Alkoholskattefrågor
Betänkande 1990/91:SkU22
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU22
Alkoholskattefrågor
Innehåll
1990/91 SkU22
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner på alkoholbeskattningens och tobaksbeskattningens område.
Utskottet avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1990/91:Sk339 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,s,fp,c,v,mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So236 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre för att bekosta information om tobakens skadeverkningar.
1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fria provianteringsrättens betydelse för färjesjöfarten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri provianteringsrätt på Gotlandstrafiken.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt på alkohol och tobak enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.6.
1990/91:Sk608 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till skattefri servering i Gotlandstrafiken.
1990/91:Sk623 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alkoholen skall undantas vid en EG-integration.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
33. att riksdagen beslutar om höjning av skattesatserna för sprit och tobak med 20 % resp. 40 % och på vin, malt- och läskedrycker med 10 % från den 1 juli 1991.
1990/91:Sk633 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So238 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skatten på tobak höjs med 40 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en extra avgift på 2,5 öre tas ut per cigarett för att användas för upplysning om tobakens skadeverkningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär att direktiv utarbetas för att en hälsovårdsavgift införs på tobaksvaror, att fördelas landstingsvis efter en viss andel av tobaksförsäljningen inom resp. landsting.
1990/91:Sk641 av Görel Bohlin och Birger Hagård (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas som medger skattefri proviantering på fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas som medger skattefri försäljning på fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras som frizon.
1990/91:Sk642 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So256 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den pågående harmoniseringen till EG inte får leda till att skatterna på alkoholhaltiga drycker sänks,
2. att riksdagen beslutar höja skatten på sprit med 20 % och på vin och maltdrycker med 10 % fr.o.m. den 1 juli 1991,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skatt skall betalas på all införsel av alkoholhaltiga drycker.
1990/91:Sk657 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av sjukvårdsavgift på alkoholdrycker.
1990/91:Sk658 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omklassificering av färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge till lång rutt och om att frågan omgående bör tas upp till diskussion med Danmark.
1990/91:Sk664 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo473 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av prisinstrument för begränsning av tobaksbruket.
1990/91:Sk667 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So280 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en aktiv prispolitik,
2. att riksdagen beslutar höja tobaksskatten i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk683 av Gösta Lyngå och Anna Horn af Rantzien (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att färjeleden Ystad--Rönne förklaras som kort rutt i skattehänseende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att internordiska färjeleder bör förklaras som korta rutter.
1990/91:Sk684 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omklassificering av linjen Simrishamn--Allinge.
1990/91:Sk685 av Gudrun Norberg och Karin Israelsson (fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild avgift för serveringstillstånd för alkoholdrycker i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk701 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en 5-procentig hälso- och sjukvårdsavgift på alkohol och tobak.
1990/91:Sk728 av Ulla Pettersson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T260 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till viss skattefri försäljning.
1990/91:Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T264 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "Lex Öresund",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omklassificering av färjelinjen mellan Simrishamn och Allinge.
1990/91:Sk733 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So336 -- yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning av alkoholskatten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk738 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av lättviner i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om differentierad skatt för starköl i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av alkoholdrycker för servering.
1990/91:So207 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om höga, obligatoriska avgifter för utskänkningstillstånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utskänkningstillståndens överlåtelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till projekt för drogfria miljöer för ungdomar.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1990/91:SoU4y) har fogats som bilaga till betänkandet.
Yttrandet omfattar inte tobaksskatten, dvs. motionerna Sk339, Sk633, Sk664 och Sk667, och ej heller frågan om Gotland som frizon (motion Sk641 yrkande 3). Den av socialutskottet nämnda motionen Sk737 behandlas av skatteutskottet i annat sammanhang.
Utskottet
Alkoholpolitiska frågor m.m.
De motioner som utskottet behandlar i detta betänkande angår bl.a. prisfrågor m.m. på alkohol- och tobaksområdet. Socialutskottet har i sitt yttrande redogjort för innehållet i flertalet av dessa motioner och frågornas riksdagsbehandling tidigare år. Socialutskottet avstyrker motionerna bl.a. med hänvisning till det utredningsarbete som kommer att redovisas inom kort angående beskattningens utformning och till de överväganden i övrigt som pågår inom regeringen. I sammanhanget kan nämnas att frågan om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av restaurangerna nyligen har behandlats av bostadsutskottet, som i sitt betänkande 1990/91:BoU14 avstyrkt de hos bostadsutskottet aktuella motionerna med hänvisning bl.a. till det arbete som pågår inom socialdepartementet med denna fråga.
Utskottet utgår från att regeringen liksom hittills uppmärksamt följer utvecklingen på alkoholområdet och vid lämplig tidpunkt lägger fram förslag till de skattehöjningar som motiveras av prisutvecklingen och utvecklingen i övrigt. I motionerna har inte anförts några nya omständigheter som bör föranleda att regeringens kommande ställningstaganden bör föregripas eller att riksdagens ställningstaganden tidigare år till de aktuella frågorna nu bör omprövas. Med hänvisning härtill och till vad socialutskottet anfört avstyrker utskottet de motioner som omfattas av socialutskottets yttrande.
Utöver de motioner som socialutskottet tagit upp i sitt yttrande behandlar skatteutskottet tre andra motioner i likartade skattefrågor, nämligen motionerna Sk339 om en avgift med 2,5 öre per cigarrett för att bekosta information om tobakens skadeverkningar, Sk641 om Gotland såsom frizon och Sk728 om skattefri försäljning i Gotlandstrafiken av konfektyrer och kosmetika m.m. Vad utskottet nyss anfört gäller även dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker således motionerna även i dessa delar.
Tobaksskatten
I fyra motioner yrkas med hänvisning till tobaksbrukets skadeverkningar skattehöjningar på tobaksvaror för att åstadkomma kraftigare prishöjningar än vad som följer av den allmänna prisutvecklingen. Till grund för motionerna ligger också uppfattningen att priset på tobaksvaror sedan 1970-talet släpat efter den allmänna prisutvecklingen.
Utskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden tidigare år -- senast i sitt yttrande 1989/90:SkU2y till finansutskottet och betänkandet 1989/90:SkU31 -- anfört att de principer som tillämpas på detta område liksom i fråga om alkoholbeskattningen innebär att skattehöjningar bör genomföras med täta intervall och utformas så att priserna i vart fall följer den allmänna prisutvecklingen. De skattehöjningar som genomfördes per den 7 maj 1990 innebar att prisutvecklingen på samtliga tobaksvaror blev något över den allmänna prisutvecklingen, vilket enligt vad utskottet anförde överensstämde med de åtgärder som har genomförts under 1980-talet. Utskottet framhöll också att tobakskonsumtionen visat avtagande tendenser. I avvaktan på kommande ställningstaganden till tobaksutredningens förslag fann utskottet inte skäl att förorda ytterligare skatteskärpningar.
Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden och till att frågan om en anpassning av tobaksskatten till penningvärdeutvecklingen lämpligen bör prövas samtidigt med motsvarande frågor beträffande alkoholdrycker avstyrker utskottet motionerna även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26, 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733, res. 1 (fp, c) res. 2 (v) res. 3 (mp) 2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk339, 1990/91:Sk633 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk657 och 1990/91:Sk701, res. 4 (v) res. 5 (mp) 3. beträffande beskattningen av lättviner och starköl att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk738 yrkandena 1 och 2, res. 6 (m) 4. beträffande beskattningen av alkoholdrycker för servering att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk738 yrkande 3, res. 7 (m) 5. beträffande Gotlandstrafiken, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 4, 1990/91:Sk608, 1990/91:Sk641 och 1990/91:Sk728, res. 8 (m) 6. beträffande lex Öresund att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk732 yrkande 3, res. 9 (m) 7. beträffande korta och långa rutter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk658, 1990/91:Sk683, 1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4, res. 10 (m, fp, c) res. 11 (mp) 8. beträffande resandeinförseln, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk642 yrkande 3, res. 12 (mp) 9. beträffande EG-frågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 3, 1990/91:Sk623 och 1990/91:Sk642 yrkande 1, res. 13 (v, mp) s.y. (fp, c) 10. beträffande serveringstillstånd, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk685 och 1990/91:So207, 11. beträffande tobaksskatten att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk633 yrkande 1, 1990/91:Sk664 och 1990/91:Sk667. res. 14 (fp, c) res. 15 (mp)
Stockholm den 9 april 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa Halvarsson (fp), Håkan Hansson (c) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)
Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
I det alkoholpolitiska program som riksdagen under bred enighet antog 1977 ingår bl.a. att föra en aktiv prispolitik som innebär att alkoholpriserna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att prishöjningar skall genomföras relativt ofta. Prishöjningarna har emellertid under senare tid inte kommit till stånd i den takt som är nödvändig för att prisinstrumentet skall ha åsyftad verkan. Alkoholskatterna har inte höjts sedan den 7 maj 1990 och då endast med 5%.
Vi anser att alkoholskatterna bör höjas med 10% under 1991 och att skattehöjningarna bör utformas så att man i ökad utsträckning tar hänsyn till dryckernas alkoholhalt på sätt som anges i motion Sk733. Vi tillstyrker således denna motion. Därmed är övriga motionsyrkanden i denna fråga till väsentlig del tillgodosedda.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk733 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26, 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del och 1990/91:Sk642 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om höjning av alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i reservationen.
2. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet instämmer i uppfattningen att skatten på alkoholdrycker bör höjas. En skattehöjning bör, som anförs i motion Sk433, genomföras per den 1 juli 1991 och utformas så att skatteintäkterna ökar med 10%. Motion Sk433 tillstyrks alltså. Därmed är övriga motionsyrkanden i denna fråga till väsentlig del tillgodosedda.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 26 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733 hos regeringen begär skyndsamt förslag om höjning av alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i reservationen.
3. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till de stora sociala problem och sjukvårdsproblem som orsakas av alkoholkonsumtionen bör skatten på alkoholdrycker höjas i reala termer. Jag instämmer i de krav som framställs i motion Sk627 om att skatten på sprit höjs med 20% och på vin och öl klass II med 10% fr.o.m. den 1 juli 1991. Detta kan förväntas ge skatteintäkter om ca 2,2 miljarder kronor om man antar att det samtidigt orsakar en konsumtionsminskning i storleksordningen 5--15%. Regeringen bör skyndsamt lägga fram erforderliga förslag till ändringar i skattereglerna. Därmed tillgodoses i allt väsentligt samtliga motionsyrkanden i denna fråga.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26, 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733 hos regeringen begär skyndsamt förslag om höjning av alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i reservationen.
4. Särskilda avgifter för alkohol och tobak (mom. 2)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Den sexpartimotion, So236, som inlämnats av Elisabeth Fleetwood tillsammans med 11 andra kvinnliga riksdagsledamöter tar upp det väsentliga problem som består i att samhället inte hittills visat tillräcklig kraft och vilja för att förhindra rökdebut hos unga eller för att hjälpa vuxna med att sluta röka.
I Sverige ligger sedan mitten av 1980-talet andelen rökare bland befolkningen på omkring 27% dagligrökare bland vuxna. Unga, lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker mest (60%). Det finns indikationer på att rökningen åter börjat öka bland skolungdom efter många års minskning. Det bör framhållas att det här står stora mänskliga och ekonomiska värden på spel och att dröjsmål med åtgärder inte kan godtas.
Av dessa skäl framförs i motionerna So236 och Sk633 krav på att en avgift på 2,5 öre per cigarett skall tas ut för att bekosta information om tobakens skadeverkningar. Dessa yrkanden bör bifallas.
dels vid mom. 2 hemställt 2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk339 och 1990/91:Sk633 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk633 yrkande 3, 1990/91:Sk657 och 1990/91:Sk701 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om en avgift på 2,5 öre per cigarrett för att bekosta information om tobakens skadeverkningar.
5. Särskilda avgifter för alkohol och tobak (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Den sexparti-motion, So236, som inlämnats av Elisabeth Fleetwood tillsammans med 11 andra kvinnliga riksdagsledamöter tar upp det väsentliga problem som består i att samhället inte hittills visat tillräcklig kraft och vilja för att förhindra rökdebut hos unga eller för att hjälpa vuxna med att sluta röka.
