestämmas till ett belopp som motsvarar 75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, FSL, (prop. 1984/85:18, SkU 1984/85:17 och 24). I lagen återfinns bestämmelser om vilka fastigheter som beskattas, vem som skall betala fastighetsskatten och hur underlaget beräknas samt gällande skattesatser. Enligt den s.k. dämpningsregeln i 2 a § (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11) skall i vissa fall, om taxeringsvärdet höjs vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering, hela höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatten. I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa fastighetstaxering. Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt, LFAS, (prop. 2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3). Enligt lagen skall vid normala inkomster och taxeringsvärden ingen betala mer än 5 % av sin inkomst, beräknad på visst sätt, i fastighetsskatt för den permanenta bostaden. I lagen anges under vilka förutsättningar och i vilken omfattning ägare av fastighet i Sverige skall tillgodoräknas skattereduktion. Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, (prop. 1996/97:117, bet. 1996/97:SkU20). I lagen regleras bl.a. vilka tillgångar som är skattepliktiga till förmögenhetsskatt, hur dessa tillgångar skall värderas samt hur skatten skall beräknas. Lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, LFÖS, (prop. 2003/04:64, bet. 2003/04:SkU26). I lagen finns bestämmelser om att en person - eller en med en sådan person sambeskattad person - som betalar fastighetsskatt och som har medgivits skattereduktion för fastighetsskatten också kan medges skattereduktion för förmögenhetsskatt på den del av förmögenheten som hänför sig till bostadsfastigheten. Lagen (1997:324) om begränsning av skatt, LBS, (prop. 1996/97:117, bet. 1996/97:SkU20). Enligt lagen begränsas uttaget av statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt om det överstiger visst spärrbelopp. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2). Av särskild betydelse är 41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital och 42 kap. Vad som skall tas upp och dras av i inkomstslaget kapital. En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet är fogad som bilaga till betänkandet.
Utskottets överväganden Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår samtliga motioner om avskaffad eller sänkt fastighetsskatt. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c). Gällande bestämmelser m.m. Fastighetsskatt tas ut för: - småhusenheter, - hyreshusenheter, - småhus och tomter på lantbruksenheter, - privatbostäder i utlandet. Fastighetsskatten baseras på fastighetstaxeringen och tas på småhus ut med 1,0 % av taxeringsvärdet. För hyreshus tas skatt på bostadsdelen ut med 0,5 % av taxeringsvärdet. För nybyggda eller renoverade bostadshus sätts skatten ned. Vidare skall en höjning av taxeringsvärdet vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering enligt den s.k. dämpningsregeln - som beskrivits ovan - inte omedelbart slå igenom såsom underlag för fastighetsskatten utan till lika delar fördelas på de närmaste åren. En särskild begränsningsregel för fastighetsskatten (se ovan under 3) innebär att ingen skall behöva betala mer än 5 % av sin inkomst, beräknad på visst sätt, i fastighetsskatt för den permanenta bostaden vid normala inkomster och taxeringsvärden. Yrkanden om slopad eller väsentligt sänkt fastighetsskatt på bostadsfastigheter har genom åren genomgående avvisats med motiveringen att fastighetsskatten utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen, att det bör finnas en likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en privat bostadsfastighet och övriga kapitaltillgångar samt att ränteutgifter - även sådana som avser bostadslån - är och bör förbli avdragsgilla. Statens inkomster av fastighetsskatt beräknas för år 2005 till drygt 24, 5 miljarder kronor. I riksdagens budgetbeslut avslogs motioner från m, fp, kd och c om en sänkning omedelbart och - i fråga om några av partierna - ett avskaffande på sikt av fastighetsskatten (bet. 2004/05:FiU1 s. 185-187). Motionerna I motioner från Moderata samlingspartiet yrkas genomgående på avskaffad eller sänkt fastighetsskatt. Således yrkas i motion Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m) dels på ett tillkännagivande om ett planmässigt avskaffande av fastighetsskatten (yrkande 23), dels på ett beslut om sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet 2006 och ytterligare 0,1 procentenhet 2007 (yrkande 25) och för småhus med 0,1 procentenhet år 2007 (yrkande 26). Även i motionerna Sk244 av Stefan Hagfeldt (m), Sk392 av Anne-Marie Pålsson (m) och Bo301 (yrkande 7) av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) begärs en avveckling av fastighetsskatten. I motion Sk253 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) krävs ett avskaffande av "boendeskatterna" (fastighets- och förmögenhetsskatterna) och i motion Sk286 av Inger René och Kent Olsson (m) föreslås en successivt avvecklad fastighetsskatt i kombination med en omdefinierad belägenhetsfaktor. Folkpartiet förordar också en sänkning av fastighetsskatten. I motion Bo310 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås sänkt fastighetsskatt till 0,8 % på småhus och 0,4 % på flerbostadshus. Kristdemokraterna anser att fastighetsskatten bör både sänkas och reformeras. I motion Sk470 (yrkandena 1-3) av Per Landgren m.fl. (kd) begärs att fastighetsskatten avskaffas och att det i stället införs en kommunal avgift för fastigheter och en höjd reavinstskatt vid försäljning av fastigheter. Även i motionerna Bo306 (yrkande 11) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) och Bo304 (yrkande 6) av Anneli Enochson (kd) föreslås avskaffad fastighetsskatt och i stället införande av en kommunal avgift för fastigheter. I en motion av Centerpartiet - Sk446 (yrkande 2) av Jörgen Johansson m. fl. (c) - begärs ett uttalande om fastighetsskattens risker, och syftet är uppenbarligen att fastighetsskatten skall sänkas. Även i motionerna Sk228 (yrkande 1) av Rigmor Stenmark (c) och Sk288 (yrkande 1) av Kerstin Lundgren (c) begärs ett successivt avskaffande av fastighetsskatten. I en motion av Miljöpartiet - Sk335 av Mona Jönsson (mp) - anförs att fastighetsskatten bör avvecklas på sikt. I nuläget begär motionären en utredning om kommunal fastighetsskatt. Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis erinra om att statens inkomster av fastighetsskatt för år 2005 har beräknats till 24,5 miljarder kronor. En sänkning av fastighetsskatten - eller ett slopande av hela skatten - skulle således medföra betydande statsfinansiella återverkningar. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att fastighetsskatten utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen, att det bör finnas en likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en fastighet och beskattningen av avkastningen av övriga kapitaltillgångar samt att ränteutgifter - även sådana som avser bostadslån - bör förbli avdragsgilla. Fastighetsskatteuttaget bör således ligga rimligt i nivå med beskattningen av andra kapitalinkomster. För att inte effekterna av fastighetsskatten skall bli oskäliga vid taxeringshöjningar eller för hushåll med små inkomster bör det dock även i fortsättningen finnas olika dämpnings- och begränsningsregler. Vad som nu anförts innebär att regeringen fortlöpande bör övervaka att fastighetsskatten ligger på en skälig nivå. Vid t.ex. kraftiga förändringar i fastighetspriserna kan fastighetsskatten behöva förändras. Så har också skett vid flera tillfällen sedan skattereformen 1990. För närvarande bereds inom Regeringskansliet de förslag om ändrad fastighets- och förmögenhetsbeskattning som lagts fram i Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter och som utskottet redovisat i inledningen till detta betänkande. Ett ställningstagande av riksdagen till frågan om sänkt fastighetsskatt bör enligt utskottets mening anstå till dess att regeringen redovisat sitt ställningstagande med anledning av Egendomsskattekommitténs förslag. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden. Beräkningsgrund för fastighetsskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om ändrad beräkningsgrund för fastighetsskatt. Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (c). Gällande bestämmelser m.m. Fastighetsskatten beräknas på basis av fastigheternas taxeringsvärde som enligt vad som anges ovan skall motsvara 75 % av marknadsvärdet. En bred enighet av alla utredningar som företagits angående denna fråga förordar just taxeringsvärdet som grundval för fastighetsskatten, senast SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter. Motionerna I motion Bo240 (yrkande 7) av Owe Hellberg m.fl. (v) föreslås en beskattning av boendeform i stället för hustyp. I motion Sk446 (yrkandena 1 och 3) av Jörgen Johansson m.fl. (c) framhåller motionärerna att nuvarande system med taxeringsvärden baserade på ett genomsnittligt värde inom värdeområdena inte är bra. Motionärerna vill i stället att ett medianvärdesystem för att undvika alltför stark påverkan av höga eller låga köpeskillingar införs, att taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende skiljs åt och att ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr införs. I motion Sk336 av Barbro Feltzing (mp) argumenteras för en fastighetsskatt baserad på inköpspriset, övergångsvis frysta taxeringsvärden och - i framtiden - en relatering till fastighetens miljöpåverkan. Utskottets ställningstagande I Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter diskuteras i samband med fastighetsbeskattningen även frågan om alternativa beräkningsunderlag för fastighetsskatten. Kommittén konstaterar dock att andra modeller än sådana som bygger på taxeringsvärdet är kortsiktiga lösningar som inte på ett tillfredsställande sätt löser likviditets- och förutsebarhetsproblemen utan skapar oacceptabla fördelningseffekter och regionalpolitiska effekter på inkomster och förmögenheter. Egendomsskattekommittén har även analyserat frågan om uttaget av fastighetsskatt kan kopplas till IL:s indelning av fastigheter för att åstadkomma att småhus med bostadsrätt och hyresrätt beskattas på samma sätt som annat boende