Allmän kulturverksamhet m.m.
Betänkande 1990/91:KrU20
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU20
Allmän kulturverksamhet m.m.
Innehåll
1990/91 KrU20
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen till medelsanvisning under de tre anslag som tas upp under rubriken Allmän kulturverksamhet m.m. Även ett förslag i proposition 82 om folkbildning behandlas. I anslutning till dessa budgetfrågor behandlas motionsyrkanden rörande anslagen. Vidare behandlas motioner som avser övergripande kulturfrågor.
I ett inledande avsnitt om de övergripande kulturfrågorna behandlas en rad yrkanden som avser i allt väsentligt samma frågor som utskottet behandlat under en följd av år i motsvarande betänkanden (se senast bet. 1989/90:KrU17). Frågorna avser bl.a. 1974 års kulturpolitiska mål, en utvärdering av i vad mån dessa mål uppnåtts, frågor som har samband med det kulturpolitiska decentraliseringsmålet, olika faktorer av betydelse för att främja kulturen, sponsring, kulturfonder och andra insatser för att ekonomiskt stödja kulturverksamheten och konsekvenserna av beslut om flexibla lönebidrag. Samtliga motioner avstyrks, i många fall med i allt väsentligt samma motivering som under tidigare år.
Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens kulturråd (21611000 kr.) och till Bidrag till samisk kultur (5646000 kr.) tillstyrks.
Anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. omfattar ett trettiotal anslags- eller delposter. I fråga om dessa tillstyrker utskottet regeringens förslag med -- i förhållande till regeringens förslag -- följande ändringar på grundval av motionsförslag. Anslagsposten Till kulturrådets disposition för utvecklingsverksamhet föreslås bli sänkt med 2 milj.kr. till 17 736 000. Skälet till den föreslagna sänkningen är att budgetbelastningen till följd av utskottets ställningstagande i fråga om bidraget till Svenska riksteatern (se bet. KrU22) bör begränsas. Utskottet framhåller angelägenheten av att vissa av de bidragsändamål, till vilka medlen under anslagsposten används, inte drabbas av sänkningen, bl.a. teatergrupper i ekonomiskt trångmål. Bidraget till Centrumbildningar föreslås höjas med 1 milj. kr. till 6940000 kr. bl.a. för att skapa utrymme för reguljärt stöd till den nya centrumbildningen Centrum för konst & hantverk. En uppräkning av bidraget till Vadstena-akademien med 52 000 kr. till 1300000 kr. föreslås. Totalt föreslås en medelsanvisning under anslaget om 109010000 kr., vilket är 948000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit i de båda propositionerna.
Under de tre anslag som behandlas i betänkandet föreslås således en medelsanvisning om totalt 136267000 kr., vilket är 948000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit.
Vid betänkandet har fogats 35 reservationer och ett särskilt yttrande (se innehållsförteckningen s. 52).
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) under G. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Allmän kulturverksamhet m.m.
dels under punkt G 1 (s. 240--241) föreslagit riksdagen att
1. till Statens kulturråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 21611000 kr.,
dels under punkt G 2 (s. 241--249) föreslagit riksdagen att
2. till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 104254000 kr.,
dels under punkt G 3 (s. 249--250) föreslagit riksdagen att
3. till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 5646000 kr.
Regeringen har i proposition 1990/91:82 om folkbildning (utbildningsdepartementet) hemställt
16. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 109958000 kr. (avsnitt 10).
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Kr224 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkbibliotekens bokutlåning skall vara avgiftsfri.
1990/91:Kr235 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till Centrum för Konst & Hantverk.
1990/91:Kr242 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen under anslaget G 1 Statens kulturråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 16611000 kr. vilket utgör ett i förhållande till regeringens förslag 5 milj.kr. lägre belopp,
2. att riksdagen beslutar att anslaget till Kulturrådets disposition för utvecklingsverksamhet minskas med 6 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar att Sveriges konstföreningars riksförbund tillförs hela den föreslagna ökningen om 3445000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 7571000 kr. för Kultur i arbetslivet,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att för budgetåret 1991/92 anslå 7055000 kr. för lokal biblioteksverksamhet,
6. att riksdagen för förstärkning av de internationella kulturkontakterna till Svenska institutet anvisar 2000000 kr. utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen till G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag av 85628000 kr., vilket utgör ett i förhållande till regeringens förslag 18626000 kr. lägre belopp.
1990/91:Kr246 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för centrumbildningar för budgetåret 1991/92 anslår 2,5 milj.kr. utöver regeringens förslag.
1990/91:Kr247 av Ulla Tillander m.fl. (c, fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av ekonomiska resurser till Form/Design Center i Malmö.
1990/91:Kr248 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beviljar Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien 52000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 1300000 kr.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för bidragsgivningen till Vadstena-akademien.
1990/91:Kr249 av Alexander Chrisopoulos m.fl (v) vari yrkas
4. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet anslagsposten Organisationer inom bild- och formkonstområdet för budgetåret 1991/92 anslår 2800000 kr. utöver regeringens förslag för stöd till vissa främjandeorganisationer,
1990/91:Kr253 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av barn- och ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet,
1990/91:Kr285 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 6 milj.kr. utöver regeringens förslag till utvecklingsverksamhet inom folkmusik- och dansområdet,
2. att riksdagen beslutar att ovannämnda medel får fördelas av det samarbetsorgan som håller på att bildas av riksorganisationerna inom folkmusik- och folkdansområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en satsning på folkmusik- och folkdansområdet bör fortsätta under fem år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att existerande instanser får ökad kompetens vad gäller folkmusik och folkdans.
1990/91:Kr286 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet, mångfald och kvalitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges deltagande i EGs kultursamarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjens, förskolans och skolans roller för bevarande av en levande kulturtradition,
5. att riksdagen beslutar att avskaffa statens kulturråd,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga stödet till kulturen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av kulturfonder i enlighet med vad som i motionen anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sponsorstöd till kulturen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fasta tjänster inom den offentligt finansierade kultursektorn,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt bidragssystem för det regionala musiklivet,
1990/91:Kr287 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad satsning på fritid och kulturverksamhet för handikappade.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:Kr288 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör kompletteras med dels ett krav på konstnärlig kvalitet, dels ett krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande konstnärer,
2. att riksdagen till centrumbildningarna (G 2) beräknar 1 milj.kr. utöver regeringens förslag,
1990/91:Kr289 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 1 % av statsbudgeten bör avsättas för kulturella ändamål,
3. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med en plan för kultursatsningar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr290 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för sponsring och fonduppbyggnad för stöd till kultursatsning.
1990/91:Kr291 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regional kultur.
1990/91:Kr292 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommitté för utveckling av amatörkulturen i enlighet med vad som anförts i motionen.
2. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 utöver regeringens förslag anvisar 3000000 kr. för att disponeras av ovannämnda kommitté för utvecklingsarbete inom amatörkulturområdet,
3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för budgetåret 1991/92 anvisar 3000000 kr. utöver regeringens förslag som en förstärkning av amatörkulturell utvecklingsverksamhet.
1990/91:Kr305 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsmuseerna och kulturens roll som regional utvecklingsfaktor.
1990/91:Kr311 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att besökare från Baltikum får besöka svenska museer och offentliga byggnader gratis där inträde krävs.
1990/91:Kr326 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd för utveckling av folkmusik och folkdans.
1990/91:Kr329 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad kulturell verksamhet i Kronoberg.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A475.
1990/91:Kr331 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Centrumbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar 2500000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Baltiska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar 500000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Folkmusik och dansåret 1990 för budgetåret 1991/92 anvisar 6200000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
14. att riksdagen till G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. till statens kulturråd under anslagsposten 2.11 Organisationer inom bild- och formkonstområdet, för budgetåret 1991/92 tillför 2800000 kr. för stöd till vissa främjandeorganisationer enligt vad som anförts i motionen,
1990/91:Kr332 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till kultur.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A476.
1990/91:Kr333 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens roll som regional utvecklingsfaktor,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utveckling av ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna och en översyn av Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars roll i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfria boklån,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringsfrågan vid utställningar av konstverk på offentliga institutioner,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de riktlinjer för sponsring som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad användning av beställningar för att främja kulturellt skapande,
11. att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs senast i vårens kompletteringsproposition om användning av nyemission av aktier för att förstärka ekonomin för de kulturinstitutioner som drivs i bolagsform enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fasta anslag i stället för lönebidrag,
13. att riksdagen hos regeringen begär att proposition med treårsramar för kulturen framläggs i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens kulturråds uppgift vid införande av treårsramar för kulturen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsstrukturen i framtiden,
16. att riksdagen till Centrumbildningar (G 2 delanslag 2.2) anvisar 2272000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
17. att riksdagen till Baltiska institutet (G 2 delanslag 2.8) anvisar 177000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
18. att riksdagen till Vadstena-akademien (G 2 delanslag 4) anslår 52000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
19. att riksdagen till folkbiblioteken (G 2 delanslag 8.1) för inköp på invandrar- och minoritetsspråk anvisar 2364000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
20. att riksdagen till kulturrådets disposition för internationellt kulturutbyte (G 2 delanslag 9.1) anvisar 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
1990/91:Kr351 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av kulturspridning,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A491.
1990/91:Kr355 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av statligt kulturstöd.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T266.
1990/91:Kr357 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på förortskultur,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:82
1990/91:Kr19 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att länsbildningsförbunden skall vara en del av folkbildningen och erhålla medel på samma sätt som övriga folkbildningsorganisationer.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub109.
Utskottet
Övergripande frågor
Kulturpolitiska mål, m.m.
Under en följd av år har kulturutskottet funnit skäl att i inledningen till det betänkande vari övergripande kulturfrågor behandlas lämna en redovisning för de kulturpolitiska målen. Målen fastställdes av riksdagen år l974 (prop. l974:28, bet. KrU15 s. 3 och l9--20, rskr. 248). Med hänsyn till framställda motionsyrkanden att det är motiverat att även i år redovisa målen. Enligt dessa skall kulturpolitiken
medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas, ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor, motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet, främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov, möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse, garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs, främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.
Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska kulturpolitiken fastställdes, har målen fått ett konkret innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.
Företrädare för moderata samlingspartiet vill i motion Kr286 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet, mångfald och kvalitet. Principerna måste beaktas vid lagstiftning och bidragsgivning inom kultursektorn, men de bör också vara vägledande vid beslut i bl.a. medie-, utbildnings-, skatte- och arbetsmarknadsfrågor, vilka direkt eller indirekt påverkar kulturområdet. I det följande behandlar utskottet en rad yrkanden i motionen som har samband med det här redovisade. Utskottet anser att yrkandet har till syfte att begreppen frihet, mångfald och kvalitet skall fastställas som ytterligare riktlinjer för kulturpolitiken.
Den liberala kulturpolitiken redovisas i motion Kr288 av förträdare för folkpartiet liberalerna. Även i denna motion understryks att frihet, mångfald och kvalitet bör vara nyckelbegrepp i kulturpolitiken. I formellt hänseende yrkas att de kulturpolitiska målen skall kompletteras med krav på konstnärlig kvalitet och på rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande konstnärer.
