Allmän kulturverksamhet m.m.
Betänkande 1991/92:KrU18
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU18
Allmän kulturverksamhet m.m.
Innehåll
1991/92 KrU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser kulturfrågor av övergripande eller av allmän natur. Vidare behandlas i budgetpropositionen framlagda förslag till medelsanvisning under tre av de fyra anslag som tas upp under rubriken Allmän kulturverksamhet m.m. Anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler har behandlats av bostadsutskottet i betänkandet 1991/92:BoU11. Kulturutskottet behandlar också vissa motionsyrkanden som rör ett av anslagen eller har nära samband med detta.
Kulturutskottet föreslår enhälligt att det skall tillsättas en kulturpolitisk utredning med parlamentarisk sammansättning och med huvuduppgift att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts. Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet. Utredningen skall också bl.a. redovisa sin principiella syn på hur de mål som föreslås för framtiden skall uppnås. En prövning skall ske av frågan om särskilda statliga insatser bör göras för att främja tillkomsten av kulturella centra utanför Stockholm.
Utskottet har blivit övertygat om att det är nödvändigt att regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar beslut som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning skall kunna ske av den centrala del av det svenska kulturarvet som många av våra kulturmiljöer utgör. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund -- också enhälligt -- att det förslag som lagts fram av en utredare om inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning blir föremål för ingående överväganden.
Motioner som avser bl.a. insatser för barn- och ungdomskultur, vissa konkreta regionala kulturfrågor, folkbiblioteksfrågor, kulturturism och kulturadministration avstyrks.
Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens kulturråd (23852000 kr.) och till Bidrag till samisk kultur (6872000 kr.) tillstyrks.
Även förslaget i propositionen till medelsanvisning till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. tillstyrks (113744000 kr.). Detta innebär bl.a. att flera motionsyrkanden om en ökad medelsanvisning under anslaget avstyrks, nämligen för bidrag till centrumbildningar, för kultur i arbetslivet och för försöksverksamhet med länskonstnärer.
Vid betänkandet har fogats tolv reservationer och ett särskilt yttrande. Vidare har en meningsyttring avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Allmän kulturverksamhet m.m.
dels under punkt B 1 (s. 14--15) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 23852000 kr.,
dels under punkt B 2 (s. 15--24) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 113744000 kr.,
dels under punkt B 3 (s. 24--26) föreslagit riksdagen att till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 6872000 kr.
Motionerna
1991/92:Kr204 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera till fortsatta enskilda kulturinitiativ genom resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna, Södertälje kommun.
1991/92:Kr205 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibliotekens öppethållande på söndagarna.
1991/92:Kr209 av Birger Hagård (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fideikommisslagen.
1991/92:Kr212 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkbibliotekens bokutlåning också i framtiden skall vara avgiftsfri.
1991/92:Kr213 av Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sättet för besked om stöd till verksamma inom kulturområdet.
1991/92:Kr228 av Siw Persson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att låta se över statens kulturråds organisation, lokalisering och beräkningsgrunder.
1991/92:Kr232 av Bertil Persson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av de värdefullaste svenska slotts- och herrgårdsmiljöerna.
1991/92:Kr239 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översynen av det administrativa systemet i svensk kulturpolitik.
1991/92:Kr240 av Lennart Fridén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klarare fördelning av ansvar för och medel till landets stora specialmuseer.
1991/92:Kr252 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för anslagsposten Kultur i arbetslivet anvisar 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 8331000 kr.
1991/92:Kr253 av Roland Larsson och Karl-Göran Biörsmark (c, fp) vari yrkas
att riksdagen för budgetåret 1992/93 beviljar Stiftelsen Internationella Vadstena-Akademien ett i förhållande till regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt anslag att finansieras genom motsvarande reducering av de medel som står till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet.
1991/92:Kr257 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till centrumbildningarna för budgetåret 1992/93 anvisar 1800000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 9018000 kr.,
1991/92:Kr270 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av grundbidragssystemet på museiområdet.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfria boklån,
2. att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för anslagsposten Kultur i arbetslivet anvisar 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 8331000 kr.,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Svenska riksteaterns produktioner är tillgängliga även på orter med mindre scener,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beakta kulturinstitutionernas behov vid beredningen av kommunalekonomiska kommitténs förslag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya utgångspunkter för kulturpolitiken,
17. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om en nationell kulturfond för investeringar i kulturbyggnader och kulturturism i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge nationella uppdrag till kulturinstitutioner utanför Stockholm,
20. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen för riksdagen redovisar resultatet av förda förhandlingar om finansieringen av Dansens Hus,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka de samlade offentliga bidragen till Dansens Hus,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Moderna museet,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionala kulturinstitutionerna och amatörkulturen,
28. att riksdagen under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för anslagsposten Till kulturrådets disposition anvisar ett belopp som är 1000000 kr. lägre än det av regeringen beräknade eller således 17236000 kr.,
29. att riksdagen under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, m.m., för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer, anvisar 3000000 kr.,
1991/92:Kr272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kulturella identiteten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ökat internationellt kulturutbyte,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd från enskilda och företag till kulturen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inom en treårsperiod skapa förutsättningar att fördubbla anslagen till kulturen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i kulturdepartementets budget 1993/94 anvisa ytterligare 1 miljard kronor till kultursektorn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om önskade prioriteringsområden i kulturdepartementets budget för 1993/94,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens lönsamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrat resursutnyttjande av kulturella medel,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kulturturismen kan främjas i enlighet med vad som i motionen anförts,
12. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om minskad byråkrati och rationalisering av fördelningspolitiken kring kulturmedel.
1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserters produktion för de mindre scenerna i glesbygden,
6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om kulturfonder.
1991/92:Kr274 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomskultur,
1991/92:Kr276 av Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av länsmuseerna.
1991/92:Kr277 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Röhsska museet.
1991/92:Kr279 av Olle Schmidt och Bertil Persson (fp, m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konsthallen Rooseum.
1991/92:Kr283 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd får i uppdrag att studera förutsättningarna för att inrätta en nationalscen i Skåne.
1991/92:Kr287 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av en stiftelse med syfte att bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.
1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare fonder för stipendier inom idrott och kultur.
1991/92:Sk673 av Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsmuseerna skall vara självständiga och fria kulturinstitutioner.
Utskottet
Övergripande frågor m.m.
En kulturpolitisk utredning
De kulturpolitiska målen
Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28, bet. KrU15 s. 3 och 19--20, rskr. 248). Målen har inte ändrats sedan de lades fast. Enligt målen skall kulturpolitiken medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas, ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor, motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet, främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet, utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov, möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse, garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs, främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.
Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska kulturpolitiken fastställdes, har målen fått ett konkret innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.
Det bör här framhållas att de mål för den statliga kulturpolitiken, som i enlighet med det anförda fastställts, är avsedda att kunna tjäna som vägledning då kommuner och landsting beslutar om mål för sin kulturpolitik.
Aktuella motionsförslag samt viss tidigare riksdagsbehandling
Det råder fortfarande i princip enighet om de kulturpolitiska målen. Under årens lopp har emellertid i olika sammanhang, bl.a. i riksdagsmotioner och i reservationer i kulturutskottet, framställts krav på en komplettering av målen med andra sådana. I motioner har uttalats önskemål om särskilda kulturpolitiska mål fastställda med utgångspunkt i begreppen frihet, mångfald och kvalitet. Företrädarna i kulturutskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet har i gemensamma reservationer till utskottsbetänkanden under senare år förordat en prövning av en komplettering av målen. De har därvid yrkat i första hand att prövningen skall avse frågan huruvida särskilda mål om konstnärlig kvalitet och rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas. De har också anfört synpunkter av innehåll att det bör övervägas om det nu gällande s.k. decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det klarare framgår att samhället skall verka för att det i alla delar av landet kan utvecklas ett allsidigt kulturliv.
Kraven har -- sedan de med mycket utförliga motiveringar avstyrkts av utskottet (se senast bet. 1990/91:KrU20 s. 9) -- avslagits av riksdagen.
I den nu aktuella motionen Kr272 (nyd) återupprepas kraven på att det uttryckligen skall slås fast att kulturpolitiken skall värna om frihet, mångfald och kvalitet (yrkande 1). Yrkandet innefattar också krav på att det skall slås fast att kulturen skall göras tillgänglig för så många som möjligt. Utskottet vill här skjuta in att -- som närmare redovisas i ett följande avsnitt -- statens kulturråd inom en nära framtid kommer att redovisa ett uppdrag att samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för att aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Till här behandlade motionsyrkande kan också hänföras synpunkter i motionen om ett bättre samspel mellan staten, landstingen och kommunerna i syfte att förbättra bedömningen av det totala ekonomiska stödet till olika konstarter och kulturaktiviteter. En precisering av de olika aktörernas roll och ansvar för kulturpolitiken bör enligt motionen göras.
Vad som anförs i nämnda motion i sist angivna hänseende ger utskottet anledning nämna att i den socialdemokratiska motionen Kr271 -- som delmotivering till ett yrkande som behandlas senare i detta betänkande (yrkande 14) -- framhålls att en första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan olika kulturverksamheter i landet; ett i verklig mening nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden.
I motion Kr272 anförs även vissa synpunkter om den kulturella identiteten, synpunkter som nära ansluter till det kulturpolitiska mål som innebär att vi skall värna om vårt kulturarv (yrkande 2).
En utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut har påyrkats av företrädare för Centerpartiet under de senaste åren (se bl.a. res. 3 till bet. 1990/91:KrU20). Enligt kraven finns ett behov av att få till stånd en samlad utvärdering av hur de olika målen uppnåtts. Det finns anledning tro att medlen för att nå målen i centrala delar måste förnyas bl.a. vad gäller decentraliseringsmålet. Vid en utvärdering måste också de ändrade förutsättningarna på det mediepolitiska området vägas in, har det hävdats.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet våren 1989 uttalade att det är utomordentligt viktigt att det sker en kartläggning och utvärdering av gjorda insatser på kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad som därvid kommer fram (bet. 1988/89:KrU15 s. 10). En övergripande parlamentarisk utredning om kulturpolitiken skulle dock, om den tillsattes under den närmaste tiden, anförde utskottet, innebära betydande risker för att angelägna delreformer skulle skjutas på framtiden. Inom olika delar av kultursektorn hade nämligen särskilda utredningsuppdrag givits och det fanns anledning utgå från att ytterligare sådana skulle tillkomma. Utskottets synsätt stämde överens med vad som anförts i den då aktuella budgetpropositionen (prop. 1988/89:l00 bil. 10, s. 327--328). Motionskrav på området har under åren 1990 och 1991 avstyrkts med i huvudsak samma motivering (bet. 1989/90:KrU17 s. 12, l990/91:KrU20 s. 10).
I fyra motioner, Kr240 (m), Kr271 (s), Kr277 (fp) och Kr283 (fp), vilka väckts under den allmänna motionstiden i år, framställs yrkanden som har nära samband med det kulturpolitiska decentraliseringsmålet. Motionerna kan sägas avse den övergripande frågan om kulturinstitutionerna utanför Stockholm bör få nationella uppdrag som åtminstone i vissa fall kan begränsa det ansvar de centrala institutionerna nu har. En närliggande följdfråga är vilka ekonomiska konsekvenser för staten ett sådant delat ansvar bör leda till.
Den utförligaste diskussionen förs i motion Kr271 i motiveringen till yrkande 19. Motionärerna framhåller att de nationella kulturinstitutionerna är kraftcentra för vårt lands kulturliv. De utför inom sina respektive konstområden uppgifter som är betydelsefulla för hela landet. De ger också Stockholmsregionens invånare ett förnämligt kulturutbud, som nästan helt och hållet finansieras över statsbudgeten.
