Allmänna arvsfonden
Betänkande 1992/93:SoU3
Socialutskottets betänkande
1992/93:SOU03
Allmänna arvsfonden
Innehåll
1992/93
SoU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1991/92:136 med redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1990/91 samt en motion med anledning av skrivelsen om avskaffande av Allmänna arvsfonden till förmån för kommunerna. Utskottet avstyrker motionen och anser att regeringens skrivelse inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Regeringens skrivelse
Regeringen har genom skrivelsen 1991/92:136 till riksdagen överlämnat bokslut avseende budgetåret 1990/91 för Allmänna arvsfonden samt redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1990/91, upprättad inom Socialdepartementet och Civildepartementet (Barn- och ungdomsdelegationen).
Motion
I motion 1991/92:So30 av Birgitta Hambraeus (c), som väckts med anledning av regeringens skrivelse, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa Allmänna arvsfonden till förmån för kommunerna.
Utskottet
Allmänt om Allmänna arvsfonden
Genom 1928 års arvslag uteslöts kusiner och avlägsnare släktingar från arvsrätt. Denna begränsning ledde till en utvidgning av det allmännas arvsrätt. Av förarbetena till arvslagen framgår att egendom som tillföll det allmänna inte skulle tas i anspråk för vanliga statsutgifter utan användas för något visst allmännyttigt ändamål. I arvslagen föreskrevs sålunda att arv, till vilket ingen arvinge fanns, skulle tillfalla en fond, benämnd Allmänna arvsfonden. Numera finns den grundläggande bestämmelsen om Allmänna arvsfondens rätt till arv i 5 kap. 1 § ärvdabalken. Där sägs att om någon avlider utan att efterlämna någon arvsberättigad eller testamentstagare skall kvarlåtenskapen tillfalla Allmänna arvsfonden. Egendom kan också tillföras fonden genom gåva eller testamente. Närmare bestämmelser om Arvsfondens ändamål och förvaltningen av fondens medel finns i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden (AfL). Enligt 1 § AfL skall den egendom som tillfaller fonden i arv eller genom gåva eller testamente utan sammanblandning med andra medel förvaltas av kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Av 2 § AfL framgår att understöd ur fonden utdelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. I samma lagrum föreskrivs att understöd inte får lämnas för åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta.
Redovisningen för fördelningen av medel
Skrivelsen
I enlighet med riksdagens beslut (1989/90:SoU3, rskr. 14) skall regeringen regelbundet lämna riksdagen en samlad redogörelse av hur Allmänna arvsfondens medel fördelas. Redovisning avseende budgetåren 1988/89 (skr. 1989/90:131) och 1989/90 (skr. 1990/91:137) har lämnats till riksdagen våren 1990 och 1991.
Vid riksdagens behandling av regeringens skrivelse 1990/91:137 hemställde utskottet (1991/92:SoU13) att regeringens redovisning i fortsättningen borde innehålla såväl en analytisk redogörelse för medelsfördelningen som en detaljerad sammanställning över beviljade ansökningar. Den kommande inriktningen av stödet borde också redovisas. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
I nu föreliggande skrivelse redovisar regeringen fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1990/91. Redovisningen innehåller en detaljerad sammanställning av alla bifallsbeslut under budgetåret. I skrivelsen anges också några områden som bör prioriteras vid fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden under budgetåren 1991/92 och 1992/93. I skrivelsen lämnas också uppgifter om Allmänna arvsfondens förvaltning. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.
Enligt praxis utgår stöd ur Allmänna arvsfonden till juridiska personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer. Stöd ur fonden utgår inte till reguljär föreningsverksamhet eller till enskilda personer. Inte heller utgår stöd till åtgärder som det åligger stat och kommun att betala.
Fr.o.m. budgetåret 1989/90 skall årligen, enligt beslut av regeringen, 25 % av för utdelning disponibla medel anvisas till Barn- och ungdomsdelegationen för stöd och fostran av barn och ungdomar. För budgetåret 1990/91 fanns 150 miljoner kronor för utdelning, varav 37,5 miljoner kronor avsattes för detta ändamål. Därutöver har regeringen ställt ytterligare 5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Barn- och ungdomsdelegationens förfogande för särskilt projekt. Under budgetåret har regeringen utöver nämnda anslag bifallit 215 ansökningar med ett sammanlagt belopp av 112 500 500 kr.
