Alkoholfrågor
Betänkande 1995/96:SoU3
Socialutskottets betänkande
1995/96:SOU03
Alkoholfrågor
Innehåll
1995/96 SoU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett sjuttiotal motionsyrkanden om olika alkohol- frågor från den allmänna motionstiden 1995. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats 21 reservationer.
Motioner
1994/95:So202 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av alkoholprodukter.
1994/95:So205 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lördagsstängt på Systembolaget.
1994/95:So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbruk och dess skade- verkningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella erfarenheter och forskning på det alkoholpoli- tiska området,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka familjen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av alkoholpolitiken,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av alkohollagen.
1994/95:So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av vad Alkoholkommissionens förslag lett till,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upplysning och opinionsbildning om alkoholbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om opinionsbildning mot langning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om efterlevnad av ålderskontroll vid försäljning och utskänkning av alkohol,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-undervisningen i skolan och utveckling av särskilda handlingsprogram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skolverkets uppgift att framställa material för skolans ANT- undervisning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till alkoholfria miljöer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Systembolagets och Vin & Sprits alkoholpolitiska roll,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av handhavandet av tillfälliga serveringstillstånd,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om överklagande av beslut om serveringstillstånd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om marknadsföring av alkoholdrycker,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om länsstyrelsernas direkttillsyn över alkoholserveringen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om prioritering av Operation krogsanering,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om åtgärder mot hembränning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om primär- och sekundärpreventiva insatser mot alkoholmissbruk.
1994/95:So227 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om varningstexter på starkölsförpackningar, vin- och spritflaskor.
1994/95:So234 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdom och alkohol.
1994/95:So239 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om höjd åldersgräns, från 18 till 20 år, för servering av alkoholhaltiga drycker på restaurang.
1994/95:So242 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av Systembolagets monopol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning och innehav av alkoholhaltiga drycker för personer under myndighetsåldern.
1994/95:So243 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en informa- tionskampanj mot missbruk.
1994/95:So246 av Kristina Nordström och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidig upptäckt av dolt missbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot utslagning i arbetslivet på grund av missbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett forskningsråd inriktat på dolt missbruk i arbetslivet.
1994/95:So247 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin me- ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta ut- skänkningen av typen TMS - Tag Med Själv.
1994/95:So252 av Birgitta Wistrand och Per Bill (m) vari yrkas att riksda- gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medge vinauktioner.
1994/95:So260 av Jörgen Persson och Berit Andnor (s) vari yrkas att riks- dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar av lagen (1978:763) om alkoholreklam i syfte att motverka förtäckt alkoholreklam i annonser.
1994/95:So264 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en noggrann uppföljning av EU-medlemskapets inverkan på den svenska alkoholkonsumtionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång till tidigare regler för försäljning av folköl,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans roll för att motverka och förebygga alkoholmissbruk bland ungdomar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om primärvårdens ansvar för tidig upptäckt av personer som riske- rar hamna i missbruk.
1994/95:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillsynen av serveringstillstånden för alkohol bör återföras till regional nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillståndsgivningen för servering av alkohol återförs till regional nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sanktionerna för brott mot serveringsbestämmelserna även fortsättningsvis skall handläggas på regional nivå,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala vetorätten vid etablering av serveringsställen för alkohol,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för försäljning av öl klass II,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa regler om minibarer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av inköpsregistrering vid inköp av alkohol,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om Systembolagets ansvar för information kring alkohol,
11. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,
12. att riksdagen hos regeringen begär att Verket för högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk undervisning på universitetens sjuk- vårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om bättre lagefterlevnad när det gäller lagen om handel med drycker (LHD),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om alkohol och idrott,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om behovet av en satsning på alkoholfria fritidsmiljöer i kom- munerna,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som förbjuder bryg- gerinäringen att idka partihandel med öl enligt vad i motionen anförts om symbiosen mellan bryggeri- och restaurangnäringen.