Även i motion Kr333 av företrädare för centerpartiet diskuteras samhällets kulturpolitiska uppgifter. Motionärerna understryker att en av kulturens viktigaste uppgifter är att utveckla meningsutbytet mellan människor. Kulturen blir därmed en av grundstenarna i det demokratiska samhällsbygget. För att främja kvaliteten i kulturlivet är det viktigt att det finns goda möjligheter för yrkesverksamma kulturutövare att verka på rimliga villkor. En mycket betydelsefull uppgift för kulturpolitiken är att den skall medverka till att det i alla delar av landet byggs upp ett allsidigt kulturliv. Motionärerna framställer inte i detta sammanhang något formellt yrkande om ändring eller komplettering av de kulturpolitiska målen utan inriktar sig bl.a. på frågor om en utvärdering av effekterna av 1974 års beslut. Utskottet tar upp denna fråga i det följande.
Vänsterpartiet vill i en partimotion, Kr289, att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna innehållet i sex att-satser som enligt motionärernas mening skall utgöra riktlinjer för kulturpolitiken. Motionärerna vill bl.a. ha åtgärder för att utveckla och stödja kulturyttringar, som vänder sig mot förtryck och degradering av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling, och för att särskilt stödja den kulturella kampen för de utsatta grupper som har särskilda erfarenheter och behov, vilket förutsätter klassamhällets nedbrytande. I flera av de övriga att-satserna anknyter motionärerna till innehållet i vissa av de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen.
Beträffande motionens innehåll i övrigt hänvisar utskottet till den fullständiga motionsmotiveringen. Även då det gäller de övriga motionerna hänvisar utskottet till motiveringarna i motionerna.
Liksom vid flera tillfällen tidigare vill utskottet i detta sammanhang hänvisa till vad utskottet anförde år l987, då motioner med i huvudsak samma innehåll som motionerna Kr286 och Kr288 behandlades. Utskottet anförde (bet. KrU1986/87:12 s. 5):
Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis redovisats. Härutöver har i olika sammanhang, bl.a. motionsvägen, uttryckts önskemål om att ytterligare sådana mål skall fastställas eller att de fastställda målen skall brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. I vissa fall har framställda krav om de kulturpolitiska målen reellt sett avsett frågan om hur dessa mål skall nås. Kraven har med andra ord avsett mera medel än mål.
De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i fortsättningen läggas till grund för kulturpolitiken och det finns enligt utskottets mening inte skäl att ompröva målen. Utskottet är inte heller berett att förorda att ytterligare kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt att krav härom efter hand kommer fram och den omständigheten att ytterligare mål inte formellt fastställs hindrar inte att vissa sådana kan vara allmänt accepterade som riktlinjer för kulturpolitiken. Detta gäller bl.a. i fråga om kravet att kulturpolitiken skall bygga på en kvalitetssträvan.
Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål för kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan föreligga. En fortlöpande komplettering av de nu gällande åtta målen skulle emellertid enligt utskottets mening kunna uppfattas som att de mål som vid varje givet tillfälle formellt fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de principer som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligt utskottets mening vara olämpligt av det skälet att ett sådant system skulle vara ägnat att låsa fast utvecklingen.
I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet framhållit framstår det som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta tar sig också uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet har årligen anledning att ta ställning till åtskilliga sådana förslag vid behandlingen av kulturbudgeten eller av särpropositioner på kulturområdet.
Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen skall uppnås kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller inte minst i sådana fall där det med fog kan hävdas att ett genomförande av förslaget inte bara är ett medel för att åstadkomma ett eller flera kulturpolitiska mål utan också ett angeläget mål eller delmål. Exempel härpå är förslag om att kulturarbetarna skall tillförsäkras goda villkor. Till belysning av det sagda kan hänvisas till att det, i det kulturpolitiska mål som avser yttrandefriheten, anges att kulturpolitiken skall medverka till att skapa reella förutsättningar för att yttrandefriheten skall kunna utnyttjas.
Vad som anförs i motion Kr286 ger utskottet anledning erinra om att regeringen, sedan riksdagen fattat sitt beslut om de kulturpolitiska målen år l974, utfärdade cirkuläret (1974:450) till vissa statsmyndigheter om målen för den statliga kulturpolitiken. I cirkuläret anbefalls berörda statsmyndigheter att i sin verksamhet i tillämpliga delar beakta de mål för den statliga kulturpolitiken som sålunda fastställts. Cirkuläret är fortfarande giltigt.
Kulturutskottet har också med hänvisning till 1974 års kulturpolitiska beslut uttalat att även andra myndigheter och offentliga institutioner än de som tillhör kultursektorn bör kunna åläggas en skyldighet att i sin verksamhet ta vissa av statsmakterna närmare bestämda kulturpolitiska hänsyn (se yttr. l987/88:6y).
Utskottet vill här tillägga att utskottet delar motionärernas uppfattning också så till vida att de kulturpolitiska mål som fastställts av riksdagen måste beaktas även vid lagstiftning och bidragsgivning utanför kultursektorn. Bevakningen av att så sker ankommer inte bara på kulturutskottet utan även på de övriga riksdagsutskotten.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i fråga om de kulturpolitiska målen. Motion Kr286 yrkande 1, Kr288 yrkande 1 och motion Kr289 yrkande l får anses besvarade med det ovan anförda. Yrkandena avstyrks således.
Motionärerna bakom motion Kr333 (c) vill, som berörts i det föregående, ha en samlad utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppnåtts. I utvärderingen måste de som var engagerade i formulerandet av målen delta.
Utskottet gör följande bedömning. Det är viktigt att det sker en kartläggning och utvärdering av gjorda insatser på kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad som därvid kommer fram. Utskottet är dock inte berett att i detta sammanhang ta något initiativ i syfte att en sådan utvärdering skall komma till stånd. Vid detta ställningstagande beaktar utskottet vad som anförs i budgetpropositionen (bil. 10 s. l6) under rubriken Framtidsperspektiv i ett inledande avsnitt om Kulturverksamhet m.m. Där anges en rad frågor som enligt kulturministerns mening uppenbart bör analyseras i samband med att kultursektorn inträder i systemet med treåriga budgetramar. Enligt utskottets bedömning är det naturligt att olika frågor som har ett nära samband med det av motionärerna väckta yrkandet tas upp till övervägande i sammanhanget. Det får ankomma på regeringen att pröva i vilken ordning dessa frågor skall prövas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr333 yrkande 1.
Motion Kr287 (c) syftar till en ökad satsning på fritids- och kulturverksamhet för handikappade.
Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen är att kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. Utskottet strävar efter att beakta detta mål -- likaväl som de övriga -- vid behandlingen av frågor på kulturområdet. Då det gäller motionen i övrigt i här aktuell del -- i vars motivering (se mot. 1990/91:So283) tas upp möjligheterna för handikappade till turism och idrottsutövning -- hänvisar utskottet till sina betänkanden KrUl6 om turism och rekreation och KrUl7 om idrott. I dessa betänkanden behandlas direkt och indirekt en rad frågor av betydelse för handikappades fritidsmöjligheter.
Utskottet avstyrker motionen.
Liksom förra året framställs i en partimotion från vänsterpartiet mycket långtgående krav på ökade ekonomiska insatser på kulturområdet. Motionärerna bakom motion Kr289 vill således att riksdagen skall anvisa medel för kulturella ändamål som motsvarar 1 % av statsbudgeten (yrkande 2). Regeringen bör återkomma med en plan för kultursatsningar i enlighet härmed (yrkande 3).
Utskottet tar i det följande och i andra betänkanden ställning till regeringens förslag till medelsanvisning under olika anslag på kulturområdet för nästa budgetår. Denna prövning kan ej bindas till en nu fastställd totalram. Den bedömningen kan dock göras i detta sammanhang att det inte finns ekonomiskt utrymme för en så stor omedelbar ökning av kultursatsningarna som förordas i motionen. En grov bedömning ger vid handen att det skulle behövas en ökning av kulturanslagen av storleksordningen 40 % för att tillgodose motionskravet. De här aktuella yrkandena avstyrks.
Faktorer av betydelse för att främja kulturen
I motion Kr286 (m) framförs en rad allmänna synpunkter om familjens, förskolans och skolans stora betydelse för bevarande av en levande kulturtradition.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande. Under en följd av år har insatser för barn- och ungdomskultur ägnats stor uppmärksamhet av regering och riksdag. I detta sammanhang finns skäl att särskilt erinra om att det under flera år anvisats medel till kulturprojekt i skolan, att kulturrådet lagt fram ett program för kulturrådets insatser för barn- och ungdomskultur 1990/91--1992/93, att en arbetsgrupp bestående av företrädare för civil-, social- och utbildningsdepartementen i augusti förra året presenterat ett gemensamt Kulturprogram för barn och ungdom som inleder ett treårigt utvecklingsarbete där erfarenheterna från kulturprojekten i skolan skall prövas systematiskt. Det finns också skäl att här erinra om vad som anfördes i förra årets budgetproposition om barn- och ungdomskulturen (prop. l989/90:100 bil. l0 s. 83--88). Likaledes vill utskottet erinra om att frågor rörande förskolans pedagogiska program och rörande kulturens roll i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan -- direkt eller indirekt -- ofta är föremål för uppmärksamhet i de utskott, socialutskottet och utbildningsutskottet, inom vilkas beredningsområde frågorna ligger.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandet (yrkande 4).
Enligt motion Kr333 (c) bör kulturellt skapande främjas genom en vidgad användning av beställningar motsvarande de beställningar som görs till följd av den i praktiken tillämpade enprocentsregeln för offentlig utsmyckning.
Som exempel pekar motionärerna på att skapandet av musikaliska verk skulle kunna stimuleras genom att landstinget av en kompositör beställer en komposition för uppförande vid invigning av en sjukvårdsinrättning. En författare skulle på beställning kunna skriva ett drama för att uppföras vid invigning av en skola, anför vidare motionärerna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att det allmänt sett är en fördel om samhället kan skapa sysselsättning för kulturellt verksamma i stället för att dessa ges stöd i form av bidrag. Utskottet anser det däremot inte motiverat att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet (yrkande 10). Utskottet erinrar om att utskottet i sitt betänkande KrU21 om ersättningar och bidrag till konstnärer behandlar frågor om förbättringar av konstnärernas arbetsvillkor.
Utvecklingen av det regionala kulturlivet
Även i år har väckts ett antal motioner som har till syfte att utveckla det regionala kulturlivet.
Såväl i motion Kr305 (s) som i motion Kr333 (c) yrkande 2 understryks att kulturen utgör en viktig regional utvecklingsfaktor. I den förstnämnda motionen uppehåller sig motionärerna utförligt vid länsmuseernas betydelse, och vad de anför innebär ett önskemål om en utbyggnad av det statliga stödet till dem i vart fall på sikt.
Utskottet konstaterar att vad motionärerna anför om kulturen som regional utvecklingsfaktor står i god överensstämmelse med vad utbildningsministern anförde förra året i budgetpropositionen (bil. 10 s. 58--60). I regeringens proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet lades fram konkreta förslag för att stärka kulturens ställning i angivna hänseende. Efter förslag av arbetsmarknadsutskottet (bet. 1989/90:AU13) antog riksdagen med vissa ändringar regeringsförslagen. I sitt yttrande 1989/90:KrU7y till arbetsmarknadsutskottet i ärendet ställde sig kulturutskottet mycket positivt till de förslag som regeringen lagt fram av betydelse för utvecklingen av den regionala kulturen. Utskottet har då det gäller länsmuseerna såväl genom uttalande som genom konkreta förslag starkt markerat länsmuseernas betydelse för den regionala kulturen. Utskottet återkommer till länsmuseernas resursbehov i sitt betänkande KrU25.
Med hänvisning till det anförda anser sig utskottet med fog kunna konstatera att det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ i de avseenden som angetts i motionerna. Yrkandena avstyrks.