Motionärerna anknyter i den fortsatta diskussionen till synpunkter som framfördes i den rapport rörande statlig kulturpolitik i Sverige som en europeisk expertgrupp för något år sedan genomförde inom ramen för programmet för Europarådets länderexaminationer. I rapporten framhålls bl.a. att ett nytt program för statens stöd till kulturen bör syfta till bl.a. att det utanför Stockholm byggs upp ett begränsat antal kulturella centra med internationellt rykte. Motionärerna framhåller att detta skulle gynna vitalitet och rörlighet i kulturlivet. De anför slutligen:
Redan i dag har Göteborgs, Malmö, Sundsvalls och Umeå kommuner genom en ambitiös kulturpolitik påtagit sig uppgifter som är av betydelse för hela västra, södra och norra Sverige -- och därmed för hela landet. I huvudsak är dock detta ett resultat av målmedvetna kommunala insatser.
En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är att gynna uppkomsten av fler kulturella centra utanför Stockholm. Investeringsbidraget till byggandet av en ny musikteater i Göteborg om 347 milj.kr. markerar härvidlag en inledning. Men för att fullfölja denna början krävs fortsatta långsiktiga insatser som utformas i samråd med berörda kommuner. Målet bör vara att i varje landsända åstadkomma starka kulturverksamheter som har ett nationellt uppdrag.
I två motioner anförs synpunkter på den angivna frågan i vad avser museiområdet. I motion Kr240 (m) erinras om de pågående övervägandena rörande dokumentationsansvaret och arbetsfördelningen mellan landets sjöfartsmuseer. Det påpekas vidare i motionen att det på konsthantverks- och formområdet redan finns ett specialmuseum av rikskaraktär, nämligen Röhsska konstslöjdmuseet. Motionärerna pekar vidare på att de båda etnografiska museerna i Stockholm och Göteborg har samlingar som kompletterar varandra och att vinster skulle kunna göras genom en samordning mellan museerna. Motionen syftar till att det bör göras en genomgång av dokumentations-, forsknings- och insamlingsansvaret hos de stora specialmuseerna, främst i Malmö, Göteborg och Stockholm. I motion Kr277 (fp) framförs likartade synpunkter vad gäller Röhsska konstslöjdmuseet. Motionärerna framhåller att museet i praktiken redan har karaktär av riksinstitution och att det därför bör få i uppdrag att ansvara för erforderlig samordning på området och inneha rollen av centralt museum.
Slutligen redovisas här motion Kr283 (fp), enligt vilken kulturrådet bör få i uppdrag att studera möjligheterna att inrätta en nationalscen i Skåne.
Utskottets bedömning
Som redovisats i det föregående gjorde utskottet våren 1989 uttalanden som hade den innebörden att en övergripande parlamentarisk utredning om kulturpolitiken borde komma till stånd inom en inte alltför avlägsen framtid.
Enligt den plan som lagts fast för en övergång till treåriga budgetramar skall kultursektorn inträda i systemet efter förslag i nästa års budgetproposition. Den första treårsbudgeten skall således omfatta de tre budgetåren 1993/94--1995/96. Till grund för regeringens förslag skall ligga i första hand myndigheternas fördjupade anslagsframställningar vilka skall inges till regeringen senast den 1 september i år. Vidare aviseras i årets budgetproposition (bil. 12 s. 1 och 8) en översyn och en analys avseende frågor som rör kultursektorns myndighetsstruktur, ansvars- och kostnadsfördelning, anslagsstrukturen och marknadens betydelse för kulturverksamheten.
Kulturutskottet anser att det är nödvändigt att riksdagen nu tar ställning till frågan om huruvida en kulturpolitisk utredning skall tillsättas. Vid sina överväganden har utskottet kommit fram till att det är nödvändigt att beslut om en sådan utredning bör fattas redan under innevarande riksmöte, om resultatet av utredningens arbete fullt ut skall kunna påverka de beslut på kulturområdet som i fråga om treårsbudgeten för perioden 1996/97--1998/99 skall fattas våren 1996. Utskottet förordar mot den angivna bakgrunden att en kulturpolitisk utredning tillsätts.
Utskottets bedömning bygger på att utredningen arbetar med snabbhet så att resultatet av utredningsarbetet -- efter remissbehandling -- kan läggas till grund för bl.a. direktiv till myndigheterna våren 1994 i fråga om de fördjupade anslagsframställningar som skall avges påföljande höst.
Den tidsplan för utredningsarbetet som utskottet förordar innebär att detta inte bör påverka det pågående arbetet med fördjupade anslagsframställningar för den första perioden med en treårig budgetram eller rubba förutsättningarna för den strukturöversyn som i enlighet med det anförda skall komma till stånd.
I enlighet med det anförda bör den av utskottet förordade utredningen vara långsiktig.
Utskottet anger i det följande fyra uppgifter för den kulturpolitiska utredningen.
l. Utredningens huvuduppgift bör -- mot bakgrund av den utförliga redovisning utskottet lämnat i det föregående -- vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt bedömningen av decentraliseringsmålet. Vad utskottet anför i ett följande avsnitt bör beaktas vid utvärderingsarbetet.
2. Utredningen bör vidare -- på grundval av resultatet av utvärderingen -- ta ställning till frågan om huruvida det finns skäl att förorda en jämkning av innehållet i de gällande kulturpolitiska målen.
3. Behovet och lämpligheten av att ytterligare kulturpolitiska mål läggs fast bör prövas.
4. Utredningen bör redovisa sin principiella syn på genom vilka medel de mål som föreslås för framtiden skall uppnås. Frågan om särskilda statliga insatser bör göras för att främja tillkomsten av kulturella centra i landet bör ingående prövas med utgångspunkt i decentraliseringsmålet. Utskottet anför i det följande vissa synpunkter på frågan. Även frågan om hur samspelet på kulturområdet mellan stat, landsting och kommun skall utformas bör utredas. I linje härmed ligger den fråga som tagits upp motionsvägen om samspelet mellan olika kulturformer. Även den frågan bör övervägas.
Decentraliseringsmålet torde vara det av de kulturpolitiska målen som under de gångna 18 åren tilldragit sig störst uppmärksamhet. Orsaken härtill är att det år 1974 fanns mycket betydande behov av stöd till den regionala utvecklingen på kulturområdet. De statliga insatserna -- likaväl som insatserna från huvudmännen -- har därefter varit mycket betydande. Ännu kvarstår dock önskemål om insatser av betydande omfattning. Samtidigt föreligger mera övergripande förslag om att specialdestinerade bidrag skall avskaffas. Utskottet tänker härvidlag på föreliggande förslag av kommunalekonomiska kommittén (SOU 1991:98). Enligt utskottets mening behövs en grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av ansvarsfördelning innan det kan komma i fråga att man för in kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse för bedömningen av decentraliseringsmålet är också de överväganden som görs av regionutredningen (C 1991:09), som bl.a. skall analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad (dir. 1991:31). Som anges i budgetpropositionen (bil. 14 s. 8) är avsikten att utredningen inom kort skall följas upp av en parlamentarisk beredning.
Då det gäller frågan om särskilda statliga insatser för att främja tillkomsten av kulturella centra i landet vill utskottet anföra följande.
De centrala kulturinstitutionerna har varit -- och är -- av stor betydelse för hela landets kulturliv. Detta har både direkt och indirekt i olika sammanhang understrukits av statsmakterna och även kommit till uttryck bl.a. i budgetbedömningar.
Det sagda står inte i motsättning till att man utifrån ett riksperspektiv diskuterar om hur man bäst skall ta till vara och utveckla de mycket stora kulturella resurser -- materiella och immateriella -- som finns även på andra håll i landet än i Stockholm. Den kulturella växtkraft som finns i landet måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för hur detta skall ske. Åtgärder i detta syfte måste enligt utskottets mening kunna vidtas utan att detta innebär -- eller upplevs som -- att centrala institutioner försvagas. Det måste tvärtom, särskilt i ett mera långsiktigt perspektiv, vara ett intresse för dessa institutioner att få en möjlighet att genom sin kompetens och sina resurser medverka till ytterligare utveckling av kulturområdet i fråga.
I sammanhanget är de synpunkter som ånyo aktualiserats genom Europarådsrapporten om starka kulturella centra utanför Stockholm inte utan intresse (Statlig kulturpolitik i Sverige, Rapport från en europeisk expertgrupp, Kulturpolitik i Europa 2:2 s. 146 och 156). Vilka betydande problem ett statligt ställningstagande för sådana centra kan rymma kan man dock få en föreställning om genom att se på det arbete som föregick tillkomsten av en ny opera i Göteborg. Det krävdes ett långtgående samarbete mellan kommunerna och landstingen i regionen för att -- trots ett mycket betydande statligt stöd -- en finansiering skulle bli möjlig. Tillkomsten av sådana centra som anges ovan skulle kräva ett regionalt samarbete i ännu högre grad, eftersom ett sådant samarbete måste avse inte endast ett kulturområde. Det kan därför -- redan av denna anledning -- anföras starka skäl för att låta utvecklingen av regionala kulturcentra bli helt beroende av regionala initiativ. Å andra sidan talar andra skäl för att staten på ett mera övergripande sätt bör medverka till utvecklingen av regionala centra på kulturområdet.
Utskottet har genom diskussionen i det föregående önskat peka på problem som kan vara förknippade med inrättandet av kulturella centra. Utskottet anser att det är av värde att en fortsatt diskussion äger rum inom den av utskottet förordade utredningen.
Utredningen bör vara parlamentarisk. Företrädare för samtliga riksdagspartier bör ingå i utredningen.
Vad utskottet sålunda anfört om en parlamentarisk utredning om kulturpolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av följande motioner, nämligen motionerna Kr240, Kr271 yrkande 19, Kr272 yrkandena 1 och 2, Kr277 och Kr283.
Synpunkter rörande kulturens lönsamhet
Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) vill också att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vissa synpunkter på kulturens lönsamhet (yrkande 8).
Motionärerna framhåller att det sällan föreligger renodlade ekonomiska motiv bakom kultursatsningar. Utskottet har inte svårt att ansluta sig till denna uppfattning. Snarare måste uttalandet ses som en underdrift. Utskottet delar också uppfattningen att kultursektorn har stor betydelse i samhällsekonomin. Däremot vill utskottet klart ta avstånd från uttalanden i motionen om att det är hög tid att börja betrakta kulturen som en näring. En följd av ett sådant betraktelsesätt borde rimligen bli bl.a. att sådana kultursatsningar som inte kan bevisas vara ekonomiskt lönsamma skall upphöra. Det försök till samhällsekonomiskt resonemang som görs i motionen i syfte att motivera offentligt kulturstöd visar också vilka svårigheter det möter att med trovärdighet bevisa värdet av satsningar på kulturen om man begränsar sig till att betrakta den rent ekonomiska lönsamheten. Sålunda anförs i motionen att kultursektorn, bl.a. i form av skatter och sociala avgifter, betalar tillbaka mer än den får i offentligt kulturstöd. Härvid förbiser emellertid motionärerna att de sociala avgifter som i dag tas ut -- med ganska betydande belopp -- inte utan vidare kan avräknas mot utgifterna för kulturstödet, eftersom de sociala avgifterna skall finansiera kulturarbetarnas förmåner inom bl.a. socialförsäkringssystemet.
