Allergi och andra folkhälsofrågor
Betänkande 1995/96:SoU1
Socialutskottets betänkande
1995/96:SOU01
Allergi och andra folkhälsofrågor
Innehåll
1995/96 SoU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas nära 40 motionsyrkanden som rör allergi och andra folkhälsofrågor från den allmänna motionstiden 1995. Vidare be- handlas ett motionsyrkande som väckts med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, framför allt med hänvis- ning till det arbete som för närvarande pågår när det gäller olika folkhälso- frågor.
Till betänkandet har fogats fem reservationer .
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:So270 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för att motverka de ökade hälsoklyftorna i samhället.
1994/95:So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell satsning på allergiforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till allergiforskning efter den nya vård- och allergistiftel- sens tillkomst,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologiska studier inom ramen för allergiforskningen,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till undervisning beträf- fande allergiprevention för primärvårdens personal i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas arbete med allergianpassning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pollenservice och pollenrapportering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder beträffande parfymer och astma.
1994/95:So417 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av allergiforskning och förebyggande åtgärder.
1994/95:So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om ett nationellt program för att motverka astma/allergier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja bildandet av kommunala allergikommittéer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att premiera kommunala allergikommittéer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att arbetet med astma/allergi-åtgärder inom EU bedrivs med en hög ambitionsnivå.
1994/95:So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyggande av allergier och astma bör utarbetas,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om att inrättandet av kommunala allergikommittéer stimuleras,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsumentprodukter,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om att en heltäckande kartläggning av förekomst av aller- giframkallande ämnen bör göras,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om kost och motion.
1994/95:So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av all personal på mödravårds- och barnavårdscen- traler i allergifrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mödravårds- och barnavårdscentraler bör tillhandahålla information och kurser om allergi och överkänslighet,
3. att riksdagen beslutar att alla blivande föräldrar bör informeras om rökningens betydelse för utveckling av allergier,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag och mål för hur vi bör nå ett samhälle med allergiförekomst på 1950-talets naturliga nivå på ca 6 %,
9. att riksdagen hos regeringen begär att den utarbetar ett system för märkning av varor som innehåller allergiframkallande ämnen eller ämnen som ger överkänslighet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om möjligheter att förebygga allergier.
1994/95:So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om prioritering av folkhälsoforskning.
1994/95:So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att undersöka former för sammanhållet poli- tiskt arbete i allergifrågan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsätt- ningarna ses över för hur substitutionsprincipen vad gäller användning av hälsovådliga och allergiframkallande produkter efterlevs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att innehålls- deklaration bör införas på tvål, parfym, rakvatten etc.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på forskning om allergier,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikens negativa påverkan på astmatiker och allergiker,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en lagänd- ring bör införas för att möjliggöra mer heltäckande restriktioner mot tom- gångskörning i kommunerna.
1994/95:L702 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att parfymer och dylika produkter skall förses med fullständiga innehållsdeklarationer och/eller varningstexter, som t.ex. på tobaksvaror, vad gäller ämnen som kan framkalla överkänslighetsreaktioner.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett nationellt förbud mot tomgångskörning mer än 1 minut.
1994/95:T408 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbu- det.
1994/95:Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyggande av allergier och astma utarbetas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrättandet av kommunala allergikommittéer bör stimuleras,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsu- mentprodukter,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om att en heltäckande kartläggning av förekomst av aller- giframkallande ämnen bör göras.
Motion med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor
1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikens betydelse för uppkomsten av allergier.
Motionsyrkandet har överlämnats till socialutskottet från kulturutskottet.
Utskottet
Allmän bakgrund
Sverige har anslutit sig till de mål som Världshälsoorganisationen (WHO) angett för hälsoutvecklingen i sitt program Hälsa för alla år 2000. Enligt en resolution från år 1986 skall medlemsländerna bl.a. betrakta hälsotillstån- det i respektive land - särskilt bland underprivilegierade grupper - som en indikator på samhällsutvecklingens kvalitet. Under åren 1990 och 1991 uppdaterades hälsomålen bl.a. med hänsyn till utvecklingen inom Europa- regionen och till nya kunskaper. En samlad uppföljning för Europa gjordes under år 1994. Av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 6) framgår det att denna uppföljning ger vid handen att Sverige hävdar sig väl vid en internationell jämförelse. Det finns dock anledning att uppmärk- samma att hälsosituationen hos vissa grupper, såsom yngre lågutbildade kvinnor, verkar ha försämrats.
Det finns också tendenser till att vissa hälsoproblem ökar, framgår det av propositionen. Detta är fallet bl.a. såvitt avser allergier. För att bryta d negativa utvecklingstendenserna krävs enligt budgetpropositionen att det preventiva folkhälsoarbetet intensifieras och tydligare inriktas mot struktu- rella insatser.
Folkhälsoinstitutet (FHI) är en statlig myndighet med uppgift att förebyg- ga sjukdomar och annan ohälsa samt främja en god hälsa för alla. Verk- samheten syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god hälsa. Särskilt uppmärksammas grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. En av Folkhälsoinstitutets tolv verksamhetsgrenar är allergi. Detta verksamhetsområde är ett av de mer omfattande. Övriga verksam- hetsgrenar är Forskning och utveckling samt samverkan, Alkohol och narkotika, Barns hälsa, Ungdomars hälsa, Tobak, Skador, Mat och motion, Kvinnors hälsa, Sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, HIV/Aids samt Övriga folkhälsofrågor.
Det övergripande målet för Folkhälsoinstitutets allergiprogram är att fö- rebygga allergi och annan överkänslighet hos befolkningen samt att för- bättra situationen för dem som redan drabbats. För att nå målet skall Folk- hälsoinstitutet
- ställa samman kunskap på vetenskaplig grund samt följa utvecklingen av allergi och annan överkänslighet,
- bygga upp nätverk med myndigheter, frivilliga organisationer, närings- liv, kommuner, landsting och utbildningsväsende,
- informera och utbilda nätverk och allmänhet,
- initiera forskning inom bl.a. förebyggande åtgärder och översätta forsk- ning till praktisk användning,
- initiera satsningar för att skapa sunda inomhusmiljöer,
- genomföra den riksomfattande kampanjen "Allergiåret 95".
Som ett led i uppbyggandet av ett långsiktigt, landsomfattande preven- tivt arbete har Folkhälsoinstitutet sålunda under år 1995 genom en bred informations- och utbildningsinsats satt allerifrågorna i fokus. Kampanjen, som har fått namnet Allergiåret 95, genomförs tillsammans med Astma- Allergiförbundet, Apoteksbolaget, Livsmedelsverket och Svenska Läkare- sällskapet. Allergiåret anges vara det första steget i en långsiktig satsning och nationell samling i kampen mot allergi och annan överkänslighet.
Genom allergiprogrammet arbetar Folkhälsoinstitutet för att öka kun- skaperna om hur allergier kan förebyggas. Detta sker bl.a. genom utbild- ning av olika personalgrupper inom landsting och kommuner. Utbild- ningsarbetet intensifieras under Allergiåret. Viktiga målgrupper för ut- bildning är bl.a. primärvårdspersonal, hälsoplanerare samt hälso- och miljöskyddspersonal. Ett 70-tal utbildningstillfällen och ca 5 000 personer har t.o.m. mars 1995 gått utbildningar eller kurser som Folkhälsoinstitutet arrangerat eller medverkat i. I samliga län har det pågått aktiviteter.