1994/95:So272 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan våld och alkohol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en treårig kampanj för nykterhet i ungdomsåren, i trafiken, inom idrotten m.fl. sektorer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skärpt kontroll av efterlevnaden av serveringstill- stånden.
1994/95:So281 av Ingrid Näslund m.fl. (kds ,c, fp, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att insatserna för det förebyggande arbetet intensifieras på alla nivåer i samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grundutbild- ningen av alla yrkeskategorier som har med barn att göra ger grundläggan- de kunskaper om såväl alkohol och missbruk som om barn.
1994/95:So481 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen inför regeringsförhandlingarna år 1996 aktivt verkar för att inom EU befästa de svenska principerna i alkoholpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda handelsregler för alkohol,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av föreningslivets insatser för att sänka alkoholkon- sumtionen.
1994/95:So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hälsoaspekterna bör väga tyngre än frihandelsaspekterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförandet av Alkoholkommissionens förslag till strategi för en förbättring av missbrukarbarnens situation.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktnykterhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för att förebygga, upptäcka och åtgärda alkoholproblem,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en 20-årsgräns för inköp av alkohol,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att offentlig representation skall vara alkoholfri.
1994/95:So601 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av insatser för barn till missbrukare.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om att Sverige även som EU-medlem skall fortsätta att bedriva en nationell, restriktiv alkoholpolitik för att hålla nere alkoholkonsumtio- nen,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om att Sverige bör komma väl förberett till EU:s översynsmöte och försvara de svenska undantagsbestämmelserna,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall agera för en bättre folkhälsa inom EU genom att ställa svensk alkoholpolitisk kompetens till EU:s förfogande.
1994/95:Sk684 av Jerry Martinger (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade informationsinsatser.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om alkohol och narkotika.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om åtgärder vad gäller alkoholmissbruket.
Utskottet
Inriktningen av alkoholpolitiken
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om inriktningen av alkoholpolitiken (yrkande 7). Motionärerna hävdar att den övervägande delen av Sveriges befolkning är fullt kapabel att ta ansvar för sin egen alkoholkonsumtion, utan restrik- tioner och regler. Detta bör därför vara vägledande för den svenska alko- holpolitiken. Den alkoholpolitik som bedrivits i Sverige har i alltför hög utsträckning koncentrerats till totalkonsumtionen, vilket inneburit att det verkliga problemet med överkonsumtion inte tillräckligt uppmärksammats. Enligt motionärerna finns inget klart samband med totalkonsumtion och alkoholskador.
I samma motion begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om in- ternationella erfarenheter och forskning på det alkoholpolitiska området (yrkande 2). Motionärerna pekar på att internationell forskning om alkohol visar att en viss mängd alkohol per dag kan vara nyttigt och minska döds- fall i hjärt- och kärlsjukdomar. Detta diskuteras med undantag för Sverige runt om i världen. Motionärerna anser att denna enkelspåriga attityd till forskningen på det alkoholmedicinska området är allvarlig.
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om en redovisning av vad Alkoholkommissionens förslag lett till (yrkande 1). Motionärerna anser att de åtgärder som vidtagits på alkoholområdet under de senaste åren i stort sett är bra men att återstående förslag från Alkoholpolitiska kommissionen också måste leda till åtgärder. Regeringen bör enligt motionärerna snarast ge riksdagen en samlad redogörelse av vad som har gjorts och vad som återstår att göra när det gäller kommissionens förslag.
I motion So264 av Roland Larsson m.fl. (c) hemställs om ett tillkännagi- vande om vad i motionen anförts om en noggrann uppföljning av EU- medlemskapets inverkan på den svenska alkoholkonsumtionen (yrkande 1). Genom de nya införselreglerna för privatpersoner finns möjlighet att föra in betydande mängder öl. Motionärerna anser att myndigheterna noga bör följa utvecklingen på detta område för att i tid signalera om det krävs åtgärder från riksdag och regering.