Utskottet anser att frågan om offentliga kultursatsningar även i fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra värderingar än rent ekonomiska. Detta hindrar självfallet inte att det -- om man drar slutsatser med försiktighet -- kan vara av intresse att göra sådana undersökningar som motionärerna åsyftar, där bedömningen av kultursatsningar görs utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Utskottet vill erinra om att det under förra året publicerades studien (Ds 1991:22) Kultur som lokaliseringsfaktor. Studien avser satsningar som görs på kultur i Tyskland. I studien förs fram tolv teser, däribland tesen att kulturen är ekonomiskt lönsam. I detta sammanhang vill utskottet också erinra om den positiva inställning till kultursatsningar utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, som utskottet i olika sammanhang gett uttryck åt, och som i allt väsentligt vunnit riksdagens stöd (se. bl.a. yttr. 1989/90:KrU7y).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion Kr272.
Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet
I den socialdemokratiska motionen Kr271 framförs i tre punkter vad som enligt motionärerna bör utgöra utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet. I sammanfattning -- och med viss komplettering med vad som angetts i de socialdemokratiska budgetpropositionerna under åren 1988--1991 -- anför motionärerna följande.
1974 års kulturpolitik utgjordes av dels allmänt formulerade mål och riktlinjer för det kulturpolitiska arbetet, dels konkreta reformprogram för olika delar av kulturområdet. Målen äger givetvis giltighet för lång tid framåt. Reformprogrammen måste däremot förändras och utvecklas i takt med att erfarenheter vinns och nya behov kommer till uttryck.
Reformprogrammen är nu genomförda. För det närmaste årtiondet behöver fastställas nya program. I det socialdemokratiska treårsprogrammet för kulturen framhölls följande riktlinjer för nittiotalet. Förtur skulle ges åt att
förbättra de konstnärliga yrkesutövarnas arbetsvillkor genom att bredda deras arbetsmarknad och höja ersättningarna för det offentliga utnyttjandet av deras verk, förstärka kulturen i hela landet, förbättra barns och ungdomars möjligheter att möta kultur och utveckla eget skapande, stimulera bredd och kvalitet i amatörverksamheterna, utveckla de nationella kulturinstitutionerna.
Dessa riktlinjer för nittiotalets kulturpolitik är fortfarande giltiga. Men den konkreta tillämpningen behöver utformas så att bättre hänsyn kan tas till redan inträffade förändringar i kultur- och mediemiljön och till sådana förändringar som kan väntas inträffa under nittiotalet.
Till ovanstående riktlinjer bör läggas ytterligare en, nämligen att ett metodskifte bör genomföras i fråga om statens ansvar för att kulturen skall utvecklas i hela landet.
Uppgiften att bygga upp kulturens länsinstitutioner är nu i huvudsak avklarad. Det finns i dag ett fungerande nätverk av länsteatrar, länsmuseer och länsorkestrar. Den fortsatta utvecklingen av dessa är i huvudsak huvudmännens ansvar. Denna insikt får dock inte leda till slutsatsen att behovet av en kulturpolitik som är inriktad på hela landet har minskat i betydelse; det är en självklarhet att riksdag och regering skall ha ett fortsatt ansvar för att garantera kulturens tillgänglighet i hela landet. Vad som nu behöver diskuteras är hur de framtida statliga insatserna skall utformas för att vara till största nytta för det lokala och regionala kulturlivet.
En första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan olika kulturverksamheter i landet. Ett i verklig mening nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden. Utskottet anmärker här att dessa synpunkter övervägs även under det inledande avsnittet om en kulturpolitisk utredning.
En andra utgångspunkt bör vara att de framtida statliga insatserna koncentreras till de områden som kommunerna inte kan eller har svårt att själva klara av.
En tredje utgångspunkt för de statliga insatserna bör vara att stimulera förnyelsen genom att ge oetablerade kulturverksamheter och unga artister en chans att nå sin publik.
Motionärerna framför utifrån den grundsyn som sålunda redovisats -- och som motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna -- konkreta yrkanden på sex områden av betydelse för kulturen i hela landet. Yrkandena behandlas av utskottet senare i detta betänkande, i särskilda budgetbetänkanden under våren eller, i ett fall, i ett betänkande under hösten 1992.
Utskottet gör följande bedömning.
De förslag som den av utskottet förordade kulturpolitiska utredningen kommer att lägga fram kan då det gäller den senare delen av 1990-talet få betydelse för bedömningen av sådana synpunkter som redovisats i det föregående. Utskottet vill därutöver framhålla att riksdagen inte bör föregripa de ställningstaganden bl.a. i fråga om stödet till kulturen i hela landet som riksdagen skall göra nästa år vid behandlingen av frågan om treårsbudgeten på kulturområdet. I enlighet med det sagda bör det enligt utskottets mening i detta sammanhang inte läggas fast några utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet. Motion Kr271 yrkande 14 avstyrks därför.
Insatser för barn- och ungdomskultur
I motion Kr274 (v) tas upp frågor om insatser för barn- och ungdomskultur. I mycket stark sammanfattning kan sägas att motionärerna menar att det statliga stödet till barn- och ungdomskulturen inte har varit tillräckligt och att många människor därför inte kunnat utveckla den medfödda förmåga de har till fantasi, skapande och uttrycksförmåga. En sådan utveckling är nödvändig för att motverka passivitet och destruktivitet och ger glädje och självförtroende. En genomgripande genomlysning av förhållandena behövs, menar motionärerna (yrkande 1).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla följande. Utskottet har i en rad sammanhang framhållit betydelsen av att stöd ges till barn- och ungdomskultur. Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde i sitt betänkande 1990/91:KrU20 (s. 11 och 12) om bl.a. ett treårigt utvecklingsarbete där erfarenheterna från kulturprojekten i skolan skall prövas systematiskt. Utskottet vill också nämna att kulturrådet i denna månad för regeringen skall redovisa bl.a. vilka insatser kulturinstitutionerna gör för barn och ungdom. Det omfattande material som tagits fram på området kommer att bearbetas vidare inom ramen för arbetet med myndighetens fördjupade anslagsframställning. I denna kommer kulturrådet att redovisa sina slutsatser i vad avser såväl principiell inriktning som behovet av långsiktiga planer och ökade resurser. Det förtjänar också nämnas att stöd till kulturprojekt för barn och ungdom kan utgå även från allmänna arvsfonden (se härom bl.a. bet. 1991/92:KrU14). I ett längre perspektiv kan självfallet resultatet av arbetet av den av utskottet i det föregående förordade utredningen få betydelse för den i motionen upptagna frågan.
Enligt utskottets mening är det inte påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
Vissa biblioteksfrågor
Frågan om avgifter för den service som de allmänna folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Med hänsyn härtill påkallar enligt utskottets mening följande motionsyrkanden, vari denna fråga tas upp, inte någon riksdagens åtgärd, nämligen motion Kr212 (s) och motion Kr271 (s) yrkande 1.
Även frågan om folkbibliotekens öppethållande är en kommunal fråga. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr205 (kds). I motionen förordas att regeringen för kommunerna skall betona vikten av att låta något bibliotek i varje kommun ha söndagsöppet.
Vissa regionala kulturfrågor, m.m.
Ett förslag i motion Kr271 (s) innebär att -- inför byggstarten av nya lokaler för moderna museet -- museets ansvar för konstbildning och konstutställningar i hela landet skall fastställas (yrkande 22).
I egenskap av ansvarsmuseum har statens konstmuseer ett särskilt samordnings- och utvecklingsansvar inom konstområdet. Ansvaret är rikstäckande och omfattar bl.a. samverkan med konstförenings- och folkbildningsrörelsen. Ansvarsmuseiuppgiften har lagts fast i första hand genom beslut av riksdagen våren 1987 (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 347). Uppgiften har vidareutvecklats av statens kulturråd och museerna själva. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte erfordrar någon åtgärd av riksdagen. Detta avstyrks.
Med anledning av motion Kr279 (fp, c), som syftar till att statens kulturråd skall medverka i ansträngningarna att konsthallen Rooseum i Malmö skall kunna fortleva, har utskottet inhämtat följande.
Sedan motionen väcktes, har det kommunalråd i Malmö kommun som har ansvaret för kulturfrågor gjort en framställning hos kulturrådet om myndighetens medverkan till att rädda institutionen. Kulturrådet har ställt sig positivt till en sådan medverkan, och fortlöpande kontakter mellan företrädare för kommunen och för kulturrådet äger rum i det angivna syftet. Något slutligt resultat av ansträngningarna att rädda Rooseum har ännu inte uppnåtts.
Utskottet anser med hänsyn till vad som redovisats i det föregående att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen. Denna avstyrks därför.
Frågan om huvudmannaskapet för länsmuseerna tas upp i motion Sk673 (nyd) yrkande 2. Motionärerna framhåller att om ett länsmuseum -- något som skett i Södermanlands län -- förlorar sin självständighet och går upp i en landstingskommunal kulturstiftelse blir resultatet en politisering av verksamheten och ökad byråkrati. Motionärerna framhåller också att länsmuseerna inte bör tillåtas få avdelningsliknande status inom landstingen i ett läge, där landstingen kan komma att avskaffas. Motionärerna anser att institutionerna skall vara självständiga och fria institutioner.
Utskottet konstaterar att den hitintills vanliga konstruktionen av huvudmannaskapet för länsmuseerna haft och har stort värde. Detta konstaterande står inte i motsättning till att även andra lösningar av huvudmannaskapsfrågan kan vara lämpliga. Utskottet är inte berett att med anledning av motionskravet lagstiftningsvägen eller genom att förorda en ändring i statsbidragsbestämmelserna ingripa i den regionala självbestämmanderätten på detta område. Motionsyrkandet avstyrks därför.
I motion Kr271 (s) framhålls angelägenheten av att Svenska riksteatern ökar produktionen av föreställningar som är lämpliga för de allra minsta scenerna och för lokaler som saknar scen (yrkande 12). I motion Kr273 (s) framställs samma yrkande. Motionären vill därutöver uppmärksamma behovet av att Riksutställningar fortsätter och kanske ännu mer utvecklar utställningsverksamhet lämplig för glesbygdens små samlingslokaler. Även tillgängligheten till Svenska rikskonserters produktion måste utökas, anser motionärerna (yrkande 2).
Som motionärerna framhåller har Riksteatern nyligen antagit ett program inför 90-talet i vilket man bl.a. betonar sitt ansvar för publiken i glesbygd och i de regioner som saknar egen länsteater. Utskottet har under hand inhämtat bl.a. följande kompletterande information om Riksteaterns produktioner. Efter hand har antalet teaterföreningar som önskar ett grundutbud från Riksteatern ökat, något som inneburit svårigheter för teatern att tillgodose alla önskemål. De allra minsta scenernas behov har dock alltid prioriterats. Beslut har fattats om att inte höja gagerna under nästa budgetår. Samtidigt ökas utbudet till de mindre scenerna och lokaler som saknar scen med flera s.k. caféteaterprogram.
Riksutställningar har under hand lämnat följande information och synpunkter på motionskravet i motion Kr273.
Riksutställningar erbjuder varje år över 100 olika utställningar som bokas för visning runt om i landet på skolor, bibliotek, museer, konsthallar, Folkets hus m.fl. Större satsningar som Utställningståget i samarbete med SJ och särskilda utställningsbussar har som viktigt syfte att nå mindre orter runtom i landet. En viktig del i riksutställningsverksamheten är dessutom service- och konsultverksamhet, dvs. stöd till lokal utställningsverksamhet, varvid glesbygden prioriteras.
Riksutställningar skapades bl.a. för den typ av verksamhet som motionären värnar om. Syftet med motionen vad gäller Riksutställningars verksamhet stämmer alltså väl överens med Riksutställningars mål.