Även Centrum för epidemiologi och social analys (EpC) och folkhälsoen- heten vid Socialstyrelsen har stor betydelse för folkhälsoarbetet. Socialsty- relsen presenterade våren 1994 en folkhälsorapport och en uppföljning av landstingens folkhälsoansvar. Resultaten från folkhälsorapporten visar såväl positiva som oroande trender i folkhälsan. De sociala skillnaderna i hälsa och dödlighet ökar - samtidigt som befolkningen i stort blir friskare och lever längre. Infödda svenskar har bättre hälsa än många invandrar- grupper. Kvinnors hälsa tycks utvecklas sämre än förut. Levnadsvanorna utvecklas i positiv riktning liksom t.ex. den fysiska arbetsmiljön. Arbets- lösheten kommer dock att få negativa följder för folkhälsan.
Sommaren 1994 antog de europeiska hälso- och miljöministrarna en dekla- ration om åtgärder för miljö och hälsa i Europa. Som särskilt viktiga pro- blemområden nämns bl.a. luftföroreningar ute och inne samt städernas miljö. Varje land förband sig genom deklarationen att utarbeta ett natio- nellt handlingsprogram för förbättrad miljö och hälsa baserat på de egna behoven. Handlingsprogrammet skall vara klart senast år 1997 och utarbe- tas i samarbete mellan miljö- och hälsodepartementen, myndigheterna inom respektive sektor och ansvariga organ på regional och lokal nivå.
En särskild utredare har därefter tillkallats för att utarbeta ett handlings- program för att minska de miljörelaterade hälsoriskerna i Sverige (Miljöhälsoutredningen). Syftet är att identifiera de miljöproblem som är en risk för hälsan och lämna förslag till åtgärder för att minska dessa risker (dir. 1995:68). Utredaren skall sålunda enligt sina direktiv
- göra en inventering och analys av miljörelaterade hälsorisker i Sverige,
- analysera befintliga miljömål som syftar till att förbättra hälsan,
- föreslå mål som medför att hälsoriskerna minskas och åtgärder för att nå dessa mål,
- göra en prioritering mellan olika mål och redovisa grunderna för denna prioritering,
- redovisa och analysera hur olika centrala, regionala och lokala aktörer samverkar inom miljö- och hälsoskyddsområdet,
- precisera vilka samhällsinstanser som bör ha ansvar för att de åtgärder som utredaren föreslår genomförs och följs upp,
- föreslå eventuella organisatoriska förändringar utifrån analysen av sam- verkan mellan olika centrala, regionala och lokala organ på miljö- och hälsoskyddsområdet.
Utredaren skall härvid bl.a. göra en genomgång av lagstiftning, tillsyn, forskning och utveckling, förebyggande insatser, utredningsarbete m.m. som för närvarande finns på området. Vidare skall utredaren ange vilka instanser inom olika samhällssektorer, såsom kommuner, landsting, myn- digheter, näringsliv, organisationer m.m., som skall ha ansvar för att de föreslagna åtgärderna genomförs. Utredningsarbetet skall vara slutfört senast den 1 september nästa år.
I svar på en fråga angående åtgärder mot allergi och om regeringen hade för avsikt att utarbeta en handlingsplan för förstärkt förebyggande av ast- ma och allergier framhöll socialminister Ingela Thalén nyligen att två miljarder kronor hade avsatts för att sanera inomhusmiljöer i bostäder och offentliga lokaler såsom daghem och skolor. Dessutom kommer, framhöll socialministern, många av de miljöfaktorer som i dag är kända för att orsaka olika hälsoproblem, som t.ex. allergier, att behandlas av Miljöhäl- soutredningen. Detta gäller bl.a. luftföroreningar ute och inne (fråga 1994/95:1049).
När det gäller folkhälsofrågorna är direktiven till ytterligare en kommitté under beredning i regeringskansliet. Enligt 1995 års regeringsförklaring skall sålunda en parlamentarisk kommitté tillkallas för att föreslå hälsomål för hela nationen. Under innevarande höst kommer också en grupp bestå- ende av statsråd från flera olika departement att samlas. Statsrådsgruppen kommer att ha till uppgift att dra upp riktlinjerna för hur folkhälsan lång- siktigt kan förstärkas och hur ojämlikheten i hälsa kan undanröjas.
Samhällets hälsoklyftor m.m.
Motioner
I motion So270 av Börje Nilsson (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om en strategi för att motverka de ökade hälsoklyftorna i samhället. Hälsoklyftorna ökar, och risken är stor att vi går in i ett tvåtredjedelssamhälle, befarar motionären. Det finns flera orsaker till varför hälsan försämras för en viss del av befolkningen; bl.a. finns ett klart samband mellan ohälsa och långvarig arbetslöshet, påpekas det i motionen. Det finns också jämlikhetsproblem inom sjukvården. Det är sålunda vanligt att arbetarna inte får sitt vårdbehov tillgodosett i lika hög grad som de högutbildade. Nu krävs enligt motionären förnyade an- strängningar i syfte att förbättra hälsoläget för hela befolkningen och att motverka klyftorna i samhället. Regeringen bör därför snarast tillsätta en grupp som tar fram en politisk strategi för det fortsatta folkhälsoarbetet och för att i ett bredare perspektiv angripa klyftorna i samhället. Målet bör vara att skapa nya förutsättningar för välfärdens fördelning.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) hemställs om ett tillkännagi- vande som rör kost och motion (yrkande 39). Motionärerna påpekar att det finns stora skillnader i kost- och motionsvanor mellan olika befolknings- grupper. Samtidigt är många sjukdomar relaterade till kost- och mo- tionsvanorna. Det är enligt motionärerna viktigt att stödja ideella förening- ar, såsom idrottsföreningar, för att barn och ungdomar skall få positiva upplevelser av friluftsliv, lek och idrott.
Bakgrund och tidigare behandling
Av den Folkhälsorapport som Socialstyrelsen presenterade år 1994 fram- går att befolkningens hälsa successivt har blivit bättre i takt med att den allmänna levnadsstandarden har höjts. Bättre kost, hygien, arbetsmiljö, boende, allmän skolgång och medicinska insatser har gett befolkningen gynnsammare livsvilkor. Detta avspeglar sig också i hälsotillståndet som generellt sett är bättre än i de flesta andra jämförbara länder. Medellivs- längden är bland de högsta och spädbarnsdödligheten bland de lägsta i världen. Den medicinska och tekniska utvecklingen bidrar till att allt fler patienter i alla åldrar kan behandlas och rehabiliteras.
Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är dock fortfarande stora. Det finns sålunda betydande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper liksom mellan kvinnor och män och mellan infödda svenskar och invand- rare. Uppgifterna tyder också på att skillnaderna ökar. Nästa folkhälsorap- port väntas år 1997.