Förslagen i motionerna Kr291 (fp) och Kr332 (c) kan, vid en jämförelse med de ovan behandlade motionerna, sägas ha mera till syfte att vid medelsanvisningen hänsyn skall tas till att de statliga kulturanslagen ännu i alltför hög grad går till Stockholm och att det finns ett betydande utbyggnadsbehov på kulturområdet i andra regioner. I motion Kr291 hänvisas till vissa slutsatser som en europeisk expertgrupp, utsedd av Europarådets kulturstyrelse, kommit till under rubriken Kultur i regionerna. I anslutning till ett återgivande av det kulturpolitiska decentraliseringsmålet anför expertgruppen att en bättre geografisk fördelning av kulturverksamheten med stöd av offentliga medel är den ena sidan av denna politik och att uppmuntra regionerna att ta ett större ansvar för finansiering och utveckling av egna teatrar, orkestrar och museer är den andra (Statlig kulturpolitik i Sverige -- Rapport från en europeisk expertgrupp, s. 64).
Utskottet kan inte förneka riktigheten av att, som synpunkterna i en av motionerna antyder, det i vart fall inte torde ha skett någon väsentlig förskjutning i de statliga kultursatsningarna från Stockholm till andra regioner, trots att statsmakterna under en följd av år i hög grad satsat resurser på att bygga ut den regionala kulturen. Under de senast två budgetåren har satsningen i detta hänseende varit markant. Orsaken till att förskjutningen inte blivit större får bl.a. sökas i den omständigheten att stor enighet råder om att vi för kulturlivet som helhet behöver starka centrala kulturinstitutioner -- dessa är konstnadskrävande och som regel belägna i Stockholm -- och att det är nödvändigt att tillföra dessa institutioner ökade resurser även i ett läge när det är önskvärt att bygga ut den regionala kulturen. Det sagda accentuerar samtidigt det ansvar som de centrala institutionerna har för utvecklingen av det regionala kulturlivet. Utskottet återkommer till denna fråga i det följande. En annan omständighet kan vara att fria kulturutövare som erhåller bidrag i olika former av olika skäl -- bl.a. därför att arbetsmarknaden är bättre i Stockholm -- föredrar att utöva sin verksamhet där. Detta kan gälla fria grupper likaväl som enskilda konstnärer som inte är anknutna till någon institution.
Utskottets slutsatser av denna kortfattade och ingalunda fullständiga analys blir bl.a. att det är viktigt att studera diskussionen och slutsatserna i den angivna rapporten liksom att fortlöpande följa kulturstatistiken. Framför allt torde det emellertid vara viktigt att vid medelsfördelningen inom kultursektorn hålla i minnet angelägenheten av att resurser satsas på utbyggnad av den regionala kulturen. I anslutning härtill kan erinras om att det i expertrapporten anförs bl.a. att det kan betraktas som en framgång för den svenska kulturpolitiken att staten förmått lokala instanser att ta på sig ett större ansvar för kulturlivet genom en mycket blygsam omfördelning av sina egna anslag från huvudstaden till regionerna (s. 66). Med det anförda får motionsyrkandena anses besvarade. Dessa avstyrks.
I motion Kr333 (c) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall begära förslag om en utveckling av ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna och en översyn av Svenska riksteaterns, Svenska rikskonserters och Riksutställningars roll för förverkligandet av decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitik.
Med anledning av motionsyrkandet finns skäl anföra följande. Inom museiområdet har nationella uppgifter preciserats för de fem ansvarsmuseerna. För Operan och Dramaten pågår diskussioner som har till syfte att fastställa institutionernas ansvar. Riksdagen har tagit ställning till Svenska rikskonserters uppgifter i samband med omorganisationen av institutionen. Utskottet har inhämtat att Svenska riksteaterns och Riksutställningars ansvar för landets kulturliv kommer att behandlas i samband med införandet av treårsbudget på kultursektorn.
Med hänvisning till det anförda och till de ytterligare synpunkter utskottet anförde förra året då motsvarande motionsyrkande behandlades (bet. 1989/90:KrUl7 s. 15--16) avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Ett yrkande i motion Kr351 (c) om en utredning om kulturspridning -- den skulle avse de ovan angivna tre R:en -- avstyrks (yrkande 1). Utskottet hänvisar till redovisningen i det föregående.
Utskottet behandlar härefter två yrkanden i motion Kr286 (m), vilka synes ha ett nära samband med varandra. Båda yrkandena avser frågor om decentralisering av beslut. I yrkande 6 begärs att riksdagen skall begära förslag till en ny organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga stödet till kulturen. Det statliga stödet skall ge frihet att forma regionala och lokala lösningar. Det kan då bli ett inslag i en framsynt regionalpolitik. Kulturstödet bör, anförs det också, ge särskilt stor effekt om det kanaliseras till frivilliga krafter med lokal förankring. I yrkande l6 i samma motion förordas ett nytt bidragssystem för det regionala musiklivet. Motionärerna synes syfta på det förhållandet att det dels utgår ett generellt bidrag över länsmusikanslaget, dels bidrag till bl.a. symfoniorkestrar som har grundbidrag. Motionärerna vill ha större enhetlighet och större regional rättvisa.
I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 57--58) fördes en diskussion som har nära anknytning till de ovan redovisade yrkandena. Utbildningsministern kommer av i propositionen redovisade skäl fram till att en omläggning av statsstödet, t.ex. till ett samlat, icke institutionsanknutet länsstöd, för närvarande inte är påkallad. En sådan diskussion kan bli meningsfull först i ett skede när strukturen nått en sådan mognad och stabilitet att fortsatta statliga initiativ inte längre är av central vikt. I sammanhanget anförs bl.a. att statens uppgift liksom hittills bör vara att stimulera kulturverksamheten i landet men inte att reglera den. Varje kommun och landsting måste ges möjlighet att välja egna lösningar med hänsyn till skiftande förutsättningar och behov.
Liksom då utskottet behandlade ett motionsyrkande förra året av samma innehåll som ett av yrkandena i den nu aktuella motionen vill utskottet hänvisa till och helt ansluta sig till vad utbildningsministern sålunda anfört. Med hänvisning härtill -- och till vad utskottet tidigare anfört (bet. 1988/89:KrUl5 s. 13) -- avstyrker utskottet motion Kr286 yrkandena 6 och 16.
Utskottet tar i detta huvudavsnitt om utveckling av det regionala kulturlivet slutligen upp motionsyrkanden som avser viss region eller viss områdestyp.
Motionerna Kr355 (m) yrkande 1 och Kr329 (fp) syftar i första hand till att Göteborg och Väst-Sverige resp. Kronobergs län skall få ett ökat stöd till sina kulturinstitutioner.
Utskottet anser inte att det är meningsfullt eller ens lämpligt att göra allmänna uttalanden om att viss region skall gynnas vid en framtida fördelning av de statliga kulturresurserna. Den övergripande bedömningen vid medelsfördelningen får ske utifrån främst de kulturpolitiska målen, som innehåller bl.a. ett decentraliseringsmål. Härefter får fördelningen ske med beaktande av de olika behov och andra relevanta omständigheter som föreligger i de enskilda fallen. I vissa fall anger riksdagen principer för fördelningen, exempelvis att ett villkor för medelstilldelning bör vara att motsvarande satsning görs av lokala eller regionala huvudmän.
Efter detta allmänna uttalande vill utskottet framhålla att i fråga om flertalet av de allmänna önskemål som uttalas i motionerna har väckts konkreta yrkanden vilka behandlas av utskottet i betänkanden som avser de olika kulturområdena.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion Kr253 (s) framhålls vikten av barn- och ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet. Motionärerna framhåller att det är i storstadsområdena som aktiva insatser för att få ett vidgat deltagande i kulturverksamhet bland barn bäst behövs. Det är där som behovet av kulturella motbilder till en allt mer kommersialiserad vardag är som störst. Riktade barn- och ungdomskultursatsningar i de mest utsatta bostadsområdena i Storstockholmsområdet skulle därför vara av stort värde. Sådana satsningar skulle ligga helt i linje med ambitionerna i det kulturprogram för barn och ungdom som utarbetats gemensamt av civil-, social-, och utbildningsdepartementen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att göra kultursatsningar som riktar sig till barn och ungdom i resurssvaga områden. Visserligen har kommunerna huvudansvaret för barns och ungdomars lokala kulturmiljö, men det kan självfallet vara av avgörande betydelse bl.a. för pilotprojekt med ett statligt stöd. Satsningen på Kultur i skolan har visat att så är fallet. Med den höga prioritet statsmakterna gett åt barn- och ungdomskulturen och med beaktande av innehållet i det kulturprogram som utarbetats inom regeringskansliet anser utskottet att något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet inte är erforderligt (yrkande 1).
Det är en kommunal uppgift att se till att invånarna i alla delar av kommunen får goda möjligheter att ta del av kulturutbudet. Bl.a. i Stockholm har behovet av satsningar på förortskulturen uppmärksammats. Även studieförbunden gör stora insatser som har betydelse för att främja kulturen i förortsområden.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion Kr357 (c). I motionsmotiveringen framhålls att det är viktigt att den statliga kulturpolitiken i högre grad än hittills inriktar sig på förortskulturen.
Sponsring, kulturfonder
Under en följd av år har utskottet behandlat motionskrav som rör sponsring. Under den allmänna motionstiden i år har framställts följande två motionsyrkanden, nämligen yrkande 9 i motion Kr333 (c) och yrkande 8 i motion Kr286 (m), samt ett motionsyrkande -- i motion Kr290 (m) -- som har en delvis annan inriktning än de båda övriga motionerna. Denna motion behandlas senare i detta avsnitt.
Motionärerna bakom motionerna Kr333 och Kr286 ger uttryck för en positiv syn på sponsring, dock anger motionärerna vissa riktlinjer som bör gälla för sponsring av offentliga kulturinstitutioner. I detta hänseende bör särskilt redovisas att motionärerna bakom motion Kr333 vill att sponsoravtalen skall vara öppna, att generöst betalda mellanhänder måste undvikas samt att om sponsorer får platser till föreställningar i utbyte för sitt stöd detta inte får ske i sådan omfattning att den övriga publiken åsidosätts. Motionärerna anger även vissa andra villkor som bör gälla för sponsring. Utskottet hänvisar till motionen.
Utskottet vidhåller den inställning till sponsring som utförligt redovisats i betänkandet KrU 1986/87:12 (s. 14--15). Utskottets ståndpunkt kan sammanfattas på följande sätt.
Inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet kan det vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra områden får man inte underskatta riskerna för en snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om t.ex. tillfälliga evenemang gynnas på bekostnad av basarbetet. Sponsring, som i praktiken innebär att olika kulturaktiviteter utnyttjas främst för de stora företagens marknadsföring, måste skiljas från den äldre form av stöd till kultur och kulturutövare som brukar betecknas som mecenatskap.
Utskottet betonade i det angivna sammanhanget år 1987 vikten av att olika former av sponsring inte leder till att verksamheten påverkas. Utskottet hänvisade till att erfarenheterna från andra länder visade att det främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar. Vidare anförde utskottet följande.
Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsorverksamhet. Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas och att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna i fråga om sponsring och likartade företeelser i vårt land från senare år och särskilt från den senaste tiden ger enligt utskottets mening särskild anledning till vaksamhet på området.