I motion K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall fortsätta att bedriva en nationell, restriktiv alkoholpolitik för att hål nere alkoholkonsumtionen (yrkande 39) och att Sverige bör komma väl förberett till EU:s översynsmöte och försvara de svenska undantagsbe- stämmelserna (yrkande 40). Vidare begärs ett tillkännagivande om att Sverige skall agera för en bättre folkhälsa inom EU genom att ställa svensk alkoholpolitisk kompetens till EU:s förfogande (yrkande 41). Beträffande de så kallade resandebestämmelserna har Sverige uppnått en sådan lösning att vi kan upprätthålla den nuvarande prisnivån på alkoholhaltiga drycker. Begränsningen skall ses över per den 31 december 1996 på motsvarande sätt som för Danmark som har ett likadant undantag. Undantaget förlängs automatiskt om inte ministerrådet enhälligt beslutar att det skall upphöra. Sverige behåller därmed ett avgörande inflytande på denna fråga genom att blott rösta emot en förändring och därmed förhindra en förändring. På så sätt, menar motionärerna, kan svenska politiker även i framtiden värna en restriktiv alkoholpolitik. Vidare bör Sverige ställa alkoholpolitisk kompe- tens till EU:s förfogande i syfte att främja EU:s satsningar på folkhälsa.
I motion So481 av Göran Magnusson m.fl. (s) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts dels om att regeringen inför regeringsförhand- lingarna år 1996 aktivt verkar för att inom EU befästa de svenska princi- perna i alkoholpolitiken, dels om särskilda handelsregler för alkohol (yrkandena 1 och 2). Motionärerna anför att en grundprincip i svensk alkoholpolitik har varit att begränsa det privata vinstintresset genom statli- ga monopol. Genom EU-inträdet har detta försvagats. Det är därför viktigt att de medel som används i dag, dvs. hög beskattning av alkoholdrycker, Systembolagets monopol för att minska tillgängligheten, gränskontroll, åldergränser samt ett aktivt förebyggande arbete, förstärks i framtiden och inarbetas i EU:s planering inför regeringskonferensen 1996. Sverige bör även noggrant dokumentera hur EU-medlemskapet förändrat konsum- tionsbeteendet. Det är också viktigt att inom EU arbeta för att alko- holdrycker inte skall betraktas som vilken handelsvara som helst.
I motion So481 (s) begärs också ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om betydelsen av föreningslivets insatser för att sänka alkoholkon- sumtionen (yrkande 3). En viktig resurs i det förebyggande och vårdande arbetet är föreningslivet och folkbildningen. De nordiska länderna skulle kunna bidra med folkrörelsearbetet som ett tillskott i det demokratiska arbetet i EU. Nykterhetsrörelsen, DKSN och övriga folkrörelser utför ett omfattande arbete, som i dag får betydande stöd från samhället. Motionä- rerna anser att regeringen bör framhålla betydelsen av att statliga ämbets- verk, landsting och kommuner i större utsträckning bildar nätverk med dessa organisationer, som har goda erfarenheter och hög kompetens av förebyggande och vårdande arbete. Detta bör framhållas vid regeringskon- ferensen 1996.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) yrkas att riksdagen ger rege- ringen till känna vad i motionen anförts om att hälsoaspekterna bör väga tyngre än frihandelsaspekterna (yrkande 1). I alla ställningstaganden om alkoholpolitiken i EU är det en fråga om tyngdpunkten skall läggas på frihandelsaspekten eller på folkhälsoaspekten. Motionärernas uppfattning är att folkhälsoaspekten alltid måste vara vägledande. Sverige bör ta klar ställning för folkhälsoaspekten i de fall tveksamheter föreligger om in- skränkningar av frihandeln.
