Allmänna motioner om F-skatt, m.m.
Betänkande 2004/05:SKU35
Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU35
Allmänna motioner om F-skatt, m.m.
Sammanfattning I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motioner från allmänna motionstiden 2004 om ändringar i F-skattesystemet. I någon motion tas problemet med F-skattsedlar till personer som säljer sitt arbete långt under gällande kollektivavtal upp, men de flesta motionerna går ut på att åstadkomma lättnader i reglerna om tilldelning av F-skattsedel. Vidare berörs i någon motion frågan om prostitution skall betraktas som näringsverksamhet i F-skattehänseende. Utskottet avstyrker även några andra motioner som likaledes är väckta under allmänna motionstiden 2004 och i vilka frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av mervärdesskatt behandlas. Det gäller frågor om rätt till årsredovisning för näringsidkare med enmiljonkronorsomsättning, senareläggning av inbetalningstidpunkten av mervärdesskatt i skattekontosystemet, redovisning av euro samt återbetalning av mervärdesskatt i vissa fall när en högre rättslig instans funnit att en affärshändelse, där mervärdesskatt tagits ut, i själva verket varit icke skattepliktig. Till betänkandet har lämnats två reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. F-skattsedel Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk272 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk316, 2004/05:Sk331, 2004/05:Sk344, 2004/05:Sk375, 2004/05:Sk389, 2004/05:Sk439, 2004/05:Sk443 yrkande 1, 2004/05:Sk450 yrkande 11, 2004/05:N391 yrkande 3, 2004/05:N402 yrkande 5 och 2004/05:A353 yrkande 4. Reservation 1 (m, fp, c) 2. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av mervärdesskatt Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk202, 2004/05:Sk309, 2004/05:Sk317, 2004/05:Sk373 och 2004/05:Sk398. Reservation 2 (m, fp, c) Stockholm den 31 maj 2005 På skatteutskottets vägnar Susanne Eberstein Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Peter Rådberg (mp).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I betänkandet behandlas ett antal motioner från 2004 om bl.a. F-skatt och redovisning av mervärdesskatt. Många av de frågor som aktualiseras i motionerna har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004 (betänkandena 2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner avstyrkts och som riksdagen sedan följt). En central lagstiftning, som utskottet återkommande refererar till i detta betänkande, är skattebetalningslagen (1997:483) (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23). Utskottet använder genomgående förkortningen SBL. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden F-skattsedel Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår alla motioner om ändringar i reglerna om tilldelning och innehav av F-skattsedel, bl.a. med hänsyn till att Skatteverket lagt fram ett förslag om utvärdering av F-skattereformen som regeringen ännu inte tagit ställning till. Jämför reservation 1 (m, fp, c). Gällande bestämmelser Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Reglerna är desamma oavsett om sökanden bor eller har sin skatterättsliga hemvist i Sverige eller utomlands. Näringsverksamhet kan bedrivas av fysisk person (enskild firma) eller av juridisk person (aktiebolag, handelsbolag). För att det skall vara näringsverksamhet skall tre villkor vara uppfyllda, nämligen självständighet, vinstsyfte och varaktighet (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det såvitt gäller fysisk person i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. Förutom kravet på näringsverksamhet får sökanden inte heller ha skatteskulder i Sverige eller i utlandet. I 4 kap. 13 § SBL uppställs vidare krav på att sökanden skall ha lämnat inkomstdeklaration och att denne inte får ha näringsförbud. Den som tilldelats F-skattsedel får varje år, utan ansökan, en ny F-skattsedel. Av statistik som inhämtats från Finansdepartementet framgår att 676 850 personer var registrerade för F-skatt i december 2004. Antalet ansökningar under år 2004 uppgick till 68 754 stycken, och därav ledde 66 758 till nyregistreringar och 1 996 till avslag. Av dessa avslagsfall berodde 929 på att näringsverksamhet ej bedrevs. Motionerna I motion Sk439 