Med anledning av de önskemål om vissa preciserade riktlinjer för sponsring som anges i motion Kr333 vill utskottet tillägga att förutsättningarna för sponsring och omständigheterna kring ingåendet av sponsoravtal kan variera starkt mellan olika institutioner. Det får därför ankomma i första hand på den enskilda institutionen att med utgångspunkt i det synsätt på sponsring som ovan redovisats ta ställning till vilka principer institutionen skall hävda i sponsorsammanhang. Såvitt känt har det hitintills inte förekommit något i samband med sponsoravtalet på kultursidan som enligt utskottets mening motiverar att statsmakterna slår fast några formella principer för sponsring.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I två motioner av företrädare för moderata samlingspartiet -- Kr286 yrkande 7 och Kr290 i viss del -- framställs yrkanden som syftar till att det genom bidrag från enskilda skall bildas kulturfonder som skall användas för att ge stöd till insatser inom kulturområdet. Fonderna skulle enligt förstnämnda motion kunna vara exempelvis regionala eller avse en särskild sektor, exempelvis kulturminnesvården. I motion Kr290 understryks särskilt behovet av fondbildning för stöd till arkeologiska utgrävningar -- Sigtunautgrävningarna nämns särskilt. I båda motionerna framhålls att staten skulle kunna bidra till fondbildningen exempelvis genom att bidra med viss del av skänkta belopp.
På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen till känna vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna att skapa en eller flera kulturfonder (bet. KrU 1985/86:18 s. 17--19, rskr. 192). Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet.
Efter viss utredning har regeringen i december månad 1988 beslutat att riksdagens skrivelse i här aktuell del skall läggas till handlingarna. I beslutet hänvisas till att det tillkallats en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna att skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, särskilt herrgårdar och industriminnen. Enligt direktiven bör utredaren bl.a. studera möjligheterna att bygga upp resurser, t.ex. i form av en stiftelseanknuten fond, genom donationer eller intressentbidrag. Vidare hänvisas till att kulturministern redovisar sin syn i svaret på en interpellation i ämnet (nr 1988/89:17, prot. 18). I svaret hänvisade kulturministern till bl.a. de svårigheter som visat sig föreligga att få sponsorstöd till en ny museibyggnad för Vasa.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuella delar.
I motion Kr290 tas upp även frågan om ökade möjligheter till reducering av skatten för dem som ger gåvor till kulturändamål. Utskottet avstyrker motionen i denna del med hänvisning till vad utskottet anförde i sitt yttrande l989/90:KrU8y om 1991 års skattereform till skatteutskottet och till skatteutskottets ställningstagande till frågan om gåvor till allmännyttiga ändamål (bet. 1989/90:SkU30 s. 71). I yttrandet hänvisade utskottet bl.a. till att i den mån sponsring kan bedömas som marknadsföring är den avdragsgill för ett företag (se även artiklar i Svensk skattetidning 1990:3).
Andra resursfrågor
En särskild utredningsman -- som bedriver sitt arbete under benämningen teaterkostnadsutredningen (U 1989:07) -- har tillkallats för att göra en översyn av kostnaderna för att driva teaterverksamhet. I översynen skall bl.a. behandlas frågan om den nuvarande verksamhetsformen för Operan och Dramaten är den mest ändamålsenliga med hänsyn till verksamhetens karaktär eller av ekonomiska skäl.
Den lämnade redovisningen leder bl.a. till slutsatsen att ett motionsyrkande -- yrkande 11 i motion Kr333 (c) -- om användning av nyemission av aktier riktad till allmänheten för att förstärka ekonomin för kulturinstitutioner som bedrivs i bolagsform inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om avgifter för den service som de allmänna folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Med hänsyn härtill påkallar enligt utskottets mening följande motionsyrkanden, vari denna fråga tas upp, inte någon riksdagens åtgärd, nämligen motion Kr224 (s) och motion Kr333 (c) yrkande 4.
I motion Kr333 (c) anförs att många konstverk som ägs av museer och andra institutioner aldrig visas för allmänheten som en följd av att försäkringsfrågan inte är löst. Frågan bör utredas (yrkande 7).
Utskottet vill framhålla att det inom utbildningsdepartementet pågår ett arbete, där syftet är att klarlägga försäkringsfrågorna för museerna (se bet. KrU 1986/87:1 s. 6). Det bör också nämnas att det nyligen tillkallats en särskild utredare som skall se över frågan om försäkring av statlig egendom och i statlig verksamhet (dir. 1990:57). Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
Fasta tjänster i stället för lönebidrag
I årets budgetproposition föreslås att flexibla lönebidrag skall införas. Ett bifall till förslaget medför med sannolikhet att kulturinstitutioner, som nu erhåller 100 % eller 90 % i bidrag till de lönebidragsanställdas löner, i allmänhet får ökade lönekostnader på sikt. Utskottet har i ett utförligt yttrande till arbetsmarknadsutskottet (yttr. l990/91:KrU5y) närmare redovisat vilka problem som kan komma att uppstå för kultursektorn vid ett genomförande av regeringens förslag. Arbetsmarknadsutskottet har därefter i sitt betänkande AU12 tillstyrkt att flexibla lönebidrag införs men har i sammanhanget gjort vissa uttalanden av betydelse för i första hand övergångsskedet. Då det gäller effekterna på sikt för kulturinstitutioner -- och allmännyttiga organisationer -- uttalar utskottet att om oönskade effekter uppstår inom kulturinstitutioner på grund av införandet av flexibla lönebidrag har regeringen att vidta erforderliga åtgärder med hänsyn till den fortsatta verksamheten.
Kulturutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet bl.a. redovisat en relativt omfattande statistik rörande lönebidragsanställda vid kulturinstitutioner.
På vissa institutioner är antalet sådana anställda mycket högt. Mot bakgrund av den stora oro för negativa effekter för kultursektorn av reformen som utskottet uttalade i yttrandet utgår utskottet från att regeringen utan dröjsmål överväger hur problem som uppkommer när det nya systemet träder i kraft skall kunna lösas så att inte institutionernas verksamhet drabbas. Det framstår som nödvändigt att frågan övervägs om i vad mån statliga institutioner måste tillföras medel för ytterligare tjänster eller för att täcka de kostnader som i framtiden kan uppstå för lönebidragsanställda. Då det gäller institutioner som inte är statliga uppstår frågan om det är motiverat med ett ökat statsbidrag.
Med det anförda får två motionsyrkanden, motion Kr286 (m) yrkande 9 och motion Kr333 (c) yrkande l2, anses besvarade.
Internationella kontakter
Angelägenheten av att Sverige verkar för att vårt land så snart som möjligt fullvärdigt skall få delta i EGs kultursamarbete understryks i motion Kr286 (m) yrkande 2.
Med anledning av bl.a. en motion av företrädare för moderata samlingspartiet med ett innehåll som var likartat med den nu aktuella motionen avgav utskottet i oktober förra året yttrandet 1990/91:KrU1y om vissa EG-frågor till utrikesutskottet. I ytttrandet redovisas bl.a. kulturfrågornas behandling inom EG och det arbete rörande kulturfrågor som bedrivs i Sverige i anslutning till EES-förhandlingarna. Utskottet, som hänvisar till yttrandet, konstaterade i detta att det från svensk sida pågår ett omfattande arbete när det gäller att följa utvecklingen av kulturfrågor inom EG och att skapa förutsättningar för att det svenska kulturlivet skall kunna delta i de projekt som planläggs av EG. Av material som är tillgängligt för utskottet kan också utläsas att det från svensk sida vid kontakt med EG-företrädare betonats Sveriges strävan att aktivt delta i ett alleuropeiskt kultursamarbete. Självfallet är ett EES-avtal ägnat att ytterligare förbättra förutsättningarna för ett svenskt deltagande i det kultursamarbete som äger rum inom EG. Utskottet vill för sin del understryka vikten av fördjupade internationella kontakter på kulturområdet. Utskottet kan inte finna att ett riksdagsinitiativ i den här aktuella frågan skulle påverka förutsättningarna i angivet hänseende. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallad.
Motionärerna bakom motion Kr311 (fp) vill att besökare från Baltikum skall få besöka svenska museer och offentliga byggnader utan att erlägga föreskriven inträdesavgift. De hänvisar till det starkt ökande antalet besökare från Baltikum och framhåller de svårigheter besökarna har att kunna besöka bl.a. museer som en följd av att deras valuta inte är konvertibel.
Med anledning av motionsyrkandet konstaterar utskottet att det är de statliga museerna obetaget att avstå från att ta ut inträdesavgift för vissa grupper, om museerna finner detta lämpligt. Även i fråga om museer och offentliga byggnader med andra huvudmän är det huvudmännen som har att ta ställning till avgiftsfrågan. Till det sagda kommer att motionsfrågan inte är av den karaktären att riksdagen bör ha synpunkter hur det behjärtansvärda syftet med motionen skall uppnås. I första hand turistorganisationerna har att ta ställning till frågor av här aktuellt slag. Utskottet vill i sammanhanget peka på att besökare i Stockholm har möjlighet att köpa ett kort -- Stockholmskortet -- för ett obegränsat resande på tunnelbanan, buss och lokaltåg och därtill får fritt inträde till ett stort antal museer och andra sevärdheter. Motionen avstyrks.
Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i framtiden
Motionärerna bakom motion Kr286 (m) vill att kulturrådet skall avskaffas. De menar att rådet har ett orimligt stort inflytande över fördelningen av det statliga kulturstödet och därmed över utvecklingen inom kulturområdet.
Utskottet har vid flera tillfällen och senast våren 1990 tagit ställning till förslag om avskaffande av kulturrådet eller begränsning av rådets verksamhet som ett led i en avveckling av myndigheten på sikt (bet. 1989/90:KrU17 s. 25). Liksom tidigare vill utskottet framhålla att det behövs en central myndighet på kulturområdet lika väl som på andra områden. Då det gäller fördelningen av kulturstöd vill utskottet hänvisa till att en rad självständiga organ svarar för fördelningen av sådant stöd (se bl.a. bet. 1988/89:KrU15 s. 13). Utskottet -- som i ett föregående avsnitt behandlat ett yrkande i samma motion om en decentralisering av beslut om fördelning av offentligt kulturstöd -- avstyrker motionen i här aktuell del (yrkande 5).
I flera yrkanden i motion Kr333 (c) tas upp frågor om anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden (yrkandena 13, 14 och 15).
Utskottet behandlade senast förra året i sitt betänkande 1989/90:Kr17 (s. 25) mycket ingående motionsyrkanden med samma innehåll som de nu aktuella. Med hänvisning till vad utskottet då anförde samt med beaktande av vad som anförs i årets budgetproposition (bil. 2 s. 24--26) om innebörd och precisering av treårsbeslut och utveckling av budgetpropositionen avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Statens kulturråd (G 1)
Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslag av företrädare för moderata samlingspartiet om att statens kulturråd skall avskaffas. Utskottet avstyrker även yrkande 1 i motion Kr242 (m) om att det som ett första steg i avvecklingen av myndigheten skall göras en nedskärning av regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget med 5 milj.kr. Enligt motionsmotiveringen skall därjämte 5 milj.kr. sedermera överföras till organisationer och institutioner som tar över arbetet med att fördela kulturstödet. Motionärernas förslag innebär således reellt sett en nedskärning av kulturrådets anslag med 10 milj.kr. Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att det anvisas ett förslagsanslag av 21611000 kr. till kulturrådet.
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2)
Anslagsstrukturen
Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt kulturutbyte. Anslaget omfattar enligt regeringens förslag 27 anslagsposter eller delposter (se bil. l0 s. 241--242). Det föreslås i budgetpropositionen en medelsanvisning under anslaget på totalt l04254000 kr., vilket innebär en uppräkning med 4849000 kr. Därjämte föreslås i proposition 82 om folkbildning att ytterligare 5704000 kr. anvisas under anslaget eller således tillhopa 109958000 kr.
Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1), m.m.