Vad slutligen angår Rikskonserters verksamhet vill utskottet, såvitt här är av intresse, framhålla att Rikskonserter gör 40--50 produktioner per år. Dessa erbjuds bl.a. kammarmusikföreningar, jazzklubbar och folkmusikorganisationer i hela landet. Turnéerna är starkt subventionerade, vilket ger möjlighet även för arrangörer på mindre orter och i glesbygd att köpa produktionerna.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena starkt understryka angelägenheten av att de nämnda institutionerna -- de tre R:en -- liksom hitintills varit fallet uppmärksammar behovet av produktioner för de minsta scenerna och för lokaler utan scen samt, för Riksutställningars del, de lokalmässiga motsvarigheterna i detta hänseende. Med hänsyn till de redovisningar utskottet lämnat i det föregående och med beaktande av att institutionernas styrelser bör ha frihet att inom ramen för de riktlinjer som gäller för verksamheten -- och de kompletteringar som i begränsad utsträckning förekommer i samband med medelsanvisningen till institutionerna -- anser utskottet att motionsyrkandena inte erfordrar någon åtgärd av riksdagen. Yrkandena avstyrks.
Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Kr271 (s), såvitt däri förordas att de regionala kulturinstitutionerna bör ha som en deluppgift att utgöra replipunkt och kompetenscentrum för amatörkulturen (yrkande 27). I sammanhanget framhåller motionärerna att det är en viktig framtida uppgift för kommuner och landsting att ge kulturens länsinstitutioner tillräckliga resurser för att stödja amatörkulturen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla att statsmakterna inte styr innehållet i de regionala kulturinstitutionernas arbete. Självfallet är det dock viktigt att dessa har en god förankring i regionens kulturliv. Då det gäller stödet till amatörkulturen vill utskottet också nämna att kulturrådet i denna månad kommer att redovisa bl.a. ett uppdrag att samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för att aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Kulturrådet har lagt fram sex rapporter på området, i vilka frågor om amatörkultur behandlas tillsammans med andra former av kulturyttringar (Att vidga deltagandet i kulturlivet, Rapporter från statens kulturråd 1990:4, 1991:1--4, 8). Kulturrådet kommer också att inom ramen för arbetet med den fördjupade anslagsframställning som skall ges in till regeringen senare i år bearbeta de remissyttranden över rapporterna som inhämtats. I anslagsframställningen kommer, enligt vad utskottet inhämtat, från kulturrådets sida att dras slutsatser som avser såväl principiell inriktning som behovet av långsiktiga planer och ökade resurser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Grundbidragssystemet m.m.
Den kommunalekonomiska kommittén, som redovisade sitt uppdrag i slutet av förra året i betänkandet SOU 1991:98, har föreslagit att en rad statsbidrag på kulturområdet till regionala och kommunala institutioner skall avskaffas och att motsvarande medel skall stoppas in i ett nytt generellt skatteutjämningssystem. Förslaget har nyligen remissbehandlats.
I tre motioner, nämligen Kr270 (c) yrkande 2, Kr271 (s) yrkande 13 och Kr276 (nyd) framställs yrkanden som innehåller stark kritik av utredningsförslaget i vad avser stödet till de regionala museerna och, i en av motionerna, även andra länsinstitutioner. Motionärerna känner stark oro för att ett genomförande av utredningsförslaget kan få mycket negativa konsekvenser för institutionerna.
Enligt utskottets mening bör den fortsatta beredningen av utredningsförslaget inte föregripas. Utskottet anser det dock angeläget att redan i detta sammanhang uttala att det framstår som uteslutet att det framlagda förslaget om avskaffande av bl.a. stödet till de regionala kulturinstitutionerna kan genomföras utan att ens en analys av konsekvenserna av förslaget gjorts. Som angetts i det inledande avsnittet om en kulturpolitisk utredning behövs en sådan analys. Eftersom en sådan analys inte finns är det därför inte möjligt att föra en närmare diskussion om utredningsförslaget i här aktuell del. Utskottet, som delar motionärernas oro i här aktuellt avseende, anser med hänsyn till det anförda att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågor om inrättandet av en nationell stiftelse för förvaltning av kulturmiljöer samt om nationella och lokala kulturfonder, m.m.
I fem motioner framställs yrkanden som har till syfte att det skall bildas en nationell stiftelse eller fond för bevarande av värdefulla kulturmiljöer eller att det i vart fall skall göras närmare överväganden i bevarandefrågan. Som framgår av den följande redovisningen har några av motionerna även andra likartade syften eller ett syfte som innebär att en eller flera fonder med en delvis annan inriktning skall tillskapas.
I det följande lämnar utskottet en kort redovisning för motionskraven.
I motion Kr271 (s) föreslås att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en nationell kulturfond för investeringar i kulturbyggnader och kulturturism (yrkande 17). Motionärerna vill att det skall skapas en nationell kulturfond som kan ge investeringsbidrag till kulturella ändamål utanför storstadsregionerna. Utgångspunkten för motionärerna är att man måste uppmärksamma även "andra- och tredjestäderna" och de mindre kommunernas behov och deras betydelse för det samlade kulturutbudet i ett län. Motionärerna vill att den av dem förordade nationella kulturfonden skall i första hand ge investeringsbidrag till projekt som har ett besöks- och publikvärde. Målet skall vara att ge invånarna på orten och besökare möjlighet till nya kulturupplevelser. Motionärerna lämnar exempel på lämpliga projekt för stöd från fonden. De erinrar om att planer på nya teatrar, konserthallar, konsthallar och museer finns i många kommuner, att det finns ett växande behov av kulturturism som skulle kunna tillgodoses genom att bidrag lämnas till större projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den egna bygden samt att det finns ett tilltagande behov när det gäller att bevara industriminnen, slott och herrgårdar men att många små kommuner saknar ekonomisk förmåga att ensamma ta ansvaret för det nationella kulturarvet.
Motion Kr273 (s) har ett med motion Kr271 likartat innehåll. Motionären vill dock även ha lokala kulturfonder (yrkande 6).
Motionerna Kr232 (m) och Kr287 (fp) anknyter till den organisation för bevarande av kulturmiljöer som finns i Storbritannien, The National Trust. I motion Kr232 förordas en inventering av de mest värdefulla slotts- och herrgårdsmiljöerna. Om ägarna så önskar skall staten, anför motionären, ta över drift och underhåll av byggnad och park mot att anläggningen sommartid på regelbundna tider hålls öppen för besökare. I den andra motionen, Kr287, anförs att den egendom som enligt proposition 1991/92:44 om den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. skall överföras till en särskilt bildad myndighet i nästa steg bör överföras till en stiftelse. Till denna kan också föras naturskyddade vattenområden, mark som skall skyddas av miljöskäl, t.ex. "naturvårdsskog", vid domänverkets bolagisering och byggnader som bör bevaras och förvaltas på ett ändamålsenligt sätt av kulturhistoriska skäl. Stiftelsen bör således förvalta natur- och kulturmiljöer. Motionärerna hänvisar till rapporten (SOU 1991:64) Att förvalta kulturmiljöer, vilken rapport närmare redovisas i det följande.
I motion Kr209 (m) begärs en översyn av fideikommisslagen. Vid en sådan översyn bör främst de kulturhistoriska aspekterna beaktas. Det obligatoriska avvecklandet av fideikommiss bör i vart fall ersättas med ett fakultativt. Motionen har till syfte att förbättra möjligheterna att bevara värdefulla kulturmiljöer.
Vad först angår de delar av yrkandena i motionerna Kr271 och Kr273 som innefattar krav på upprättandet av en eller flera fonder för investeringar i teatrar, konserthallar och andra kulturbyggnader vill utskottet hänvisa till att det under ett särskilt anslag under kulturhuvudtiteln anvisas medel för bidrag för ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler (B 4). Utskottet anser sig inte kunna förorda att det parallellt med detta anslag inrättas en eller flera särskilda statliga fonder för att tillgodose motionsönskemålen. Utskottet vill dock påpeka att resultatet av den i det föregående förordade utredningen om kulturpolitiken kan få betydelse för dessa. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.
Då det gäller motionskraven i övrigt anser utskottet det motiverat att först redovisa resultatet av det utredningsarbete som gjorts av utredningen (U 1988:14) om förvaltningen av vissa kulturmiljöer.
I en motion till riksmötet 1984/85 föreslogs att en utredning borde göras om vidgade möjligheter att stödja bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Motionärerna åsyftade främst herrgårdar och liknande byggnadskomplex i privat ägo. Motionärerna åberopade de förslag som tidigare förts fram av byggnadsvårdsutredningen i betänkandet (SOU 1979:17) Kulturhistorisk bebyggelse -- värd att vårda och fideikommissnämnden i en skrivelse till regeringen den 27 augusti 1980 och ansåg att en sådan utredning främst borde arbeta med den särskilda stiftelsen, the National Trust, som finns i Storbritannien, som förebild.
Riksdagen (KrU 1985/86:8 s. 19--20, rskr. 47) tillstyrkte motionsförslaget med det tillägget att översynen borde ges en vidare omfattning än den som föreslagits i motionen. Även frågan om bevarande av industriminnen borde sålunda uppmärksammas.
I september 1988 tillkallades efter regeringens bemyndigande en särskild utredare för att utreda frågan om förvaltning av vissa kulturmiljöer.
I juli förra året avgav utredaren betänkandet (SOU 1991:64) Att förvalta kulturmiljöer.
Utredningsarbetet inriktades i hög grad på att undersöka förhållanden för de privat ägda herrgårdarna och slotten, bl.a. i syfte att utröna om de ekonomiska villkoren för denna privata förvaltning står i rimlig överensstämmelse med den kulturpolitiskt viktiga bevarandeinsats som utförs av dess ägare. Utredaren har lagt fram flera förslag på skatteområdet i syfte att skapa goda förutsättningar och ett gynnsamt klimat för ägare och brukare av egendomen. Utredaren föreslår också att det skall öppnas möjligheter för den familj eller släkt som så önskar att överföra egendomen till en särskild stiftelse vars syfte är att bevara den kulturhistoriskt värdefulla herrgårdsmiljön. Motprestationen från det allmännas sida skulle lämnas företrädesvis genom skatteförmåner. Möjligheterna att skapa stiftelser av detta slag bör förbehållas de kulturhistoriskt mest värdefulla miljöerna. Stiftelsebildningar av detta slag bör enligt utredaren tillåtas endast om till stiftelsen förs, inte bara den kulturhistoriskt värdefulla miljön, utan också sådana förmögenhetsvärden att framtida underhåll kan anses säkrat.
Utredaren uttrycker som sin bestämda uppfattning att industriminnesvårdens problem har både sådan bredd och sådant djup att de kräver en särskild utredning. Som närmare framgår i det följande anser dock utredaren att, om det bildas en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning, förvaltning av industriminnen bör ingå i stiftelsens uppgifter. Även i vissa andra avseenden anför utredaren synpunkter i fråga om industriminnesvården, bl.a. då det gäller engagemanget från näringslivet och dess organisationer.
Vissa synpunkter rörande det offentligt ägda beståndet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse framförs av utredaren, bl.a. i fråga om den förändring av den statliga lokalförsörjningen som förbereddes då utredningsförslaget lades fram. Utredaren erinrar dock om att han inte haft något speciellt uppdrag när det gäller det offentligt ägda beståndet annat än vad gäller frågan om det finns gemensamma behov och problem hos olika förvaltarkategorier som kan lösas gemensamt och i samverkan. Denna fråga behandlas tillsammans med övervägandena angående förutsättningarna för att bilda en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning.