Våren 1994 avlämnade den förra regeringen skrivelsen 1993/94:247 In- vesteringar i hälsa - Prioritera för hälsa. I skrivelsen lämnade regeringen en redogörelse för de senaste årens hälsoutveckling med utgångspunkt i Socialstyrelsens folkhälsorapport. Socialutskottet (1994/95:SoU6) ansåg att skrivelsen inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen följde utskottet.
I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 6) påpekas att det finns anledning att uppmärksamma det faktum att vissa gruppers hälsosi- tuation verkar försämras. Folkhälsoarbetet måste därför drivas vidare med oförminskad kraft och Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser koncen- treras till att finna metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas hälsotillstånd. I arbetet med att nå de mest utsatta grupperna skall institutet dels främja samarbetet mellan olika organ för att främst påverka folkhäl- sans strukturella betingelser, dels stödja och initiera processer i det lokala folkhälsoarbetet.
Bl.a. tar regeringen upp den höga arbetslösheten och konstaterar att detta problem kanske är ett av de största hoten mot folkhälsan. Insatser för att komma till rätta med arbetslösheten är därför av stor vikt ur ett folkhälso- perspektiv, anförs det i budgetpropositionen.
I propositionen redovisas också vad Folkhälsoinstitutet redan gjort för att öka jämlikheten i hälsa. Bl.a. hänvisas till ett forskningssamarbete med Umeå och Lund, initiativ och medverkan i bildandet av ett nationellt nät- verk för lokalt folkhälsoarbete och satsning på arbetslöshet och ohälsa. Enligt regeringens uppfattning bör jämlikheten i hälsa prioriteras än hårda- re framöver. Målet att nå de sämst ställda bör vara ett inslag i alla Folkhäl- soinstitutets program. Sålunda anges att institutet för budgetåret 1995/96 särskilt bör prioritera bl.a. verksamhet som inriktar sig på att förbättra hälsovillkoren för de sämst ställda och som syftar till att minska ojämlik- heter i hälsa. Det är, framhåller regeringen, genom att förbättra dessa gruppers hälsa som de stora folkhälsovinsterna kan göras.
Utredningen (S 1992:02) om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (Prioriteringsutredningen) överlämnade våren 1995 sitt slutbetänkande SOU 1995:5 Vårdens svåra val. Utredningens uppgift har bl.a. varit att utifrån etiska utgångspunkter diskutera hälso- och sjukvårdens roll i väl- färdssamhället och lyfta fram de grundläggande principer efter vilka priori- teringar inom vården skall ske. Utredningen föreslår att prioriteringarna skall utgå från en etisk plattform som baseras på bl.a. människovär- desprincipen, dvs. alla människor har lika värde och samma rätt, oberoen- de av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
Kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och or- ganisation (HSU 2000) skall i enlighet med tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 1994:152) bl.a. överväga hur hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete skall definieras och därav följande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan stat, landsting och kommuner. Kommittén skall analysera hur samverkan mellan olika aktörer kan förbättras. Vidare bör kommittén enligt sina di- rektiv belysa hur de olika organisations- och styrsystem som sjukvårdshu- vudmännen utvecklar påverkar förutsättningarna för folkhälsoarbetet. Slutligen skall kommittén överväga om det finns behov av att precisera kommunernas och landstingens folkhälsoansvar i hälso- och sjukvårdsla- gen. Kommitténs arbete skall vara slutfört senast vid utgången av juni månad 1996.
I Socialdepartementet har startats ett så kallat Välfärdsprojekt. Projektet har till syfte att samla kunskaper och initiera forskning om hur det svenska samhället och välfärden har förändrats och att ge underlag för en bred diskussion och till förslag om hur välfärden kan utvecklas för att kunna möta nya förutsättningar och framtida problem. Arbetet skall bedrivas öppet och utåtriktat. En viktig del i detta arbete är att kartlägga risken för att vissa grupper skall falla igenom samhällets skyddsnät och marginalise- ras.
Utskottets bedömning
Det finns enligt utskottet anledning att uppmärksamma det faktum att vissa gruppers hälsosituation verkar försämras. I budgetpropositionen framhålls att folkhälsoarbetet måste drivas vidare med oförminskad kraft och att Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser bör koncentreras till att finna metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas hälsotillstånd. Målet att nå de sämst ställda skall sålunda enligt budgetpropositionen vara ett inslag i alla Folkhälsoinstitutets verksamhetsområden. Ett av institutets program är mat och motion. Vidare är såväl HSU 2000 som Välfärdspro- jektet sysselsatta med folkhälsofrågorna, och ytterligare en parlamentarisk utredning kommer att tillkallas för att föreslå nationella hälsomål. En särskild statsrådsgrupp kommer att dra upp riktlinjerna för hur folkhälsan skall kunna förstärkas. Inom folkhälsoområdet pågår sålunda ett omfattan- de arbete och en prioritering sker av verksamheter som syftar till att undan- röja ojämlikheterna i hälsa. Något initiativ från riksdagen behövs därför inte. Motionerna So270 (s) och So484 (kds) yrkande 39 avstyrks.
Folkhälsoforskning
Motionen
I motion So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om att folkhälsoforskningen bör prioriteras (yrkande 14). Forskning som belyser samspelet mellan sociala faktorer och sjukdom, liksom forskning om t.ex. astma och reumatiska sjukdomar, bör prioriteras, anförs det i motionen. Bl.a. bör massarbetslöshetens konsekvenser belysas bättre, anförs det vidare.
Bakgrund och tidigare behandling
I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg behandla- des även folkhälsoforskningen. Denna forskning är interdisciplinär. Till området räknas forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets- och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred bemärkelse. Regeringen ansåg att folkhälsoforskning- en skulle vara ett prioriterat forskningsområde för Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) och inom det medicinska forskningsområdet för den kommande treårsperioden. Socialutskottet (1992/93:SoU25, s. 28) instäm- de i att folkhälsoforskningen borde prioriteras. Bl.a. SFR och Folkhälso- institutet har viktiga funktioner att fylla i detta arbete, uttalade utskottet. Vidare delade utskottet regeringens bedömning att det fanns ett behov av att mer systematiskt utvärdera olika preventiva insatser på området.
Våren 1995 behandlade Socialutskottet i betänkandet 1994/95:SoU15 (s. 39 f.) ett antal motioner om stöd till forskning på välfärdsområdet. Utskot- tet delade motionärernas uppfattning att det behövs mer kunskap och forskning på en rad områden för att få en helhetsbild av hur de samlade effekterna av de senaste årens höga arbetslöshet och försämrade ekonomi men även andra förändringar i samhället och i vår omvärld påverkar män- niskors levnadsvillkor. Utskottet ställde sig bakom huvudlinjerna i de motioner som då behandlades och ansåg att regeringen borde beakta syn- punkterna i det fortsatta arbetet med frågor som rör den allmänna välfär- den.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin uppfattning att folkhälsoforskningen är ett angelä- get forskningsområde och att sådan forskning bör vara prioriterad. Något tillkännagivande till regeringen behövs dock inte. Motion So489 (v) yr- kande 14 avstyrks.