För innevarande budgetår uppgår anslagsposten till 19656000 kr. Regeringen föreslår att den räknas upp med 80000 kr. till 19736000 kr. Enligt motion Kr242 (m) bör anslagsposten i förhållande till regeringens förslag minskas med 6 milj.kr. (yrkande 2). Motionärerna menar att stödet till kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt bör anvisas för klart specificerade ändamål.
I flera motioner framställs krav, som innebär önskemål om uppräkning av anslagsposten. Yrkandena framgår av följande redovisning för motioner som avser dels övergripande krav om ökade insatser för amatörkulturen, dels krav på fortsatta statliga insatser för folkmusik och folkdans.
I motion Kr292 (v) yrkas en medelsuppräkning med 3 milj.kr. för förstärkning av amatörkulturell utvecklingsverksamhet (yrkande 3). Motionärerna vill också att det skall tillsättas en kommitté för utveckling av amatörkulturen (yrkande 1) och att det under anslaget Utredningar m.m. på utbildningshuvudtiteln skall anvisas 3 milj.kr. som skall stå till kommitténs disposition för sådan utveckling (yrkande 2).
I motion Kr331 (mp) föreslås att -- utöver vad regeringen föreslagit -- 6200000 kr. skall beräknas för "anslagsposten Folkmusik och dansåret 1990" (yrkande 3). Ett likartat yrkande framställs i motion Kr285 (v), där det föreslås en ökad medelsberäkning om 6 milj.kr. för utvecklingsverksamhet inom folkmusik- och dansområdet (yrkande 1). Motionen innehåller också tre andra yrkanden, samtliga med syfte att främja folkmusik- och dansområdet, bl.a. genom ett riksdagsuttalande om att en satsning på området bör fortsätta under fem år (yrkandena 2, 3 och 4). Beträffande det närmare innehållet i yrkandena hänvisar utskottet till motionsredovisningen i inledningen av betänkandet och till motionen. Även motion Kr326 (fp, c) har till syfte att främja utvecklingen av folkmusik och folkdans.
Utskottet gör följande bedömning.
Den resurs för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet som kulturrådet disponerar under denna anslagspost är, som utbildningsministern anför i årets budgetproposition (bil. 10 s. 246), en synnerligen angelägen strategisk resurs inom den statliga kulturpolitiken. Som närmare redovisas i sammanhanget fördelas medlen i huvudsak mellan följande fyra ändamål, nämligen Enstaka projekt och evenemang, Systematiskt utvecklingsarbete, Kontinuerliga utvecklingsinsatser och Stöd i akuta nödsituationer. Utskottet har i olika sammanhang kunnat konstatera vilken betydelse utvecklingsresursen kan ha i konkreta fall, inte minst då ett akut stödbehov uppstår.
Trots det sagda anser sig utskottet -- i den situation som uppstått genom att Svenska riksteatern måste tillföras ökade resurser -- nödsakat att för budgetåret 1991/92 föreslå en minskad medelsberäkning för anslagsposten med omkring 10 %. Anslagsposten bör fastställas till ett belopp som är 2 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslagit eller således 17736000 kr.
Genom detta ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning yrkande 2 i motion Kr242. Vidare innebär ställningstagandet att de övriga motionsyrkanden som rör anslagspostens storlek avstyrks, nämligen yrkande 1 i motion Kr285, yrkande 3 i motion Kr292 och yrkande 3 i motion Kr331.
Att utskottet således, såvitt avser nästa budgetår, tvingas avstyrka krav på ökade resurser till folkmusik- och folkdansområdet och till annan amatörkulturverksamhet innebär inte att utskottet ändrat sin positiva inställning till verksamheterna.
Vad särskilt angår folkmusik- och folkdansområdet hänvisar utskottet till vad utskottet förra året anförde i sitt betänkande 1989/90:KrU17 (s. 24). Utskottet erinrade om tidigare gjorda uttalanden om att det är angeläget att svensk folkkultur på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Vidare ansåg sig utskottet -- mot bakgrund av bl.a. det synsätt på folkmusik och folkdans riksdagen tidigare gett uttryck åt -- kunna utgå från att, efter ansökan, stöd även i framtiden kommer att utgå till aktiviteter som syftar till att främja dessa kulturaktiviteter. Den begränsning av kulturrådets resurser utskottet i det föregående förordat innebär naturligtvis också att utrymmet för bidrag under nästa budgetår till dessa aktiviteter blir begränsat. Det finns dock skäl påpeka att särskilda medel beräknas under anslagsposten Centrala amatörorganisationer. Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkandena 2, 3 och 4 i motion Kr285 eller motion Kr326. Yrkandena avstyrks.
Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet i första hand till vad utskottet anförde i ovan angivna betänkande 1989/90:KrUl7 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till att kulturrådet tidigare i år fattat beslut om en treårig försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att stimulera amatörverksamheten i landet och höja kvaliteten med hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 82 om folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet. I likhet med vad som anförts ovan innebär naturligtvis den omständigheten att kulturrådets resurser begränsas under nästa budgetår att även bidragsmöjligheterna till annan amatörkultur begränsas i viss mån. Utskottet vill dock även här peka på att medel till centrala amatörorganisationer beräknas under en särskild anslagspost. Utskottet anser sig inte kunna biträda förslagen i yrkandena 1 och 2 i motion Kr292.
Nedskärningen av anslagsposten Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet medför att kulturrådet tvingas till en hård prioritering vid prövningen av bidragsansökningar. I anslutning till vad utskottet inledningsvis anfört blir en nödvändig konsekvens av en sådan prioritering att vissa utvecklingsinsatser, som i och för sig framstår som angelägna, måste anstå. Vissa bidragsändamål är dock av den karaktären att beslut om bidrag inte kan anstå. Som erfarenheten visar kan det vara nödvändigt att snabbt fatta beslut om stöd i akuta nödsituationer, bl.a. till teatergrupper i ekonomiskt trångmål. Utskottet vill också peka på att vissa punktinsatser i övrigt kan vara så värdefulla att de bör göras även i ett läge då resurserna är knappa. Detta kan gälla exempelvis regelbundet återkommande kulturaktiviteter av begränsad omfattning, såsom festivaler m.m.
Centrumbildningar (delpost 2.2)
En särskild översyn av centrumbildningarnas verksamhet och ekonomi har gjorts (Rapport från statens kulturråd 1990:5). I rapporten redovisas ett antal kriterier som kulturrådet beslutat att tillämpa vid beslut om stöd till centrumbildningarna.
Regeringen föreslår en medelsberäkning av 5940000 kr. för delposten.
I fyra motioner yrkas en högre medelsberäkning, nämligen i motion Kr246 (v) med 2,5 milj.kr., i motion Kr331 (mp) yrkande 1 med samma belopp, i motion Kr333 (c) yrkande 16 med 2272000 kr. och motion Kr288 (fp) yrkande 2 med l milj.kr. Vidare förordas i motion Kr235 (s) ett fortsatt stöd för den senaste centrumbildningen, nämligen Centrum för konst & hantverk.
Enligt utskottets mening är det med hänsyn till centrumbildningarnas stora betydelse för olika konstnärsgruppers sysselsättning befogat att göra en medelsberäkning för centrumbildningar som överstiger den av regeringen föreslagna. Ett ytterligare skäl härtill är att utrymme bör skapas för reguljärt stöd till Centrum för konst & hantverk. Utskottet har närmare informerat sig om dess verksamhet, och kulturrådet har i sin utredning -- innan organisationen bildats -- uttalat att tankarna bakom förslagen om organisationen svarar väl mot föreslagna kriterier i fråga om mål och inriktning med centrumbildningsverksamhet inom det kulturpolitiska området och mot behoven inom konst- och hantverksområdena.
Utskottet föreslår med anledning av motionerna Kr235, Kr246, Kr331 yrkande 1 och Kr333 yrkande 16 samt med bifall till motion Kr288 yrkande 2 att 1000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit beräknas till centrumbildningar.
Baltiska institutet (delpost 2.8)
Det råder en långtgående enighet om att det är viktigt att öka kulturkontakterna med de baltiska staterna. Resurser härför kan utgå från olika anslag och anslagsposter. Med beaktande härav anser sig utskottet inte kunna förorda en uppräkning av delposten Baltiska institutet utöver vad regeringen föreslagit. Regeringen har föreslagit en medelsberäkning av 601000 kr. Det sagda innebär att utskottet avstyrker två motionsyrkanden, nämligen motion Kr331 (mp) yrkande 2, vari föreslås en ytterligare medelsuppräkning med 500000 kr. och motion Kr333 (c) yrkande 17, vari föreslås en ytterligare medelsuppräkning med 177000 kr.
Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (delpost 2.11)
Fr.o.m. innevarande budgetår har medel till organisationer inom bild- och formkonstområdet förts samman till en gemensam delpost. Anslagsposten uppgår till 11378000 kr. De största bidragen från delposten utgår till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars riksförbund.
I budgetpropositionen föreslås en ökning av delposten med 3 milj.kr. Inkl. sedvanlig prisomräkning blir höjningen 3455000 kr. Således föreslås en medelsberäkning om 14833000 kr.
Förstärkningen av delposten med 3 milj.kr. är avsedd att fördelas mellan de ovan nämnda organisationerna av kulturrådet. Orsaken till den föreslagna förstärkningen är att regeringen vill öka organisationernas förutsättningar att betala utställningsersättning (se närmare härom bil. 10 s. 22, 25 och 26.).
I två motioner, Kr249 (v) yrkande 4 och Kr331 (mp) yrkande 14, föreslås en ytterligare uppräkning, nämligen med 2,8 milj.kr, för att förbättra möjligheterna för de båda organisationerna att betala utställningsersättning.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena och föreslår en medelsberäkning av den storlek som föreslagits i propositionen.
Motionärerna bakom motion Kr242 (m) vill att Sveriges konstföreningars riksförbund skall tillföras hela den föreslagna ökningen -- 3445000 kr. (yrkande 3).
Utskottet, som anser att såväl Konstfrämjandet som Sveriges konstföreningars riksförbund har en viktig uppgift att fylla på konstbildningsområdet och att båda organisationerna bör få ökade möjligheter att betala utställningsersättning, avstyrker motionsyrkandet.
Motion Kr247 (c, fp, mp) syftar till att Form/Design Center i Malmö skall få bättre ekonomiska resurser.
Vid budgetbehandlingen förra året behandlade utskottet utförligt Form/Design Centers möjligheter att få ekonomiska bidrag. Utskottet, som erinrar om vad utskottet anförde i frågan (bet. 1989/90:KrU17 s. 32), hänvisade bl.a. till den möjlighet till samarbete med den regionala museiorganisationen som kan finnas, något som kan skapa förutsättningar för stöd via grundbidragssystemet. Utskottet anser att motionen inte erfordrar någon åtgärd av riksdagen.
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten (anslagspost 4)
För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 1200000 kr. Vid förra årets budgetbehandling skedde en väsentlig uppräkning av bidraget, nämligen med 275000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Som skäl för denna betydande uppräkning anförde utskottet bl.a. att Vadstena-akademien har stor betydelse ur kulturell och turistmässig synpunkt.
I årets budgetproposition föreslås en uppräkning med 48000 kr., motsvarande 4 % av bidraget, dvs. en uppräkning motsvarande den som görs för merparten av bidragsanslagen.
Kulturutskottet anser sig även vid årets budgetbehandling böra förorda en bidragsuppräkning som överstiger den av regeringen föreslagna. Med tillstyrkande av motion Kr333 (c) yrkande 18 och motion Kr248 (c, fp) yrkande 1 föreslår utskottet att det för ändamålet beräknas 1300000 kr. eller således 100000 kr. utöver bidraget för innevarande budgetår.