I sistnämnda hänseende anför utredaren i sammanfattningen av betänkandet att utredningens uppgift enligt direktiven är att kartlägga vilka behov som finns inom olika förvaltarkategorier av att finna nya former för förvaltning och hantering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Strävan skall vara att samordna gemensamma behov hos de olika intressenterna och finna lösningar som kan bygga på samverkan och gemensamt ansvarstagande från dem som förvaltar det byggda kulturarvet. Som ett huvudalternativ för sådana samverkanslösningar skall utredningen studera förutsättningarna för att skapa en särskild stiftelse för kulturmiljöförvaltning. Vid sina fortsatta överväganden kommer utredaren fram till att det finns ett behov av och ett utrymme för en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning som (a) förvaltar ett eget bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, (b) på entreprenad förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som ägs av andra, (c) verkar för att levandegöra det bestånd man förvaltar genom återanvändning och genom att göra de förvaltade byggnaderna och miljöerna tillgängliga och attraktiva för besökare och på olika sätt sprida kunskap och erfarenheter inom detta område till andra förvaltare och intressenter, (d) bygger upp en bred kompetens när det gäller förvaltningen av denna typ av miljöer och på olika sätt sprider denna kunskap eller ställer den till andra förvaltares förfogande, (e) understödjer lokalt och regionalt förankrad verksamhet inom sitt kompetensområde genom idégivning och rådgivning i t.ex. juridiska, ekonomiska och organisatoriska frågor samt genom att själv gå in som partner och medstiftare, (f) arbetar aktivt och praktiskt med finansieringsfrågor inom kulturmiljövården. Som ovan angetts bör enligt utredaren förvaltning av industriminnen ingå i stiftelsens uppgifter om den bildas.
Vissa förutsättningar bör enligt utredaren vara uppfyllda för att en nationell stiftelse skall kunna skapas. Stiftelsen måste vara en självständig institution med fullständigt ansvar för den egna ekonomiska förvaltningen och således inte beroende av fortlöpande driftanslag från staten. Detta förutsätter att stiftelsen väsentligen lever på avkastningen av sin egen förmögenhet, som kan bestå av fastigheter -- bl.a. de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna -- samt andra förmögenhetsvärden. Stiftelsen bör inte ta på sig förvaltningsuppgifter -- genom gåva, testamente eller på annat sätt -- vars långsiktiga finansiering inte är säkrad. Detta kräver, om en stiftelse skall kunna spela någon påtaglig roll inom en överskådlig framtid, att två förutsättningar måste vara för handen; den behöver få ett ordentligt startkapital och den behöver tämligen omgående få ta över ett bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som är tillräckligt stort för att man skall kunna börja bygga upp en kompetent och väl fungerande förvaltningsorganisation.
Då det gäller tillgänglighet m.m. anför utredaren bl.a. att väl bevarade kulturmiljöer utgör viktiga besöksmål inom turistnäringen och att det är av stor vikt för svensk turistnäring att både bevara och förbättra utbudet av kulturhistoriska sevärdheter.
Sedan utredaren lagt fram sitt förslag, har riksdagen beslutat om vissa förändringar på skatteområdet av betydelse för den typ av jordegendomar där herrgårdarna ofta återfinns. Som anges i budgetpropositionen (bil. 12 s. 80) överväger regeringen förslag till ytterligare förändringar på skatteområdet.
Utskottet gör följande bedömning av motionskraven i den mån de inte behandlats i det föregående.
Kulturutskottet har blivit övertygat om att det är nödvändigt att regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar beslut som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning skall kunna ske av den centrala del av det svenska kulturarvet som många av våra kulturmiljöer utgör. Den utredning som kommit till stånd efter förslag av utskottet har visat på olika möjligheter som var för sig är ägnade att bidra till en lösning. På grundval av den kunskap utskottet skaffat sig om de förvaltningsproblem som finns -- bl.a. genom studieresor i olika landsdelar och genom föredragningar i olika sammanhang av främst företrädare för riksantikvarieämbetet -- anser sig utskottet ha fog för bedömningen att en godtagbar lösning av förvaltningsproblemen kan nås endast om man gör denna mycket ingripande. Den gjorda utredningen har inte remissbehandlats. Likväl vågar utskottet uttala att den lösning av förvaltningsproblemen som under vissa förutsättningar föreslagits av utredaren och som innebär inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning synes ha så många fördelar att utskottet vill förorda att förslaget snarast möjligt blir föremål för ingående överväganden. Därvid bör -- med hänsyn till intresset av att kulturmiljöerna är tillgängliga för allmänheten -- särskild uppmärksamhet ägnas åt tillgänglighetsfrågan. Vid övervägandena måste självfallet hänsyn tas till innehållet i de beslut som kan komma att fattas i en nära framtid då det gäller formerna för statens ägande och förvaltning av fastigheter (se närmare härom budgetpropositionen bil. 12 s. 80, bet. 1991/92:FiU8, lagrådsremiss med förslag till riktlinjer angående domänverkets mark- och fastighetsinnehav i samband med verkets ombildning till aktiebolag, prop. 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93).
Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna Kr209, Kr232, Kr271 yrkande 17 i denna del, Kr273 yrkande 6 i denna del och Kr287 anfört om överväganden rörande inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det finns ett mycket stort antal stipendiefonder på kulturområdet. Merparten av dem torde ha tillkommit genom enskilda initiativ. Även på idrottsområdet finns stipendiefonder. Såvitt känt har fonderna tillkommit utan föregående statlig utredning. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund att riksdagen tar något initiativ till en utredningsverksamhet syftande till att fonder skapade med hjälp av privat kapital för stipendier för att fler ungdomar skall satsas på kultur och idrott. Motion Sk349 (nyd) yrkande 3 bör därför avslås.
Utskottet avstyrker även motion Kr272 (nyd) yrkande 4. Motionärerna vill ha en översyn som syftar till att det skall vara gynnsamt för företag eller enskilda att tillföra medel till kulturen genom direkta bidrag, sponsring eller inrättande av fonder. Utskottet hänvisar till att frågor av det slag som motionärerna tar upp årligen behandlas av skatteutskottet.
Kulturturism
Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) vill att det skall göras en snabbutredning för att kartlägga hur en utveckling av kulturturismen skall kunna främjas (yrkande 10). Diskussioner och samarbete mellan turistindustrin och företrädare för kultursektorn, inklusive kulturmiljöområdet, bör uppmuntras på nationell, regional och lokal nivå.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av insatser för att främja kulturturism. Utskottet har i olika sammanhang behandlat frågor därom. Bl.a. har under de senaste åren särskilda medel beräknats under kulturmiljöanslaget för vad som betecknas som aktiv kulturmiljövård. I detta betänkande uttalar sig utskottet i ett tidigare avsnitt för att närmare överväganden om tillkomsten av en nationell kulturmiljöstiftelse skall komma till stånd. Därvid understryker utskottet särskilt vikten av att tillgänglighetsfrågan uppmärksammas; som framhålls i den övergripande utredning som gjorts på området utgör väl bevarade kulturmiljöer viktiga besöksmål inom turistnäringen, och det är av stor vikt för svensk turistnäring att både bevara och förbättra utbudet av kulturhistoriska sevärdheter. Vidare hänvisar utskottet till de synpunkter rörande kulturturism som utskottet redovisar i det nyligen avgivna betänkandet KrU16 om turism.
Utskottet anser att motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Detta avstyrks således.
Internationella kontakter
Utskottet kan helt ansluta sig till uppfattningen i motion Kr272 (nyd) om vikten av ett ökat internationellt kulturutbyte (yrkande 3). Denna uppfattning står i god överensstämmelse med vad som anförs i budgetpropositionen i ett särskilt avsnitt om internationellt kulturutbyte (bil. 12 s. 23). I avsnittet framhåller kulturministern bl.a. att hon har för avsikt att senare ta initiativ till ett fortsatt arbete inom kulturdepartementet för den kulturella integrationen i Europa. Utskottet anser att motionsyrkandet inte påkallar något riksdagens initiativ.
Kulturadministration, m.m.
I flera motioner tas upp frågor om den statliga kulturadministrationen. Motionerna har i huvudsak till syfte att tillgängliga resurser skall utnyttjas på ett effektivt sätt och att de möjligheter till rationaliseringar av administrationen som kan finnas skall tas till vara. Motionerna är följande, nämligen Kr228 (fp), Kr239 (m) och Kr272 (nyd) yrkandena 9 och 12. Härutöver bör nämnas att i motion Kr239 tas upp även frågan om överförande av beslut om fördelning av bidrag till annat än statliga organ och till organ på regional eller lokal nivå.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i den rapport rörande statlig kulturpolitik i Sverige som en europeisk expertgrupp för något år sedan genomförde inom ramen för programmet för Europarådets länderexaminationer framhålls att även om de offentliga utgifterna för kultur är exceptionellt höga, den centrala byråkrati som administrerar dem är påfallande liten. Detta konstaterande av utomstående bedömare och de synpunkter dessa framför i sammanhanget står självfallet inte i motsättning till att fortsatta ansträngningar måste göras i syfte att så stor del som möjligt av de resurser som kan avsättas för kulturområdet tillförs själva kulturverksamheten.
Som anges i budgetpropositionen (bil. 12 s. 1 och 8) har regeringen för avsikt att se över och analysera frågor som rör kultursektorns myndighetsstruktur, ansvars- och kostnadsfördelning, anslagsstrukturen och marknadens betydelse för kulturverksamheten. Det framstår som naturligt att de synpunkter som förs fram i motionerna uppmärksammas vid detta översynsarbete. Såvitt utskottet kan bedöma ligger nämligen motionsfrågorna i allt väsentligt inom ramen för översynsarbetet. Då det gäller den i motion Kr239 upptagna frågan om medelsfördelning vill utskottet också hänvisa till vad utskottet tidigare anfört i frågan (se senast bet. 1990/91:KrU20 s. 14).
Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet avstyrker även motion Kr213 (s). Denna har till syfte att kulturrådet skall lägga fram förslag till hur andra bidragsmottagare än institutioner skall kunna få besked om bidragsbeslut i ett tidigare skede än vad som för närvarande är fallet.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att bidragsbeslut kan lämnas så tidigt som möjligt. Övergången till treåriga budgetramar bör, som motionärerna framhåller, vara ägnad att förbättra möjligheterna till att ge bidragsmottagarna bättre planeringsförutsättningar. Även det översynsarbete som redovisats ovan kan få betydelse i detta hänseende. Utskottet vill också erinra om att kulturrådet under senare år i vissa fall informerat bidragsmottagare om myndighetens bedömning i fråga om kommande bidragsbeslut. Utskottet vill dock samtidigt framhålla att viss försiktighet måste iakttas i detta hänseende i de fall bidragsbesluten är beroende av beslut av statsmakterna, som ännu inte fattats.
Vissa resursfrågor
Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) ställer sig mycket positiva till ökade statliga insatser på kulturområdet -- dock först fr.o.m. budgetåret 1993/94.
För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning under anslag som förts upp under huvudavsnittet Kulturverksamhet m.m. med drygt 2,9 miljarder kronor. Motionärerna vill ha en ökning av dessa anslag och -- utan närmare precisering -- till kulturturism. En fördubbling av anslagen till kulturområdet bör ske under den kommande treårsperioden (yrkande 5). Yrkandet innebär således krav på en planering för en ökning med i varje fall omkring 3 miljarder kronor under perioden.
Härutöver gör motionärerna den preciseringen av sina önskemål att de kräver att det under nästa budgetår skall planeras för en ökning med 1 miljard kronor för budgetåret 1993/94 (yrkande 6). De anger i ett antal punkter vilken inriktning en sådan planering bör ha (yrkande 7).