Till handikapporganisationer har stöd lämnats till rekreationsanläggningar, till utrustning av riksorganisationers kanslier, till utbildnings- och informationsverksamhet och till försöks- och utvecklingsverksamhet. Stöd till informations- och utbildningsprojekt har beviljats i syfte att öka kunskapen bland medlemmar, personalgrupper och allmänhet om de olika handikappen. Medel för försöks- och utvecklingsverksamhet har även utgått till föreningar och stiftelser, högskolor och studieförbund, myndigheter, kommuner och landsting. I de fall stöd utgått till kommuner och landsting har det enligt skrivelsen varit fråga om åtgärder för att anpassa bibliotek för synskadade och rörelsehindrade, anläggande av en lekpark för handikappade barn samt för försök med familjeverksamhet vid ett barnhälsocenter. Handikappinstitutet har erhållit stöd till projekt som enligt skrivelsen ligger utanför institutets ordinarie uppgifter, bl.a. för att utveckla datateknik i syfte att öka handikappade personers oberoende. Socialstyrelsen har beviljats medel för ett projekt om de psykiskt utvecklingsstördas historia.
För vård av barn och ungdom har stöd lämnats för projekt som i flertalet fall drivs av föreningar och ideella organisationer. Bl.a. har stöd utgått till Rädda barnen, BRIS, Röda korset och till den s.k. ATHENA-Gruppen, vars uppgift varit att förstärka de drogförebyggande insatser som riktas mot ungdom.
Barn- och ungdomsdelegationen har haft regeringens uppdrag att fördela medel ur Allmänna arvsfonden till "fostran av ungdom". Med ungdom avses här åldrarna 7--25 år. Under budgetåret har Barn- och ungdomsdelegationen bifallit 204 ansökningar med ett sammanlagt belopp om drygt 51 miljoner kronor. Stöd har utgått till utvecklande av föreningsliv eller nyskapande verksamhet och till ungdomslokaler. Projekt där ungdomar blivit delaktiga genom att själva eller tillsammans med vuxna utveckla olika verksamheter har särskilt prioriterats, liksom samverkansprojekt. Många projekt som fått stöd har syftat till att nå fler ungdomar genom att bredda föreningsverksamheten. Stöd har även lämnats till bl.a. internationellt ungdomsutbyte och till insatser mot skadliga effekter av våldsskildringar i rörliga bilder. I särskild ordning har stöd gått till det s.k. plus-projektet som är ett samverkansprojekt mellan kommuner och föreningsliv och vars syfte är att hjälpa utsatta ungdomar i eftersatta bostadsområden.
Regeringen framhåller att Arvsfonden har en viktig funktion att fylla när det gäller att undanröja hinder för handikappades möjligheter att vara med i samhällslivet och delta i olika aktiviteter. Genom stöd ur fonden kan handikapporganisationer och andra ideella organisationer ges möjlighet att påbörja och bedriva utvecklingsarbete av olika slag, som utgör viktiga komplement till samhällets åtgärder. Även under kommande budgetår bör projekt med sådan inriktning prioriteras. Stöd bör även lämnas för att förbättra kunskapen om och öka medvetenheten kring handikapp. Projekt som gäller kvinnor och handikapp bör initieras och ges prioritet. Beträffande vård av barn och ungdomar bör stöd lämnas för bevakning av samhällsfrågor ur barns perspektiv, liksom bevakning av barns krav i fysisk och social planering och av barns och ungdomars delaktighet i kultur- och samhällsliv. Regeringen anser det också vara angeläget att tillsammans med kommuner och organisationer bygga upp nätverk/stödgrupper kring ensamförälderhushållen. För fostran av ungdom bör projekt som rör ungdomars eget skapande, delaktighet och inflytande stödjas. En av de mest angelägna insatserna framöver är enligt skrivelsen att motverka främlingsfientligheten. Regeringen har därför beslutat att för kommande budgetår avsätta medel för detta ändamål. Även projekt som gynnar ungdomar i glesbygd, särskilt flickor, kommer att få stöd. En annan satsning är projekt för databaserad information. Andra projekt som kommer att stödjas är insatser för att stärka ungdomar i deras egenskap av konsumenter och för att stimulera en EG-debatt bland de unga. Utöver dessa områden bör enligt skrivelsen medlen vara fria för att kunna stödja projekt och utvecklingsområden som i dag inte kan förutses.
Förvaltningen av medel och rätten att besluta om utdelning
Nuvarande ordning
Som tidigare nämnts får Allmänna arvsfonden egendom genom arv, gåva eller testamente. I vissa fall får arv, som tillfallit Arvsfonden, avstås till annan.