I Sverige ligger sedan mitten av 1980-talet andelen rökare bland befolkningen på omkring 27% dagligrökare bland vuxna. Unga, lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker mest (60%). Det finns indikationer på att rökningen åter börjat öka bland skolungdom efter många års minskning. Det bör framhållas att det här står stora mänskliga och ekonomiska värden på spel och att dröjsmål med åtgärder inte kan godtas.
Av dessa skäl framförs i motionerna So236 och Sk633 krav på att en avgift på 2,5 öre per cigarett skall tas ut för att bekosta information om tobakens skadeverkningar. Dessa yrkanden bör bifallas.
Som föreslås i motion Sk633 bör man också ta ut en hälsovårdsavgift på tobaksvaror att fördelas landstingsvis på basis av tobaksförsäljningen inom respektive landsting. Inkomsterna av denna avgift tillfaller således berörda sjukvårdshuvudmän för att bidra till sjukvårdens merkostnader på grund av sjukdomar som orsakas av tobaksbruket.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk339 och 1990/91:Sk633 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion 1990/91:Sk701 och med avslag på motion 1990/91:Sk657 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om en avgift på 2,5 öre per cigarrett för att bekosta information om tobakens skadeverkningar och om en hälsovårdsavgift på tobaksvaror.
6. Beskattningen av lättviner och starköl (mom. 3)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen och att få till stånd en övergång till konsumtion av svagare alkoholdrycker. Samtidigt måste de alkoholpolitiska åtgärder som vidtas ha en bred förankring hos medborgarna. Följande förändringar av nuvarande lagstiftning bör enligt vår mening vidtas:
Lättvinsbeskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir billigare och vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner dyrare. Detta sker genom att den s.k. procentavgiften sänks samtidigt som grundavgiften höjs. Vidare bör en ny skatteklass införas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,6 viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya skatteklassen bör försäljas endast på Systembolaget. Genom den prisskillnad som uppstår mellan det nya "svaga" starkölet och normalt starköl kommer en övergång att ske till det svagare starkölets förmån och en minskning av totalkonsumtionen därmed ske.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande beskattningen av lättviner och starköl att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk738 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av lättviner och av starköl i enlighet med vad som har anförts i reservationen.
7. Beskattningen av alkoholdrycker för servering (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Som anförs i reservation 6 bör beskattningen av lättviner och starköl ändras i syfte att få till stånd en övergång till svagare drycker och minska den totala alkoholkonsumtionen. En ytterligare åtgärd i samma syfte kan vara att lindra beskattningen av alkohol i samband med servering. Om restaurangpriserna på alkohol sänks kommer alkoholkonsumtionen att styras till restaurangerna, vilket kan leda till att konsumtionen före och/eller efter restaurangbesök minskar. Åtgärden kan alltså leda till att totalkonsumtionen sänks. Som anförs i motion Sk738 bör regeringen snarast utreda denna fråga. Vi tillstyrker således motionen även i denna del (yrkande 3).
dels vid mom. 4 hemställt 4. beträffande beskattningen av alkoholdrycker för servering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk738 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av alkoholdrycker för servering.
8. Gotlandstrafiken, m.m. (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om trafiken sker över internationellt vatten.
Vi anser i likhet med motionärerna i motionerna Sk428 (m) yrkande 4, Sk608 (m) och Sk641 (m) yrkandena 1 och 2 att man bör undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning skulle enligt vår mening inte medföra några större kontrollproblem eller andra problem med ordningen, trevnaden och nykterheten ombord. De nu nämnda motionerna tillstyrks alltså.
dels vid mom. 5 hemställt 5. beträffande Gotlandstrafiken, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 4, 1990/91:Sk608, 1990/91:Sk641 och 1990/91:Sk728 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om en skattefri servering och försäljning i Gotlandstrafiken.
9. Lex Öresund (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Till grund för de yrkanden som framställs i motion Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) ligger bl.a. uppfattningen att samma regler bör gälla för färjeförbindelserna mellan Skåne och Danmark som för övriga linjer, exempelvis mellan Göteborg och Danmark samt Halland och Danmark. Sverige bör därför, som anförs i motionen, ta initiativ till nya överläggningar med Danmark för att få bort den s.k. lex Öresund. Vi tillstyrker alltså motionen i denna del.
dels vid mom. 6 hemställt 6. beträffande lex Öresund att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om lex Öresund.
10. Korta och långa rutter (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening finns det inte något skäl till att färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och Stockholmsregionerna. Genom att anse samtliga förbindelser med Bornholm som långa rutter skapas förutsättningar för ett ökat passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och förbättras.
Av de linjer som i dag går i trafik på Bornholm är det endast linjen Ystad--Rönne som enligt beslut våren 1989 får drivas som lång rutt. För den linjen gäller alltså de villkor som enligt vad som nyss sagts bör gälla för all Bornholmstrafik. Klassificeringen för linjen Simrishamn--Allinge har däremot inte ändrats från kort rutt till lång rutt. Därigenom har det uppkommit en helt oacceptabel snedvridning i konkurrensförhållandena. Frågan är också av regionalpolitisk betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på turistnäringen.
Enligt vår mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om ändrad klassificering också för linjen Simrishamn--Allinge till diskussion med Danmark. Detta framstår i dag som angeläget och brådskande med tanke på att regeringen i dagarna har lämnat ännu ett rederi tillstånd att bedriva trafik mellan Ystad och Rönne såsom lång rutt och att detta rederi kommer att utnyttja snabbgående katamaraner av samma typ som används i trafiken Simrishamn--Allinge. Konkurrenssituationen har därmed förskjutits ytterligare så att man nu befarar att behöva lägga ned trafiken på den sistnämnda linjen om inte förhållandena skyndsamt rättas till.
Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk658, Sk684 och Sk732 yrkande 4 och avstyrker motion Sk683.
dels vid mom. 7 hemställt 7. beträffande korta och långa rutter att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk658, 1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4 och med avslag på motion 1990/91:Sk683 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör klassificeras som lång rutt.