De av motionärerna framställda yrkandena om mycket stora ökningar av kulturbudgeten inom en nära framtid är enligt utskottets mening orealistiska. Det framstår som helt uteslutet att det skulle kunna skapas utrymme inom statsbudgeten för att nästa år fatta beslut om en ökning av kulturbudgeten med 1 miljard kronor. Inte ens om resurser av denna storleksordning skulle finnas tillgängliga skulle det kunna anses vara rationell medelsanvändning att med så kort varsel som det här är fråga om öka kulturbudgeten med så betydande belopp, eftersom det exempelvis för kulturinstitutionerna skulle behövas investeringar som kräver betydligt längre planeringstid än ett år. Vad nu sagts äger sin motsvarighet i fråga om kravet på en fördubbling av stödet till kulturen under en treårsperiod.
Som en följd av utskottets ställningstagande till frågorna om en mycket stor och snabb höjning av kulturanslaget avstyrks även yrkandet om viss utredningsverksamhet.
Utskottet avstyrker således samtliga yrkanden.
Statens kulturråd (B 1)
Utskottet tillstyrker att det för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag på 23852000 kr. till kulturrådet.
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (B 2)
Inledning
Från detta reservationsanslag anvisas bidrag till skilda ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt kulturutbyte. Anslaget omfattar enligt regeringens förslag 30 anslagsposter eller delposter (se bil. 12 s. 16 och 17). Det föreslås under anslaget en medelsanvisning på totalt 113744000 kr.
I det följande tar utskottet upp till särskild bedömning endast anslagsposter beträffande vilka motionsyrkanden framställts. Eftersom -- i förhållande till regeringens förslag -- viss nedskärning av anslagspost 1 Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet yrkas i syfte att finansiera viss uppräkning av annan anslagspost (nr 4) eller att delfinansiera ny anslagspost (Försöksverksamhet med länskonstnärer) behandlas förstnämnda anslagspost inte förrän utskottet gjort en bedömning av sakfrågorna.
Centrumbildningar (delpost 2.2)
Regeringen föreslår en uppräkning av anslagsposten med 4 % till 7218000 kr.
En ytterligare uppräkning, nämligen med 1800000 kr., föreslås i motion Kr257 (v) yrkande 2. Motionärerna framhåller att, som slagits fast i en rapport från kulturrådet, centrumbildningarna inom respektive konstområde har fyllt, och kommer att fylla, en viktig funktion för den icke institutionsbundna kulturverksamheten. Eftersom det inte är möjligt att effektivisera administrationen ytterligare, är det av avgörande betydelse för centrumbildningarnas fortsatta verksamhet att anslagsposten räknas upp.
Utskottet vill erinra om att riksdagen efter förslag av utskottet förra året gjorde en medelsberäkning för anslagsposten som översteg den av regeringen föreslagna med 1 milj.kr. En viss del av de ökade resurserna tillfördes -- i enlighet med utskottets intentioner -- den nya centrumbildningen Centrum för konst & hantverk men de skapade även utrymme för en icke oväsentlig höjning av bidragen till de övriga centrumbildningarna.
Med beaktande av den uppräkning av anslagsposten som gjordes förra året och med hänsyn till angelägenheten av att riksdagen iakttar stor försiktighet med anslagsuppräkningar även då det är fråga om relativt begränsade belopp avstyrker utskottet motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten (anslagspost 4)
För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 1300000 kr. I budgetpropositionen föreslås en uppräkning med 52000 kr., motsvarande 4 %, dvs. samma uppräkning som görs för merparten av bidragsanslagen.
Utskottet har vid flera tillfällen föreslagit riksdagen att göra en uppräkning av bidraget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet har anfört bl.a. att Vadstena-akademien har stor betydelse ur kulturell och turistmässig synpunkt. Utskottet gör inte någon ändring i denna bedömning. Med hänsyn till den nivå bidraget till Vadstena-akademien nu nått är utskottet emellertid inte berett att för nästa budgetår föreslå en större uppräkning än vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker därför motion Kr253 (c, fp), såvitt däri föreslås en extra uppräkning med 500000 kr. Uppräkningen skulle finansieras genom motsvarande begränsning av anslagspost 1.
Dansens Hus (anslagspost 5)
Stiftelsen Dansens Hus startade sin verksamhet i januari 1991. Stiftelsebildare är Operan, Svenska riksteatern, Göteborgs musikteater, Östergötlands länsteater, Malmö stadsteater, Dansmuseifonden och Danscentrum. Enligt en överenskommelse mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad skulle verksamheten finansieras genom att staten bidrar med 50 % och landstinget och staden med 25 % vardera. Under kalenderåret 1991 bidrog Stockholms stad med 2080000 kr. och landstinget med 1 milj.kr. Staten bidrog med 5 milj.kr. till driften under detta anslag och med 1,1 milj.kr. för att täcka upp uteblivet bidrag från landstinget. Enligt vad som anges i budgetpropositionen (bil. 12 s. 21) kommer Stockholms stad att kalenderåret 1992 bidra med 2150000 kr. och Stockholms läns landsting med 1 milj.kr.
Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att det totala statsbidraget för budgetåret 1992/93 beräknas till 6820000 kr. Beloppet har beräknats för att ge full kostnadstäckning för ökade hyror för befintliga lokaler samt för nya repetitionslokaler för Cullbergbaletten i anslutning till Dansens Hus.
I motion Kr271 (s) yrkas att riksdagen skall begära att regeringen redovisar resultatet av förda förhandlingar om finansieringen av Dansens Hus (yrkande 20). Motionärerna vill också att riksdagen skall uttala sig för behovet av att öka de samlade offentliga bidragen till Dansens Hus (yrkande 21).
Utskottet, som fått information om bl.a. de nuvarande ekonomiska förhållandena för Dansens Hus av företrädare för detta, anser att de grundförutsättningar för verksamheten som förelåg vid starten inte får raseras. Utskottet har uppmärksammat att den första verksamhetsperioden har varit framgångsrik med en ökande danspublik med stort ungdomligt inslag. Verksamheten har fått goda omdömen både inom och utom landet. Trots pressade ekonomiska förhållanden har verksamheten kunnat genomföras planenligt. En mångfald utländska gästspel har redan genomförts. Samproduktioner med institutioner i andra delar av landet förbereds och planeras. Cullbergbaletten har fått den hemmascen den länge behövt. Andra svenska dansgrupper och koreografer har fått nya tillfällen att framträda. De har därigenom även fått ökade möjligheter till engagemang utomlands genom att de vid föreställningarna i Dansens Hus har kunnat presentera sig inför tillresande representanter för dansscener i andra länder.
För utskottet framstår verksamheten vid Dansens Hus som en angelägen del av kulturlivet i landet. Verksamheten har därutöver särskild betydelse för Stockholmsregionen. Liksom hitintills bör staten stå för en betydande del av det allmännas ekonomiska bidrag. Det är emellertid ytterst angeläget att -- som överenskoms då verksamheten startade -- också Stockholms kommun och Stockholms läns landsting tar sin del av ansvaret för att verksamheten ges sådana ekonomiska villkor att en mera långsiktig planering blir möjlig. I budgetpropositionen anförs att den omständigheten att landstinget inte fullt ut vill stå för sin andel av bidragsgivningen naturligtvis skapar svårigheter att driva verksamheten. Kulturministern har uttalat att hon avser att ta initiativ till överläggningar med Stockholms läns landsting i den här aktuella frågan. Enligt vad utskottet inhämtat kommer överläggningar att hållas även med kommunen. Utskottet vill understryka angelägenheten av att finansieringsfrågan får en mera långsiktig lösning. Utskottet förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang informerar riksdagen om resultatet av överläggningarna. Det här aktuella motionsyrkandet påkallar enligt utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd (yrkande 20).
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang uttala sig om en ökning i framtiden av de samlade offentliga bidragen till Dansens Hus. Motion Kr271 yrkande 21 avstyrks därför.
Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)
Regeringens förslag till medelsberäkning för anslagsposten har gjorts med utgångspunkt i att bidrag till Riksskådebanan -- för innevarande budgetår 1484000 kr. -- föreslås bli beräknade under en ny anslagspost, Skådebaneverksamhet. En uppräkning av anslagsposten föreslås med 4 %. Det sagda innebär att posten beräknas till 6331000 kr.
I två motioner, Kr252 (s) och Kr271 (s) yrkande 2, föreslås en medelsberäkning för anslagsposten som är 2 milj.kr. högre än den av regeringen föreslagna. I förstnämnda motion utvecklas utförligt behovet av ett ökat stöd till kultur i arbetslivet. Motionärerna framhåller bl.a. att kultur i arbetslivet har sin största betydelse som ett "verktyg" för att rättvisare fördela samhällets insatser på kulturområdet.
Som närmare redovisats i ett tidigare avsnitt i betänkandet avser statens kulturråd enligt vad utskottet inhämtat att senare i denna månad för regeringen redovisa bl.a. ett uppdrag att samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för att aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Som utskottet framhöll förra året bör det bli möjligt att på grundval av reaktionerna i remissomgången ta ställning till bl.a. stödet till kultur i arbetslivet. För nästa budgetår bör medel under förevarande anslagspost beräknas med belopp som regeringen föreslagit eller således 6331000 kr. Motionsyrkandena avstyrks således.
Till regeringens disposition (anslagspost 13)
Regeringen föreslår en medelsberäkning som ger kompensation för prisutvecklingen. Utskottet tillstyrker förslaget, vilket innebär att ett belopp om 3796000 kr. skall beräknas under anslaget.
I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr204 (fp) om resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna i Södertälje kommun. Sedan länge bedrivs antroposofisk verksamhet i kommunen. Den är förlagd till Järna och har nu nått en betydande omfattning. Den samverkan som utvecklats mellan bl.a. medicinsk, pedagogisk och konstnärlig verksamhet har vunnit även internationell uppmärksamhet. Detta gäller också institutionernas arkitektur. Skapare av denna är Erik Asmussen. Denne är också arkitekt för ett kulturhus, i vilket skall bedrivas aktiviteter som är ägnade att vidareutveckla verksamheten. Kulturhuset beräknas komma att kosta totalt 45 milj. kr. då det är färdigställt. Hitintills har 29 milj.kr. influtit genom donationer. Kulturhuset innehåller bl.a. en rymlig scen. Antalet åskådare kan uppgå till 500. Den totala golvytan är 3 500 kvm.
I den mån motionen syftar till att medel över statsbudgeten skall utgå för investeringsändamål hänvisar utskottet till de möjligheter huvudmannen för anläggningen har att söka bidrag av medel som anvisas under anslaget på kulturhuvudtiteln för stöd till icke-statliga kulturlokaler (B 4). Då det gäller medel till särskilda projekt som är avsedda att komma till stånd på kulturhuset finns möjlighet att söka stöd av medel från förevarande anslagspost eller från anslagspost 1 som behandlas i det följande. Motionsyrkandet påkallar enligt utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks.
Frågan om beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer
Ett belopp om 3 milj.kr. bör enligt motion Kr271 (s) yrkande 29 beräknas under en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer. Anslagsposten bör delfinansieras genom en begränsning av anslagspost 1 som avser kulturrådets utvecklingsmedel med 1 milj.kr. (yrkande 28 som behandlas i följande avsnitt). Motionärerna framhåller med hänvisning till erfarenheterna i Finland värdet av arbetsstipendier åt konstnärer som vill ägna sig åt pedagogiskt utvecklingsarbete med amatörer. De erinrar om att en påbörjad försöksverksamhet på området i Sverige inte kunnat fullföljas på grund av att kulturrådets utvecklingsmedel varit otillräckliga.