av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (s) begärs ett tillkännagivande om tydliga och effektiva regler på arbetsmarknaden för att förhindra att personer genom att uppvisa F-skattsedel kan sälja sitt arbete långt under gällande kollektivavtal. I flera andra motioner yrkas att det på olika sätt skall bli lättare att få F-skattsedel. I motion Sk272 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (c) och Sk344 av Annika Qarlsson och Johan Linander (c) begärs tillkännagivanden om att alla personer som vill starta eget företag bör genom en enkel och obyråkratisk anmälan kunna erhålla F-skattsedel i samband med att företaget registreras. För att uppmuntra företagsamheten föreslås i motion N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c) att alla vid födseln bör erhålla en F-skattsedel som sedan skall kunna aktiveras av de personer som vid uppnådd myndighetsålder önskar starta eget företag (yrkande 5). I motion Sk272 yrkande 2 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (c) begärs ett tillkännagivande om att den som sålt sitt företag och därefter arbetar på konsultbasis bör få behålla sin F-skattsedel. I motion Sk316 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (m) anförs att nya företagare måste kunna få F-skattsedel även om de endast har en uppdragsgivare vid ansökningstillfället. Jan Andersson och Staffan Danielsson (c) efterlyser i motion Sk331 ökad flexibilitet för att erhålla F-skattsedel. Motionärerna anför att för den som nyligen blivit arbetslös kan nuvarande krav på näringsverksamt vara svåra att uppfylla trots att vederbörande har kompetens att ta olika uppdrag hos företag och privatpersoner. Det borde i många fall räcka med att man skött sin tidigare anställning och inte ådragit sig några betalningsanmärkningar, menar motionärerna. Även i motionerna Sk450 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) och A353 yrkande 4 av Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs lättnader i nuvarande regler. Motionärerna anser att alla personer som önskar bedriva näringsverksamhet - även sådana som endast får uppdrag från en tidigare arbetsgivare - skall tilldelas F-skattsedel under förutsättning att personen i fråga inte har näringsförbud eller omfattande obetalda skatteskulder. I motion Sk389 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (m) begärs en översyn av kraven för att få F-skattsedel. Enligt motionärerna hindrar självständighetskravet vissa personalkategorier inom hälso- och sjukvården från att öppna eget. I motionerna Sk443 yrkande 1 av Sverker Thorén (fp) och N391 yrkande 3 av Tobias Krantz (fp) begärs att de svårigheter som vissa yrkesgrupper, särskilt kvinnor i vårdsektorn, har att få F-skattsedel undanröjs. I motion Sk375 av Peter Pedersen (v) yrkas att prostitution inte skall betraktas som näringsverksamhet och att det därför inte skall vara möjligt att erhålla F-skattsedel eller avdrag för kostnader. Motionärerna hänvisar till en dom i regeringsrätten (RÅ 1982 1:20) där inkomster i samband med prostitution ansetts som skattepliktiga och till ett fall där en prostituerad kvinna ansökt om och erhållit F-skattsedel. Utskottets ställningstagande Antalet avslag beroende på att näringsverksamhet ej föreligger utgjorde under år 2004 liksom under tidigare år en ytterst ringa del av antalet ansökningar om F-skattsedel, ca 1,5 %. Motionärernas beskrivning av svårigheterna att erhålla F-skattsedel framstår därmed enligt utskottets mening som kraftigt överdrivna. Det skall också erinras om att det i den allmänna debatten om F-skattsedelssystemet ifrågasatts om det inte för vissa grupper är alltför enkelt att skaffa sig F-skattsedel. En sådan kritik har framförts av bl.a. fackföreningsrörelsen och tas också upp i motion Sk439. Skatteverket har i regleringsbrevet för 2004 fått i uppdrag att redogöra för kontrollen av dem som ansöker om F-skattsedel och av dem som redan har tilldelats en sådan. Verket skulle särskilt belysa om det fanns regionala skillnader vid tillämpningen av reglerna samt redovisa utvecklingen av antalet F-skatteansökningar från utlänningar såväl före som efter utvidgningen av EU. I en delrapport den 30 mars 2004 har Skatteverket redovisat antalet F-skatteansökningar från utlänningar före EU:s utvidgning samt redogjort för kontrollsvårigheter