Övergripande insatser för att motverka allergier
Motioner
I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden dels om en nationell satsning på allergiforskning (yrkande 1), dels om stödet till allergiforskning efter den nya vård- och allergistiftelsens tillkomst (yrkande 2), dels om vad som anförs om epidemiologiska studier inom ramen för allergiforskning (yrkande 3). Motionärerna hänvisar till att Folkhälsoinstitutets allergiforskningsgrupp funnit att det finns kompetens i Sverige för en nationell satsning på allergiforskning. De anser i likhet med allergiforskningsgruppen att ett nätverk bör skapas där några kompeten- scentra ges ansvaret för att med en tvärvetenskaplig arbetsmetodik samla och stärka forskningen kring allergifrågor och sprida resultaten. Den sär- skilda vård- och allergistiftelsens tillkomst bör enligt motionärerna medfö- ra att forskningen inom området intensifieras. Övrigt stöd till allergiforsk- ningen får därför inte minska. Det är vidare angeläget att den epidemiolo- giska forskningen prioriteras, framhåller motionärerna. De anser att riks- omfattande epidemiologiska studier bör genomföras för att bl.a. få svar på vad det är som orsakar allergier, vilka som är i riskzonen och varför aller- gierna ökar så kraftigt. Socialstyrelsens centrum för epidemiologi och social analys bör enligt motionärerna få i uppdrag att ansvara för att sådana epidemiologiska undersökningar kommer till stånd.
I motion So417 av Ronny Olander (s) hemställs att riksdagen ger rege- ringen till känna vad som anförs i motionen om prioritering av allergi- forskning och förebyggande åtgärder. Enligt motionären har allergier och andra typer av överkänslighet blivit vår tids största folksjukdom. Eftersom sjukdomsdebut och utveckling påverkas av miljöfaktorer angår dessa sjukdomar alla samhälssektorer. Med aktivt förebyggande arbete bör man på sikt kunna minska förekomsten av allergier, påpekar motionären, som också förespråkar en satsning på allergiforskning.
I motion So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ett nationellt program för att motverka astma och allergier (yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagi- vande om att Sverige skall verka för att arbetet med astma/allergiåtgärder inom EU bedrivs med en hög ambitionsnivå (yrkande 5). Motionärerna påpekar att astma och allergi tillhör Sveriges vanligaste folksjukdomar. De anser att Sverige i likhet med andra nordiska länder bör ta fram ett natio- nellt program för att motverka astma och allergier. Vidare anser de att Sverige bör verka för att svenska krav och regler rörande allergifrågor får genomslag inom EU.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om vad som anförs när det gäller behovet av en handlingsplan för förstärkt förebyggande av allergier och astma (yrkande 21). I motionen framhålls att kunskap och information är nyckelbegrepp när det gäller att minska allergierna samt därmed besvären för den enskilde och kostnaderna för samhället. En sådan handlingsplan som beskrivs i motionen bör därför utarbetas. Även i motion Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyg- gande av astma och allergier utarbetas (yrkande 1).
I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med mål och förslag hur vi skall få ett samhälle med en allergiförekomst som motsvarar 1950-talets nivå, nämligen ca 6 % (yrkande 8). Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om vad som anförs om möjligheter att förebygga allergier (yrkande 11). Till skillnad från 1950-talet, då allergiförekomsten endast var ca 6 %, är den nu så hög som 30 %, framgår det av motionen. Insatser krävs av såväl politisk som personlig art, och bl.a. måste kunskaper om de allergiska sjukdomarna spridas så att farorna kan undvikas.
I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas tillkännagi- vanden om nödvändigheten av att undersöka formerna för ett sammanhål- let politiskt arbete i allergifrågan (yrkande 1), om att förutsättningarna ses över för hur substitutionsprincipen såvitt avser användningen av hälsovåd- liga och allergiframkallande produkter efterlevs (yrkande 3) samt om kravet på forskning om allergier (yrkande 6). Allergier är enligt motionä- rerna den väckarklocka som talar om att vi måste skapa en friskare miljö. Information om allergifrågorna är viktig, men informationen måste också följas av konkreta åtgärder som grundas på ett sammanhållet politiskt arbete. Dagligen utsätts vi för en uppsjö av kemikalier. Det s.k. kemikalie- samhället har tillsammans med den förorenade miljön skapat problem som den enskilde individen har svårt att skydda sig emot. Substitutionsprinci- pen, dvs. att alltid välja det minst hälsovådliga ämnet av flera möjliga, måste därför enligt motionärerna få fullt genomslag. Vidare kräver motio- närerna mer forskning om varför vissa allergier ökar.
Bakgrund och tidigare behandling
Allergi är en överkänslighetsreaktion som bygger på ärftliga faktorer. Kroppens immunförsvar överreagerar mot vissa ämnen, s.k. allergener. Några av de vanligaste allergenen är pollen, pälsdjur, livsmedel och kvalster. Överkänslighet kan också utvecklas mot gaser, partiklar, som t.ex. tobaksrök, och symtomen kan utlösas av kyla eller ansträngning. De vanligaste symtomen är eksem, hösnuva, astma och nässelfeber. Årligen dör ca 1 200 personer av allergi - främst astma - som direkt eller bidra- gande dödsorsak. Folkhälsoinstitutet har våren 1994 redovisat vetenskapli- ga kunskapssammanställningar rörande omfattningen av allergier och annan överkänslighet och om orsakerna till allergier. Studier visar att ca 40 % av alla skolbarn har någon form av allergi eller annan överkänslighet. Ungefär 20 % av befolkningen uppger sig ha eksem eller hudutslag. Sedan 1960-talet har allergierna fördubblats, och allergi är nu en av de största folksjukdomarna.
Vårdal - stiftelsen för vård och allergiforskning - bildades år 1994 efter beslut av riksdagen. Stiftelsen har enligt sina stadgar att främja forskning och forskarutbildning inom vård- och allergiområdet. 500 miljoner kronor har avsatts till stiftelsen, varav 250 miljoner kronor har avsatts för att främja forskning om allergier. Vårdalstiftelsen räknar med att kunna dela ut 30-40 miljoner kronor per år genom olika former av forskningsstöd.
Stiftelsen kommer att stödja forskning som syftar till att minska risken för allergier i samhället och som också ger ökad kunskap om hur allergier uppstår och behandlas. Stiftelsen vill särskilt uppmuntra till ökat samarbe- te mellan svenska forskare inom och utanför landets gränser inom aller- giområdet. Som exempel på sådana samarbetsområden kan nämnas medi- cin, naturvetenskap, teknik, samhälls- och beteendevetenskap samt eko- nomi. Ett sådant samarbete innebär också en samverkan över institutions-, fakultets- och universitetsgränser. För närvarande ger stiftelsen stöd till forskning under två olika teman; dels att förebygga och leva med allergier, dels att förstå allergier och annan överkänslighet.