inom respektive upplåtelseform. Kommittén påpekar vissa brister med en sådan lösning men anvisar samtidigt en enklare och mer ändamålsenlig väg om man vill minska asymmetrin i beskattningen av boende inom en och samma upplåtelseform. Ett sådant alternativ, som enligt kommittén inte kräver lika stora ingrepp i lagstiftningen, är att beträffande småhus med bostadsrätt eller hyresrätt ange i lagtexten att fastighetsskatten skall tas ut med 0,5 % om dessa fastighetstyper utgör näringsfastigheter vid inkomsttaxeringen, dvs. ingår i en näringsverksamhet. Utskottet utgår ifrån att frågorna om beräkningsgrund för fastighetsskatt övervägs vidare inom Regeringskansliet under den fortsatta beredningen av fastighetsskattefrågan. Något uttalande av riksdagen är enligt utskottets mening inte aktuellt utan utskottet anser att regeringens ställningstagande bör avvaktas och avstyrker motionerna. Miljöinvesteringar m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår samtliga motioner om särskilda beskattningsregler vid miljöinvesteringar m.m. Jämför reservation 7 (fp, kd). Gällande bestämmelser m.m. En grundläggande princip för fastighetstaxeringen är att taxeringsvärdet skall spegla marknadsvärdet. För att undvika att denna princip frångås har krav på skattefavörer för att genomföra energibesparingsåtgärder och miljöåtgärder i stället mötts med en skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus som används som permanentbostad, nämligen installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus och installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Den senaste behandlingen av motioner med yrkanden om reducerat taxeringsvärde i förhållande till marknadsvärdet vid miljöinvesteringar resulterade i avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22). Även denna fråga diskuteras i betänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter av Egendomsskattekommittén som visserligen betonar att användningen av ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och bidrag kan vara effektiva sätt att uppnå önskade miljöeffekter men ändock anser att kravet på likformighet i beskattningen av olika kapitaltillgångar gör att fastighetsskatten även i fortsättningen bör baseras på fastigheternas marknadsvärden. Motionerna I en rad motioner framhålls olägenheterna med att energibesparande och miljöförbättrande åtgärder på fastigheterna leder till en höjning av fastigheternas taxeringsvärden, vilket i sin tur medför höjd fastighetsskatt. I motion Sk229 av Magdalena Andersson (m) anser motionären att installerande av elbesparande värmepumpar inte bör leda till ökad skatt. I motionerna Sk454 (yrkande 16) och Bo310 (yrkande 21), båda av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Bo308 (yrkande 11) av Lars Tysklind m.fl. (fp) och Sk357 av Runar Patriksson (fp) framhålls att detsamma bör gälla vid byte till bergvärme och treglasfönster och även vid andra investeringar i energibesparande och miljöförbättrande syfte. Motionerna N410 (yrkande 12) av Maria Larsson m.fl. (kd), Sk224 av Torsten Lindström (kd) och Sk228 (yrkande 2) av Rigmor Stenmark (c) har samma inriktning. Stick i stäv mot dessa motioner går motion N347 (yrkande 2) av Ingegerd Saarinen (mp). Av miljöskäl anser hon att ROT-avdrag inte bör medges för installation av värmepump. Utskottets ställningstagande Utskottet håller med motionärerna i så måtto att det i vissa situationer kan vara effektivt att använda skatteinstrumentet för att uppnå önskade miljöeffekter. Som framgår av den ovan lämnade redovisningen kommer samma synsätt också till uttryck i Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 och så har också skett genom införandet av den temporära möjligheten till skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Utskottet vidhåller dock sin uppfattning, som även delas av Egendomsskattekommittén, att kravet på likformighet i beskattningen av olika kapitaltillgångar gör att fastighetsskatten även i fortsättningen bör baseras på fastigheternas marknadsvärden. Utskottet avstyrker därför de nu behandlade motionerna om avsteg från denna grundläggande princip. Utskottet avstyrker även den i detta sammanhang aparta motion N347 yrkande 2 om att ROT-avdrag inte bör medges för installation av värmepump. Tomträtt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår två motioner om att tomträttshavare inte skall behöva betala fastighetsskatt. Gällande bestämmelser m.m. Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren som betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt. Tomträttsinnehavaren medges avdrag för sin tomträttsavgäld under inkomst av kapital och har talerätt i fråga om fastighetsskatten och underlaget för denna. Den senaste behandlingen av motionsyrkanden om att fastighetsskatt på tomträtt inte skall tas ut av tomträttshavaren utan av ägaren resulterade i avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22). Motionerna I motion Sk459 av Torkild Strandberg (fp) begärs ett tillkännagivande om att fastighetsskatt på tomträtt inte skall tas ut av tomträttshavaren. I motion Sk221 av Torsten Lindström (kd) begärs förslag med samma inriktning. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden om att fastighetsskatt inte skall tas ut av tomträttshavare. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att det är svårt att se att den föreslagna förändringen skulle vara till någon fördel för tomträttshavarna eftersom den skulle innebära att fastighetsägaren måste kompensera sig för fastighetsskatten genom höjda avgälder och att avdragsrätten för avgälderna för tomträttshavaren skulle kunna komma att bli ifrågasatt. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionerna Sk459 och Sk221. Vindkraftverk Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om befrielse från fastighetsskatt för vindkraftverk. Jämför reservation 8 (c). Gällande bestämmelser m.m. Vindkraftverk taxeras som elproduktionsenhet, och fastighetsskatten för elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %. I fastighetstaxeringshänseende betraktas vindkraftverk som en byggnad. Vid 2000 års allmänna fastighetstaxering rekommenderade Riksskatteverket (numera Skatteverket) att vindkraftverk värderas till 6 400 kr per installerad kW. Egendomsskattekommittén har i sitt huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter föreslagit att fastighetsskatten på vindkraftverk skall slopas. Kommittén anför samtidigt att det fordras en prövning av om skattebefrielsen är förenlig med EU:s regler om statsstöd, innan förslaget kan genomföras. Frågan bereds inom Regeringskansliet. I sammanhanget kan nämnas att i samband med budgetbeslutet för 2004 beslutades att en avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (den s.k. miljöbonusen) skulle påbörjas fr.o.m. den 1 januari 2004, något olika för landbaserade respektive havsbaserade vindkraftverk. Motionen I motion Sk248 av Johan Linander (c) begärs ett tillkännagivande om att fastighetsskatten på vindkraftverk bör avskaffas. Nya alternativa energiformer måste enligt motionären stimuleras. I stället för att klassas som fastighetsskattepliktiga elproduktionsanläggningar vill motionären se vindkraftverken som ett inventarium som därmed inte belastas med fastighetsskatt. Utskottets ställningstagande Frågan om fastighetsbeskattningen av vindkraftverk bereds inom Regeringskansliet till följd av Egendomsskattekommitténs ovan redovisade förslag att slopa skatten. Innan utskottet tar ställning till frågan om en eventuell avveckling bör regeringens ställningstagande avvaktas och utskottet avstyrker därför motion Sk248. Kommersiella lokaler Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår två motioner om likställighet i fastighetsskattehänseende mellan kommersiella lokaler och industrifastigheter. Gällande bestämmelser m.m. Som ett led i finansieringen av vårt medlemskap i EU beslutade riksdagen våren 1995 att ta ut fastighetsskatt på kommersiella lokaler och industrifastigheter. Skatten för kommersiella lokaler bestämdes till 1,0 % och för industrienheter till 0,5 %. I förarbetena uttalades att nivån på fastighetsskatten generellt sett borde vara låg eftersom skattebelastningen på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning. Särskilt gällde detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens, hette det. En lämplig nivå för fastighetsskatten för industrifastigheter bedömdes vara 0,5 % av taxeringsvärdet. Samtidigt gjordes bedömningen att en rimlig nivå på uttaget av fastighetsskatt på lokalhyreshus var 1,0 % av taxeringsvärdet (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28). Den senaste behandlingen av yrkanden liknande de nu aktuella resulterade i avslag (bet. 2003/04:SkU22). Motionerna I motion Sk362 av Kenneth Lantz (kd) begärs en översyn så att fastighetsbeskattningen av lokaler i näringsverksamhet inte blir högre än för industrilokaler som nu är 0,5 %. I motion Sk261 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande med innebörden att i varje fall hotell- och restaurangnäringen skall ha samma villkor som industrin när det gäller fastighetsskatten. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att fastighetsskatten för de aktuella fastighetsbestånden är väl avvägd. Om de fortsatta övervägandena i fråga om fastighetsskatten inom Regeringskansliet skulle resultera i väsentliga ändringar av fastighetsskatten för övriga fastigheter utgår utskottet ifrån att skatteförhållandena för även dessa byggnader uppmärksammas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk362 och Sk261. Byggnader för äldreboende Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om fastighetstaxeringen av äldreboende. Jämför särskilt yttrande 1 (v). Gällande bestämmelser m.m. Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad utgör också vårdbyggnad om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård och tillsyn (2 kap. 2 § FTL). Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning och annan tillsyn. Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33) analyserade begreppet "särskilda boendeformer" och kom fram till att det enbart borde användas för äldreboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade samt korttidsboende. Med äldreboende skulle enligt utredningen avses bostäder för permanent boende för äldre vars behov av vård eller omsorg, service samt trygghet inte kunde tillgodoses i ordinärt boende. Utredningen ansåg att fastighetstaxeringslagen borde behandla de särskilda boendeformerna på ett enhetligt sätt och överlämnade sina synpunkter till Fastighetstaxeringsutredningen. Fastighetstaxeringsutredningen tog inte ställning för eller emot Boende- och avgiftsutredningens förslag men konstaterade i sitt betänkande SOU 2000:10 Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar att om det genomförs bör kategorin "särskilda boendeformer" kunna utgöra skattebefriade enheter (s. 225-226). I sin senaste behandling av frågan om gränsdragningen mellan vårdbyggnad som användes för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus avsedda för äldreboende, hänvisade utskottet till ett pågående arbete inom Regeringskansliet på detta område och avstyrkte den då aktuella motionen (bet. 2003/04:SkU22). I en senare interpellationsdebatt har emellertid Finansministern anfört att det skulle leda till nya gränsdragningsproblem om denna typ av serviceboende skulle anses som vårdbyggnad och att han därför inte var beredd att ge något ytterligare besked (prot. 2004/05:39). Det finns för närvarande två mål i Regeringsrätten (2991-2992/04) som båda gäller fastighetstaxering av byggnader för äldreboende där kommunen anvisat plats. Det är vederbörande kommun som överklagat kammarrättens domar och som vill att byggnaderna skall taxeras som specialbyggnader och inte som hyreshusenheter, vilket kammarrätten funnit. Motionerna I motionerna Sk323 (yrkandena 1 och 2) av Kenneth Lantz (kd) och So601 (yrkande 1) av Helena Höij m.fl. (kd) begärs ett uttalande om att fastigheter för äldreboende bör hänföras till specialbyggnad och inte påläggas någon fastighetsskatt. Enligt motionärerna är praxis oklar när det gäller olika former av äldreboenden. I motion Sk278 av Marie Engström m.fl. (v) yrkas att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag på tillämpningsregler som undanröjer den osäkerhet som råder i vad avser skatt respektive skattefrihet för de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen. Utskottets ställningstagande Eftersom det finns mål med anknytning till frågan hur byggnader för äldreboende skall taxeras som väntar på avgörande i Regeringsrätten anser utskottet att ett ställningstagande till denna fastighetstaxeringsfråga bör anstå till dess att ett sådant avgörande föreligger och rättsläget klarnat. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna. Bostäder i utlandet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motioner om slopad fastighetsskatt för bostäder i utlandet. Gällande bestämmelser m.m. Fastighetsskatt betalas även för privatbostäder i utlandet. Den skatterättsliga bestämmelsen finns i 1 § andra stycket FSL, där det anges att sådan bostad som enligt 2 kap. 8-12 §§ IL är privatbostad och som är belägen utomlands, är skattepliktig till fastighetsskatt. Skatteplikten gäller endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige. Av bestämmelsen framgår vidare att en privatbostad inte innefattar mark. Markvärdet skall således inte beaktas vid beräkning av fastighetsskatt på privatbostäder i utlandet, vilket har att göra med internationella principer om staters oinskränkta rätt att beskatta den egna marken. Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för fastigheter i utlandet, varför fastighetsskatt på privatbostad i utlandet alltid tas ut efter en hel skattesats. Fastigheter beskattas i allmänhet i det land där fastigheten är belägen. Eftersom FSL som regel inte omfattas av vare sig de tidigare dubbelbeskattningsavtalen eller de nya skatteavtalen kan fastigheten bli dubbelbeskattad. För att undvika att så sker finns interna svenska bestämmelser om avräkning av utländsk skatt som medger att den utländska skatten räknas av från den svenska skatten på fastigheten. Om ett skatteavtal innehåller bestämmelser om att inkomst av privatbostad i utlandet är undantagen från beskattning i Sverige skall heller inte statlig förmögenhetsskatt tas ut i Sverige på en sådan bostad. Egendomsskattekommittén har föreslagit att fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet avskaffas. Som skäl anförs bl.a. att fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet är förknippad med tillämpnings- och kontrollproblem med dryga hanteringskostnader som följd. Skatten har i dag mycket liten statsfinansiell betydelse, och utlandsfastigheterna beskattas regelmässigt med fastighetsskatt eller motsvarande i det land de är belägna, heter det vidare (SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter s. 210 f.). Motionerna I motionerna Sk233 av Anita Sidén och Margareta Andersson (m) och Sk236 av Henrik Westman (m) begärs ett tillkännagivande respektive ett förslag om slopad skatt på bostadsfastighet i utlandet. I motion Sk322 av Kenneth Lantz (kd) föreslås en utredning om samma sak. Utskottets ställningstagande Frågan om beskattningen av bostadsfastigheter i utlandet är med anledning av Egendomsskattekommitténs förslag att slopa skatten föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens ställningstagande bör avvaktas innan utskottet tar ställning till frågan om ett eventuellt slopande. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk233, Sk236 och Sk322. Skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland. Gällande bestämmelser m.m. Enligt 42 kap. 1 § IL skall bl.a. ränteinkomster tas upp som intäkt och ränteutgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster dras av som kostnad. Ränteutgifter får dras av även om de inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Det sistnämnda gäller dock inte för begränsat skattskyldiga. En generell avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital gäller således för obegränsat skattskyldiga medan begränsat skattskyldiga endast medges avdrag för ränteutgifter som är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. I ett lagstiftningsärende nyligen angående beskattning av utomlands bosatta prövades bl.a. frågan om att införa en generell rätt till avdrag för ränteutgifter, vilket den bakomliggande utredningen föreslagit. Regeringen ansåg emellertid, med stöd av vissa remissinstanser (bl.a. Länsrätten i Skåne län), att det fanns anledning "att gå försiktigare fram än vad utredningen föreslagit" och lade inte fram något sådant förslag i propositionen. Riksdagen följde också propositionen (prop. 2004/05:19 s. 47, bet. 2004/05:SkU9). När det gäller personer som bor i en egen privatbostadsfastighet i Sverige men arbetar i ett annat land betalar vederbörande normalt fastighetsskatt i Sverige. Vederbörande har då rätt att mot denna fastighetsskatt räkna av en skattereduktion enligt de regler som gäller för underskott i kapital (t.ex. ränteutgifter som inte kunnat kvittas mot inkomst av kapital). Motionen I motion Sk440 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) efterlyses en rätt till skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland. Motionären vill härigenom främja integration och arbetspendling över Öresund. Utskottets ställningstagande Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att frågan om skatteavdrag för bostadslån i ett annat land nyligen prövats i ett lagstiftningsärende men att tanken avvisats. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Skr440. Bostadsrättsföreningar m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om slopad inkomstskatt för bostadsrätter, slopad skillnad mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar samt utökade uppskovsmöjligheter vid bostadsbyte. Jämför reservation 9 (m, kd). Gällande bestämmelser m.m. Vid inkomstbeskattningen har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta bostadsföretag. I IL används uttrycket privatbostadsföretag i stället för äkta bostadsföretag. I IL finns inget särskilt uttryck för en förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar dock kallas ett oäkta bostadsföretag. Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som privatbostadsföretag har Riksskatteverket (numera Skatteverket) i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten skall inrymma minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare. Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna ske i förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärdena menas det aktuella årets bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs. samma hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen. Med hjälp av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad respektive okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas de bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer. Till okvalificerad användning räknas bostadslägenheter som upplåtits med hyresrätt och lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt till juridiska personer.) Den kvalificerade användningen skall då uppgå till minst 60 % för att föreningen skall klassificeras som ett privatbostadsföretag. Uppfylls inte dessa krav är föreningen att betrakta som ett oäkta bostadsföretag. Bedömningen av om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms vara ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela beskattningsåret och vice versa. En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses vara ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter samt eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag, dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader tas med vid inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader, värdeminskning m.m. Fastighetsskatten är avdragsgill endast för oäkta bostadsföretag. Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas andel skall beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning av hyresvärdet sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också vid beskattningen av kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett privatbostadsföretag säljs eller hyrs ut. Riksdagen beslutade hösten 2003 om utökade möjligheter till uppskov med kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte (prop. 2003/04:19, bet. SkU11). De nya reglerna innebär att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag skall kunna vara ersättningsbostad under en viss tid, nämligen under en femårsperiod då fastighetsskatt inte skall betalas på en nybyggd fastighets bostadsdel. Det innebär att om en skattskyldig förvärvar en nybyggd bostadsrättslägenhet i en förening som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag skall föreningen ändå anses som ett privatbostadsföretag vid bedömningen av frågan om förvärvet ger rätt till uppskovsavdrag. Det är inte fråga om en generell utvidgning av begreppet ersättningsbostad utan reglerna tar typiskt sett sikte på bostäder i nybyggda fastigheter som ägs av företag som normalt kan antas komma att uppfylla kraven för att vara ett privatbostadsföretag. Uppskov med kapitalvinsten kan inte medges om man säljer en bostad i ett s.k. oäkta bostadsföretag. Inte heller får den som köper en icke nybyggd bostadsrättslägenhet i ett oäkta bostadsföretag uppskov med beskattningen av kapitalvinsten från sin tidigare bostadsrätt eller småhus. Den senaste behandlingen (bet. 2003/04:SkU22) av motionsyrkanden liknande de nu aktuella resulterade i att dessa avslogs med hänsyn till en tidigare aviserad översyn inom Regeringskansliet av såväl uppskovsfrågan som bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag (prop. 2003/04:19). Motionerna I motion Sk320 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m) anförs att bostadsrättsföreningarna är missgynnade då det gäller beskattningen. I motionen krävs därför att inkomstskatten för bostadsrättsföreningar avskaffas. I motion Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas dels att schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar slopas (yrkande 15), dels att skillnaden mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar tas bort (yrkande 16), dels att uppskovsreglerna görs tillämpliga vid alla köp och försäljningar av lägenheter i oäkta bostadsrättsföreningar (yrkande 17). I motion Bo306 (yrkande 25) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs en total översyn av beskattningen på bostadsrätter. Utskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om följande. Definitionen av ett privatbostadsföretag återfinns i 2 kap. 17 § IL. Enligt denna bestämmelse avses med ett bostadsföretag en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del skall bestå i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget. Denna definition överensstämmer till stora delar med den definition av bostadsförening och bostadsaktiebolag som infördes redan vid kommunalskattelagens (1928:370) tillkomst och som sedermera fördes över till lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. För att förtydliga texten skedde i samband med införandet av IL den modifieringen att ordet "huvudsakligen" byttes mot uttrycket "till klart övervägande del" som enligt vedertagen tolkning innebär 60 % och mer (se prop. 1999/2000:2 del 1, s. 504-505). De särskilda skattereglerna som gäller för privatbostadsföretag innebär som redovisats ovan att den konventionella beskattningen i inkomstslaget näringsverksamhet ersatts av en schablonbeskattning. Reglerna om hur schablonbeskattningen skall gå till finns i 39 kap. 25-27 §§ IL. Schablonen täcker alla fastighetsinkomster och innebär att 3 % av taxeringsvärdet tas upp som inkomst och att kostnader för räntor och, om det är aktuellt, tomträttsavgäld dras av. Om privatbostadsföretaget har andra inkomster, t.ex. av caféverksamhet eller av en motionsanläggning som företaget driver, skall sådana inkomster beskattas enligt vanliga regler. Privatbostadsföretag är skattskyldiga till fastighetsskatt. Bestämmelserna om schablonbeskattning av privatbostadsföretag infördes år 1954. I samband med skattereformen 1990 omprövades schablonbeskattningen, som då var tre procent, och man beslöt att behålla den (prop. 1989/90:110 s. 504, bet. 1989/90:SkU30 s. 95-96). Reglerna har därefter med oförändrat skatteuttag förts över till IL. Reglerna om uppskovsavdrag vid bostadsförsäljning syftar till att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska de beskattningsmässiga hindren mot en flyttning. Reglerna gäller både villor och bostadsrätter. Den bärande principen bakom bestämmelserna om uppskovsavdrag är att innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i ordets egentliga mening. Mot bakgrund av att nybyggda bostadsrättslägenheter inte alltid uppfyllde förutsättningarna för att vara ersättningsbostad genomfördes år 2003 en lagändring som innebar att en nybyggd bostadsrättslägenhet också skulle kunna vara en ersättningsbostad även om bostadsrättsföreningen inte uppfyllde villkoren för att vara ett privatbostadsföretag. Detta skedde genom att även s.k. oäkta bostadsföretag under vissa förutsättningar kom att jämställas med privatbostadsföretag när det gällde frågan om en bostadsrätt kunde vara en ersättningsbostad. I lagstiftningsärendet övervägdes även frågan om en ytterligare utvidgning av uppskovssystemet på så sätt att reglerna skulle kunna tillämpas oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status för att underlätta bostadsbyten i ännu större utsträckning. Utan en översyn av frågan, liksom av bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag, var regeringen inte beredd att lägga fram förslag härom, och utskottet och riksdagen följde propositionen (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Enligt vad utskottet erfarit är det för närvarande inte aktuellt med någon översyn av frågorna inom Regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning har schablonbeskattningssystemet på detta område fungerat tillfredsställande i många år, och utskottet finner ingen anledning att nu överväga någon ändring i detta system. Vad gäller uppskovssystemet anser utskottet att erfarenheterna av den senaste lagändringen bör avvaktas innan nya ändringar övervägs. Dessutom anser utskottet att en viss försiktighet med att ytterligare utvidga uppskovssystemet bör iakttas och att man inte bör göra avkall på principen om att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i ordets egentliga mening. Något behov av en översyn eller regeländring föreligger enligt utskottets mening inte för närvarande. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna är således inte påkallat, och utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motioner. Kooperativ hyresrätt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om inflationsuppräknad medlemsinsats samt en möjlighet att utnyttja uppskovssystemet. Jämför reservation 10 (c). Gällande bestämmelser m.m. Kooperativ hyresrätt är en ny upplåtelseform - en mellanform mellan vanlig hyra och bostadsrätt - som infördes genom lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt som trädde i kraft den 1 mars 2002 (prop. 2001/02:62, bet. 2001/02:BoU5). Hyresvärden är en kooperativ hyresrättsförening - som är ett särskilt slag av ekonomisk förening - och de kooperativa hyresgästerna är medlemmar i föreningen och betalar vanliga medlemsinsatser. Dessutom tar föreningen ut särskilda upplåtelseinsatser i samband med lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyran för lägenheterna. Bostadsutskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om att en uppräkning av insatserna skall kunna ske vid en återbetalning till en avgående medlem. Bostadsutskottet anser att regelsystemet så långt möjligt bör utformas så att det i främsta rummet ger utrymme att hålla hyrorna nere. Senast skedde ett sådant ställningstagande i bostadsutskottets betänkande 2004/05:BoU2. Motionerna I motion Bo235 (yrkande 21) av Maud Olofsson m.fl. (c) efterlyses en möjlighet till uppskov med reavinstskatten vid avyttring av en befintlig bostad och erläggande av insats i en kooperativ hyreslägenhet. Motionärerna begär i sin motion dels en översyn av reglerna kring inflationsuppräknad medlemsinsats, dels uppskovsavdrag när det gäller kooperativ hyresrätt. Även i motion Bo248 (yrkande 3) av Jörgen Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om uppskov med reavinstskatten vid byte från villa till kooperativ hyresrätt. I motion Bo275 (yrkande 3) av Margareta Andersson m.fl. (c) krävs neutralitet vid beskattningen mellan kooperativa hyresrätter och villor. Utskottets ställningstagande Av den ovan lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser m.m. framgår att bostadsutskottet vid flera tillfällen de senaste åren motsatt sig en uppräkning av insatserna vid återbetalning till en avgående medlem eftersom ett sådant system skulle kunna motverka inriktningen att hålla hyrorna nere. I denna fråga är skatteutskottet av samma uppfattning som bostadsutskottet. Det kan således inte uppstå någon vinst som kan bli föremål för uppskov vid byte av en kooperativ hyresrätt. Vad gäller den situationen att en villa eller bostadsrätt byts till en kooperativ hyresrätt skulle det enligt utskottets mening strida mot grunderna för realisationsvinstbeskattningen att införa en rätt till uppskov med beskattningen eftersom förvärvet av en hyresrätt inte utgör något köp i egentlig mening. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna. Uthyrning av bostad Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en rad motioner och motionsyrkanden om skattebefrielse eller nedsatt skatt vid uthyrning av bostad. Jämför reservation 11 (m, fp, kd). Gällande bestämmelser m.m. När en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen skall dras av. Avdragsmöjligheterna är mer begränsade om upplåtelsen gäller någon form av närstående (42 kap. 30-32 §§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512, bet. 1989/90:SkU30). Den senaste behandlingen av yrkanden liknande de nu aktuella resulterade i avslag (bet. 2003/04:SkU20). Motionerna I syfte att öka uthyrningen av bostäder och därigenom förbättra bostadssituationen yrkas i en rad motioner att beskattningen av bostadsuthyrning skall slopas eller i varje fall minskas. I motion N397 (yrkande 5) av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) pekas särskilt på turismens behov. I motionerna Bo310 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Sk458 av Tobias Krantz och Johan Persson (fp) framhålls nödvändigheten att snabbt få fram betydligt fler lagliga hyresrum. Även i motionerna Bo249 (yrkande 8) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) och N239 (yrkande 9) av Stefan Attefall m.fl. (kd) är syftet att dels minska bostadsbristen, dels underlätta bostadsägande för hushåll med låga inkomster. I motion Bo304 (yrkande 1) av Anneli Enochson (kd) pekas särskilt på studenternas bostadsbehov. Utskottets ställningstagande Utskottet vidhåller att de gällande reglerna för uthyrning av privatbostad, som infördes i samband med skattereformen år 1990, har inneburit en övergång till enkla och likformiga regler på detta område. Reglerna får anses täcka såväl kostnader vilka normalt förorsakas av uthyrningen som eventuella utgifter för reparation och underhåll vilka uppkommit under uthyrningstiden. Enligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för uthyrning av del av bostad riskera att medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och dessutom innebära ett inkomstbortfall. Vad särskilt gäller studentbostäder har utskottet i sitt betänkande föregående år (bet. 2003/04:SkU20) redovisat en rad åtgärder som vidtagits för att minska hyreskostnaden och öka utbudet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner. Förmögenhetsskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår samtliga motioner och motionsyrkanden om slopad förmögenhetsskatt eller slopad sambeskattning av förmögenhet. Utskottet avstyrker också några motionsyrkanden om vissa inskränkningar i förmögenhetsskatten. Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 2 (v). Gällande bestämmelser m.m. Förmögenhetsskatten uppgår till 1,5 % av den skattepliktiga förmögenheten. Fribeloppet är för enskilda fysiska personer 1,5 miljoner kronor och för sambeskattade par 3 miljoner kronor. Sambeskattade föräldrar respektive ensamföräldrar skall dessutom sambeskattas med sina hemmavarande barn under 18 år. I en särskild begränsningsregel för förmögenhetsskatt har det föreskrivits att en person som betalar fastighetsskatt - eller en med en sådan person sambeskattad person - och som har medgivits skattereduktion för fastighetsskatten också kan medges skattereduktion för förmögenhetsskatt på den del av förmögenheten som hänför sig till bostadsfastigheten. Vidare finns det bestämmelser om begränsning av uttaget av statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt om det överstiger visst spärrbelopp (se inledningen till detta betänkande). Statens inkomster av förmögenhetsskatt beräknades i budgetbeslutet för år 2005 till drygt 4,9 miljarder kronor (se prop. 2004/05:1, finansplanen, bilaga 1, s. 23). I Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? föreslogs ett slopande av förmögenhetsskatten (finansierat genom en höjning av avkastningsskatten på pensionsförsäkringar). Egendomsskattekommitténs förslag i SOU 2004:36 till förändringar i förmögenhetsskatten har redovisats i inledningen till detta betänkande. I ett särskilt yttrande till Egendomsskattekommitténs förslag kritiserade Skatteverkets representanter i kommittén förmögenhetsskatten och framför allt sambeskattningen. Om sambeskattningen mellan makar och sambor slopades borde enligt deras mening även sambeskattningen mellan föräldrar och barn tas bort. I den senaste budgetpropositionen (prop. 2004/05:1, finansplanen, s. 209-210) anförde regeringen att förändringarna av förmögenhetsskatten även i fortsättningen borde inriktas på att höja fribeloppen. Vidare borde undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier slopas och i stället ett tak för uttag av förmögenhetsskatt införas. I riksdagens budgetbeslut avslogs ett antal motionsförslag om avskaffad förmögenhetsskatt m.m. (bet. 2004/05:FiU1). Den senaste behandlingen i skatteutskottet av motioner liknande de nu aktuella resulterade också i avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22). Motionerna I en rad motioner av representanter från de borgerliga partierna aktualiseras ett slopande eller en minskning av förmögenhetsskatten eller i varje fall ett borttagande av sambeskattningen. I linje härmed yrkas i motion Sk453 (yrkande 18) av Lennart Hedquist m.fl. (m) på ett beslut om avskaffande av förmögenhetsskatten till år 2006 och i motion Sk394 av Anne-Marie Pålsson (m) ett tillkännagivande om att förmögenhetsskatten bör avskaffas. I motion L370 (yrkande 3) av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs att sambeskattningen vid förmögenhetsbeskattningen elimineras, liksom skillnaderna i pensionssystemet mellan gifta och samboende respektive ensamstående. Även i motionerna Sk429 av Mikael Oskarsson (kd) och So600 (yrkande 2) av Mikael Oskarsson och Dan Kihlström (kd) begärs ett slopande av respektive en översyn av sambeskattningen. I syfte att minska bostadskostnaderna föreslås i motion Sk288 (yrkande 2) av Kerstin Lundgren (c) att fastighet inte skall ingå i underlaget för förmögenhetsskatt. I motion Sk388 av Marie Engström m.fl. (v) begärs en översyn av SFL så att - som i fallet med s.k. trisslottsvinster som betalas ut genom kommande utbetalningar - detta slags fordringar inte automatiskt medför förmögenhetsskatt. Utskottets ställningstagande Utskottet vill betona att förmögenhetsskatten fyller en viktig fördelningspolitisk funktion. Från statsfinansiell synpunkt är de inkomster staten har av förmögenhetsskatten, i år beräknade till drygt 4,9 miljarder kronor, också av betydelse. Av redogörelsen ovan framgår att regeringen är inriktad på att fortlöpande ompröva förmögenhetsskattens utformning med hänsyn till bl.a. olika ekonomiska förhållanden i samhället. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen pekat på vissa problem i samband med förmögenhetsskatten och framhållit behovet av förändringar som syftar till att öka likformigheten och minska orättvisorna i beskattningen. Av propositionen framgår att regeringen här främst syftar på undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier. Regeringen har i nämnda budgetproposition också angett vilka principer som förändringarna av förmögenhetsskatten närmast bör inriktas på, nämligen höjda fribelopp, slopat undantag från skatteplikt för huvuddelägares aktier samt införande av ett tak för uttag av förmögenhetsskatt. Genom budgetbeslutet höjdes också fribeloppet vid beräkningen av beskattningsbar förmögenhet för sambeskattade par från 2 miljoner kronor till 3 miljoner kronor. Det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par kom därvid att motsvara två fribelopp för ensamstående. Därigenom uppnåddes större neutralitet mellan å ena sidan gifta och sambor med gemensamma barn som sambeskattas och å andra sidan sambor utan gemensamma barn som har var sitt fribelopp. Budgetpropositionen har antagits av riksdagen, och det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att nu ändra på inriktningen av reformarbetet med avseende på förmögenhetsskatten och än mindre att överväga ett avskaffande av förmögenhetsskatten. Utskottet kan och vill naturligtvis inte utesluta att det kan uppkomma andra komplikationer med förmögenhetsskatten som kan kräva mer eller mindre långtgående förändringar i framtiden, t.ex. på grund av förekomsten av olika kapitalplaceringar som av tvingande EG-rättsliga skäl gjorts skattefria. Utskottet tänker bl.a. på det under senare tid tilltagande utbudet av förmögenhetsskattefria kapitalförsäkringar vilka marknadsförs som s.k. kapitalpensioner med framhävande av skattefriheten. Vad gäller frågan om förmögenhetsskatt på lotterivinst som tillställs vinnaren i form av framtida utbetalningar har utskottet erfarit att ett mål om en sådan fråga för närvarande ligger för prövning i Regeringsrätten. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner om förmögenhetsskatten. Den speciella frågan i motion L370 yrkande 3 delvis (kd) om likställighet mellan gifta och ogifta pensionärer har under hösten behandlats av socialförsäkringsutskottet som med hänvisning till fempartiöverenskommelsen om pensionssystemet avstyrkt ändringar liknande dem som nu föreslås i motion L370. Skatteutskottet har samma uppfattning som socialförsäkringsutskottet och avstyrker motion L370 även i denna del.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk453 yrkande 23 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446 yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20. Ställningstagande Moderata samlingspartiet har i många år arbetat för ett avskaffande av fastighetsskatten och återkommande lagt fram förslag om stegvisa sänkningar. En sådan inriktning kom till uttryck senast i partiets reservation till finansutskottets budgetbetänkande i höstas (bet. 2004/05:FiU1 s. 295). Vi vidhåller vår kritik av denna skatt som enligt vår mening strider mot likviditetsprincipen och drabbar godtyckligt och orättvist beroende på hur fastighetspriserna utvecklas i en aktuell region. Därutöver har den en segregerande effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden. Fastighetsbeskattningen upplevs inte som rimlig och rättvis av medborgarna och därför är det enligt vår mening helt nödvändigt att en planmässig avveckling påbörjas, som föreslås i motion Sk453 (m). Då det inte är möjligt att av statsfinansiella skäl omedelbart avveckla den är det viktigt att utforma en robust och enkel modell för denna successiva avveckling. Som de första stegen i denna anser vi att fastighetsskattesatsen bör sänkas för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet år 2006 och ytterligare 0,1 procentenhet år 2007 och för småhus med 0,1 procentenhet år 2007. För att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna av taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva kustområden vill vi också införa ett tak för fastighetsskatteuttaget. Skattetaket bör utgöras av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvadratmeter värdeyta adderat med 2 kr per kvadratmeter tomt. Regeln i kombination med den begränsningsregel som finns i dag gör att skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna av fastighetsägare. Takregeln gör den nyligen införda dämpningsregeln onödig. Vi yrkar att riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med vad vi nu anfört och tillstyrker därmed motion Sk453 (m) i denna del. Övriga nu behandlade motioner och motionsyrkanden får därmed anses mer eller mindre tillgodosedda. 2. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (fp) av Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo310 yrkande 20 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446 yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6 och 2004/05:Bo306 yrkande 11. Ställningstagande Det grundläggande felet med fastighetsskatten är och förblir att det saknas samband mellan betalningsförmåga och debitering och att den därigenom strider mot principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsregler i form av dämpningsregler, begränsningsregler och särskilda undantag vid nybyggnation, som införts för att i någon mån mildra skattens effekter på de särskilt hårt drabbade, måste givetvis vara kvar så länge skatten har sin nuvarande utformning. Vi tror emellertid att dessa undantag kommer att kunna avvecklas om Folkpartiets bostadspolitik genomförs. I enlighet härmed anser vi att en sänkning av fastighetsskatten hade bort inledas omgående. På sikt bör fastighetsskatten avskaffas helt. Det betyder att vi stöder Folkpartiets förslag i motion Bo310 att skatteprocenten för 2005 bör sänkas från dagens 1,0 % till 0,8 % på småhus och från 0,5 % till 0,4 % flerbostadshus. Det innebär att själva procentsatsen sänks med 20 % i alla boendeformerna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att vi tillstyrker motion Bo310 (fp) i denna del och finner övriga motioner och motionsyrkanden mer eller mindre tillgodosedda. 3. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (kd) av Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446 yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20. Ställningstagande Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter bärkraft. För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot mot äganderätten. Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som på vissa håll stiger kraftigt, höjs inte bara fastighetsskatten utan också förmögenhetsskatten. I stället för att reformera systemet införs ad hoc-regler, typ begränsningsregler och dämpningsregler, för att hålla tillbaka de värsta effekterna av fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. Dessa särregler leder till ökad byråkrati och till att Skatteverket tvingas hålla på med en omständlig värdering av människors hem på bekostnad av betydligt viktigare kontrollarbete och annat samhällsnyttigt arbete. Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och bostadsrättsföreningar) samt kommersiella lokaler och industrienheter. I stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus eller per bostadsrättslägenhet samt en avgift per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Ett starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift är att en sådan ger kommunerna ett incitament till en utveckling av infrastrukturen, ett offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala näringslivet och nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar några kommunala intäkter i dagens system. Utskottet kunde i höstas genom ett studiebesök i Strömstads kommun få en inblick i hur problem av det här slaget drabbar kommuner med många delårsboende. Vidare anser jag att kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån, 30 %. Genom dessa förslag kommer skatteuttaget att förskjutas från beskattning av själva boendet till ett tillfälle när husägaren verkligen har tillgång till likvida medel. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att jag tillstyrker motion Sk470 (kd) i denna del och finner övriga motioner och motionsyrkanden mer eller mindre tillgodosedda. 4. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20. Ställningstagande Eftersom fastighetsskatten är en beskattning på en icke-monetär avkastning - och en skatt som inte är direkt kopplad till den enskilda skattebetalarens bärkraft - är det av vikt att systemet är utformat på ett sätt som gör att skatten uppfattas som rimlig. Det nuvarande systemet leder till hög beskattning, framför allt när både fastighets- och förmögenhetsskatt samverkar. Centerpartiet har i anslutning till riksdagens beslut om budgeten för 2005 återkommit till sitt förslag om att fastighetsskatten bör både sänkas och reformeras. Utgångspunkten är att reducera den löpande beskattningen, och huvudpunkterna av detta förslag är sänkt uttagsprocent och ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr. Finansieringen sker med höjd kapitalvinstbeskattning, minskat uppskovsavdrag och höjd stämpelskatt. Detta förslag vidhålls och jag anser att riksdagen med ett uttalande bör ge detta till känna för regeringen. Jag tillstyrker följaktligen motion Sk446 (c) i denna del. Övriga motioner och motionsyrkanden finner jag härigenom mer eller mindre tillgodosedda. 5. Beräkningsgrund för fastighetsskatt, punkt 2 - motiveringen (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Ställningstagande Vi håller med motionärerna bakom motion Sk446 att det behövs en takregel för fastighetsskatteuttaget, men vi anser att en sådan takregel bör utformas i enlighet med vad som redovisats i reservation 1. Med hänvisning härtill får enligt vår uppfattning motion Sk446 anses tillgodosedd i denna del. Övriga nu behandlade motioner avstyrker vi. 6. Beräkningsgrund för fastighetsskatt, punkt 2 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beräkningsgrund för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna 2004/05:Sk336 och 2004/05:Bo240 yrkande 7. Ställningstagande Inriktningen av Centerpartiets förslag att människor skall få lägre boendekostnader och att det skall skapas neutralitet mellan olika boendeformer är enligt min mening sund och riktig. Jag ansluter mig därför också till Centerpartiets uppfattning att en rad åtgärder måste vidtas för att fastighetsskatten skall bli mindre betungande och mer rättvis. Det behövs en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet. Dagens system för beräkning av taxeringsvärden som baseras på ett genomsnittligt värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden leder ofta till för höga taxeringsvärden eftersom sådana köpeskillingar som är låga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet rensas bort. Situationen blir inte bättre av att Skatteverket i brist på egen kompetens ofta lägger ut fastighetstaxeringsverksamheten till företag. I stället bör - som föreslås i motion Sk446 (c) - marknadsvärdena beräknas med hjälp av ett medianvärdesystem, där extremt höga eller låga köpeskillingar inte påverkar medianvärdet. Om en fastighet i ett värdeområde säljs till ett icke representativt belopp kommer medianvärdet att förändras mycket marginellt. Dessutom bör taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende skiljas åt. Riksdagen bör i enlighet med vad som föreslås i den nämnda motionen begära en utredning på det berörda området. En annan åtgärd som bör vidtas omgående är att sätta ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får högt taxeringsvärde och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet. Detta bör riksdagen begära förslag om. Med det anförda tillstyrker jag motion Sk446 i berörda delar. 7. Miljöinvesteringar m.m., punkt 3 (fp, kd) av Anna Grönlund Krantz (fp), Gunnar Andrén (fp) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om miljöinvesteringar m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk224, 2004/05:Sk228 yrkande 2, 2004/05:Sk229, 2004/05:Sk357, 2004/05:Sk454 yrkande 16, 2004/05:N347 yrkande 2, 2004/05:N410 yrkande 12, 2004/05:Bo308 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 21. Ställningstagande De nuvarande reglerna för fastighetstaxering och fastighetsbeskattning innebär att miljöinvesteringar och energibesparingsåtgärder, som ökar en fastighets marknadsvärde, också höjer taxeringsvärdet, vilket i sin tur leder till höjd fastighetsskatt. Det faller av sig självt att en sådan ordning inte är bra för miljön. Installation av elbesparande värmepumpar, bergvärme, treglasfönster och övriga alternativa uppvärmningssystem bör inte föranleda höjd beskattning. Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna göra ett tillkännagivande härom till regeringen. 8. Vindkraftverk, punkt 5 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vindkraftverk. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk248. Ställningstagande Vindkraftverken klassas i dag som fastighetsskattepliktiga elproduktionsanläggningar. Det är enligt min mening mer rimligt att i stället se vindkraften som ett inventarium som därmed inte belastas med fastighetsskatt. Härigenom åstadkoms en positiv stimulans för de många människor som är villiga att satsa på småskalig vindkraftsutbyggnad men som har problem med att få ekonomin att gå ihop. Åtgärden skulle således bidra till en av alla önskad energiomställning och ett miljömässigt och långsiktigt mer hållbart samhälle. Regeringen bör ta fasta på vad som föreslagits i Egendomsskattekommitténs betänkande SOU 2004:36 och i motion Sk248 (c) och lägga fram förslag om att fastighetsskatten på vindkraftverk skall slopas. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande härom till regeringen. Med det anförda tillstyrker jag motion Sk248. 9. Bostadsrättsföreningar m.m., punkt 10 (m, kd) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om bostadsrättsföreningar m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk320, 2004/05:Bo301 yrkandena 15-17 och 2004/05:Bo306 yrkande 25. Ställningstagande Vi vill till att börja med erinra om följande. Hösten 2003 utlovade regeringen i en proposition en översyn av bestämmelserna om uppskovsavdrag och beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag (prop. 2003/04:19 s. 56). Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet under våren 2004 bl.a. ett antal motioner liknande de nu aktuella (bet. 2003/04:SkU22 s. 17). Någon översyn har oss veterligt inte igångsatts och än mindre redovisats för riksdagen men, detta till trots, lämnar nu Regeringskansliet beskedet att en översyn av de berörda frågorna inte är aktuell. Vi finner förfarandet anmärkningsvärt. I sak vill vi vidare anföra följande. Enligt vår mening är det orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening riskerar att betraktas som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en bostadsrättslägenhet i föreningens fastighet till en kommun eller ett landsting eller om den hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller ett landsting skall kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna. Dagens system för gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag måste ändras. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar som rättar till nuvarande missförhållanden för bostadsföreningar som i sin kommun bidrar till bra lösningar för kommunal service. Därigenom ökar också stabiliteten och förutsebarheten för de boende. I anslutning härtill bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär att den som bor i ett oäkta bostadsföretag skall, på samma sätt som den som bor i ett privatbostadsföretag (s.k. äkta bostadsföretag), kunna medges uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid bostadsbyte om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Vidare anser vi att den dubbla beskattningen av privatbostadsföretag i form av kombinerad fastighetsskatt och schablonbeskattning bör upphöra. Den dubbla beskattningen har blivit alltmer kännbar i takt med stigande taxeringsvärden och slår särskilt hårt mot skuldfria bostadsrättsföreningar och föreningar med låg skuldsättning. Schablonintäktsbeskattningen bör därför avskaffas med förtur. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att vi tillstyrker den aktuella motionen och de berörda motionsyrkandena i denna del. 10. Kooperativ hyresrätt, punkt 11 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kooperativ hyresrätt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 21 och 2004/05:Bo248 yrkande 3 och bifaller delvis motion 2004/05:Bo275 yrkande 3. Ställningstagande Jag anser i likhet med reservanterna till bostadsutskottets betänkande 2004/05:BoU2 såvitt gäller motsvarande fråga (m och c) att medlemsinsatserna av medlemmarna i en kooperativ hyresrättsförening måste kunna räknas upp - eller åtminstone inflationssäkras - vid en återbetalning. Individernas behov av trygghet för sin kapitalplacering i inflationstider kräver en sådan ordning. De nämnda reservanterna påpekar helt riktigt att ett flertal remissinstanser som hördes om förslaget till den lag som nu gäller, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket och Sveriges advokatsamfund, ansåg att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning borde vara tillåtna. Vad gäller frågan om uppskovsavdrag medges enligt gällande regler inte något sådant avdrag vid byte från villa eller bostadsrätt till kooperativ hyresrätt. Detta avdragsförbud strider mot principen om neutralitet i beskattningen, gör det mindre intressant att byta från villa eller bostadsrätt till kooperativ hyresrätt och försvårar därför på sikt uppkomsten av nya kooperativa hyresrätter. Tillgodoses önskemålet om införande av en möjlighet att räkna upp medlemsinsatsen - och om en sådan uppräkning skall beskattas - kan det bli aktuellt att utvidga uppskovssystemet till att omfatta även sådana uppräkningar om villkoren i övrigt är uppfyllda. Vi föreslår att riksdagen riktar ett uttalande av denna innebörd till regeringen. Därigenom tillstyrker vi motionerna Bo235 i denna del och Bo248 i denna del och anser motion Bo275 i denna del tillgodosedd. 11. Uthyrning av bostad, punkt 12 (m, fp, kd) av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uthyrning av bostad. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk458, 2004/05:N239 yrkande 9, 2004/05:N397 yrkande 5, 2004/05:Bo249 yrkande 8, 2004/05:Bo304 yrkande 1 och 2004/05:Bo310 yrkande 12. Ställningstagande Vi har tidigare påpekat att studenternas bostadssituation är kritisk. Bristen på bostäder på de större universitetsorterna som Stockholm, Uppsala och Lund är alltjämt så extrem att många studenter undviker dessa städer. Bostadssituationen för de studerande är sådan att de inte kan vänta på att nya bostäder skall byggas. Ett sätt att snabbt få fram bostäder till landets bostadslösa studenter är att göra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera rum i sin privata bostad. Inte minst skulle många villaägare kunna erbjuda uthyrningsrum. Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är dock ett hinder för detta, och många drar sig därför för att ta det extra besvär det innebär att hyra ut. I en del fall torde ändå rumsuthyrning äga rum, men i så fall "svart", dvs. utan att inkomsten deklareras. Med en skattelagstiftning som tillåter rumsuthyrning utan skatt eller med starkt nedsatt skatt skulle säkert många innehavare av större lägenheter eller villor finna det intressant att hyra ut delar av bostaden till behövande. Gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder bör därför höjas. En sådan åtgärd skulle omgående skapa tusentals hyresmöjligheter för studenter och andra människor som vill bo centralt, t.ex. människor som flyttar till en storstad för att arbeta eller som invandrar hit från andra länder. Vi föreslår att riksdagen med anledning av de nu berörda motionerna gör ett uttalande men denna innebörd. 12. Förmögenhetsskatt, punkt 13 (m, fp, kd, c) av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk288 yrkande 2, 2004/05:Sk338, 2004/05:Sk394, 2004/05:Sk429, 2004/05:Sk453 yrkande 18, 2004/05:L370 yrkande 3 och 2004/05:So600 yrkande 2. Ställningstagande Vi har sedan en lång tid tillbaka framfört krav på att inleda en avveckling av förmögenhetsskatten. Avskaffad förmögenhetsskatt är också en av de skatteförändringar som näringslivets organisationer prioriterar högst på skatteområdet. Skälen för att slopa förmögenhetsskatten är flera. Förmögenhetsskatten är skadlig för svensk ekonomi och tillväxtkraft. Den förhindrar tillkomsten av nya jobb, minskar sparandet och försämrar villkoren för investeringar. Förmögenhetsskatten är en orättvis pålaga som drabbar många egnahemsägare men paradoxalt nog inte landets rikaste personer. Den inbjuder till skatteundandragande genom de många kringgåendemöjligheter och kryphål som finns. Genom nyligen genomförd lagstiftning har det t.o.m. öppnats ytterligare möjligheter för somliga att planera bort förmögenhetsskatt. Vi tänker bl.a. på slopandet av arvs- och gåvoskatten (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:25) och slopad förmögenhetsskatt för vissa kapitalförsäkringar (prop. 2004/05:31, bet. 2004/05:SkU14). Statens inkomster av förmögenhetsskatten beräknades i budgeten för år 2005 till drygt 4,9 miljarder kronor. Beloppet är inte större än att en finansiering av kostnaden för en avveckling är överkomlig. Olika utredningsinstanser har också under senare tid lagt fram förslag till finansiering som är värda att överväga. Vi vill erinra om att förmögenhetsskatten föreslogs slopad redan i Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? I Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter riktar Skatteverkets sakkunniga i kommittén skarp kritik mot förmögenhetsskatten som enligt deras mening "bör slopas helt eftersom föreslagna lösningar är otillräckliga för att komma till rätta med de snedvridningar och andra stötande effekter som dagens förmögenhetslagstiftning ger upphov till". I en nyligen avlämnad utredningspromemoria om den framtida utformningen av de s.k. 3:12-reglerna Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention, legitimitet föreslår chefekonomen Per-Olof Edin, generaldirektören Ingemar Hansson och professorn Sven-Olof Lodin, som fått i uppdrag av den tidigare finansministern att se över 3.12-reglerna, bl.a. att förmögenhetsskatten avskaffas och att åtgärden finansieras inom företags- och företagsägarsektorn. Trots dessa väl underbyggda förslag av flera utomordentligt kompetenta instanser på olika håll har regeringen inte tagit några som helst initiativ för att avskaffa förmögenhetsbeskattningen. Tvärtom har regeringen vid remissbehandlingen av den nyss nämnda utredningspromemorian om 3:12-reglerna uttryckligen undantagit förslaget om avskaffad förmögenhetsskatt från remissbehandlingen. Endast ett fåtal länder inom EU har numera kvar någon förmögenhetsskatt, och i inget av de nya medlemsländerna finns det förmögenhetsskatt. Länder som har kvar förmögenhetsskatten har ett betydligt mindre skatteuttag på normala förmögenheter än Sverige. I Finland har förmögenhetsskatten avskaffats från den 1 januari 2005, och i Island har det aviserats ett avskaffande. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD framhåller i sin senaste Sverigerapport att förmögenhetsskatten i Sverige avskräcker hushållen från att spara på annat sätt än i institutionaliserade former, som t.ex. olika pensionssystem, och gör det mer attraktivt att av skatteskäl flytta tillgångarna utomlands. Ett särskilt stötande inslag i förmögenhetsbeskattningen är sambeskattningen som i kombination med de nya fribeloppsreglerna kan få absurda konsekvenser. Som exempel kan nämnas det fallet att en person som är gift och som är huvudsaklig familjeförsörjare avlider. Trots bortfall av större delen av familjeinkomsten tappar den efterlevande maken 1,5 miljoner kronor i fribelopp vid beräkningen av den beskattningsbara förmögenheten. När det gäller sambeskattningen av föräldrars och barns förmögenheter kan resultatet också bli groteskt, med hänsyn bl.a. till att familjemönstret i vår tid är skiftande och föränderligt. Skatteverkets sakkunniga har i betänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter gett flera exempel på hur absurt reglerna om sambeskattning mellan föräldrar och barn kan slå om familjeförhållandena är en smula komplicerade, som de ofta är i dag. Sammanfattningsvis vill vi betona att Sverige är ett av det fåtal länder som fortfarande har kvar förmögenhetsskatt. När det gäller att ta ut förmögenhetsskatt på så begränsade tillgångar som sker i Sverige är landet unikt. Förmögenhetsskatten utgör ett hinder för tillväxt och är en starkt bidragande orsak till kapitalflykt. Den drabbar i många fall så att säga "fel" personer i förmögenhetssammanhang och inte de verkligt rika. De fyrkantiga sambeskattningsreglerna kan i enskilda fall få absurda och mycket stötande konsekvenser. Auktoritativa utredare från olika håll har funnit att skatten bör slopas. Skatteverket upplever administrationen och de många kringgåendemöjligheterna och kryphålen i förmögenhetsskatten som problem och ser helst att skatten försvinner. Finansieringsfrågan vid en avveckling utgör inget hinder. Av dessa och andra nu berörda skäl bör förmögenhetsskatten tas bort. Vi