Utskottet uttalade sig år l989 (bet. 1988/89:KrU15 s. 21) för att riksdagen även i fortsättningen bör ta ställning till storleken av statsbidraget till Vadstena-akademien. Det är med hänsyn härtill inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr248 (c, fp) yrkande 2.
Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)
Kulturrådet lade förra året fram sin rapport (1990:4) Att vidga deltagandet i kulturlivet. Rapporten remissbehandlas för närvarande. På grundval av reaktionerna i remissomgången bör det bli möjligt att ta ställning till bl.a. stödet till kultur i arbetslivet. För nästa budgetår bör medel till kultur i arbetslivet beräknas med belopp som regeringen föreslagit, nämligen 7571000 kr. Motion Kr242 (m) yrkande 4 som innehåller krav på att medel för ändamålet inte skall beräknas under anslaget avstyrks.
Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (innevarande budgetår delpost 8.1)
Regeringen föreslår under anslaget G 18. Bidrag till regional biblioteksverksamhet att medlen för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk bör tillföras den nya invandrarlånecentralen. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför motion Kr333 (c) yrkande 19, vari föreslås att samma belopp som för innevarande budgetår, 2364000 kr. beräknas under förevarande anslag för sådana inköp.
Lokal biblioteksverksamhet (delpost 8.3)
Stödet till lokal biblioteksverksamhet, som infördes för fem år sedan, är ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag till ett trettiotal kommuner med låg biblioteksstandard. Ett villkor för bidrag är att kommunen antar en långsiktig utvecklingsplan för biblioteket. Avsikten är att delposten skall avvecklas vid utgången av nästa budgetår.
I motion Kr242 (m) yrkande 5 föreslås att medel inte skall beräknas för ändamålet för nästa budgetår. Motionärerna menar att det inte är statens uppgift att på detta sätt ge riktade bidrag till utvalda kommuner, vilka särskilt försummat sina bibliotek.
Utskottet, som tillstyrkt införande av bidragsformen efter förslag i proposition 1984/85:141 om litteratur och bibliotek (bet. KrU21, rskr. 392) och därefter årligen tillstyrkt att medel beräknas för ändamålet, avstyrker motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning. Således bör 7055000 kr. beräknas för delposten.
Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till statens kulturråds disposition (delpost 9.1)
Delposten fick förra året en förstärkning med 500000 kr.
Utskottet avstyrker förslag i motion Kr333 (c) om att posten skall bestämmas till ett belopp som är 2 milj.kr. högre än vad regeringen föreslagit (yrkande 20). Detta innebär att ett belopp om 3485000 kr. bör beräknas för delposten.
Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till Stiftelsen Svenska institutets disposition (delpost 9.2)
Med beaktande av att även denna delpost förra året förstärktes med 500000 kr. avstyrker utskottet förslag i motion Kr242 (m) om en uppräkning av posten med 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 6). Delposten bör i enlighet härmed bestämmas till 1512000 kr.
Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (ny anslagspost)
I proposition 82 om folkbildning föreslås riksdagen anvisa medel till studieförbund och folkhögskolor under ett nytt anslag benämnt Bidrag till folkbildning. Medlen under detta anslag avses fördelas av ett nyinrättat folkbildningsråd.
Bidrag till studieförbund har t.o.m. innevarande budgetår anvisats under ett anslag benämnt Bidrag till studieförbunden m.m. (C 4). Under detta anslag har medel anvisats även till bidrag till föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar för kulturverksamhet (3700000 kr.) samt till bidrag till länsbildningsförbunden (1631000 kr.).
Regeringen föreslår i proposition 82 att medel till bidrag till förläsningsföreningar m.fl. samt till länsbildningsförbund fortsättningsvis skall anvisas under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2). Detta anslag föreslås därför som angetts i avsnittet ovan om anslagsstrukturen ökas med 5704000 kr. nästa budgetår.
Enligt motion Kr19 (m) bör länsbildningsförbunden m.fl. behandlas som övriga folkbildningsorganisationer och inte erhålla medel under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Utskottet anser -- på i proposition 82 anförda grunder (s. 51) -- att medel till bidrag till föreläsningsföreningar m.fl., vilka inte är medlemmar av de elva studieförbunden, samt till länsbildningsförbunden bör beräknas under förevarande anslag. Motion Kr19 avstyrks därför. Riksdagen bör under en ny anslagspost under anslaget för ändamålet beräkna 5704000 kr.
Medelsanvisningen
Genom utskottets ställningstagande i det föregåénde bör det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet ändras, bl.a. med anledning av motion Kr242 (m) yrkande 7. Detta yrkande är ett följdyrkande till konkreta ändringsförslag som utskottet behandlat i det föregående.
Bidrag till samisk kultur (G 3)
Utskottet tillstyker regeringens förslag. Ett reservationsanslag på 5646000 kr. bör i enlighet härmed anvisas under anslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1, 1990/91:Kr288 yrkande 1 och 1990/91:Kr289 yrkande 1, res. 1 (m, fp, c) res. 2 (v)
2. beträffande en utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppnåtts
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 1, res. 3 (c)
3. beträffande fritids- och kulturverksamhet för handikappade
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr287,
4. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr289 yrkandena 2 och 3, res. 4 (v)
5. beträffande familjens, förskolans och skolans stora betydelse för bevarande av en levande kulturtradition
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 4, res. 5 (m)
6. beträffande vidgad användning av beställningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 10, res. 6 (c)
7. beträffande kulturen som regional utvecklingsfaktor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr305 och 1990/91:Kr333 yrkande 2, res. 7 (c)
8. beträffande utbyggnad av kultursektorn i andra regioner än i Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr291 och 1990/91:Kr332,
9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr333 yrkande 3 och 1990/91:Kr351 yrkande 1, res. 8 (c)
10. beträffande decentralisering av beslut
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkandena 6 och 16, res. 9 (m)
11. beträffande ökat stöd till kulturinstitutioner i vissa regioner
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr329 och 1990/91:Kr355 yrkande 1,
12. beträffande barn- och ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr253 yrkande 1,
13. beträffande satsningar på förortskulturen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr357 yrkande 2,
14. beträffande sponsring
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9, res. 10 (m, fp) res. 11 (c)
15. beträffande kulturfonder
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 7 och 1990/91:Kr290 i motsvarande del, res. 12 (m)
16. beträffande gåvor till kulturändamål
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr290 i motsvarande del,
17. beträffande nyemission av aktier
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 11, res. 13 (c)
18. beträffande kostnadsfria boklån
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr224 och 1990/91:Kr333 yrkande 4, res. 14 (c)
19. beträffande viss försäkringsfråga
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 7,
20. beträffande viss lönebidragsfråga
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 9 och 1990/91:Kr333 yrkande 12, res. 15 (m, c)
21. beträffande svenskt deltagande i EGs kultursamarbete
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 2,
22. beträffande besökare från Baltikum
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr311,
23. beträffande avskaffande av kulturrådet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 5, res. 16 (m)
24. beträffande anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkandena 13, 14 och 15, res. 17 (c)
25. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd
att riksdagen ned bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 1 till Statens kulturråd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21611000 kr., res. 18 (m)
26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr242 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och 1990/91:Kr331 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 17736000 kr., res. 19 (fp, c) res. 20 (m) res. 21 (mp)
27. beträffande beräknande av medel för delposten Centrumbildningar
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 6940000 kr.,
28. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska institutet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 17, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 601000 kr., res. 22 (c, mp)
29. beträffande beräknande av medel för delposten Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:Kr100 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4 och 1990/91:Kr331 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 14833000 kr., res. 23 (v, mp)
30. beträffande fördelningen av vissa av medlen under delposten under mom. 29
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr242 yrkande 3, res. 24 (m)
31. beträffande Form/Design Center i Malmö
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr247,
32. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 1300000 kr.,
33. beträffande uttalande om särskild anslags- eller delpost för det ändamål som anges vid mom. 32
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr248 yrkande 2,
34. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 4 i motsvarande del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 7571000 kr., res. 25 (m)
35. beträffande beräknande av medel under en särskild delpost för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 19 i motsvarande del, res. 26 (c, v)
36. beträffande beräknande av medel för delposten Lokal biblioteksverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 7055000 kr., res. 27 (m)
37. beträffande beräknande av medel för delposten Till Statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr333 yrkande 20 i motsvarande del beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 3485000 kr., res. 28 (c, v)
38. beträffande beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 6 i motsvarande del beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 1512000 kr., res. 29 (m)
39. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med avslag på motion 1990/91:Kr19 i motsvarande del beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 5704000 kr., res. 30 (m)
40. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda motionerna i motsvarande del, dels med anledning av propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 4, 5 och 6, 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14, 1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 109010000 kr., res. 31 (m) - villk. 20, 25, 27, 29, 30 res. 32 (fp) - villk. 19 res. 33 (c) - villk. 19, 22, 26, 28 res. 34 (v) - villk. 23, 26, 28 res. 35 (mp) - villk. 21, 22, 23
41. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk kultur
att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5646000 kr.
Stockholm den 21 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Stina Eliasson (c).
Reservationer
1. De kulturpolitiska målen (mom. 1)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Liksom vid" och på s. 10 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Det råder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål som fastställdes år 1974. Under årens lopp och särskilt på 1980-talet har emellertid i olika sammanhang, bl.a. i riksdagsmotioner, framställts krav på en komplettering av målen med andra sådana. Utskottet anser nu tiden vara inne att närmare pröva om så skall ske. I första hand bör prövningen ske med utgångspunkt i de förslag och synpunkter som redovisas i motionerna av företrädare för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Det bör sålunda prövas om de i motionerna förordade målen om konstnärlig kvalitet och främjande av mångfald i kulturyttringarna samt rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas som nya mål för kulturpolitiken. Även andra kompletteringar kan behöva övervägas. I en av motionerna har anförts synpunkter av innehåll att det bör övervägas om det nu gällande s.k. decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det klarare framgår att samhället skall verka för att det i alla delar av landet kan utvecklas ett allsidigt kulturliv.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr286 yrkande 1 och motion Kr288 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Motion Kr289 yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
l. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1 och 1990/91:Kr288 yrkande 1 samt med avslag på motion 1990/91:Kr289 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. De kulturpolitiska målen (mom. 1)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Liksom vid" och på s. 10 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
I partimotion Kr289 (yrkande 1) vill vänsterpartiet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken.
Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Utskottet delar motionärernas uppfattning. Detta innebär också att utskottet godtar de slutsatser motionärerna kommer fram till. Utskottet anser därför att riksdagen bör ställa sig bakom riktlinjer för kulturpolitiken innebärande åtgärder för
att utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot förtryck och degradering av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling,
att därvid särskilt stödja den kulturella kampen från de utsatta grupper med särskilda erfarenheter och behov, vilket förutsätter klasssamhällets nedbrytande,
att främja såväl bevarandet och utvecklingen av vårt mänskliga och nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som vid varje tid bryter fram som uttryck för nya generationers erfarenheter och kamp,
att skapa bättre villkor såväl för utövande konstnärer på alla kulturområden, som för amatörer och grupper samt för den mångsidiga kulturverksamhet som bedrivs av folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser, på arbetsplatser och i bostadskvarter,
att verka för alla människors delaktighet och medskapande i kulturen från barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden, i arbetslivet och under pensionsåren,
att genom en allmän ideologisk och politisk kamp bekämpa de beroendeförhållanden och förtrycksformer som i klassamhället drabbar konst och kultur och skapa utrymme och möjligheter för ett fritt konstnärligt och kulturellt skapande.