I det frågesvar som nämns ovan (se Allmän bakgrund) anförde socialmi- nistern att regeringen arbetar systematiskt för att förebygga uppkomsten av allergier och astma. Hennes bedömning var dock att det för närvarande inte är aktuellt för regeringen att, utöver det arbete som pågår, utarbeta en handlingsplan för förstärkt förebyggande av astma och allergier. Hon hänvisade därvid till regeringens omfattande stöd till allergisanering av inomhusmiljöer i bostäder och offentliga lokaler såsom daghem och sko- lor, till den nyligen tillsatta Miljöhälsoutredningen som skall ta fram en handlingsplan för att minska hälsoriskerna i miljön, till långsiktigt kun- skapsuppbyggande via forskning samt till det förebyggande arbete som bl.a. Folkhälsoinstitutet bedriver. Vidare anförde socialministern att de mer långsiktiga forskningsbehoven är tryggade i och med bildandet av Vårdalstiftelsen. Dessutom har Folkhälsoinstitutet, i ett brett samarbete med andra intressenter, utarbetat ett program för vilken forskning som är mest angelägen på området de närmaste åren. Stiftelsen använder sig av bl.a. detta program när man skall besluta om stöd (fråga 1994/95:1049).
Folkhälsoinstitutets Allergiforskningsgrupp (ALLFOG) tillsattes år 1993 av institutet med uppdrag att utarbeta en plan för forskningen om allergi och annan överkänslighet i Sverige samt bedöma vilken forskning som behövdes för att öka kunskaperna. Särskilt skulle ALLFOG försöka iden- tifiera vilken forskning som är angelägen för Folkhälsoinstitutets uppgift att bedriva prevention. Såvitt avser den epidemiologiska forskningen an- fördes bl.a. att sådan forskningsmetodik är betydelsefull i ansträngningarna att identifiera realistiska mål för förebyggande åtgärder.
Våren 1994 behandlade utskottet i betänkandet 1993/94:SoU20 (s. 79 f.) en motion (s) om ökade resurser till Folkhälsoinstitutet för bl.a. forskning om allergi. Utskottet hänvisade till att institutet har ett särskilt program fö allergier som bl.a. innefattar allergipreventiv forskning. Motionen avstyrk- tes.
Socialutskottet behandlade tidigare i år ett par motionsyrkanden (kds) om inrättande av ett allergicentrum (1994/95:SoU15, s. 70). Utskottet erinrade om att en av Folkhälsoinstitutets verksamhetsgrenar är allergi. Vidare hänvisades till den breda informations- och utbildningsinsats som pågår i samband med Allergiåret 95. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen följde utskottet (rskr. 1994/95:294).
Utskottets bedömning
Den ökande förekomsten av allergier inger oro. Såväl det preventiva arbe- tet som behandlingen av de redan allergisjuka bör därför enligt utskottet prioriteras samtidigt som forskning och långsiktigt kompetensuppbyggan- de i övrigt ges en central roll i sammanhanget.
Utskottet konstaterar att verksamheter bedrivs i bred skala för att på oli- ka sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. Miljöhälsout- redningen har regeringens uppdrag att överväga olika åtgärder såvitt avser de miljörelaterade hälsoproblemen. En av Folkhälsoinstitutets mer omfat- tande verksamhetsgrenar är allergi, och genom Allergiåret -95 har en långsiktig nationell satsning påbörjats i syfte att bekämpa allergierna. Något initiativ från riksdagen behövs därför inte med anledning av motio- nerna So466 (v) yrkandena 1 och 5, So484 (kds) yrkande 21, So488 (mp) yrkandena 8 och 11, So500 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Bo504 (kds) yrkande 1. Dessa avstyrks.
Folkhälsoinstitutets Allergiforskningsgrupp har utarbetat en plan för den framtida allergiforskningen i landet, i vilken även behovet av epidemiolo- gisk forskning beaktas. Genom Vårdalstiftelsens tillkomst har nya resurser för allergiforskningen skapats. Utskottet förutsätter att även andra forsk- ningsstödjande organ också fortsättningsvis beaktar behovet av forskning inom allergiområdet. Något tillkännagivande behövs inte. Utskottet avstyr- ker motionerna So403 (fp) yrkandena 1, 2 och 3, So417 (s) samt So500 (mp) yrkande 6.
Kommunala insatser m.m.
Motioner
I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos rege- ringen begär att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till undervisning beträffande allergiprevention för primärvårdens personal (yrkande 4). Vidare begärs ett tillkännagivande om kommunernas arbete med allergianpassning (yrkande 5). Motionärerna framhåller primärvårdens och mödra- och barnhälsovårdens viktiga roll när det gäller såväl förebyggande insatser som tidig upptäckt. Bl.a. är det en viktig uppgift för mödra- och barnhälsovården att sprida kunskap om uppkomsten av allergi vidare till blivande och nyblivna föräldrar. Vidare måste allergianpassning av skolor och daghem få hög prioritet i kommu- nerna, anser motionärerna. Det handlar om att bekämpa fukt- och ventila- tionsproblem och det handlar om städning. Motionärerna föreslår att rege- ringen tar upp överläggningar med Kommun- och Landstingsförbunden om vad som kan göras för att ytterligare prioritera och underlätta arbetet med allergianpassning.
I motion So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) yrkas tillkännagivanden om att stödja bildandet av kommunala allergikommittéer (yrkande 3) och om att premiera sådana kommittéer (yrkande 4). Motionärerna anser att så många kommuner som möjligt bör bilda allergikommittéer för att på lokal nivå motverka problemen.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om att inrättandet av kommunala allergikommittéer bör stimuleras (yrkande 25). Allergikommittéernas uppgift skall enligt motionärerna vara att driva på och samordna det allergiförebyggande arbetet. De bör upprätta och genomföra handlingsplaner för detta arbete. Även i motion Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) hemställs om ett tillkännagivande om att inrättan- det av kommunala allergikommittéer bör stimuleras (yrkande 6).
I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden dels om utbildning i allergifrågor av all personal på mödravårds- och bar- navårdscentraler (yrkande 1), dels om att mödravårds- och barnavårdscen- tralerna bör tillhandahålla information och kurser om allergi och över- känslighet (yrkande 2). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att alla blivande föräldrar bör informeras om rökningens betydelse när det gäller att utveck- la allergier (yrkande 3). Det är viktigt att barn inte i onödan exponeras för miljöer och ämnen som kan vara allergiframkallande. Föräldrar behöver få information och kunskap i dessa frågor. Det är därför viktigt att personalen på mödravårds- och barnavårdscentralerna får utbildning i detta ämne, anser motionärerna.
Bakgrund och tidigare behandling
Allergiutredningen överlämnade år 1989 sitt betänkande Att förebygga ALLERGI/överkänslighet (SOU 1989:76). Utredningens sammanställning- ar av epidemiologiska studier och registerdata visar att allergiska besvär och annan överkänslighet numera är så vanliga i befolkningen att man kan tala om ett folkhälsoproblem. Allergiutredningen föreslog bl.a. att allergi- kommittéer skulle bildas på kommunal nivå i samverkan mellan kommun, landsting, Astma-Allergiförbundet och andra organisationer. Kommittéer- na borde enligt utredningen upprätta 5-åriga handlingsplaner med inrikt- ning på information och utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete samt initiera och samordna ett åtgärdsinriktat allergiförebygggande arbete. Bl.a. ansåg utredningen att föräldrar bör få information om allergifrågor från hälso- och sjukvårdspersonal, dels från allergivården, dels från pri- märvården med mödra- och barnhälsovården, dels från skolhälsovården.