vid handläggningen. Vidare har verket föreslagit att tidsbegränsade F-skattsedlar skall tilldelas fysisk person som i sin ansökan lämnar sådana uppgifter att preliminär skatt inte skall debiteras eller att den preliminära skatten för inkomståret skall uppgå till högst 5 000 kr. I den slutrapport som lämnades den 29 november 2004 har Skatteverket uppgivit att kontrollen av ansökan om F-skattsedel respektive kontrollen av redan tilldelade F-skattsedlar inte har skett på ett enhetligt sätt. Skatteverket har därefter utarbetat en promemoria (Nya företag) till stöd för enhetlig handläggning av skatte- och avgiftsanmälan, där ansökan om F-skatt ingår som en del. I slutrapporten föreslås att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utvärdera F-skattereformen. Utskottet anser att regeringens ställningstagande till Skatteverkets förslag bör avvaktas innan ställning tas till mera genomgripande förändringar i F-skattesystemet och sådana lättnader i tilldelningsreglerna som föreslås i flertalet motioner. Som utskottet noterat ovan finns det i F-skattesystemet även vissa problem av kontrollkaraktär, och utskottet utgår från att regeringen i sina överväganden kommer att ta upp de frågor som aktualiseras i motion Sk439. Med anledning av vad som tas upp i motion Sk375 om särbehandling av prostitution i F-skattehänseende finner utskottet att det saknas tillräckliga skäl att konstruera särskilda bestämmelser i skattelagstiftningen för denna speciella sektor som, befarar utskottet, enbart skulle leda till gränsdragnings- och bevissvårigheter. Det skall i detta sammanhang nämnas att regeringen gett en interdepartemental arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till en nationell handlingsplan för det fortsatta arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor för sexuella ändamål (N2004/7678/JÄM). En skrivelse är planerad att överlämnas till riksdagen under hösten 2005. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av mervärdesskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motioner om rätten till årsredovisning av mervärdesskatten för vissa näringsidkare samt en senareläggning av inbetalningstidpunkten rörande mervärdesskatt i skattekontosystemet, bl.a. därför att redovisningsfrågorna rörande mervärdesskatten kommer att övervägas inom Regeringskansliet. Vidare avslår riksdagen en motion om redovisning i euro och en motion rörande återbetalning av mervärdesskatt i vissa fall när en högre rättslig instans funnit att en affärshändelse, där mervärdesskatt tagits ut, i själva verket varit icke skattepliktig. Jämför reservation 2 (m, fp, c). Gällande bestämmelser Redovisningen i skattekontosystemet omfattar normalt en kalendermånad. Om beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna förvärv och import beräknas uppgå till högst en miljon kronor skall redovisningen dock inte göras månatligen utan i den årliga självdeklarationen. Denna regel gäller sedan den 1 januari 1996 - tidigare gällde beloppet 200 000 kr och en annan deklarationsskyldighet - och syftet med regeländringen var att införa en lättnad för de berörda småföretagen i vad avser redovisningen av mervärdesskatt (prop. 1995/96:19 s. 18, bet. 1995/96:SkU11). För handelsbolag gäller dock andra regler. Gällande bestämmelser i fråga om redovisning och skatteinbetalning innebär följande (här bortses från förekomsten av eventuell skyldighet att redovisa punktskatter). Företag som redovisar mervärdesskatt varje månad men vars mervärdesskattepliktiga omsättning inte överstiger 40 miljoner kronor skall redovisa och betala in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast den 12 i månaden efter utgången av redovisningsperioden och mervärdesskatt senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden. I januari och augusti skall redovisningen och betalningen i stället ske den 17. Om den mervärdesskattepliktiga omsättningen överstiger 40 miljoner kronor skall inbetalning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fortfarande ske senast den 12 (respektive den 17 om det gäller januari och augusti) i månaden efter redovisningsperioden, medan däremot redovisning av dessa skatter och avgifter samt redovisning och inbetalning av mervärdesskatt skall ske senast den 26 (i december den 27) i månaden efter