11. Korta och långa rutter (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk683 finns det mycket positivt i turismen, mycket positivt som höjer livskvalitén för människor. Samtidigt har det uppstått en märklig koppling mellan turism och försäljningen av alkohol och tobak i och med att skattebefrielse erhålls på en del färjeleder. Detta sker samtidigt som Världshälsoorganisationen satt som mål att alkoholkonsumtionen skall minskas med 25% fram till år 2000 och samtidigt som det blir allt klarare att tobaksbruket är en av huvudorsakerna till en alltför tidig död hos många människor. Man uppmuntrar alltså medvetet hälsoskador för att stödja turistnäringen som egentligen borde ha andra och mer positiva funktioner.
Jag anser därför att internordiska färjeleder skall klassificeras som korta rutter.
Frågan ställs på sin spets när vissa färjelinjer klassificeras som långa rutter med tillstånd till skattefri försäljning, medan andra liknande rutter inte får sådana tillstånd. Ett flagrant exempel på detta är det olyckliga beslutet att omklassificera Ystad--Rönne-leden till lång rutt i motsats till vad som gäller för leden Simrishamn--Allinge.
Beslutet att förklara Ystad--Rönne som lång rutt bör alltså rivas upp av två anledningar, dels för att inte uppmuntra hälsoskadorna av alkohol och tobak skattevägen, dels för att återställa konkurrensneutraliteten gentemot Simrishamn--Allinge.
dels vid mom. 7 hemställt 7. beträffande korta och långa rutter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk683 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk658, 1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna att färjeförbindelsen Ystad--Rönne bör klassificeras som kort rutt och att även övriga internordiska färjeleder bör förklaras som korta rutter.
12. Resandeinförseln, m.m. (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Den skattefria införseln av vin och sprit i samband med utlandsresor har med tiden fått allt större betydelse. Konsumtionen av sådana obeskattade drycker utgör en väsentlig del av den totala alkoholkonsumtionen. Eftersom nuvarande regler medför problem av olika slag och inte ligger i linje med den restriktivitet som bör råda på detta område bör den skattefria resandeinförseln slopas. Jag instämmer därför i det i motion Sk642 framställda yrkandet om att skatt skall betalas på all införsel av alkoholhaltiga drycker.
dels vid mom. 8 hemställt 8. beträffande resandeinförseln, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk642 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om skatt på införsel av alkoholhaltiga drycker.
13. EG-frågor (mom. 9)
Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
En bestämd målsättning för de pågående förhandlingarna om ett närmare samarbete med EG bör vara att Sverige självständigt får bedriva en socialt motiverad alkoholpolitik och en alkoholpolitiskt motiverad beskattning av alkoholdrycker. En anpassning av alkoholskatterna till en nivå som är vanlig inom EG skulle leda till en kraftig konsumtionsökning och ett uppgivande av vår målsättning att minska den totala alkoholkonsumtionen. Regeringen bör därför upplysa EG om att Sverige inte kommer att tillämpa de prisnivåer på alkoholdrycker som nu är aktuella inom EG och att Sverige inte avser att ändra sin socialt motiverade alkoholpolitik. Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk623 och Sk642 i denna del.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande EG-frågor att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 3, 1990/91:Sk623 och 1990/91:Sk642 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om EG och alkoholbeskattningen.
14. Tobaksskatten (mom. 11)
Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
Som framhålls i flera motioner är det av många skäl angeläget att begränsa tobakskonsumtionen och därmed också de svåra skadeverkningar som tobaksröken medför både för dem som röker och för andra. Det är av vikt att prisinstrumentet på sätt som anges i motion Sk664 och Sk667 utnyttjas aktivt för att komma till rätta med missbruket. Förslagen är enligt vår uppfattning väl avvägda.
Vi instämmer i de krav som framställs i motionerna Sk664 och Sk667 och anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till de lagändringar som behövs. Med det anförda är övriga motionsyrkanden på detta område helt eller delvis tillgodosedda.
dels vid mom. 11 hemställt 11. beträffande tobaksskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk664 och 1990/91:Sk667 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk633 yrkande 1 och 1990/91:Sk667 yrkande 2 som sin mening uttalar vad som anförs i reservationen om att prisinstrumentet bör utnyttjas aktivt för att komma till rätta med missbruket av tobak och hos regeringen begär förslag om sådana höjningar av tobaksskatten som anges i reservationen.
15. Tobaksskatten (mom. 11)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Konsumtionen av alkohol och tobak orsakar stora skadeverkningar såväl för dem som röker och många personer i deras omgivning som för samhället. Med tanke på alla de olägenheter och merkostnader som tobaksbruket medför bör tobaksskatten höjas väsentligt. Jag instämmer därför i de krav som framställs i motionerna Sk633 och Sk627 om en höjning av tobaksskatten med 40%. Regeringen bör lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
Med det anförda tillgodoses även de övriga motionsyrkandena på detta område.
dels vid mom. 11 hemställt 11. beträffande tobaksskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk633 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk664 och 1990/91:Sk667 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om en höjning av skatten på tobak med 40%.
Särskilt yttrande
EG-frågor (mom. 9)
Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) anför:
När det gäller den västeuropeiska integrationen har socialutskottet i sitt yttrande åter konstaterat att det inte finns någon gemensam alkoholpolitik inom EG och inte heller någon gemensam skattepolitik. Diskussioner pågår dock om skattepolitiken. Inget hindrar ett land från att bedriva en restriktiv alkoholpolitik, där t.ex. prismekanismen utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Det bör kraftigt understrykas att integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Vi utgår från att regeringen noga bevakar denna fråga.
Socialutskottets yttrande 1990/91:SoU4y Bilaga Alkoholbeskattning, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1991 som rör alkoholskattefrågor. Det gäller motionerna Sk428 yrkandena 3 och 4, Sk433 yrkande 26, Sk608, Sk623, Sk627 yrkande 33, Sk641, Sk642, Sk657, Sk658, Sk683, Sk684, Sk685, Sk701, Sk732 yrkandena 3 och 4, Sk733, Sk737 yrkande 2 och Sk738.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till rena alkoholskattefrågor och tar därför inte upp motionerna Sk641 yrkande 3 och Sk737 yrkande 2. En motion om avgifter på serveringstillstånd, som hänvisats till utskottet, överlämnas samtidigt till skatteutskottet.