Folkhälsoinstitutet har nu, inom ramen för Allergiåret 95, erbjudit lan- dets alla kommuner att tävla om utmärkelsen "Årets allergikommun". Bl.a. har olika kriterier ställts upp för att en kommun skall kunna bli utnämnd till Allergi-anpassad kommun. För det första skall kommunstyrelsen ha fattat beslut om att arbeta allergiförebyggande i samverkan med primär- vården och Astma-Allergiförbundet. För det andra skall en allergikommit- té ha bildats med representanter från kommunen, landstinget och Astma- Allergiförbundet. För det tredje skall ett handlingsprogram ha upprättats och beslutats inom ramen för kommunens, landstingets och Astma- Allergiförbundets verksamhet.
Handlingsprogrammet bör innehålla följande sex punkter.
1. Beslut om rökfrihet i offentliga lokaler.
2. Beslut om djurfrihet i offentliga miljöer.
3. Plan för godkänd allergistandard i daghem och skolor. Uppmärksam- het skall riktas mot faktorer som orsakar dålig miljö, såsom bristfällig städning, dålig ventilation, fukt och husdjur.
4. Plan för god arbetsmiljö för alla.
5. Plan för utbildning om matallergi.
6. Plan för upphandling av allergianpassade produkter.
För närvarande har elva kommuner utsetts till "Allergianpassad kom- mun" och många andra kommuner har visat intresse för att arbeta lokalt med allergifrågorna på andra sätt. Många kommuner i landet arbetar enligt uppgift också aktivt tillsammans med primärvården när det gäller allergi- prevention.
Folkhälsoinstitutet har en särskild projektgrupp (Alphyddan) för allergi- anpassad ombyggnad av daghem och skola. Arbetsgruppen representerar en bred sakkunskap beträffande inomhusmiljöns betydelse för allergi och annan överkänslighet.
Som tidigare nämnts (se Allmän bakgrund) har också två miljarder kronor avsatts för att sanera inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler, bl.a. daghem, fritidshem och skolor. Stödet skall i första hand inriktas på att sanera miljön i lokaler där barn och ungdomar vistas. Medlen skall satsas på att i bred skala och med etablerad miljöriktig teknik avhjälpa lätt kon- staterade skador och brister till följd av fukt eller dålig luftkvalitet. En de av medlen skall också gå till att utveckla och sprida kunskaper om hur olika hälsorisker i inomhusmiljön kan undvikas i den befintliga och i den tillkommande bebyggelsen (prop. 1994/95:218).
Utskottets bedömning
Inom ramen för Allergiåret -95 pågår en rad aktiviteter i syfte att stimulera kommunerna till ökade insatser på allergiområdet. Flertalet kommuner är också enligt uppgift engagerade i olika allergiförebyggande åtgärder. Ut- skottet utgår från att kommunernas arbete i detta avseende kommer att vidareutvecklas utan något initiativ från riksdagen. Utskottet avstyrker därför motionerna So403 (fp) yrkande 5, So466 (v) yrkandena 3 och 4, So484 (kds) yrkande 25 samt Bo504 (kds) yrkande 6 som får anses tillgo- dosedda genom det arbete som pågår.
Primärvården har en viktig uppgift att fylla när det gäller att förebygga och lindra verkningarna av allergier. Utskottet utgår från att personalen ges sådan utbildning att den står väl rustad när det gäller att möta behovet av information om allergi och annan överkänslighet. En väl fungerande sam- verkan mellan kommuner och landsting är vidare enligt utskottets upp- fattning en förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete på allergiom- rådet. Utskottet avstyrker motionerna So403 (fp) yrkande 4 samt So488 (mp) yrkandena 1, 2 och 3.
Hanteringen av allergiframkallande ämnen
Motioner
I motionerna So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) (yrkande 28) och Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) (yrkande 9) begärs ett tillkännagivande om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsumentprodukter. En förutsättning för att konsumenterna skall kunna välja bort allergener är att produkterna är märkta, påpekar motionärerna. Produktinformationen måste därför förbättras genom att allergiframkallande ämnen deklareras på ett lättbegripligt sätt.
I motionerna So484 (yrkande 31) och Bo504 (yrkande 12) yrkas även ett tillkännagivande om att en heltäckande kartläggning av förekomsten av allergiframkallande ämnen bör göras. Det finns ett stort antal allergifram- kallande ämnen i Sverige, påpekar motionärerna. Det totala antalet aller- giframkallande ämnen är dock okänt, varför det enligt motionärerna är angeläget med en kartläggning som är heltäckande.
I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den utarbetar ett system för märkning av varor som innehåller allergiframkallande ämnen (yrkande 9). Genom märkningen underlättar man för de konsumenter som vill undvika allergiframkallande ämnen och ämnen som kan orsaka överkänslighet.
I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas ett tillkänna- givande om att innehållsdeklarationer bör införas på bl.a. tvål, parfym och rakvatten (yrkande 4). Den utbredda användningen av parfymer m.m. medför att doftastmatiker utsätts för besvär som kan vara livshotande. Motionärerna påpekar att det är fråga om ett dolt handikapp och att det behövs bättre information genom krav på innehållsdeklaration av produk- terna. I motion L702 av Per Lager m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att parfymer och liknande produkter skall förses med fullständiga innehållsdeklarationer och/eller varningstexter såvitt avser allergener. På parfymer, rakvatten, deodoranter, hårsprayer och andra kraftigt doftande preparat finns sällan eller aldrig någon innehållsdeklaration, framhålls det i motionen. Många människor reagerar kraftigt på dessa produkter. För att komma till rätta med problemet föreslår motionärerna informationsbro- schyrer, fullständiga innehållsdeklarationer och varningstexter på produk- terna. I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi- vande om åtgärder beträffande parfymer och astma (yrkande 7). Motionä- rerna påpekar att användningen av parfymer och rakvatten kan vara mycket besvärande för astmatiker och framhåller vikten av information i ämnet
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt Kemikalieinspektionens produktregister finns ca 52 000 kemiska produkter i Sverige. Ett 80-tal olika ämnen finns uppförda på inspektio- nens exempellista över allergiframkallande ämnen. Lagen (1985:426) om kemiska produkter innehåller regler om bl.a. hanteringen av kemiska äm- nen. När det gäller produktinformation anges i 8 § att den som tillverkar, importerar eller överlåter en kemisk produkt skall lämna uppgifter av betydelse från hälso- och miljöskyddssynpunkt genom märkning eller på annat sätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om produktinformationen. Enligt 11 § förordningen (1985:835) om kemiska produkter skall Kemikalieinspektio- nen meddela föreskrifter om produktinformation. Det åligger företagen att själva göra bedömningen och klassificeringen av produkter som kan för- modas ha allergiframkallande egenskaper.
När det gäller parfymer m.m. anges i 6 § förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter att det är Läkemedelsverket som får meddela föreskrifter om produktinformation. Läkemedelsverket har i dag listor över olika typer av ämnen. För vissa ämnen råder enligt verkets föreskrifter en plikt att deklarera innehållet. I syfte att EU-anpassa be- stämmelserna på området kommer det i framtiden att i princip krävas full- ständiga innehållsdeklarationer såvitt avser ämnen som ingår i kosmetiska produkter. Dessa bestämmelser börjar tillämpas under år 1997 i enlighet med EU:s rådsdirektiv 93/35/EEG.