redovisningsperioden. På Skatteverkets hemsida finns lättillgänglig information om vilka dagar som gäller som sista dag för redovisning och betalning för de berörda skatterna och avgifterna (http://www.skatteverket.se/skatter/kalender/main. html). Skatten anses inbetald när den har bokförts på Skatteverkets konto. De gällande inbetalningsdagarna och reglerna om när en inbetalning skall anses ha skett infördes i samband med skattekontoreformen (prop. 1996/97:100 del 1 s. 279 f., bet. 1996/97:SkU23). Motionerna I motion Sk317 av Bo Bernhardsson (s) föreslås att rätten till helårsredovisning av mervärdesskatten i inkomstdeklarationen för dem vars årsomsättning inte överstiger en miljon kronor ersätts av ett system med månatlig mervärdesskatteredovisning för alla såvida inte Skatteverket beslutar tillåta kvartals- eller halvårsredovisning. Syftet är att förebygga att mervärdesskatteredovisningsskyldiga som handlar i andra EU-länder hinner bygga upp stora skatteskulder. I motion Sk398 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp och c) begärs däremot en förlängning av tiden för mervärdesskatteinbetalningen alternativt ökade möjligheter till uppskov med mervärdesskatteinbetalningarna för att underlätta situationen för småföretag som fått likviditetsproblem till följd av större företags benägenhet att dröja med betalningen av småföretagens fakturor. I samma syfte begärs i motion Sk373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c) en översyn av betalningstidpunkterna för mervärdesskatt, källskatt och arbetsgivaravgifter. Ytterligare några yrkanden har lagts fram på mervärdesskatteområdet. I motion Sk202 återkommer Tobias Billström (m) med ett förslag om att redovisning av mervärdesskatt och övriga skatter och avgifter skall få göras i annan valuta än den svenska, t.ex. euro. I motion Sk309 påkallar Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) ett uttalande om att mervärdesskatt som betalats tillbaka till kommuner av staten för felaktigt uttag av mervärdesskatt på parkering bör ges vidare till de parkerare som betalat för parkeringen. Utskottets ställningstagande Inledningsvis vill utskottet framhålla att reglerna om redovisning och betalning av skatter och avgifter utgör en stomme i skattekontosystemet. Viktiga beståndsdelar i detta system är bl.a. redovisningsperiodens längd, redovisningstidpunkten och förfallodagen. Ändringar i dessa regler får återverkningar på hela skattekontosystemet, och en förlängning av perioden för mervärdesskatteredovisning skulle dessutom försvaga statens inkomster. Mervärdesskatteutredningen som redovisade sitt arbete i betänkande SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv hade som uppdrag att bl.a. analysera det regelsystem i mervärdesskattelagstiftningen som styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträder. Betänkandet lämnades i september 2002 och har därefter remissbehandlats. För närvarande bereds frågan om redovisningsreglerna för mervärdesskatt inom Finansdepartementet. Avsikten är att förslag skall lämnas i en promemoria. Det kan för närvarande inte sägas när en sådan promemoria kan komma att offentliggöras. Utskottet anser dock att det saknas anledning att föregripa arbetet med ett ställningstagande av riksdagen i frågan nu. Samtliga beloppsmässiga uppgifter som skall lämnas enligt skattebetalningslagen - deklarationer och liknande - skall lämnas i svenska kronor. För räkenskapsår efter år 2000 kan dock svenska företag och svenska filialer till utländska företag i vissa fall välja att ha sin redovisning i euro i stället för svenska kronor. Deklarationsposter som hämtas från en sådan redovisning i euro skall räknas om genom ett schabloniserat omräkningsförfarande (SFS 2000:46). Reglerna härom omfattar inkomstskatten, mervärdesskatten och reklamskatten. Motionsyrkanden liknande det nu aktuella om en möjlighet till redovisning i annan valuta än svensk, t. ex. euro, har avslagits flera gånger, senast i betänkande 2003/04:SkU25. Utskottet har ansett att en sådan ordning skulle kräva omfattande och kostsamma systemanpassningar och innebära för stora valutarisker för staten. Regeringen har ändå sagt att den följer utvecklingen. Utskottet gör samma bedömning i dag. I motion Sk309 berörs den s.k. skatteincidens- eller