Beträffande den av kulturrådet inledda försöksverksamheten med s.k. länskonstnärer vill utskottet redovisa följande.
Efter förslag i 1990 års budgetproposition beräknades medel för att en treårig försöksverksamhet skulle kunna inledas. I av kulturrådet fastlagda riktlinjer för verksamheten angavs att syftet var att höja kvaliteten inom amatörkulturen, ge konstnärer möjlighet att arbeta som pedagoger för nya grupper av deltagare, främja en bättre geografisk spridning av kvalificerade konstnärliga insatser inom ett län samt pröva metoder för en permanent verksamhet med eller utan statligt stöd. Verksamhet med barn och framför allt ungdom borde prioriteras. Riktlinjerna i övrigt innehöll bl.a. att en fördelning på olika konstområden borde göras och att huvudmannen för verksamheten skulle göra en egen ekonomisk insats.
Sex projekt i olika delar av landet fick bidrag efter beslut av kulturrådet. Våren 1991 fann kulturrådet att de ekonomiska förutsättningarna för att fullfölja försöksverksamheten ändrats som en följd av att riksdagen beslöt minska kulturrådets fria resurs för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1 under förevarande anslag). Bidragsmottagarna underrättades i april månad om att de inte kunde påräkna fortsatta bidrag. Sedermera har dock bidrag utgått i ett fall, nämligen till ett projekt för samordning på konstområdet i Östergötlands län.
Utskottet vill erinra om att nedskärningen av kulturrådets fria resurser för utvecklingsverksamhet vid förra årets budgetbehandling skedde för att det skulle vara möjligt att tillföra Svenska riksteatern ökade resurser. Som utskottet anförde i sammanhanget ledde detta till att vissa utvecklingsinsatser som i och för sig framstår som angelägna måste anstå. Mot den nu angivna bakgrunden och att det även vid årets budgetbehandling är angeläget att iaktta återhållsamhet vid anslagsberäkningen avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1)
Utskottet har i det föregående avstyrkt dels förslag om en uppräkning av anslagspost 4 utöver regeringens förslag, dels förslag om inrättandet av en ny anslagspost avseende försöksverksamhet med länskonstnärer. Med hänsyn härtill och med beaktande av det behov som finns av att en fortsatt utvecklingsverksamhet bedrivs på kulturområdet avstyrker utskottet motion Kr253 (c, fp) i här aktuell del och motion Kr271 (s) yrkande 28 samt tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning för anslagsposten. Detta innebär att ett belopp om 18 236 000 kr. bör beräknas för denna.
Bidrag till samisk kultur (B 3)
Medlen under detta anslag fördelas av samefondens kulturdelegation. För att öka delegationens möjligheter att bevilja bidrag för bl.a. teaterverksamhet föreslår regeringen att anslaget räknas upp med 1226000 kr. En total medelsanvisning om 6872000 kr. föreslås.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I detta sammanhang vill utskottet nämna att kulturrådet i februari månad i år beslutat tilldela interimsstyrelsen för en samisk teater i Kiruna 500000 kr. för utveckling av den samiska teatern, som nu nybildats.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en parlamentarisk utredning om kulturpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr240, 1991/92:Kr271 yrkande 19, 1991/92:Kr272 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Kr277 och 1991/92:Kr283 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande kulturens lönsamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 8,
3. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 14, res. 1 (s)
4. beträffande insatser för barn- och ungdomskultur
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr274 yrkande 1, men. (v)
5. beträffande kostnadsfria boklån
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr212 och 1991/92:Kr271 yrkande 1, res. 2 (s)
6. beträffande folkbibliotekens öppethållande
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr205,
7. beträffande vissa uppgifter för moderna museet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 22, res. 3 (s)
8. beträffande konsthallen Rooseum i Malmö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr279,
9. beträffande huvudmannaskapet för länsmuseerna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk673 yrkande 2, res. 4 (nyd)
10. beträffande viss kulturverksamhet på mindre orter
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 12 och 1991/92:Kr273 yrkande 2,
11. beträffande amatörkulturen och de regionala institutionerna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 27,
12. beträffande grundbidragssystemet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr270 yrkande 2, 1991/92:Kr271 yrkande 13 och 1991/92:Kr276, res. 5 (nyd)
13. beträffande fonder för vissa investeringar i kulturbyggnader
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 17 och 1991/92:Kr273 yrkande 6, båda yrkandena i denna del,
14. beträffande en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr209, 1991/92:Kr232, 1991/92:Kr271 yrkande 17 i denna del, 1991/92:Kr273 yrkande 6 i denna del och 1991/92:Kr287 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande vissa stipendiefonder
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk349 yrkande 3,
16. beträffande en översyn rörande kulturbidrag från företag och enskilda
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 4,
17. beträffande kulturturism
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 10,
18. beträffande internationella kontakter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 3,
19. beträffande den statliga kulturadministrationen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr228, 1991/92:Kr239 och 1991/92:Kr272 yrkandena 9 och 12, res. 6 (nyd)
20. beträffande besked om bidragsbeslut
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr213,
21. beträffande vissa resursfrågor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkandena 5, 6 och 7, res. 7 (nyd)
22. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 23852000 kr.,
23. beträffande beräknande av medel för delposten Centrumbildningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna delpost under moment 31 skall beräknas 7218000 kr., men. (v)
24. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr253 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas 1352000 kr.,
25. beträffande överläggningar om finansieringen av Dansens Hus
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 20,
26. beträffande uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens Hus
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 21, res. 8 (s)
27. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr252 i denna del och 1991/92:Kr271 yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas 6331000 kr., res. 9 (s)
28. beträffande resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr204,
29. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 29 i denna del, res. 10 (s)
30. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr253 i denna del och 1991/92:Kr271 yrkande 28 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas 18236000 kr., res. 11 (s)
31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr252, 1991/92:Kr253, 1991/92:Kr257 yrkande 2 och 1991/92:Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga yrkanden i denna del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 113744000 kr., res. 12 (s) men. (v)
32. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk kultur
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 872 000 kr.
Stockholm den 24 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m) (mom. 2--32), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s) (mom. 2--32), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s) (mom. 2--32), Göran Åstrand (m) (mom. 1), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och Monica Widnemark (s) (mom. 1).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid besluten under mom. 2--32.
Reservationer
l. Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet (mom. 3)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "De förslag" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Uppdraget för den övergripande kulturpolitiska utredning som på utskottets initiativ skall komma till stånd ligger väl i linje med vad som föreslås i den socialdemokratiska motionen Kr271. Resultatet av utredningsarbetet bör därför vara ägnat att i ett längre perspektiv främja en kulturpolitik som har den inriktning som förordas i motionen.
Som anges i motionen är de riktlinjer för nittiotalets kulturpolitik som lades fast av den socialdemokratiska regeringen fortfarande giltiga. Riktlinjerna har angetts i det föregående. Till de åsyftade riktlinjerna bör läggas ytterligare en, nämligen att ett metodskifte bör genomföras i fråga om statens ansvar för att kulturen skall utvecklas i hela landet. Utskottet ansluter sig till de synpunkter som redovisas i motionen. I sammanfattning innebär synpunkterna att en första utgångspunkt för de statliga insatserna för kulturen bör vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan olika kulturverksamheter i landet, att en andra utgångspunkt för insatserna bör vara att de skall koncentreras till de områden som kommunerna inte kan eller har svårt att klara av och att en tredje utgångspunkt för insatserna bör vara att stimulera förnyelsen genom att ge oetablerade kulturverksamheter och unga artister en chans att nå sin publik.
Utifrån den grundsyn som sålunda redovisats bör konkreta insatser sättas in i enlighet med de förslag som läggs fram i motion Kr271. Utskottet behandlar dessa förslag i andra sammanhang, i några fall i andra betänkanden än detta.
Vad utskottet anfört om utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet bör riksdagen med anledning av motion Kr271 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Kostnadsfria boklån (mom. 5)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Frågan om" och slutar med "Kr271 (s) yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Frågan om avgifter för den service som de allmänna folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Med hänsyn till de angrepp på denna princip som kommer till uttryck i olika sammanhang anser utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr212 (s) och motion Kr271 (s) yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till känna att principen bör stå fast. Om ett sådant tillkännagivande görs har regeringen goda möjligheter att utan dröjsmål agera om principen ånyo skulle sättas i fråga.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kostnadsfria boklån
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr212 och 1991/92:Kr271 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Vissa uppgifter för moderna museet (mom. 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "I egenskap" och slutar med "detta avstyrks" bort ha följande lydelse:
Statens konstmuseer -- i vilket moderna museet ingår -- har ett särskilt samordnings- och utvecklingsansvar inom konstområdet. Ansvaret är rikstäckande och omfattar bl.a. samverkan med konstförenings- och folkbildningsrörelsen. Med ett nytt modernt museum -- vi utgår från att nya byggnader kommer att tas i bruk inom några år -- kommer det att ställas ökade krav på att statens konstmuseer till fullo lever upp till sitt ansvar i detta hänseende. Om så inte sker kommer det att bli svårt att skapa förståelse för de stora investeringar som görs i Stockholm för de nya museibyggnaderna.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr271 (s) yrkande 22 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande vissa uppgifter för moderna museet
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Huvudmannaskapet för länsmuseerna (mom. 9)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
I enlighet med de synpunkter som kommer till uttryck i motion Sk673 (nyd) vill utskottet framhålla att det är nödvändigt att åtgärder vidtas för att förhindra att länsmuseerna förlorar sin självständighet genom att det nuvarande huvudmannaskapet förändras så att museerna blir direkt beroende av politikerna i landstinget, något som erfarenhetsmässigt leder till en politisering av verksamheten. I sammanhanget bör också beaktas att det är ovisst vad som händer med landstingen i framtiden. Det är därför olämpligt att länsmuseerna ges avdelningsliknande status i landstingen. Det bör ankomma på regeringen att överväga vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att förhindra en sådan utveckling som motionärerna befarar.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Sk673 i här aktuell del (yrkande 2) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställande under 9 bort ha föjande lydelse:
9. beträffande huvudmannaskapet för länsmuseerna
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk673 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Grundbidragssystemet m.m. (mom. 12)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Enligt utskottets" och på s. 18 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Kommunalekonomiska kommitténs förslag har under remissbehandlingen med rätta utsatts för en mycket stark kritik då det gäller utredningsförslaget att det regionala stödet till kulturinstitutioner skall tas bort och bakas in i det allmänna skatteutjämningssystemet. Som framhålls i motion Kr276 (nyd) är statsbidragssystemet för länsmuseerna inte villkorslöst. Systemet bygger på principen att museerna skall ge en motprestation, nämligen i form av service till riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna inom kulturmiljövården. Det är viktigt att länsmuseerna finns kvar för att värna om det regionala kulturarvet och man får därför inte ta risken att huvudmännen i kärva tider skär ner resurserna till museerna som en följd av att de specialdestinerade statsbidragen tas bort. Det finns också risk för att andra verksamheter som är viktiga för det regionala kulturlivet skärs ner eller försvinner om dessa statsbidrag tas bort.
Utskottet anser i enlighet med det anförda att regeringen inte bör lägga fram något förslag om avskaffande av de här aktuella statsbidragen på kulturområdet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr270 yrkande 2, Kr271 yrkande 13 och Kr276 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande grundbidragssystemet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr270 yrkande 2, 1991/92:Kr271 yrkande 13 och 1991/92:Kr276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Den statliga kulturadministrationen (mom. 19)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet vill" och på s. 24 slutar med "bet. 1990/91:KrU20 s. 14)." bort ha följande lydelse:
Som utskottet angett i det föregående har de här aktuella motionerna i huvudsak till syfte att tillgängliga resurser skall utnyttjas på ett effektivt sätt och att de möjligheter till rationaliseringar av administrationen som kan finnas skall tas till vara. Utskottet anser det vara självklart att så stor del som möjligt av de resurser som kan avsättas för kulturområdet tillförs själva kulturverksamheten och att administrationen begränsas så mycket som möjligt.