Bakgrund
I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 6 sägs bl.a. följande. Målet för den svenska alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen. Denna målsättning uppnås främst genom att på olika sätt begränsa alkoholens tillgänglighet. Alkoholpolitiken vilar på den s.k. totalkonsumtionsmodellen som formule- rats av WHO och som ligger till grund för Europaregionens aktionsplan för att minska konsumtionen med 25 % fram till år 2000. Sverige har anslutit sig till denna aktionsplan. Planen rekommenderar länderna att utveckla en allsidig alkoholpolitik med åtgärder inriktade på såväl hela befolkningen som på speciella riskgrupper. Samtidigt står vi inför omfattande föränd- ringar i omvärlden under de närmaste åren som påverkar den hittills förda alkoholpolitiken. Enligt Alkoholpolitiska kommissionen (SOU 1994:24) behövs framöver en kraftfull mobilisering på alkoholområdet för att be- gränsa konsumtionen, tränga tillbaka missbruket och motverka alkohol- skadorna.
Den hittillsvarande svenska alkoholpolitiken bygger på en avvägd kombi- nation av höga skatter, restriktioner, information, opinionsbildning och behandlingsinsatser. Enligt regeringen kommer förutsättningarna för att använda prisinstrumentet som alkoholpolitiskt medel att ändras. På grund av marknadsanpassning och slopad gränskontroll kommer troligtvis alko- holpriset att påverkas nedåt. Information, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser får därför en ökad betydelse i ansträngning- arna att förändra dryckesvanorna i vårt land.
Utskottet återkommer i det följande till olika alkoholförebyggande insat- ser.
Alkoholpolitiska kommissionens uppgift var att utvärdera den hittillsvaran- de alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden för att nå målen att minska den totala alkoholkonsumtionen och att begränsa alkoholens skadeverkningar - bl.a. i ett EG-perspektiv. Kommissionen skulle bl.a. pröva om delar av det svenska regelsystemet behövde förändras med hänsyn till det europeiska integrationsarbetet. Kommissionen skulle också pröva om vissa bestämmelser i regelsystemet kunde förenklas eller helt utmönstras, liksom om andra bestämmelser behövde förtydligas eller skärpas. I sina förslag utgick kommissionen från att monopolen för import, export, tillverkning och partihandel på alkoholområdet skulle komma att avvecklas och att en ny myndighet för tillståndsgivning, kontroll och till- syn skulle inrättas. Kommissionen utgick också från att Systembolagets detaljhandelsmonopol skulle behållas. Kommissionen lämnade också förslag om att kommunerna skulle överta huvuddelen av länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till restauranger samt att vissa andra änd- ringar görs i reglerna rörande servering och handel med alkoholdrycker. Samtliga betänkanden från Alkoholpolitiska kommissionen har remissbe- handlats. I december 1994 beslöt riksdagen att i allt väsentligt anta rege- ringens förslag till alkohollag (prop. 1994/95:89, bet. SoU9, rskr. 106). Alkohollagen, som trädde i kraft i januari 1995, ersatte de tidigare lagarna om handel med och tillverkning av drycker. Alkoholmonopolen, med undantag av Systembolagets försäljning över disk till konsument, avveck- lades. Detta var nödvändigt för att göra den svenska lagstiftningen förenlig med EG:s regelverk. Alkohollagen innehåller också delvis ändrade regler om servering av alkoholdrycker. Regeringen har därvid utgått från de utgångspunkter och ledande principer som Alkoholpolitiska kommissionen redovisat. Riksdagen har också fattat beslut om ny alkoholskatt och be- skattning av viss privatinförsel som är föranledd av Sveriges EU- medlemskap.
Kommissionen föreslog också att en nationell handlingsplan skulle utarbe- tas för att förebygga alkoholskador. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av regeringen sammankallat en nationell ledningsgrupp för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. I ledningsgruppens uppdrag ingick att utarbeta en nationell handlingsplan som skulle innehålla både en långsiktig strategi och ett konkret åtgärdsprogram. I arbetet med planen ingick att beakta de förslag som presenterats av Alkoholpolitiska kommissionen. Handlings- planen överlämnades till regeringen i juni 1995. En närmare redogörelse över innehållet i planen kommer i det följande.