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av ungdom samt omsorgen om handikappade. Arvsfonden är skild från statskapitalet. Målet för kollegiets fondförvaltning är att den skall ske så effektivt som möjligt inom ramen för intressenternas önskemål. En tiondel av de medel som influtit till fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med avkastningen delas ut. Understöd ur fonden delas ut av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kammarkollegiets kostnader för förvaltningen av fonden och fullgörandet av kollegiets övriga uppgifter enligt AfL betalas ur fonden med belopp som regeringen bestämmer. Regeringskansliets kostnader för uppgifter som rör Allmänna arvsfonden betalas av budgetmedel.
Motionen
I motion 1991/92:So30 (c) begär motionären ett tillkännagivande om att Allmänna arvsfonden bör avskaffas till förmån för kommunerna. Motionären anför bl.a. följande. Allmänna arvsfonden medför utgifter för staten men inga inkomster. Det är mycket krångligt att få pengar ur fonden. Man binder sig för lång tid, eftersom pengarna måste lämnas tillbaka om det visar sig att den anläggning man byggt delvis för fondens pengar efter en tid hellre bör användas till något annat ändamål. Det blir också orimligt byråkratiskt och trögt, när vänner till den avlidne vill att en del av kvarlåtenskapen skall användas t.ex. för en gravsten. Arvsfonden bör avskaffas. Egendomen bör i stället tillfalla den kommun där den döde var bosatt. Kommunerna bör själva få besluta hur tillgångarna skall användas. Kommunerna kunde använda medlen till att förstärka budgeten eller t.ex. för att skapa en fond till ändamål som kommunen anser sig vilja stödja. I och med att kostnaderna för förvaltningen bestrids ur de medel som på detta sätt tillfaller kommunen i fråga kommer staten att göra en viss besparing och åtskillig byråkrati att undvikas.
Utredningsarbete
På initiativ av riksdagen (1989/90:SoU29) har regeringen den 24 januari 1991 beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse samt vissa frågor rörande dess tillämpning och beslutanderätten vid utdelning av stöd ur fonden. I sistnämnda hänseende skall utredaren enligt direktiven (dir. 1991:3) göra en analys och en bedömning av de innehållsmässiga och administrativa effekterna av den delegering av arvsfondsärenden till underordnad myndighet som hittills förekommit. Mot bakgrund av strävandena att begränsa antalet förvaltningsärenden hos regeringen bör möjligheterna att delegera även andra grupper av arvsfondsärenden från regeringen till lämplig myndighet övervägas. Vidare anges i direktiven bl.a. att utredaren bör vara fri att behandla även andra frågor rörande Arvsfondens verksamhet som föranleds av utredningsarbetet. Utredningen, som fått namnet Arvsfondsutredningen, beräknas avsluta sitt arbete under hösten 1992.
Tidigare behandling
Vid behandling av regeringens redovisning för budgetåret 1988/89 konstaterade utskottet med anledning av några motioner att regeringen gett ändamålsparagrafen en vid tolkning. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av Arvsfondens ändamålsbestämmelse borde göras, vilket också blev riksdagens beslut (1989/90:SoU29, rskr. 318). Utskottet var däremot inte berett att ställa sig bakom kraven i andra motioner om att medlen skall avsättas för eller tillfalla verksamheter i den kommun där arvlåtaren var mantalsskriven. Inte heller var utskottet berett att ställa sig bakom krav på att frågor om anslag ur Allmänna arvsfonden skall prövas av kommunerna. Riksdagen följde utskottet även i denna del. I december 1991 avslog riksdagen i enlighet med utskottets hemställan motionskrav om att förvaltningen av Allmänna arvsfondens medel bör skötas av resp. kommuns kommunstyrelse samt krav om att utreda möjligheterna att återföra en del av Arvsfondens medel till den kommun där arvlåtaren var bosatt (1991/92:SoU13, rskr. 60). Utskottets motivering till att avstyrka motionerna var att resultatet av Arvsfondsutredningens arbete borde avvaktas. Våren 1992 följde riksdagen lagutskottets hemställan om att avslå motionsyrkande om att kommunerna skall överta fondens verksamhet på det lokala planet (1991/92:LU35, rskr. 270). Även lagutskottet hänvisade till Arvsfondsutredningens pågående arbete.
Utskottets bedömning
Frågor rörande Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse, delegation av arvsfondsärenden m.m. är fortfarande under utredning, och ett betänkande förväntas komma under hösten 1992.
Utskottet anser att utredarens arbete bör avvaktas, varför motion So30 (c) avstyrks.
Regeringens skrivelse bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer1. beträffande avskaffande av Allmänna arvsfonden att riksdagen avslår motion 1991/92:So30, 2. beträffande skrivelsen att riksdagen beslutar att regeringens skrivelse 1991/92:136 inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 oktober 1992 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Johan Brohult (nyd), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin Nilsson (s), Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kds).