Alkoholbeskattningen
I fyra motioner begärs att alkoholskatten höjs under år 1991. Det gäller motionerna Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 26, Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 33, Sk642 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkande 2 och Sk733 av Bengt Westerberg m.fl. (fp). I motion Sk701 av Roland Larsson och Hugo Andersson (båda c) begärs att en femprocentig hälso- och sjukvårdsavgift införs på alkohol och tobak. I motionerna åberopas genomgående alkoholpolitiska skäl.
Riktlinjerna för den nuvarande alkoholpolitiken beslutades år 1977 (prop. 1976/77:108, SkU40). Riksdagen antog då under bred enighet ett samlat alkoholpolitiskt program med tonvikt på socialpolitiska insatser i vid mening och ökade resurser till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. I riktlinjerna ingår också att föra en aktiv prispolitik. Häri ligger att beskattningen bör utnyttjas så att den ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. Principerna innebär bl.a. att alkoholpriserna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att prishöjningarna skall genomföras relativt ofta.
I sitt betänkande En aktiv alkoholpolitik, m.m. (1989/90:SoU2) uttalade socialutskottet att riksdagen måste besluta om konkreta åtgärder som leder till en sänkning av alkoholkonsumtionen. Utgångspunkten för dessa insatser borde vara det alkoholpolitiska beslut som riksdagen fattade år 1977. Utskottet ställde sig återigen bakom WHOs mål att minska alkoholkonsumtionen med 25 % från år 1980 till år 2000. Det fanns bl.a., enligt utskottets mening, skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt prisutvecklingen på alkoholdrycker som en faktor av betydelse för konsumtionen.
Vad ett enigt utskott anfört om behovet av en mer aktiv alkoholpolitik gav riksdagen regeringen till känna.
En alkoholpolitisk proposition är aviserad till i april 1991.
Alkoholskatten höjdes med 5 % på samtliga alkoholdrycker den 7 maj 1990 (prop. 1989/90:114, FiU20, SkU2y).
Utskottet vill nu anföra följande.
Beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna är ett centralt alkoholpolitiskt instrument, som måste användas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. I likhet med vad skatteutskottet tidigare anfört (1989/90:SkU2y) vill socialutskottet dock framhålla att en aktiv prispolitik endast är ett av flera medel som bör utnyttjas för att sänka alkoholkonsumtionen. Lämpligheten av en höjning av alkoholpriserna bör bedömas med hänsyn till utvecklingen i stort på alkoholområdet och till faran för skadeverkningar, t.ex. i form av ökad hemtillverkning.
Med hänvisning härtill och till att regeringens kommande proposition på det alkoholpolitiska området bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till en skattehöjning föreslår utskottet att motionerna Sk433 (v) yrkande 26, Sk627 (mp) yrkande 33, Sk642 (mp) yrkande 2 och Sk733 (fp) avslås.
I motion Sk701 (c) begärs att en femprocentig sjukvårdsavgift skall tas ut på såväl tobak som alkohol.
Skatteutskottet har vid sin bedömning av likalydande motioner ansett att en avgift av detta slag givetvis borde ses som en skatt och att det inte finns någon anledning att dela upp beskattningen av de aktuella varorna på det sätt som motionärerna föreslagit. Socialutskottet saknar anledning att göra en annan bedömning och föreslår därför att motion Sk701 (c) avslås.
Motion Sk738 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (båda m) rör beskattningens närmare utformning. I fråga om lättvin anser motionärerna att beskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir billigare och alkoholstarka lättviner dyrare (yrkande 1). Motionärerna vill också ha en ny lägre skatteklass för starköl med högst 3,6 viktprocent alkohol (yrkande 2) samt begär förslag om lindrad beskattning av alkoholdrycker för servering (yrkande 3). Syftet med det sistnämnda yrkandet är att styra alkoholkonsumtionen till restaurangerna och minska konsumtionen före och/eller efter restaurangbesök och därmed åstadkomma en sänkning av totalkonsumtionen.
En utredning om beskattningen av alkoholhaltiga drycker tillsattes 1989 (dir. 1989:51). Utgångspunkten för utredningsarbetet är att skapa ett skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker och därmed också priset i högre grad än för närvarande bestäms av dryckens alkoholhalt. Utredarens strävanden bör enligt direktiven vara att för samtliga alkoholdrycker åstadkomma ett enhetligt skattesystem som är neutralt i förhållande till konsumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka. Det skall också ankomma på utredaren att pröva om den nuvarande klassindelningen av maltdrycker är ändamålsenlig och går att inordna i ett enhetligt skattesystem. Utredaren kommer att redovisa resultatet av sitt arbete senare i vår.
Socialutskottet anser att det pågående arbetet i alkoholbeskattningsutredningen bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till sådana krav som förs fram i yrkandena 1 och 2. Motion Sk738 (m) avstyrks därför i dessa delar.
Utskottet anser inte att det finns underlag för att anta att en sänkning av alkoholpriserna på restauranger skulle leda till en sänkt totalkonsumtion. Det torde i stället finnas risk för att nya alkoholkonsumenter attraheras av sänkta alkoholpriser och att totalkonsumtionen ökar. Det är för övrigt inte givet att sänkta skatter skulle leda till lägre priser, eftersom restaurangerna själva bestämmer prissättningen. Motion Sk738 avstyrks därför även i nu aktuell del (yrkande 3).
Färjetrafik, m.m.
Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin medföras. Tullfrihet gäller inte alkoholhaltiga drycker som har anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, t.ex. Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge. -- I samband med utlandsresan kan den som reser med flyg eller båt inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord gäller inga särskilda restriktioner. Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter regleras i en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland, den s.k. nordiska provianteringsöverenskommelsen (bil. 4302 till TFS 1968:210). Passagerarfartyg som går i trafik mellan hamnar i Danmark, Finland, Norge och Sverige har s.k. fri provianteringsrätt, dvs. rätt att slippa skatt på varor som säljs för förtäring ombord eller för ilandförsel. Våren 1989 omklassificerades linjen Ystad--Rönne genom beslut av regeringen till s.k. lång rutt, och därmed får skattefri försäljning ske ombord.