Forskningens betydelse framhölls också av kommissionen, liksom behovet av statistik för att kunna följa utvecklingen inom alkoholområdet. Att insamla statistik som behövs för att kontrollera, följa upp och utvärdera effekterna av den förda politiken ingår numera i Alkoholinspektionens uppgifter. Folkhälsoinstitutet har i enlighet med kommissionens förslag fått i uppdrag att leda arbetet med att se över statistikbehovet inom alko- hol- och drogområdet. Folkhälsoinstitutet har också i enlighet med rege- ringens uppdrag tagit initiativ till ett samlat program för en förstärkt svensk alkoholforskning. Folkhälsoinstitutet initierade för detta arbete en utredning, Alkoholforskningsutredningen, som i juni 1995 överlämnat sin rapport till regeringen. Utskottet återkommer i det följande till förslagen från utredningen.
Vidare föreslog kommissionen att åldersgränsen för servering av alko- holdrycker på restaurang skulle höjas från 18 år till 20 år och en skärpning av reglerna för hur reklam för lättöl skall utformas. Förslagen i dessa delar bereds för närvarande i Socialdepartementet. I enlighet med kommissio- nens förslag kommer, enligt uppgift från Socialdepartementet, Rikspolis- styrelsen, Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen att få i uppdrag att kartlägga problematiken och omfattningen med olovlig sprithantering.
Det straffbara området för olovlig tillverkning av spritdrycker, olovlig försäljning och olovligt anskaffande av alkoholdrycker har genom alkohol- lagen utvidgats.
För en redogörelse över kommissionens förslag rörande vård av missbru- kare hänvisas till utskottets betänkande 1994/95:SoU26. Alkoholpolitiska kommissionens förslag rörande insatser för missbrukare har också utgjort underlag för Socialtjänstkommitténs övervägande i de frågor som rör socialtjänstens insatser för människor med missbruksproblem. Kommis- sionens och Socialtjänstkommitténs förslag i dessa delar bereds fortfaran- de i Socialdepartementet.
Enligt uppgift kommer regeringen i en kommande proposition om olika alkoholfrågor att lämna en redogörelse över vad som gjorts och återstår att göra när det gäller Alkoholpolitiska kommissionens förslag.
Sverige har inom ramen för ett hälsoupplysnings- och informationspro- gram inom EU drivit frågan om alkoholens skadeverkningar. Ett förslag har lagts fram om åtgärder för att tidigt upptäcka riskfylld konsumtion.
Utskottets bedömning
Totalkonsumtionens samband med alkoholskadorna i ett land har enligt utskottet stöd i såväl svensk som internationell alkoholforskning. En ökad tillgänglighet till alkohol medför en ökad konsumtion. Ju mer alkohol det dricks i ett samhälle, desto fler storkonsumenter kommer det att finnas och desto fler kommer att få skador av sitt drickande.
Överkonsumtionen av alkohol i Sverige för med sig omfattande sociala och medicinska problem. Kostnaderna för samhället är mycket höga, och lidandet för den enskilde och dennes anhöriga är mycket stort. Missbruket har också en stark koppling till våld och andra former av brott och ligger bakom ett stort antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför tidig död. Detta är anledningen till att Sverige sedan en lång tid tillbaka för en re- striktiv alkoholpolitik som bl.a. syftar till att begränsa den totala alkohol- konsumtionen och därmed alkoholskadorna. Utskottet vill ånyo ställa sig bakom denna målsättning som ligger väl i linje med Världshälsoorganisa- tionens (WHO) hälsostrategi för Europa.
Förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken har förändrats genom EES-avtalet och medlemskapet i den europeiska unionen. Import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen inom alkoholhanteringen har avvecklats och ersatts av ett tillståndssystem, vilket innebär att de som vill etablera sig på den svenska alkoholmarknaden måste ha tillstånd från Alkoholinspektionen. En del av de traditionella alkoholpolitiska instru- menten, såsom principen att begränsa privata vinstintressen i alkoholhan- teringen och prispolitiken, har ändrats. Utskottet anser därför att det be- hövs en fortsatt kraftfull mobilisering på alkoholområdet för att begränsa alkoholkonsumtionen, tränga tillbaka missbruket och motverka alkohol- skadorna. Information, utbildning, opinionsbildning och andra alkoholfö- rebyggande insatser måste få en ökad betydelse. Denna inställning delas också av regeringen. Utskottet återkommer i det följande till frågor om olika alkoholförebyggande insatser. För att privata vinstintressen inte skall ges fritt spelrum anser utskottet att samhället, även efter den avveckling som skett av tillverknings-, import- och partihandelsmonopolen, skall ha en omfattande kontroll över alkoholhanteringen för att effektivt begränsa alkoholens skadeverkningar. Sociala hänsyn måste fortfarande vara vägle- dande vid marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker. Det åligger Alkoholinspektionen som har ansvar för tillståndsgivning, tillsyn och sanktioner att kontrollera alkoholhanteringen och aktörerna på marknaden.
Ur alkoholpolitisk synpunkt är det enligt utskottets mening viktigt att behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol liksom nuvarande undan- tagsregler för privat resandeinförsel från andra EU-länder.
Mot bakgrund av det anförda får motionerna K224 (kds) yrkande 40 och So481 (s) yrkandena 1 och 2 anses tillgodosedda och avstyrks. Även mo- tion So208 (m) yrkandena 2 och 7 avstyrks.
Utskottet delar inställningen i motion So481 om att de ideella organisatio- nerna utför ett värdefullt arbete inom det sociala området. Denna inställ- ning har också regeringen som i årets budgetproposition bl.a. anfört att folkrörelser och andra frivilliga organisationer har en viktig kompletteran- de roll inom det sociala arbetet. Något initiativ av riksdagen med anled- ning av yrkande 3 i motion So481 (s) behövs inte. Motionen avstyrks.
I Alkoholinspektionens uppgifter ingår också att insamla statistik som behövs för att kontrollera, följa upp och utvärdera effekterna av den förda politiken. Statistiken skall ge en bild av alkoholförsäljningens omfattning och utveckling. Uppgifter om tillverkning och handel skall också insamlas. Genom att statistik över import, tillverkning och export förs samtidigt som all försäljning registreras kan en heltäckande kartläggning av alkoholhan- teringen i samhället erhållas. Folkhälsoinstitutet har regeringens uppdrag att leda arbetet med att se över statistikbehovet inom alkohol- och drogom- rådet. Motion So264 (c) yrkande 1 är tillgodosedd och avstyrks därför.
Alkoholinspektionen skall inom sitt ansvarsområde aktivt följa den inter- nationella utvecklingen på alkoholområdet och inom ramen för befintliga resurser ställa sina erfarenheter till förfogande för t.ex. EU, WHO och andra överstatliga eller mellanstatliga organ. Motionen K224 (kds) yrkande 41 får därmed anses tillgodosedd och avstyrks.
Alkoholpolitiken är inte en fråga på gemenskapsnivå inom EU, vilket innebär att det är upp till varje enskilt land att besluta om den nationella alkoholpolitiken: Den svenska målsättningen att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska alkoholkonsumtionen ifrågasätts sålun- da inte av EU.
Den i Romfördraget grundläggande principen om varors fria rörlighet över gränserna omfattar i princip även alkoholdrycker. Vin och vinbaserat brännvin betraktas dessutom som jordbruksprodukter och faller även under EG:s jordbruksregler. Inom EU har medlemsländerna åtagit sig att avskaf- fa tullar, kvantitativa restriktioner och andra hinder i handeln inom gemen- skapen. Romfördraget (artikel 36) innehåller dock undantagsregler för restriktioner i handeln till skydd för bl.a. människors hälsa. En restriktion får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. För att en handelshindrande reglering skall kunna godtas skall den vara nödvändig, dvs. det skall saknas handelsneutrala alternativa möjligheter att tillgodose ändamålet med regleringen. Dessutom ställs det krav på proportionalitet, dvs. åtgärderna skall stå i proportion till de mål man vill uppnå.