Utskottet tillstyrker således motion Kr289 yrkande 1. Motionerna Kr286 yrkande 1 och Kr288 yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr289 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1 och 1990/91:Kr288 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. En utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppnåtts (mom. 2)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet gör" och på s. 11 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1974 års kulturpolitiska mål alltjämt är giltiga. Som framhålls i motion Kr333 föreligger det dock ett behov av att få till stånd en samlad utvärdering av hur de olika målen har uppnåtts. Det finns anledning tro att medlen för att nå målen i centrala delar måste förnyas, bl.a. i syfte att nå decentraliseringsmålet. Vid en utvärdering måste också de ändrade förutsättningarna på det mediepolitiska området vägas in.
Utskottet tillstyrker således motion Kr333 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppnåtts
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr333 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (mom. 4)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet tar" och slutar med "yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en procent av statsbudgeten bör avsättas för insatser på kulturområdet. Regeringen bör i enlighet med detta ställningstagande förelägga riksdagen konkreta förslag om ytterligare medelsanvisning till kulturändamål. Med hänsyn till det tidsutrymme som behövs för regeringen att bereda ärendet bör medel för de ytterligare insatserna anvisas på tilläggsbudget efter förslag av regeringen under hösten 1991. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr289 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr289 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Familjens, förskolans och skolans stora betydelse för bevarande av en levande kulturtradition (mom. 5)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "(yrkande 4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av barns och ungdoms möte med kulturen. Goda kontakter mellan generationerna och en skola som låter varje individ utvecklas efter sina bästa förutsättningar ger de unga del av en levande kulturtradition. Vad i motionen anförts om familjens, förskolans och skolans roll i dessa avseenden bör riksdagen, med bifall till motion Kr286 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande familjens, förskolans och skolans stora betydelse för bevarande av en levande kulturtradition
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Vidgad användning av beställningar (mom. 6)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "konstnärernas arbetsvillkor" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ i syfte att få till stånd en vidgad tillämpning av det system som gäller för beställningar enligt enprocentsregeln för offentlig utsmyckning. Likartade beställningar bör således göras även på andra områden än bildkonstområdet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr333 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande vidgad användning av beställningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kulturen som regional utvecklingsfaktor (mom. 7)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 13 slutar med "Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framgår av vad som anförs i motion Kr333 och motion Kr305 har kulturen stor betydelse som regional utvecklingskraft. Kulturen stärker bygdens och ortens självtillit, kulturen ger orten ett gott renommé, kulturen bryter isoleringen och kulturen främjar kulturlivet och skapar kontaktpunkter.
Företrädare för centerpartiet har i det förra året behandlade ärendet om regionalpolitiken (prop. 1989/90:76, bet. AU13) utförligt utvecklat sina synpunkter i nu angivna hänseende. Utskottet ansluter sig till synpunkterna.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande kulturen som regional utvecklingsfaktor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr305 och 1990/91:Kr333 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna m.m. (mom. 9)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "det föregående" bort ha följande lydelse:
De tre R:en -- Riksteatern, Riksutställningar och dåvarande Rikskonserter -- var tänkta att spela en framträdande roll för förverkligandet av decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitik. De skulle dels ha en egen produktion avsedd för turnéverksamhet, dels främja de nationella kulturinstitutionernas aktiviteter utanför lokaliseringsorten Stockholm. Som ett led i den utvärdering av kulturpolitiken, som har krävts av företrädare för centerpartiet, bör man särskilt överväga huruvida ett återinförande av ett riksomfattande aktivitetsansvar till de nationella institutionerna är motiverat. Den nuvarande ordningen kan innebära att dessa känner sig befriade från det riksomfattande ansvar som egentligen tillkommer dem. De tre R:en bör även i framtiden ha en roll i decentraliseringsarbetet, också när det gäller de nationella kulturinstitutionerna Operan och Dramaten. På kulturområdet behöver det nämligen inte vara någon nackdel om flera aktörer verkar samtidigt. Det främjar mångfalden. De angivna synpunkterna bör beaktas bl.a. i samband med de pågående diskussionerna med Dramaten och Operan.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr333 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion Kr351 yrkande l i viss mån tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr333 yrkande 3 och 1990/91:Kr351 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Decentralisering av beslut (mom. 10)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I 1990" och på s. 15 slutar med "6 och 16" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening behöver, som anförts i motion Kr286, fördelningen av det offentliga stödet till kulturen decentraliseras. Större frihet att forma regionala och lokala lösningar måste ges.
För att uppnå en decentralisering av beslut på musikområdet är det nödvändigt att ett helt nytt bidragssystem införs. Ett sådant system bör utformas med utgångspunkt i det synsätt som kommer till uttryck i motion Kr286. Ett nytt bidragssystem skall bl.a. syfta till större enhetlighet och ökad regional rättvisa.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr286 yrkandena 6 och 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande decentralisering av beslut
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkandena 6 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Sponsring (mom. 14)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 17 slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser nu, liksom åren 1984--1990 (se senast bet. 1989/90:KrU17 res. 14) att gåvor, donationer och depositioner, vilka ej är förenade med belastande villkor samt en riktigt utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de kulturpolitiska målen, bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis gästspel, internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.
Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli bundna av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som en följd av att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.
Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt kommer att bli möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant stöd utifrån, kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med tillfredsställelse.
Med anledning (=utskottet 10 rader) för sponsring.
Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av moionerna Kr286 yrkande 8 och Kr333 yrkande 9.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Sponsring (mom. 14)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 17 slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser (=res. 10, 19 rader) med tillfredsställelse. Utskottet delar uppfattningen i motion Kr333 att vissa riktlinjer bör gälla för sponsring av offentliga kulturinstitutioner. Dessa riktlinjer bör ha det innehåll som anges i motionen och som i allt väsentligt redovisats i betänkandet.
Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna Kr286 yrkande 8 och Kr333 yrkande 9.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Kulturfonder (mom. 15)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är regeringens handläggning av riksdagens begäran om överväganden rörande möjligheterna att skapa en eller flera kulturfonder inte godtagbar. Det gjorda utredningsarbetet har knappast haft det djup och den bredd som uppenbarligen varit riksdagens syfte. Utskottet anser därför att riksdagen bör begära att regeringen beslutar att låta återuppta det påbörjade utredningsarbetet. Självfallet bör resultatet av detta redovisas för riksdagen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Kr286 yrkande 7 och Kr290 i här aktuell del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande kulturfonder
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 7 och 1990/91:Kr290 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Nyemission av aktier (mom. 17)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Den lämnade" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som närmare utvecklas i motion Kr333 är nyemission riktad till allmänheten ett sätt att skaffa nya medel till kulturinstitutioner som bedrivs i aktiebolagsform -- bland dem Operan och Dramaten (yrkande 11). Aktietecknande från allmänhetens sida kan tänkas ske av ideella skäl och genom ägandet kan ett kulturellt engagemang kanaliseras. Av tidsskäl bör förslag i enlighet med motionens syfte läggas fram på tilläggsbudget hösten 1991.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande nyemission av aktier
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Kostnadsfria boklån (mom. 18)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Frågan om avgifter för den service som de allmänna folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Med hänsyn till de angrepp på denna princip som kommer till uttryck i olika sammanhang anser utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr224 och Kr333 yrkande 4 som sin mening bör ge regeringen till känna att principen bör stå fast. Om ett sådant tillkännagivande görs har regeringen goda möjligheter att utan dröjsmål agera om principen ånyo skulle sättas i fråga.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande kostnadsfria boklån
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr224 och 1990/91:Kr333 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Viss lönebidragsfråga (mom. 20)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "På vissa" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- mot bakgrund av den stora oro för negativa effekter för kultursektorn av lönebidragsreformen som utskottet uttalade i sitt yttrande 1990/91:KrU5y till arbetsmarknadsutskottet -- att regeringen utan dröjsmål måste överväga hur problem som uppkommer när det nya systemet träder i kraft skall kunna lösas så att inte institutionernas verksamhet drabbas. Det är nödvändigt att frågan övervägs om i vad mån statliga institutioner måste tillföras medel för ytterligare tjänster eller för att täcka de kostnader som i framtiden kan uppstå för lönebidragsanställda. Då det gäller institutioner som inte är statliga uppstår frågan om det är motiverat med ett ökat statsbidrag.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkande 9 och motion 1990/91:Kr333 yrkande 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande viss lönebidragsfråga
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 9 och 1990/91:Kr333 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Avskaffande av kulturrådet (mom. 23)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet har" och slutar med "(yrkande 5)." bort ha följande lydelse:
Kulturrådet har, som motionärerna framhåller, fått en alltför dominerande roll. Det bör därför avskaffas. Bidragsfördelande uppgifter kan i stället med fördel handläggas av en rad sinsemellan oberoende organ. Utskottet tillstyrker motion Kr286 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande avskaffande av kulturrådet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr286 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden (mom. 24)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Senast förra året -- i reservationerna 25, 26 och 27 till kulturutskottets betänkande 1989/90:KrU17 -- redovisade utskottet mycket ingående sin syn på anslagssystemet i framtiden och på kulturrådets framtida roll. Utskottet, som hänvisar till vad som anfördes i reservationerna, anser således att det skall läggas fram en kulturproposition med sådana anslagstyper som anges i motionen. Vidare anser utskottet, likaledes i enlighet med vad sam anfördes reservationsvis förra året, att kulturrådets framtida roll bör bli att förbereda en kulturproposition vart tredje år.
Riksdagen bör med anledning av motion Kr333 yrkandena 13, 14 och 15 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkandena 13, 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (mom.25)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet har" och slutar med "till kulturrådet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsförslag om att statens kulturråd skall avvecklas (res. 16). Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr242 om att det som ett första steg i avvecklingen av myndigheten skall göras en nedskärning av regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget med 5 milj.kr. (yrkande 1). Utskottet delar också den uppfattning som kommer till uttryck i motionsmotiveringen om att 5 milj.kr. sedermera skall överföras till organisationer och institutioner som tar över arbetet med att fördela kulturstödet. I enlighet med det anförda bör riksdagen med bifall till motion Kr242 yrkande 1 anvisa ett förslagsanslag på 16611000 kr.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 1 och med anledning av proposition 1990/91:100 till Statens kulturråd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 16 611 000 kr.,
19. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mom. 26)
Lars Ernestam (fp), Margareta Fogelberg(fp), Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Den resurs" och på s. 23 slutar med "såsom festivaler m.m." bort ha följande lydelse:
I det föregående har lämnats en redovisning för vilka huvudändamål resursen används till. Utskottet har också tagit del av en sammanställning som närmare visar användningen under förra budgetåret av medel som anvisats för anslagsposten. Med beaktande av de behov som finns för stöd såväl då det gäller systematiskt utvecklingsarbete och kontinuerliga utvecklingsinsatser som enstaka projekt och stöd i akuta nödsituationer anser utskottet att medel för anslagsposten bör beräknas i enlighet med regeringens förslag. Förslaget innebär att anslagsposten räknas upp i samma mån som likartade anslag och anslagsposter. Vid denna bedömning beaktar utskottet det behov som finns att ge stöd åt bl.a. folkmusik- och folkdansområdet och amatörkulturområdet i övrigt.