Rätten till skattefri proviantering och försäljning på fartyg i Gotlandstrafiken tas upp i motionerna Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkande 4, Sk608 av Charlotte Cederschiöld (m) och Sk641 av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) yrkandena 1--2. Yrkandena grundar sig främst på en omsorg om Gotlandstrafikens ekonomi och en önskan att främja turismen till Gotland.
Motioner med liknande innehåll som de nu aktuella har flera gånger avstyrkts av skatteutskottet med hänvisning bl.a. till att skattefri servering och försäljning av alkoholdrycker bör förbehållas den internationella trafiken. Utskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet anser dessutom att ett tillgodoseende av motionärernas förslag skulle strida mot riksdagens uttalanden om vikten av att sänka totalkonsumtionen av alkohol. Motionerna Sk428 (m) yrkande 4 och Sk608 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.
Frågan om skattefri försäljning i Bornholmstrafiken tas upp i flera motioner.
I motionerna Sk658 av Kaj Larsson m.fl. (s), Sk684 av Karl-Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) och Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 begärs tillkännagivanden till regeringen om att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till lång rutt. Motionärerna hänvisar till att Ystad--Rönne är en lång rutt och anser det orimligt ur konkurrenssynpunkt att två närliggande rutter behandlas på olika sätt. Motionärerna i motion Sk683 av Gösta Lyngå och Anna Horn af Rantzien (båda mp) anser också att konkurrensneutraliteten mellan de båda linjerna bör återställas, men på motsatt sätt, dvs. genom att färjelinjen Ystad--Rönne förklaras som kort rutt i skattehänseende.
Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller korta regleras, som ovan nämnts, i den nordiska provianteringsöverenskommelsen. Sverige kan inte ensidigt ändra klassificeringen utan att säga upp överenskommelsen. Motioner om omklassificering av färjelinjen Simrishamn--Allinge till lång rutt har avstyrkts av skatteutskottet, bl.a. med hänvisning till att detta kräver nya förhandlingar med Danmark, som hittills inte visat intresse för en omklassificering av denna linje. I detta sammanhang kan nämnas att EGs ministerråd har uttalat sig för ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993. Danmark har dock haft reservationer i detta avseende.
Utskottet instämmer i uppfattningen att närliggande rutter bör behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta kräver dock nya förhandlingar med Danmark. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att de nu aktuella motionerna avstyrks.
Motionärerna i motion Sk642 (mp) anser att skatt skall betalas på all införsel av alkoholhaltiga drycker (yrkande 3). I motion Sk683 (mp) begärs ett tillkännagivande om att inter-nordiska färjeleder förklaras som korta rutter. Enligt motionärerna bör inte hälsoskadorna av alkohol och tobak uppmuntras skattevägen i syfte att stödja turistnäringen.
Motioner om att slopa skattelättnader vid försäljningen och införseln av alkoholdrycker i utlandstrafiken har behandlats av skatteutskottet flera gånger tidigare, se bl.a. 1989/90:SkU2y.
Skatteutskottet har vid behandlingen av dessa frågor haft viss förståelse för önskemålet att ingripa mot utlandsresenärernas skattefria införsel men har avstyrkt yrkandena med hänvisning till svårigheterna att nå fram till internationella överenskommelser i denna fråga och till att det inte kunde anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer.
Socialutskottet delar skatteutskottets inställning. Motionerna Sk642 (mp) yrkande 3 och Sk683 (mp) yrkande 2 avstyrks alltså. Som tidigare påpekats har EGs ministerråd uttalat sig för ett avskaffande av de särskilda resandebestämmelserna fr.o.m. 1993.
I motion Sk732 (m) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts om att avskaffa den s.k. Lex Öresund. Motionärerna anser att de regler som skall gälla för färjeförbindelserna från Skåne till Danmark i princip bör ha samma utformning som för övriga linjer, t.ex. linjerna mellan Göteborg och Danmark samt Halland och Danmark. Sverige bör enligt motionärerna ta initiativ till nya överläggningar med Danmark för att få bort "Lex Öresund".
"Lex Öresund" innebär att rätt till tullfri införsel av varor som anskaffats ombord inte gäller spritdrycker, vin eller starköl och inte mer än 40 cigaretter eller 20 cigarrer för resande som kommer med fartyg i trafik mellan dansk hamn vid Öresund eller Östersjön och Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län eller Kalmar län t.o.m. Kalmar i norr (8 § resandeförordningen (1987:1072).
En utvidgning av rätten till tullfri införsel av alkoholdrycker skulle enligt utskottets bedömning motverka den sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen tidigare uttalat sig för. Motion Sk732 (m) yrkande 4 avstyrks därför.
EG och alkoholbeskattningen
I motion Sk623 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts om att alkoholen skall undantas vid en EG-integration. Sverige har av sociala och medicinska skäl all anledning att behålla sina högre punktskatter på alkohol, anför motionärerna. Sverige måste alltså kräva att alkoholen undantas från integrationen i ett eventuellt EES-avtal och vid ett eventuellt EG-medlemskap. Även i motion Sk642 (mp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att den pågående harmoniseringen till EG inte får leda till att skatten på alkoholhaltiga drycker sänks (yrkande 1).
I motion Sk428 (m) begärs ett tillkännagivande om att den fria provianteringsrätten inom färjetrafiken bör bibehållas även inom ett utökat EG-område (yrkande 3).
Frågan om harmonisering av skattesatser omfattas inte av de nu pågående EG--EFTA-förhandlingarna.
1987 presenterade EG-kommissionen förslag rörande harmoniseringen av den indirekta beskattningen inom EG. Efter kritik från medlemsländerna presenterades 1989 kraftigt reviderade förslag.
I de nu liggande förslagen avseende moms och punktskatter anges minimiskattesatser, vilket således inte hindrar ett land från att använda högre skattesatser. Kommissionens uppfattning är dock att man på sikt bör eftersträva en harmonisering av de indirekta skatterna inom EG. Tidsplanen för den fortsatta behandlingen av förslagen är oklar eftersom det rör sig om kontroversiella frågor, som dessutom kräver enhälliga beslut i rådet.