Allergiutredningen föreslog i sitt betänkande Att förebygga ALLERGI/överkänslighet (SOU 1989:76) såvitt avser kemiska produkter bl.a. att produktinformationen skulle förbättras genom att allergiframkal- lande ämnen alltid deklareras på produkterna samt att en heltäckande kartläggning av förekomsten av allergiframkallande ämnen skulle göras (s.118). Beträffande övriga konsumentprodukter påpekades det att listan på produkter, som behöver ha sitt innehåll deklarerat så att överkänsliga personer kan undvika vissa ämnen, kan bli mycket lång. Allergiutredning- en uppmanade därför tillverkare och importörer av konsumentprodukter att ta fram redovisning av innehåll i sina produkter. Redovisningen borde enligt utredningen innehålla en särskild "allergideklaration", dvs. uppgift om i vilken mån produkten innehåller allergiframkallande ämnen och hur produkten skall hanteras. Utredningen föreslog också bl.a. att Konsument- verket och Kemikalieinspektionen skulle följa den fortsatta utvecklingen när det gäller konsumentprodukterna och deras allergiframkallande effek- ter
Utskottets bedömning
Många människor lider av överkänslighet mot parfymer och andra starkt doftande hygienpreparat. Kunskaperna om vidden av detta problem bör enligt utskottets mening ges en vidare spridning än för närvarande. När det gäller sådan överkänslighet finns därför anledning att särskilt betona vik- ten av information.
Såvitt avser information på konsumentprodukter pågår inom flera områ- den ett arbete i syfte att anpasssa de inhemska bestämmelserna till gällande EU-normer. I dessa sammanhang är allergifrågorna föremål för uppmärk- samhet.
Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter utan något tillkännagivande från riksdagens sida noga följer dessa frågor och avstyr- ker sålunda motionerna So403 (fp) yrkande 7, So484 (kds) yrkandena 28 och 31, So488 (mp) yrkande 9, So500 (mp) yrkande 4, Bo504 (kds) yrkan- dena 9 och 12 samt L702 (mp).
Åtgärder avseende trafik och tomgångskörning
Motioner
I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas tillkännagivan- den om trafikens negativa påverkan på astmatiker och allergiker (yrkande 8) samt att en lagändring bör göras för att möjliggöra mer heltäckande restriktioner mot tomgångskörning i kommunerna (yrkande 9). Många människor besväras av och reagerar negativt på avgaserna från motorfor- don och motorredskap. Därför bör det enligt motionärerna ges laglig möj- lighet att införa restriktioner mot tomgångskörning. I motion T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att införa ett nationellt förbud mot tomgångskörning mer än en minut (yrkande 9). Förbud mot tomgångskörning, som för närvarande är en kommunal ange- lägenhet, bör enligt motionärerna bli föremål för nationell lagstiftning.
Även i motion T408 av Lennart Fremling (fp) tas frågan om förbud mot tomgångskörning upp. I motionen begärs tillkännagivanden dels om infö- rande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning (yrkande 1), dels om ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbudet (yrkande 2). Det är enligt motionären både lämpligt och praktiskt att besluten som rör tomgångskörning får gälla generellt över hela landet. Vidare anser motionären att reglerna bör ändras så att överträdelser av förbud mot tom- gångskörning lättare skall kunna beivras. Motionären föreslår ett ägar- ansvar motsvarande det som föreligger vid felparkering.
I motion Kr3 av Ewa Larsson (mp) begärs ett tillkännagivande om trafi- kens betydelse för uppkomsten av allergier (yrkande 3).
Bakgrund och tidigare behandling
Med sanitär olägenhet avses enligt 1 § hälsoskyddslagen (1982:1080) en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig. Definitionen avser alla former av störningar som kan inverka skadligt i såväl fysiskt som psykiskt hänseende på en människas hälsa. Genom 13 § hälsoskyddslagen har regeringen eller - efter regering- ens bemyndigande - kommunerna bemyndigats att utfärda ytterligare föreskrifter till förekommande av sanitära olägenheter.
Regeringen har genom hälsoskyddsförordningen (1983:616) bemyndigat kommunerna att utfärda lokala föreskrifter angående vissa verksamheter. I 11 och 12 §§ hälsoskyddsförordningen anges de områden som de kommu- nala föreskrifterna får omfatta. Av 11 § första punkten framgår att kom- munerna får meddela föreskrifter om tomgångskörning med motordrivna fordon.
Bestämmelser om ansvar för överträdelser av hälsoskyddslagen eller fö- reskrifter som meddelats med stöd av lagen finns i 23 § hälsoskyddslagen och 18 § hälsoskyddsförordningen. Av bestämmelserna framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot t.ex. en kommunal före- skrift om begränsad tomgångskörning kan straffas med böter.
Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden som de nu aktuella. I betänkandena 1990/91:SoU4 och 1991/92:SoU5 (s. 89 f.) utgick utskottet från att regeringen och berörda myndigheter följde frågan varför något initiativ från riksdagens sida inte behövdes. Motionerna avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet utgår liksom tidigare från att regeringen och berörda myndigheter följer denna fråga. Något initiativ från riksdagen behövs inte. Motionerna So500 (mp) yrkandena 8 och 9, T225 (mp) yrkande 9, T408 (fp) yrkande- na 1 och 2 samt Kr3 (mp) yrkande 3 avstyrks.
Pollenrapporter
Motionen
I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om pollen- service och pollenrapportering (yrkande 6). I motionen diskuteras pollen- rapporteringens framtid. Motionärerna påpekar att den service som finns i dag är hotad och föreslår tre regionala centra med ansvar för drift och underhåll av pollenfällor. Landstingen bör få ansvar för pollenservicen till allmänhet och vårdgivare, anser motionärerna vidare.
Bakgrund och tidigare behandling
Den nuvarande pollenrapporteringen bygger på tre regionala centra, dvs. Stockholm, Göteborg och Umeå. Dessa centra samlar in data från en mängd olika mätstationer längs kusterna och i inlandet. Verksamheten finansieras i Göteborg och Umeå av kommuner och landsting samt i vissa fall av läkemedelsföretag i samband med läkemedelsstudier. I Stockholm är det palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska museet som har an- svar för insamling och bearbetning av pollendata. Palynologiska laborato- riet har också ansvar för att göra rikstäckande sammanställningar över pollenförekomsten.
I svar på fråga om vilka åtgärder som socialministern ämnade vidta för att avvärja hoten mot pollenrapporteringens framtid anförde socialminister Ingela Thalén helt nyligen att det är regeringens uppfattning att verksamhe- ten med pollenrapportering är angelägen. Palynologiska laboratoriet har därför i år tilldelats ett statsbidrag på drygt en miljon kronor, framgår det av frågesvaret. Vidare anförde socialministern att hon bedömde att det för närvarande inte är aktuellt med några ytterligare åtgärder från regeringens sida vad gäller pollenrapporteringen (fråga 1994/95:1135).