Vad särskilt angår folkmusik- och folkdansområdet hänvisar utskottet till vad utskottet förra året anförde i sitt betänkande 1989/90:KrU17 (s. 24). Utskottet erinrade om tidigare gjorda uttalanden om att det är angeläget att svensk folkkultur på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Vidare ansåg sig utskottet -- mot bakgrund av bl.a. det synsätt på folkmusik och folkdans som riksdagen tidigare gett uttryck åt -- kunna utgå från att, efter ansökan, stöd även i framtiden kommer attt utgå till aktiviteter som syftar till att främja dessa kulturaktiviteter. Det finns i sammanhanget också skäl hänvisa till att särskilda medel beräknas under anslagsposten Centrala amatörorganisationer.
Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet i första hand till vad utskottet anförde i ovan angivna betänkande 1989/90:KrU 17 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till att kulturrådet tidigare i år fattat beslut om en treårig försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att stimulera amatörverksamheten i landet och höja kvaliteten med hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 82 om folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet.
I den mån detta inte framgår av framställningen i det föregående avstyrker utskottet samtliga här aktuella motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och 1990/91:Kr331 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 19736000 kr.,
20. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mom. 26)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Den resurs" och på s. 23 slutar med "såsom festivaler m.m." bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion Kr242 bör stödet till kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt anvisas för klart specificerade ändamål och ej vara en fri resurs för kulturrådet. Utskottet föreslår därför att anslagsposten bestäms till ett belopp som är 6 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslagit eller således till 13736000 kr.
Inom ramen för angivna belopp får stöd på folkmusik- och folkdansområdet lämnas liksom till amatörkulturområdet i övrigt. Utskottet hänvisar också till att stöd till dessa områden kan lämnas över andra anslag eller anslagsposter på statsbudgeten, bl.a. på folkbildningsområdet.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr242 yrkande 2 och föreslår den ändring i regeringens förslag som föranleds härav. Övriga motionsförslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 2 i motsvarande del, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och 1990/91:331 yrkande 3 beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 13736000 kr.,
21. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklings- verksamhet, m.m. (mom. 26)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Trots det" och på s. 23 slutar med "såsom festivaler m.m." bort ha följande lydelse:
Av den lämnade redovisningen framgår att denna anslagspost är en mycket viktig resurs inom den statliga kulturpolitiken. Anspråken på de medel som beräknas för posten är mycket stora och det kan därför inte komma i fråga att skära ner den. Tvärtom finns det skäl att med anledning av vad som anförs i motion Kr331, som väckts av företrädare för miljöpartiet, väsentligt räkna upp posten i syfte att en särskild delresurs för folkmusik och folkdans skall finnas. Utskottet har i olika sammanhang framhållit angelägenheten av att svensk folkkultur på sång-, musik och dansområdet bevaras och levandegörs. Det är viktigt att vårt kulturarv på detta område inte går till spillo, och i vart fall får brist på ekonomiska resurser inte leda därtill.
Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet i första hand till vad utskottet anförde i sitt betänkande 1989/90:KrU17 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till att kulturrådet genom beslut tidigare i år fattat beslut om en treårig försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att stimulera amtörverksamheten i landet och höja kvaliteten med hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 78 om folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till motion Kr331 yrkande 3 för anslagsposten anvisar 25 936 000 kr., vilket är 6,2 milj.kr. mer än vad som föreslås i propositionen. Genom detta ställningstagande tillgodoses yrkande 1 i motion Kr285 och i viss utsträckning yrkandet i motion Kr326. Övriga motionsyrkanden avstyrks (Kr285 yrkandena 2, 3 och 4, Kr292).
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr331 yrkande 3 i motsvarande del, med anledning av proposition 1990/91:100, motion 1990/91:Kr285 yrkande 1 och 1990/91:Kr326, båda motionerna i motsvarande del, samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr285 yrkandena 2, 3 och 4 och 1990/91:Kr292, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 25936000 kr.,
22. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet (mom. 28)
Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Det råder" och slutar med "177000 kr." bort ha följande lydelse:
Det är utomordentligt viktigt att kulturkontakterna med de baltiska staterna ökas. Delposten Baltiska institutet bör därför räknas upp avsevärt mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet föreslår att -- med anledning av motionerna Kr33l yrkande 2 och Kr333 yrkande 17 -- delposten ökas med 400 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Delposten bör således bestämmas till 1001000 kr.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska institutet
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 17, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas till 1001000 kr.,
23. Beräknande av medel för delposten Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (mom. 29)
Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. För att -- utöver vad regeringens förslag ger utrymme för -- förbättra möjligheterna för Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars riksförbund att betala utställningsersättning bör delposten bestämmas till ett belopp som är 2,8 milj.kr. högre än regeringens förslag. Motion Kr249 yrkande 4 och motion Kr331 yrkande l4 tillstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande beräknande av medel för delposten Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4 och 1990/91:Kr331 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:100 beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 17 633 000 kr.,
24. Fördelningen av vissa av medlen under delposten under mom. 29 (mom. 30)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr242 att anslagsrelationen mellan Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars riksförbund är påtagligt sned. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen att hela den i propositionen föreslagna ökningen till de båda organisationerna skall tillföras Sveriges konstföreningars riksförbund (yrkande 3).
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande fördelningen av vissa av medlen under delposten under mom. 29
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet (mom. 34)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Kulturrådet lade" och slutar med "anslaget avstyrks" bort ha följande lydelse:
Projekt av den typ som Kultur i arbetslivet representerar kanaliserar stora resurser till en förhållandevis stark grupp. Detta går rakt emot den inriktning kulturpolitiken bör ges, nämligen att främja mångfald och valfrihet. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr242 att medel inte skall beräknas för Kultur i arbetslivet (yrkande 4).
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:242 yrkande 4 i motsvarande del och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att medel inte skall beräknas för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40,
26. Beräknande av medel under en särskild delpost för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (mom. 35)
Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Regeringen föreslår" och slutar med "sådana inköp" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkbiblioteken även fortsättningsvis bör ges ett bidrag för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Utskottet tillstyrker därför motion Kr333 yrkande 19, vari föreslås att för nästa budgetår ett oförändrat belopp om 2 364 000 kr. skall beräknas för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande beräknande av medel under en särskild delpost för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr333 yrkande 19 i motsvarande del beslutar att under en särskild delpost för Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk skall beräknas 2364000 kr. under anslaget vid mom. 40,
27. Beräknande av medel för delposten Lokal biblioteksverksamhet (mom. 36)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för delposten" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är statens uppgift att ge riktade bidrag till utvalda kommuner vilka särskilt försummat sina bibliotek. Medel bör därför inte beräknas för delposten Lokal biblioteksverksamhet. Motion Kr242 yrkande 5 tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande Beräknande av medel för delposten Lokal biblioteksverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att medel inte skall beräknas för angivna delpost under anslaget vid mom. 40,
28. Beräknande av medel för delposten Till statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte (mom. 37)
Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Delposten fick" och slutar med "för delposten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget med ett väsentligt ökat stöd för internationellt kulturutbyte. Utskottet tillstyrker därför förslag i motion Kr333 om att statens kulturråd för ändamålet skall tillföras 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 20). Ett belopp om 5485000 kr. bör därför beräknas för delposten.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande beräknande av medel för delposten Till statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:333 yrkande 20 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:100 beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 5485000 kr.,
29. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte (mom. 38)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Med beaktande" och slutar med "till 1 512 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de resurser som anvisas över förevarande anslag till Svenska institutet för internationellt kulturutbyte bör räknas upp väsentligt. Utskottet tillstyrker därför motion Kr242, såvitt däri föreslås en uppräkning av delposten för ändamålet med 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 6). Delposten bör därför bestämmas till 3 512 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 6 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:100 beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 3 512 000 kr.,
30. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (mom. 39)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "beräkna 5704000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att medel till länsbildningsförbunden m.fl. bör beräknas under anslaget Bidrag till folkbildning och inte under förevarande anslag. Motion Kr19 tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr19 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:82 beslutar att medel inte skall beräknas för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40,
31. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 20, 25, 27, 29 och 30
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 3, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, samtliga motioner i motsvarande del, dels med anledning av propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 86680000 kr.,
32. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda motionerna i motsvarande del, dels med anledning av propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1, 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 111010000 kr.,
33. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 19, 22, 26 och 28
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, 19 och 20, båda motionerna i motsvarande del, dels med anledning av propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115774000 kr.,
34. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 26 och 28
Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande 1, 1990/91:Kr249 yrkande 4 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, 19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, dels med anledning av propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 4, 5 och 6, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkande 17, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 116174000 kr.,
35. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 21, 22 och 23
Kaj Nilsson (mp) anser att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande 1, 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr 331 yrkandena 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, samtliga motioner i motsvarande del, dels med anledning av propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr285 yrkande 1, 1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Kr333 yrkandena 16 och 17, samtliga motioner i motsvarande del, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr285 yrkandena 2, 3 och 4, 1990/91:Kr292 och 1990/91:Kr333 yrkandena 19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 120410000 kr.,
Särskilt yttrande
Viss försäkringsfråga (mom. 19)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:
Vi anser det anmärkningsvärt att det utvecklingsarbete som redovisades av utskottet för fyra år sedan om vissa försäkringsfrågor för museerna ännu inte slutförts. Vi förutsätter att arbetet slutförs med det snaraste.
Innehållsföteckning Sammanfattning1 Propositionerna2 Motionerna2 Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912 Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:827 Utskottet8 Övergripande frågor8 Kulturpolitiska mål, m.m.8 Faktorer av betydelse för att främja kulturen11 Utvecklingen av det regionala kulturlivet12 Sponsring, kulturfonder16 Andra resursfrågor18 Fasta tjänster i stället för lönebidrag19 Internationella kontakter19 Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i framtiden20 Statens kulturråd (G 1)21 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2)21 Anslagsstrukturen21 Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1), m.m.21 Centrumbildningar (delpost 2.2)23 Baltiska institutet (delpost 2.8)24 Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (delpost 2.11)24 Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten (anslagspost 4)25 Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)26 Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (innevarande budgetår delpost 8.1)26 Lokal biblioteksverksamhet (delpost 8.3)26 Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till statens kulturråds disposition (delpost 9.1)26 Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till Svenska institutets disposition (delpost 9.2)27 Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (ny anslagspost)27 Medelsanvisningen27 Bidrag till samisk kultur (G 3)27 Hemställan28 Reservationer32 1. De kulturpolitiska målen (m, fp, c)32 2. De kulturpolitiska målen (v)33 3. En utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppnåtts (c)34 4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (v)34 5. Familjens, förskolans och skolans stora betydelse för bevarande av en levande kulturtradition (m)35 6. Vidgad användning av beställningar (c)35 7. Kulturen som regional utvecklingsfaktor (c)36 8. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna m.m (c)36 9. Decentralisering av beslut (m)37 10. Sponsring (m, fp)37 11. Sponsring (c)38 12. Kulturfonder (m)39 13. Nyemission av aktier (c)39 14. Kostnadsfria boklån (c)39 15. Viss lönebidragsfråga (m, c)40 16. Avskaffande av kulturrådet (m)40 17. Anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden (c)41 18. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (m)41 19. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (fp, c)42 20. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (m)43 21. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mp)44 22. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet (c, mp)45 23. Beräknande av medel för delposten Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (v, mp)45 24. Fördelningen av vissa av medlen under delposten under mom. 29 (m)46 25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet (m)46 26. Beräknande av medel under en särskild delpost för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (c, v)46 27. Beräknande av medel för delposten Lokal biblioteksverksamhet (m)47 28. Beräknande av medel för delposten Till statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte (c, v)47 29. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte (m)48 30. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (m)48 31. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (m)49 32. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (fp)49 33. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (c)50 34. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (v)50 35. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mp)51 Särskilt yttrande51 Viss försäkringsfråga (c)51