Enligt utskottets mening bör Sverige som medlem i EU - inom ramen för bestämmelserna i Romfördraget - stå fast vid och driva en restriktiv alko- holpolitik. Motionerna K224 (kds) yrkande 39 och So484 (kds) yrkande 1 får därmed anses tillgodosedda och avstyrks.
Motion So223 (fp) yrkande 1 om en redogörelse över vad Alkoholkom- missionens förslag lett till är tillgodosedd och avstyrks därför.
Marknadsföring
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsfö- ring av alkoholdrycker (yrkande 13). Motionärerna anser att det är angelä- get att övervakningen av marknadsföringen snabbt får ökade resurser. Enligt motionärerna är övervakningen ett lågt prioriterat område hos Kon- kurrensverket. Enligt motionärerna bör ansvaret för övervakningen av marknadsföring av alkoholdrycker föras över till Alkoholinspektionen. Regeringen bör snarast återkomma med förslag i frågan om hur den fram- tida övervakningen av marknadsföringen skall gå till.
I motion So260 av Jörgen Persson och Berit Andnor (s) begärs ett tillkän- nagivande om behovet av förändringar av lagen om alkoholreklam i syfte att motverka förtäckt reklam i annonser. Motionärerna pekar på att reklam för alkoholdrycker förekommer bl.a. i annonser vars syfte egentligen är att göra reklam för restauranger, nöjesaktiviteter m.m. Reklamen smygs in och blir en del i den bild av aktiviteterna som arrangörerna vill förmedla. Enligt alkoholreklamlagen är annonsörerna ansvariga för innehållet i an- nonserna. Tidningarna har i detta sammanhang inte något ansvar. För att ytterligare motverka förtäckt reklam bör övervägas om inte även tidningar- na skulle kunna göras ansvariga för annonser som innehåller förtäckt alko- holreklam.
Bakgrund och tidigare behandling
De huvudsakliga bestämmelserna om reklam och andra marknadsförings- åtgärder finns i lagen (1978:763) om marknadsföring av alkoholdrycker (alkoholreklamlagen). Alkoholreklamlagen avser näringsidkares mark- nadsföring av alkoholdrycker till konsumenter. Med hänsyn till alkoholens hälsorisker skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföringen. Uppsö- kande och påträngande marknadsföringsåtgärder får inte vidtas, inte heller sådana som uppmanar till bruk av alkohol. Kommersiella annonser i radio eller TV är förbjudna liksom i princip tidningsannonser för spritdrycker, vin och starköl. Konsumentverket har utfärdat riktlinjer för tillämpningen av alkoholreklamlagen. Riktlinjerna tar upp frågor om bl.a. reklammedel och marknadsföringens innehåll och utformning. Brott mot bestämmelser- na betraktas som otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen (1975:1418). Vid övertramp kan Konsumentverket ingripa. Om frivillig rättelse inte uppnås kan Konsumentombudsmannen utfärda ett förbudsfö- reläggande eller föra talan mot företaget i Marknadsdomstolen eller fr.o.m. den 1 januari 1996 vid Stockholms tingsrätt.
Bevakningen av att restaurangerna följer bestämmelserna i sin annonse- ring har enligt praxis åvilat länsstyrelserna. I rapporten Länsstyrelsens nya roll på alkoholområdet, Ds 1995:50 sägs att länsstyrelserna bör bevaka att kommunernas tillsyn även omfattar kontroll av att försäljningen sker åter- hållsamt och att marknadsföring ej riktar sig särskilt till ungdomar. Mark- nadsföringen får heller inte ske så att det leder till en snedvriden konkur- rens.