Frågor om resandebestämmelser -- kvantitets- och värdegränser för varor som inköpts av resande för personligt bruk -- har i någon mån varit uppe för diskussion inom ramen för Luxemburgprocessen, där sakdiskussionerna dock skjutits på framtiden. Frågan har också tagits upp i EFTA-kretsen inom ramen för Oslo/Bryssel-processen. Vad som härvid diskuterats är inte någon fullständig harmonisering av resandebestämmelserna, utan endast möjligheterna att samordna villkoren för dessa bestämmelser (inom EG avser de uppsatta värdegränserna beskattade varor, medan motsvarande gränser i flertalet EFTA-länder avser varor som köpts tax-free). Kommissionens inställning till att diskutera dessa frågor med EFTA-sidan är för närvarande oklar.
När det gäller utvecklingen inom EG har rådet uttalat sig för ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993. Danmark har dock reservationer i detta avseende.
Den enda fråga med alkoholpolitiska beröringspunkter som direkt aktualiserats i EES-förhandlingarna gäller statliga handelsmonopol.
Socialutskottet konstaterade i ett yttrande till utrikesutskottet över motioner om Sverige och den västeuropeiska integrationen att det inte finns någon gemensam alkoholpolitik inom EG och inte heller någon gemensam skattepolitik (1990/91:SoU1y).
Socialutskottet anförde vidare:
Diskussioner pågår dock om skattepolitiken. Inget hindrar ett land från att bedriva en restriktiv alkoholpolitik, där t.ex. prismekanismen utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Socialutskottet vill kraftigt understryka att integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Utskottet utgår från att regeringen noga bevakar denna fråga.
Skatteutskottet uppgav i sitt yttrande i samma fråga att de pågående EES-förhandlingarna inte i någon nämnvärd utsträckning omfattat beskattningsfrågorna, vare sig på alkoholområdet eller i övrigt. Vidare hänvisade skatteutskottet till att den framtida utformningen av de svenska alkoholskatterna för övrigt är under utredning (Fi 1989:06), varvid bl.a. EG-aspekterna skall beaktas (dir. 1989:51). I fråga om skatterna på bl.a. alkoholdrycker hade skatteutskottet tidigare understrukit att målet för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen borde vara att de sociala och hälsomässiga strävandena inom den svenska politiken inte fick försvagas (1990/91:SkU1y).
Utrikesutskottet anslöt sig till social- och skatteutskottens yttranden (1990/91:UU8 s. 62) och avstyrkte de då aktuella motionerna. Riksdagen följde utrikesutskottet.
Alkoholskatteutredningen, som alltså även skall beakta EG-aspekterna i sin översyn, kommer som tidigare nämnts att lägga fram ett betänkande senare under våren 1991.
Här kan också nämnas att Europarådets parlamentariska församling den 4 oktober 1990 har rekommenderat ministerkommittén att låta en expertgrupp utarbeta nationella strategier för att sänka alkoholkonsumtionen och förhindra missbruk. I parlamentariska församlingens rekommendation (nr 1136) betonas bl.a. att alkoholtraditionerna skiljer sig väsentligt mellan olika delar i Europa och att det därför krävs varierande nationella strategier för att sänka alkoholkonsumtionen. En anpassning till de olika alkoholtraditionerna medför också att skillnaderna i alkoholskattenivåer mellan de olika länderna bör tillåtas bestå, heter det i rekommendationen.
Utskottet vill återigen understryka att det europeiska integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Några sådana initiativ som begärs i motionerna Sk623 (v), Sk642 (mp) och Sk428 (m) behövs dock inte, varför utskottet föreslår att motionerna avstyrks.
Avgifter på utskänkningstillstånd
I motion Sk685 av Gudrun Norberg (fp) och Karin Israelsson (c) begärs förslag om en särskild avgift för serveringstillstånd för alkoholdrycker. En sådan avgift skulle enligt motionärerna bl.a. kunna bidra till återhållsamhet med ansökningar och ha en skötsamhetseffekt. I motion So207 av Eva Goës m.fl. (mp), som remitterats till socialutskottet, begärs lagstiftning om "höga, obligatoriska avgifter för serveringstillstånd" (yrkande 1).
Utskottet beslutar att med detta yttrande överlämna det senare motionsyrkandet till skatteutskottet.
Skatteutskottet behandlade frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för serveringstillstånd i ett yttrande till finansutskottet våren 1990 (1989/90:SkU2y). Skatteutskottet anförde:
Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för serveringstillstånd, som tidigare har tagits upp av alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15, jfr SkU 1987/88:4y), har på nytt aktualiserats av socialstyrelsen. I sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar har socialstyrelsen föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för alkoholtillstånd omformas till ansökningsavgifter och höjs. Förslaget innebär också att en årlig registerhållnings- och tillsynsavgift införs och avpassas så att länsstyrelsernas kostnad för tillsynen kan täckas (prop. 1989/90:100 bil. 15 s. 62). Enligt utskottets mening kan man utgå från att de nu aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom restaurangbranschen kommer att tas upp av regeringen i samband med det fortlöpande arbetet som pågår angående de alkoholpolitiska frågorna utan särskild framställning från riksdagens sida. Syftet med motionerna får därför i viss mån anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.
Finansutskottet gjorde för sin del ingen annan bedömning utan föreslog riksdagen att avslå de då aktuella motionerna (1989/90:FiU20). Riksdagen följde finansutskottet (rskr. 205).
En alkoholpolitisk proposition har aviserats till den 26 april 1991.
Socialutskottets tillkännagivande till regeringen hösten 1989 om behovet av en mer aktiv alkoholpolitik skedde bl.a. med anledning av en motion (fp) om avgifter på serveringstillstånd (1989/90:SoU2). Socialutskottet, som ansåg att serveringstillstånden utgjorde ett växande problem med hänsyn till det stora antalet ungdomar som besöker restauranger och andra serveringsställen, utgick från att regeringen skulle ta initiativ till de förändringar beträffande serveringstillstånd som kunde behövas.
Socialutskottet anser att den alkoholpolitiska propositionen bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågan om avgifter på serveringstillstånd. Utskottet föreslår att motionerna Sk685 (fp, c) och So207 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Stockholm den 5 mars 1991
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Ingegerd Troedsson (m) och Barbro Westerholm (fp).