skatteövervältringsproblematiken. Mervärdesskatten är så konstruerad att den formellt skattskyldige säljaren i det sista ledet, dvs. den som säljer varan eller tjänsten till en icke skattskyldig konsument, förutsätts i sin prissättning ta ut ett belopp som motsvarar skatten, som därigenom övervältras på konsumenten (därav beteckningen indirekt skatt). Det är emellertid bara den formellt skattskyldige och det allmänna ombudet hos Skatteverket som får överklaga ett beslut av Skatteverket om betalning av mervärdesskatt. En konsekvens härav - som kan drabba säljaren - är att en säljare kan åläggas skattskyldighet av en högre instans utan att ha möjlighet att kompensera sig genom att i efterhand ta ut skatten av sin köpare, om leveransen felaktigt skett skattefritt. En annan konsekvens - som berörs i motionen - är att det saknas bestämmelser som påbjuder säljaren att ge tillbaka skatten till sin köpare om en högre instans i efterhand finner att en omsättning, där skatt tagits ut, hade bort vara skattefri. Det är emellertid inte självklart att säljaren får tillbaka mervärdesskatten i sådana fall. Skatteverket kan vägra återbetalning under åberopande av den s.k. reciprocitetsprincipen, som innebär att utgående och ingående mervärdesskatt skall korrespondera med varandra. Skatteverket kan alltså kräva att en kreditfaktura för den felaktigt debiterade skatten ställs ut av säljaren till kunden för att återbetalning skall komma i fråga, ett synsätt som ligger i linje med motionärernas. I det i motionen åberopade rättsfallet (RR 2003-12-19, mål nr 4959-2002) har regeringsrätten funnit att en kommun inte var skattskyldig till mervärdesskatt för tillhandahållande av parkeringsplatser, mot avgift, på dess gatumark, då dessa tjänster bedömdes ingå som ett led i kommunens myndighetsutövning. I Skatteverkets skrivelse 040701, dnr 130 279946-04/113, gör Skatteverket ställningstagandet att återbetalning av mervärdesskatt till de berörda kommunerna ändå kan medges utan kundkreditering när det är fråga om parkeringskunder som inte kan nås för rättelse, t.ex. parkeringskunder som erlagt betalning mot kvitto i automat eller köpt boendeparkeringsbevis hos ombud och är för kommunen okända. Någon anledning för riksdagen att göra något uttalande eller vidta annan åtgärd med avseende på denna fråga föreligger enligt utskottets mening inte. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. F-skattsedel, punkt 1 (m, fp, c) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lättnader i reglerna om tilldelning av F-skattsedel Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk272 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk316, 2004/05:Sk331, 2004/05:Sk344, 2004/05:Sk389, 2004/05:Sk443 yrkande 1, 2004/05:Sk450 yrkande 11, 2004/05:N391 yrkande 3, 2004/05:N402 yrkande 5 och 2004/05:A353 yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Sk375 och 2004/05:Sk439. Ställningstagande Vi anser att möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel är alltför begränsade. Dagens regler stänger nämligen ute många entreprenörer som vill starta eget. Utan en kontinuerlig nyetablering av företag minskar möjligheterna att det växer upp nya och verkligt livskraftiga företag. Reglerna bör därför bli mer generösa när det gäller möjligheten att erhålla F-skattsedel. Det är givetvis viktigt att disciplinen inom F-skattesystemet upprätthålls genom att återkallelsemöjligheterna används. Grunderna för återkallelse bör fortlöpande följas upp och granskas. Vad som är fel med dagens regler är bl.a. att företagaren inte tidigare får ha varit anställd hos uppdragsgivaren. Vidare får företagaren inte heller använda uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett fåtal kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder. Företagaren får inte bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en alltför låg ekonomisk riskprofil. Sammantaget innebär dessa krav att nyföretagandet inom tjänstesektorn allvarligt hindras, bl.a. missgynnas kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Det finns således enligt vår mening ett behov av en reformering av reglerna om F-skattsedelstilldelning. När det gäller inriktningen av en sådan reform delar vi uppfattningen i bl.a. motion Sk450 att alla som vill ha en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi i princip också bör kunna få ut en F-skattsedel under förutsättning att vederbörande inte har näringsförbud eller omfattande skatteskulder. Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna om lättnader i tilldelningsreglerna ge regeringen till känna. 2. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av mervärdesskatt, punkt 2 (m, fp, c) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk373 och 2004/05:Sk398 samt avslår motionerna 2004/05:Sk202, 2004/05:Sk309 och 2004/05:Sk317. Ställningstagande I dag tvingas många småföretagare att betala in moms för en transaktion innan de själva har fått betalt från sin kund. Detta är bl.a. en följd av att kredittiderna mellan många företag har Europaanpassats, dvs. förlängts utan att reglerna om inbetalningstidpunkt ändrats i motsvarande mån. Tidpunkten för momsinbetalning är fortfarande anpassad till ett system med 30 dagars betalningstid. För att avhjälpa de likviditetsproblem som uppstår för de företagare som måste betala moms till staten utan att ha haft motsvarande inkomst anser vi att tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt bör förlängas eller, alternativt, att möjligheterna till uppskov med inbetalningarna förbättras. Riksdagen bör anledning av motionerna Sk373 och Sk398 rikta ett tillkännagivande härom till regeringen.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:Sk202 av Tobias Billström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medge företag i Sverige rätten att få redovisa moms och övriga avgifter och skatter i annan valuta än den svenska kronan. 2004/05:Sk272 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (båda c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att erhålla F-skattsedel inom alla yrkesområden. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den som sålt sitt företag och arbetar på konsultbasis får behålla sin F-skattsedel. 2004/05:Sk309 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återbetalning av moms. 2004/05:Sk316 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel. 2004/05:Sk317 av Bo Bernhardsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ändring i 3 kap. skattebetalningslagen, så att momsredovisning skall ske månatligen såvida inte Skatteverket beslutar annat och då i stället tillåter kvartals- eller halvårsredovisning. 2004/05:Sk331 av Jan Andersson och Staffan Danielsson (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet för att erhålla F-skattbevis. 2004/05:Sk344 av Annika Qarlsson och Johan Linander (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det skall vara enkelt att erhålla F-skattsedel. 2004/05:Sk373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av uppbördsreglerna. 2004/05:Sk375 av Peter Pedersen (v): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skattelagstiftningen, med innebörden att prostitution ej är att betrakta som näringsverksamhet och att F-skattsedel eller avdrag för kostnader avseende prostitution därför ej är möjlig. 2004/05:Sk389 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (båda m): Riksdagen begär att regeringen snarast gör en översyn av kraven för näringsverksamhet så att dessa inte hindrar hälso- och sjukvårdspersonal att erhålla F-skattsedel i enlighet med vad som anförs i motionen. 2004/05:Sk398 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrad inbetalningsperiod för mervärdesskatt. 2004/05:Sk439 av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (båda s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga och effektiva regler på den svenska arbetsmarknaden. 2004/05:Sk443 av Sverker Thorén (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undanröja den svårighet som vissa yrkesgrupper i dag har att få F-skattsedel för att kunna starta företag. 2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel. 2004/05:N391 av Tobias Krantz (fp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn måste upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa F-skattsedel. 2004/05:N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om intraprenörskap i offentlig sektor, erhållande av F-skattsedel från födseln samt utökad entreprenad. 2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd): 4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.