föreslår att riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna riktar ett tillkännagivande härom till regeringen. Särskilda yttranden 1. Byggnader för äldreboende, punkt 7 (v) Marie Engström (v) anför: Jag delar den uppfattning som förs fram i motion Sk278 (v) att det råder en besvärande oklarhet om hur vissa byggnader som används för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus, skall klassificeras vid fastighetstaxeringen. Eftersom det finns mål med anknytning till frågan hur byggnader för äldreboende skall taxeras som väntar på avgörande i Regeringsrätten anser jag att ett ställningstagande till frågan om ett sådant tillkännagivande som begärs i motionen bör anstå till dess att ett sådant avgörande föreligger och rättsläget klarnat. Jag avstår därför från att ställa något yrkande just nu. 2. Förmögenhetsskatt, punkt 13 (v) Marie Engström (v) anför: Främst av fördelningspolitiska skäl anser jag att förmögenhetsskatten bör finnas kvar. Som framhålls i motion Sk338 (v) är emellertid utformningen av förmögenhetsskatten på någon punkt behäftad med vissa brister som bör rättas till. En sådan ofullkomlighet är, enligt en dom i Kammarrätten, att förmögenhetsskatt kan behöva betalas för vissa lotterivinster där vinsten utgår med en viss summa varje månad i ett antal år framöver. Jag för min del menar att förmögenhetsskatt skall betalas endast för pengar och tillgångar som man direkt förfogar över. Eftersom domen, enligt vad jag erfarit, överklagats och väntar på avgörande i Regeringsrätten anser jag emellertid att ett ställningstagande till frågan huruvida ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionen skall riktas till regeringen bör anstå till dess att Regeringsrättens avgörande föreligger och rättsläget klarnat. För dagen avstår jag från att ställa något yrkande.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:Sk221 av Torsten Lindström (kd): Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ändring av beskattning av tomträtter i enlighet med de intentioner som anförs i motionen. 2004/05:Sk224 av Torsten Lindström (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av de skattemässiga effekterna vid miljöinvesteringar i privatpersoners fastigheter. 2004/05:Sk228 av Rigmor Stenmark (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av taxeringsförfarandet. 2004/05:Sk229 av Magdalena Andersson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning vid miljöbesparande åtgärder. 2004/05:Sk233 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa skatten på utländska bostäder. 2004/05:Sk236 av Henrik Westman (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att svensk fastighetsskatt avskaffas på fastigheter i utlandet. 2004/05:Sk244 av Stefan Hagfeldt (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas. 2004/05:Sk248 av Johan Linander (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av fastighetsskatten på vindkraftverk. 2004/05:Sk253 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om boendeskatter. 2004/05:Sk261 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig tillverkningsindustri gällande fastighetsskatten. 2004/05:Sk278 av Marie Engström m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om vårdbyggnader. 2004/05:Sk286 av Inger René och Kent Olsson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra och avveckla fastighetsskatten. 2004/05:Sk288 av Kerstin Lundgren (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten. 2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag om att fastighet ej skall vara beskattningsbart objekt för förmögenhetsbeskattning så att regeln kan tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt 2004 års taxering i enlighet med vad i motionen anförs. 2004/05:Sk320 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomstskatten för bostadsrättsföreningar skall avskaffas. 2004/05:Sk322 av Kenneth Lantz (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda borttagande av fastighetsskatt på fastigheter i utlandet. 2004/05:Sk323 av Kenneth Lantz (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillämpning av reglerna för vad som skall gälla för specialbyggnad vid fastighetstaxering. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av möjligheten till fortsatt befrielse från fastighetsskatt för äldreboende. 2004/05:Sk335 av Mona Jönsson (mp): Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter en utredning om kommunal fastighetsskatt i enlighet med motionens intentioner. 2004/05:Sk336 av Barbro Feltzing (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om en ändrad grund för fastighetsskatt. 2004/05:Sk338 av Marie Engström m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatt på vinst på s.k. trisslotter 2004/05:Sk357 av Runar Patriksson (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte låta taxeringsvärden höjas vid installation av bergvärme i fastigheter. 2004/05:Sk362 av Kenneth Lantz (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över hur beskattningen av lokaler i näringsverksamhet skall se ut i framtiden. 2004/05:Sk392 av Anne-Marie Pålsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsskattens avveckling. 2004/05:Sk394 av Anne-Marie Pålsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förmögenhetsskattens avskaffande. 2004/05:Sk429 av Mikael Oscarsson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av reglerna för förmögenhetsbeskattning så att de inte längre diskriminerar gifta par. 2004/05:Sk440 av Ulf Nilsson m.fl. (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland. 2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det nuvarande taxeringssystemets rättssäkerhet. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den effekt kombinationen av fastighets- och förmögenhetsskatter ger på samhällsekonomin. 3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda ett nytt system för fastighetstaxering i enlighet med vad som i motionen anförs. 2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 18. Riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2006. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett planmässigt avskaffande av fastighetsskatten skall ske. 25. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskattesatsen för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet 2006 och ytterligare 0,1 procentenhet 2007. 26. Riksdagen beslutar sänka fastighetskatten för småhus och fritidshus med 0,1 procentenhet 2007. 2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att energibesparande investeringar inte skall höja en fastighets taxeringsvärde. 2004/05:Sk458 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (båda fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefrihet för uthyrning av del av bostad. 2004/05:Sk459 av Torkild Strandberg (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med fastighetsskatt för tomträttshavaren. 2004/05:Sk470 av Per Landgren m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en kommunal avgift för fastigheter. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja reavinstskatten vid försäljning av bostäder. 2004/05:L370 av Göran Hägglund m.fl. (kd): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man vid utformningen av regler om skatter och sociala förmåner skall undvika att ge reglerna ett sådant innehåll att människor förlorar ekonomisk på att gifta sig eller vinner ekonomiskt på att skilja sig. 2004/05:So600 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över vilka regler som missgynnar familjer och äktenskap. 2004/05:So601 av Helena Höij m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsskatt för olika former av äldreboende. 2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om höjd gräns för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder. 2004/05:N347 av Ingegerd Saarinen (mp): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att statligt stöd till installation av värmepumpar ej skall utgå. 2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stugskatt. 2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt. 2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c): 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av reglerna kring kooperativ hyresrätt och uppskovsavdrag bör genomföras. 2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beskattning av boendeform i stället för efter hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande. 2004/05:Bo248 av Jörgen Johansson (c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppskovsrätt medges för berörda vid erläggandet av medlemsinsats för kooperativ hyresrätt. 2004/05:Bo249 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd): 8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till lagstiftning om skattebefrielse för uthyrning av del av bostad som ej överstiger 50 % av bostadsytan. 2004/05:Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att neutralitet skall råda vid beskattning av kooperativa hyresrätter. 2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en avveckling av fastighetsskatten inleds. 15. Riksdagen beslutar att avskaffa systemet med schablonintäkt för bostadsrättsföreningar och därmed även skatt på schablonintäkt. 16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar i enlighet med vad som anförs i motionen. 17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av reglerna för reavinstbeskattning och uppskovsreglerna vid reavinst när det gäller oäkta bostadsföretag i enlighet med vad som anförs i motionen. 2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av skattebefrielse för uthyrning till studenter i privatvilla eller lägenhet. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa fastighetsskatten. 2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en total översyn av beskattningen av bostadsrätter. 2004/05:Bo308 av Lars Tysklind m.fl. (fp): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en höjning av taxeringsvärdet på grund av energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt. 2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefrihet för den som hyr ut rum i privatbostäder. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av fastighetsskatten. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöförbättrande åtgärder inte skall bestraffas med ökad skatt.