Avvikande meningar
1. Alkoholbeskattningen
Daniel Tarschys (fp), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och Barbro Westerholm (fp) anför:
I det alkoholpolitiska program som riksdagen under bred enighet antog år 1977 ingår bl.a. att föra en aktiv prispolitik. Principerna för beskattningen bör vara att alkoholpriserna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att prishöjningar skall genomföras relativt ofta. Prishöjningar har emellertid under senare tid inte kommit till stånd i den takt som är nödvändig för att prisinstrumentet skall ha åsyftad verkan. Alkoholskatten har inte höjts sedan den 7 maj 1990 och då med 5 %. Vi tillstyrker därför motion Sk733 (fp), vari föreslås en alkoholskattehöjning med minst 10 % under år 1991.
Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.
2. Alkoholbeskattningen
Gudrun Schyman (v) anför:
Alkoholbruket leder ofta till svåra hälsoproblem för individen. I sin förlängning orsakar denna ohälsa samhället stora kostnader för vård och förlorad produktion. Jag anser därför i likhet med motionärerna i motion Sk433 (v) att det är motiverat med ett högt indirekt skatteuttag på alkohol. Skatten bör höjas med 10 % från den 1 juli 1991. Motion Sk433 (v) yrkande 26 tillstyrks alltså.
Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.
3. Alkoholbeskattningen
Anita Stenberg (mp) anför:
Med hänsyn till de stora sociala problem och sjukvårdskostnader som orsakas av alkoholkonsumtionen bör en real skattehöjning ske på detta område. Jag tillstyrker därför motionerna Sk627 (mp) yrkande 33 och Sk642 (mp) yrkande 2, vari föreslås att skatten på sprit höjs med 20 % och skatten på vin- och maltdrycker med 10 % från den 1 juli 1991.
Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.
4. Beskattningens utformning
Per Stenmarck, Ingrid Hemmingsson och Ingegerd Troedsson (alla m) anför:
Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen och att få till stånd en övergång till konsumtion av svagare alkoholdrycker. Samtidigt måste de alkoholpolitiska åtgärder som vidtas ha en bred förankring hos medborgarna. Följande förändringar av nuvarande lagstiftning bör enligt vår mening vidtas:
Lättvinsbeskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir billigare och vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner dyrare. Detta sker genom att den s.k. procentavgiften sänks samtidigt som grundavgiften höjs. Vidare bör en ny skatteklass införas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,6 viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya skatteklassen bör försäljas endast på Systembolaget. Genom den prisskillnad som uppstår mellan det nya "svaga" starkölet och normalt starköl kommer en övergång att ske till det svagare starkölets förmån och en minskning av totalkonsumtionen därmed ske. Regeringen bör också snarast utreda frågan om hur en lindring av beskattningen av sådan alkohol som tillhandahålls genom servering skall kunna utformas. Om restaurangpriserna på alkohol sänks kommer alkoholkonsumtionen att styras till restaurangerna och konsumtionen före och/eller efter restaurangbesök att minska. Därmed är det troligen möjligt att åstadkommma en sänkning av totalkonsumtionen.
Vi tillstyrker alltså motion Sk738 (m) yrkandena 1--3.
5. Färjetrafiken
Per Stenmarck, Ingrid Hemmingsson och Ingegerd Troedsson (alla m) anför:
Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om trafiken sker över internationellt vatten.
Vi anser i likhet med motionärerna i motionerna Sk428 (m) yrkande 4, Sk608 (m) och Sk641 (m) yrkandena 1 och 2 att man bör undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning skulle enligt vår mening inte medföra några större kontrollproblem eller andra problem med ordningen, trevnaden och nykterheten ombord. De nu nämnda motionerna tillstyrks alltså.
Vi anser vidare att det inte finns något skäl till att färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och Stockholmsregionerna. Genom att anse samtliga förbindelser med Bornholm som långa rutter skapas förutsättningar för ett ökat passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och förbättras.
Av de linjer som i dag går i trafik på Bornholm är det endast linjen Ystad--Rönne som enligt beslut våren 1989 får drivas som lång rutt. För den linjen gäller alltså de villkor som enligt vad som nyss sagts bör gälla för all Bornholmstrafik. Klassificeringen för linjen Simrishamn--Allinge har däremot inte ändrats från kort rutt till lång rutt. Därigenom har det uppkommit en helt oacceptabel snedvridning i konkurrensförhållandena. Frågan är också av regionalpolitisk betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på turistnäringen.
Enligt vår mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om ändrad klassificering också för linjen Simrishamn--Allinge till diskussion med Danmark.
Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna Sk658 (s), Sk684 (c) och Sk732 (m) yrkande 4 och avstyrker motion Sk683 (mp).
När det sedan gäller färjetrafiken i Öresund anser vi att de regler som skall gälla för färjeförbindelserna från Skåne till Danmark i princip måste ha samma utformning som för övriga linjer mellan exempelvis Göteborg och Danmark samt Halland och Danmark. Sverige bör ta initiativ till nya överläggningar med Danmark för att få bort den s.k. Lex Öresund.
Vi tillstyrker alltså motion Sk732 (m) yrkande 4.
6. EG och alkoholbeskattningen
Gudrun Schyman (v) och Anita Stenberg (mp) anför:
I ett EES-avtal och vid ett EG-medlemskap kommer svenska skattehöjningar på alkohol inte att accepteras. Att lägre pris leder till högre totalkonsumtion, fler högkonsumenter och fler alkoholskadade är väl känt bland forskare och personer inom missbrukarvården.
Vi anser därför att Sverige av sociala och medicinska skäl har all anledning att behålla sina högre punktskatter på alkohol. Sverige måste alltså kräva att alkoholen undantas från integrationen i ett eventuellt EES-avtal och vid ett eventuellt EG-medlemskap. Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att vi i berörda delar tillstyrker motionerna Sk623 (v) och Sk642 (mp) yrkande 1.
7. Avgifter på serveringstillstånd
Anita Stenberg (mp) anför:
Jag delar uppfattningen i motionerna Sk685 (fp, c) och So207 (mp) yrkande 1 att höga avgifter för serveringstillstånd bör införas. Detta skulle kunna vara ett sätt att komma till rätta med överetablering och överträdelser av alkohollagstiftningen. De nu nämnda motionerna tillstyrks alltså, såvitt här är i fråga.