Härutöver vill utskottet ställa sig bakom vad som anförs i motion Kr272 (nyd) och som har en starkare inriktning på ett bra resursutnyttjande hos kulturinstitutionerna. Man bör utnyttja de möjligheter som finns att få in privata pengar genom bl.a. samfinansierade projekt. Utbudet bör i större utsträckning anpassas till vad som efterfrågas, något som enkelt kan göras genom marknadsundersökningar. Det är viktigt att institutionerna lär sig att utnyttja den ekonomiska potential som kulturen utgör.
De synpunkter utskottet redovisat i det föregående bör enligt utskottets mening övervägas under det översynsarbete rörande bl.a. kultursektorns ansvars- och kostnadsfördelning och marknadens betydelse för kulturverksamheten som aviseras i budgetpropositionen (bil. 12 s. 1 och 8).
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Kr228, Kr239 och Kr272 yrkandena 9 och 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande den statliga kulturadministrationen
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr228, 1991/92:Kr239 och 1991/92:Kr 272 yrkandena 9 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Vissa resursfrågor (mom. 21)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "De av" och på s. 25 slutar med "samtliga yrkanden." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det med hänsyn till det statsfinansiella läget för budgetåret 1992/93 inte finns utrymme för en kulturbudget som är större än den av regeringen föreslagna. Däremot bör under budgetåret planering ske i avsikt att öka kulturanslagen med en miljard kronor för nästföljande budgetår, dvs. 1993/94. Inom en treårsperiod bör skapas förutsättningar för en fördubbling av anslagen till kulturen. Kulturbudgeten bör således därefter uppgå till i vart fall 6 miljarder kronor.
Självfallet krävs det en god planering för att en så kraftig uppräkning av kulturanslagen som utskottet förordar skall kunna genomföras med ett effektivt resursutnyttjande. Planeringen bör ske utifrån de prioriteringar som anges i motion Kr272. Ytterligare resurser bör inriktas på bl.a. projekt och program som fokuserar experiment och förnyelse, ökat internationellt kulturutbyte för statliga institutioner, kulturturism, barnkultur, uppbyggnad av kulturella centra, kultur i media, möjligheter för statens konstmuseer att löpande förnya sina samlingar genom inköp av konst och ökade möjligheter att genomföra attraktiva utställningar.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr272 yrkandena 5, 6 och 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande vissa resursfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr272 yrkandena 5, 6 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens Hus (mom. 26)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående anfört om verksamheten vid Dansens Hus är det enligt utskottets mening motiverat att de samlade offentliga bidragen till Dansens Hus ökas i framtiden. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr271 (s) yrkande 21 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens Hus
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr 271 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet (mom. 27)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Som närmare" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som redovisats i det föregående innebär regeringens förslag att endast en fyraprocentig uppräkning av anslagsposten skall göras, nämligen till 6331000 kr. Den uppräkning med ytterligare 2 milj.kr. som föreslås i motion Kr252 (s) och motion Kr271 (s) yrkande 2 är enligt utskottets mening välmotiverad. Utskottet anser att den utförliga motivering för uppräkningen som finns i förstnämnda motion är bärande. "Kultur i arbetslivet" blev under 70-talet ett begrepp som fick betydelse för att öka kulturintresset hos nya grupper. Tanken bakom den reguljära satsning på kultur i arbetslivet som sattes i gång efter ett riksdagsbeslut år 1985 var att det går lättare att bryta ner sociala och kulturella hinder i den vardagliga miljön än att få människor att uppsöka för dem främmande kulturmiljöer. Den verksamhet som nu finns bygger på gemenskapen på arbetsplatserna och påverkan från arbetskamraterna. Aktiviteterna spänner över hela kulturområdet. Utskottet hänvisar till den redovisning som finns i motionen. I denna redovisas bl.a. insatserna på litteraturområdet utförligt.
Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att kultur i arbetslivet har sin största betydelse som ett "verktyg" för att rättvisare fördela samhällets insatser på kulturområdet.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motionsyrkandena för anslagsposten Kultur i arbetslivet bör beräkna 8331000 kr.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1991/92:Kr252 i denna del och 1991/92:Kr271 yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas 8331000 kr.
10. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer (mom. 29)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
I motion Kr271 (s) lämnas en utförlig motivering för behovet av stöd till amatörkulturen. Därvid understryks bl.a. angelägenheten av att den avbrutna försöksverksamheten med länskonstnärer får en fortsättning. Det hänvisas till att erfarenheterna i Finland varit goda.
Utskottet anser att en fortsättning av försöksverksamheten är så angelägen att det är motiverat att utrymme skapas för denna verksamhet genom att kulturrådets utvecklingsmedel begränsas med 1 milj.kr. och genom att en utökad medelsanvisning om 2 milj.kr. görs.
Således bör med bifall till motion Kr271 (s) yrkande 29 3 milj.kr. beräknas för en ny anslagspost för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer
att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 29 i denna del beslutar att för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer under anslaget vid mom. 31 skall beräknas 3000000 kr.
11. Beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (mom. 30)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "för denna" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet avstyrkt förslag om en uppräkning av anslagspost 4 utöver regeringens förslag. Vidare har utskottet tillstyrkt inrättandet av en ny anslagspost avseende försöksverksamhet med länskonstnärer och därvid uttalat att förevarande anslagspost bör begränsas med 1 milj.kr. I enlighet med det anförda och med beaktande av det behov som finns av att en fortsatt utvecklingsverksamhet bedrivs på kulturområdet avstyrker utskottet motion Kr253 (c, fp) i här aktuell del samt föreslår med bifall till motion Kr271 (s) yrkande 28 och med anledning av regeringens förslag att ett belopp om 17 236 000 kr. beräknas för anslagsposten.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 28 i denna del och med avslag på motion Kr253 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas 17236000 kr.,
12.Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 31)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna Kr252 och Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga yrkanden i denna del, och med avslag på motionerna Kr253 och Kr257 yrkande 2, båda yrkandena i denna del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 117744000 kr.
Särskilt yttrande
En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken (mom. 1)
Hugo Hegeland, Göran Åstrand och Birgitta Wistrand (alla m) anför:
Som vi moderater länge anfört är det nödvändigt att öka kulturskaparnas frihet och överföra beslutskompetens och ekonomiska medel från staten och statliga organ till kulturens regionala och lokala institutioner och mer betona kvalitet än kvantitet i svenskt kulturliv.
I alltför hög grad präglas denna av statlig styrning, tungrodd central administration och fixering vid verksamheters volym. Mot denna bakgrund är det värdefullt att utskottet föreslår en översyn av 1974 års kulturpolitiska mål.
Vi utgår från att utredningen särskilt beaktar frågor om kulturskaparnas frihet och arbetssituation, om en omstrukturerad och minimerad kulturadministration, om utökad kultursponsring, om breddad satsning på kulturturism och om den svenska kulturpolitikens attityd till och samverkan med kulturlivet i Europa.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
l. Insatser för barn- och ungdomskultur (mom. 4)
Betydelsen av bl.a. statliga insatser för barn- och ungdomskultur utvecklas utförligt i motiveringen till yrkande 1 i motion Kr274 (v). Skolan har inte levt upp till sin uppgift att tidigt väcka lust till och behov av kultur. Som anförs i motionen har den statliga kulturpolitiken i det stora hela negligerat ungdomens behov av att uttrycka och spegla sin situation.
Nyligen framlagda utredningar, bl.a. kulturrådets rapporter med samlingsnamnet Att vidga deltagandet i kulturlivet, visar att snedfördelningen beträffande deltagandet i kulturlivet ökat på senare tid. Bl.a. har barn och ungdom inte fått den del av kulturresurserna som varit motiverad. Det är värdefullt att den nämnda genomlysningen gjorts av deltagandet i kulturlivet, likaväl som att en undersökning av institutionernas insatser för barn och ungdom kommit till stånd. Jag förutsätter att den av utskottet förordade kulturpolitiska utredningen ägnar stor uppmärksamhet åt barn- och ungdomskulturen. I enlighet med vad som föreslås i motionen bör emellertid en genomgripande genomlysning göras av insatserna för barn- och ungdomskultur. Därvid bör med utgångspunkt i synpunkterna i motionen prövas bl.a. behovet av snabba stödinsatser för barn- och ungdomskulturen.
2. Beräknande av medel för delposten Centrumbildningar (mom. 23)
Jag anser att det är angeläget att den värdefulla verksamhet som Centrumbildningarna bedriver får ett ökat stöd. Som framgår av en av kulturrådet gjord utredning fyller dessa sammanslutningar en viktig funktion för den icke institutionsbundna kulturverksamheten. För nästa budgetår bör som föreslås i motion Kr257 (v) yrkande 2 utöver vad regeringen föreslagit en uppräkning med 1800000 kr. av bidraget göras. Således bör den aktuella anslagsposten bestämmas till 9018000 kr.
3. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 31)
Jag anser att som en följd av mitt ställningstagande under 2 den totala medelsanvisningen under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. bör vara 115544000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 23 och 31 bort ha hemställt:
4. beträffande insatser för barn- och ungdomskultur
att riksdagen i anledning av motion 1991/92:Kr274 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. beträffande beräknande av medel för delposten Centrumbildningar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Kr257 yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna delpost under moment 31 skall beräknas 9018000 kr.,
31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion Kr257 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna Kr 252, Kr253, Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga yrkanden i denna del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115544000 kr.,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 6 Övergripande frågor m.m. 6 En kulturpolitisk utredning 6 De kulturpolitiska målen 6 Aktuella motionsförslag samt viss tidigare riksdagsbehandling 6 Utskottets bedömning 9 Synpunkter rörande kulturens lönsamhet 12 Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet 12 Insatser för barn- och ungdomskultur 14 Vissa biblioteksfrågor 14 Vissa regionala kulturfrågor, m.m. 15 Grundbidragssystemet m.m. 17 rågor om inrättandet av en nationell stiftelse för förvaltning av kulturmiljöer samt om nationella och lokala kulturfonder, m.m. 18 Kulturturism 22 Internationella kontakter 23 Kulturadministration, m.m. 23 Vissa resursfrågor 24 Statens Kulturråd (B 1) 25 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (B 2) 25 Inledning 25 Centrumbildningar (delpost 2.2) 25 Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten (anslagspost 4) 26 Dansens Hus (anslagspost 5) 26 Kultur i arbetslivet (anslagspost 7) 27 Till regeringens disposition (anslagspost 13) 28 Frågan om beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer 28 Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1) 29 Bidrag till samisk kultur (B 3) 30 Hemställan 30 Reservationer 33 1. Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet (s) 33 2. Kostnadsfria boklån (s) 34 3. Vissa uppgifter för moderna museet (s) 34 4. Huvudmannaskapet för länsmuseerna (nyd) 35 5. Grundbidragssystemet m.m. (nyd) 35 6. Den statliga kulturadministrationen (nyd) 36 7. Vissa resursfrågor (nyd) 37 8. Uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens Hus (s) 37 9. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet (s) 38 10. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer (s) 38 11. Beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (s) 39 12. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (s) 40 Särskilt yttrande 40 En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken (m) 40 Meningsyttring av suppleant (v) 41