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att verksamheten med pollen- rapportering är angelägen. Mot bakgrund av det arbete som pågår och det stöd som för närvarande utgår till verksamheten får motion So403 (fp) yrkande 6 anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande samhällets hälsoklyftor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So270 och 1994/95:So484 yrkande 39,
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:So489 yrkande 14,
res.1 (v)
3. beträffande insatser mot allergier
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So466 yrkandena 1 och 5, 1994/95:So484 yrkande 21, 1994/95:So488 yrkandena 8 och 11, 1994/95:So500 yrkandena 1 och 3 samt 1994/95:Bo504 yrkande 1,
res.2 (mp)
4. beträffande forskning om allergi
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkandena 1, 2 och 3, 1994/95:So417 samt 1994/95:So500 yrkande 6,
5. beträffande kommunernas arbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 5, 1994/95:So466 yrkandena 3 och 4, 1994/95:So484 yrkande 25 samt 1994/95:Bo504 yrkande 6,
6. beträffande primärvården
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 4 samt 1994/95:So488 yrkandena 1-3,
res.3 (fp,mp)
7. beträffande allergiframkallande ämnen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 7, 1994/95:So484 yrkandena 28 och 31, 1994/95:So488 yrkande 9, 1994/95:So500 yrkande 4, 1994/95:Bo504 yrkandena 9 och 12 samt 1994/95:L702,
res.4 (fp, mp,kds)
8. beträffande tomgångskörning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So500 yrkandena 8 och 9, 1994/95:T225 yrkande 9, 1994/95:T408 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:Kr3 yrkande 3,
res.5 (fp,mp)
9. beträffande pollenrapporter
att riksdagen avslår motion 1994/95:So403 yrkande 6.
Stockholm den 26 oktober 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karls- son (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wich- ne (m), Chatrine Pålsson (kds), Sofia Steiner (s), Charlotta L Bjälkebring (v) och Eva Julin (mp).
Reservationer
1. Folkhälsoforskning (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 10 börjar med "Utskottet vid- håller" och slutar med "yrkande 14 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att folkhälsoforskning och forskning som belyser samspelet mellan sociala faktorer och sjukdom bör prioriteras. Även forskning som behandlar de tunga folksjukdomarna - såsom astma och reumatiska sjukdomar - bör prioriteras. Dessutom är det enligt utskottet viktigt att massarbetslöshetens konsekvenser blir bättre belysta.
Vad utskottet anfört med anledning av motion So489 (v) yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So489 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Insatser mot allergier (mom. 3)
Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 14 börjar med "Utskottet kon- staterar" och slutar med "Dessa avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att verksamheter bedrivs i bred skala för att på oli- ka sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. Miljöhälsout- redningen har regeringens uppdrag att överväga olika åtgärder såvitt avser de miljörelaterade hälsoproblemen. Eftersom allergifrågan berör många dimensioner och instanser i samhället är det av största vikt att de konkreta åtgärderna grundas på ett sammanhållet politiskt arbete.
Kunskaper om de allergiska sjukdomarna måste ges en vidare spridning, så att farorna kan undvikas, och informationen om allergifrågorna måste intensifieras.
Dagligen utsätts vi för en uppsjö av kemikalier. Kombinerat med den alltmer förorenade miljön har kemikaliesamhället skapat problem som den enskilde har svårt att skydda sig emot. Substitutionsprincipen, dvs. att man alltid bör välja det minst hälsovådliga ämnet av flera möjliga, måste därför enligt utskottet ges fullt genomslag.
Utskottet delar således uppfattningen i motionerna So488 (mp) yrkande 11 samt So500 (mp) yrkandena 1 och 3. Vad utskottet här anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen ge regeringen till känna. Övriga aktuella motionsyrkanden får anses tillgodosedda genom det arbete som pågår och avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande insatser mot allergier
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So488 yrkan- de 11 och 1994/95:So500 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionerna 1994/95:So466 yrkandena 1 och 5, 1994/95:So484 yr- kande 21, 1994/95:So488 yrkande 8 och 1994/95:Bo504 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Primärvården (mom. 6)
Barbro Westerholm (fp) och Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 16 börjar med "Primärvården har"och på s. 17 slutar med "1, 2 och 3." bort ha följande lydelse:
Primärvården - och inte minst mödra- och barnhälsovården - har en viktig roll när det gäller såväl förebyggande insatser som tidig upptäckt av allergier. Mödra- och barnhälsovården har sålunda enligt utskottet unika möjligheter att sprida kunskap om uppkomsten av allergier till blivande och nyblivna föräldrar. Inte minst gäller detta beträffande rökningens betydelse för uppkomsten av allergier och vilka allergiframkallande ämnen som i övrigt bör undvikas. Primärvårdens personal behöver därför utbild- ning i allergifrågor, och Folkhälsoinstitutet har tillsammans med Socialsty- relsen en mycket viktig roll att fylla i detta sammanhang.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So403 (fp) yrkande 4 samt So488 (mp) yrkandena 1, 2 och 3 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande primärvården
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So403 yrkande 4 samt 1994/95:So488 yrkandena 1-3 som sin mening ger rege- ringen till känna vad utskottet anfört,
4. Allergiframkallande ämnen (mom. 7)
Barbro Westerholm (fp), Chatrine Pålsson (kds) och Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med "Utskottet förut- sätter" och slutar med "L702 (mp)." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen och berörda myndigheter noga bör följa dessa frågor. Det finns enligt utskottets mening anledning att göra en hel- täckande kartläggning av allergiframkallande ämnen. Regeringen bör också aktivt verka för att ett system för märkning av varor som innehåller allergiframkallande ämnen utarbetas. Genom produktmärkning underlättar man för de konsumenter som måste och vill undvika allergiframkallande ämnen. Det finns vidare enligt utskottet anledning att uppmärksamma behovet av information och varningstexter beträffande vissa produkter. Inte minst gäller detta såvitt avser olika starkt doftande preparat.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So403 (fp) yrkande 7, So484 (kds) yrkandena 28 och 31, So488 (mp) yrkande 9, So500 (mp) yrkande 4, Bo504 (kds) yrkandena 9 och 12 samt L702 (mp) ge regeringen till känna,
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande allergiframkallande ämnen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So403 yrkande 7, 1994/95:So484 yrkandena 28 och 31, 1994/95:So488 yrkande 9, 1994/95:So500 yrkande 4, 1994/95:Bo504 yrkandena 9 och 12 samt 1994/95:L702 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Tomgångskörning (mom. 8)
Barbro Westerholm (fp) och Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 20 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "3 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Många människor besväras av och reagerar negativt på avgaser från motorfordon och motorredskap. Utskottet anser därför att regeringen bör undersöka förutsättningarna för ett nationellt förbud mot tomgångskör- ning. För att mer effektivt kunna beivra överträdelser av tomgångsförbud skulle det också vara en fördel om fordonets ägare kunde ställas till ansvar för överträdelsen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So500 (mp) yrkandena 8 och 9, T225 (mp) yrkande 9, T408 (fp) yrkandena 1 och 2 samt Kr3 (mp) yrkande 3 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande tomgångskörning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So500 yrkan- dena 8 och 9, 1994/95:T225 yrkande 9, 1994/95:T408 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:Kr3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1995