I detta sammanhang kan också nämnas att i alkohollagen (1994:1738) finns en bestämmelse om att priser på alkoholdrycker vid servering inte får sättas lägre än inköpspriset på varan jämte skäligt tillägg. Med skäligt tillägg avses kostnader för hantering och servering (6 kap. 6 §). Bestäm- melsen i 6 kap. 7 § alkohollagen förbjuder åtgärder som syftar till att för- må restauranggäster att konsumera alkohol och är i linje med förbudet mot alkoholreklam. I proposition 1994/95:89, Förslag till alkohollag, anfördes att förutsättningarna på den svenska marknaden kommer att förändras genom att flera företag kommer att uppträda som importörer och parti- handlare för alkoholdrycker. Det finns därför, enligt regeringen, skäl att överväga förändringar av reglerna om marknadsföring av alkoholdrycker utifrån Alkoholinspektionens uppgifter. Motioner om att Alkoholinspek- tionen skall ansvara för kontrollen av marknadsföring av alkoholdrycker behandlades av utskottet i samband med dess behandling av förslaget till alkohollag. Utskottet hänvisade till att frågan skulle beredas ytterligare inom regeringskansliet och att riksdagen för närvarande inte borde ta något initiativ i frågan. Motionsyrkandena avstyrktes (1994/95:SoU9).
Frågan om ändrade regler avseende marknadsföring av alkoholdrycker bereds fortfarande inom regeringskansliet.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att frågan om marknadsföring av alkoholdrycker är föremål för beredning inom regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta regeringens kommande förslag. Motionerna So223 (fp) yrkande 13 och So260 (s) avstyrks.
Vin & Sprit AB:s och Systembolagets alkoholpolitiska roll
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om Systembolagets och Vin & Sprit AB:s alko- holpolitiska roll (yrkande 8). Motionärerna vill understryka vikten av att Systembolaget prioriterar de hälsopolitiska insatserna framför de företags- ekonomiska när dessa står i konflikt med varandra. Riksdagen bör tydligt uttala sitt stöd för en sådan inriktning. Systembolaget bör aktivt arbeta med upplysning om alkoholens verkningar så att de når konsumenterna. Beträf- fande Vin & Sprits framtid anser motionärerna att övervägande skäl talar för att bolaget även i fortsättningen ägs av staten. Det främsta skälet härtill är att det på alkoholmarknaden kommer att finnas ett stort antal privatägda kommersiella aktörer. Det är stor risk att det kommersiella trycket på marknaden ökar. Det finns också risk för att konkurrensen tar sig mindre lyckade uttryck. Det är därför en fördel om staten genom att äga den största importören/tillverkaren kan få insyn och inflytande i branschen. Vin & Sprit AB:s alkoholpolitiska ansvar bör understrykas av riksdagen och därefter komma till uttryck i statens avtal med bolaget.
Systembolaget genomför under 1995 en rad informationssatsningar. Som exempel kan nämnas att Systembolaget i samarbetet med föreningen Hem och Skola och Folkhälsoinsititutet skall genomföra en brett upplagd kam- panj riktad till föräldrar med barn i högstadiet och i samarbete med Väg- verket en kampanj med information om riskerna med alkohol och bilkör- ning. Ytterligare insatser är kampanjer mot langning och information om alkohol och graviditet.
Avtalet mellan staten och Vin & Sprit AB har sagts upp i och med att det lagstadgade monopolet för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker har upphävts. Staten fortsätter som ägare. Bolagsord- ningen innehåller bestämmelser om särskild kontroll, i form av rätt för riksdagens förvaltningsstyrelse alternativt regeringen att utse revisorer samt riksdagsledamöternas rätt att närvara vid bolagsstämma.
Ett nytt avtal har träffats mellan Systembolaget AB och staten. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1995.
Alkoholpolitiska kommissionen uttalade i sitt huvudbetänkande (SOU 1994:24, s. 87) att av alkoholpolitiska skäl, bl.a. värdet av god insyn och goda påverkansmöjligheter, bör Vin & Sprit AB ägas av staten.
Utskottets bedömning
Utskottet delar uppfattningen i motion So223 (fp) att Vin & Sprit AB av alkoholpolitiska skäl bör ägas av staten. Härigenom tillgodoses samhällets behov av insyn i verksamheten och möjligheten till påverkan. Utskottet anser det inte påkallat att ge särskilda hälsopolitiska direktiv till bolaget.
Utskottet är positivt till att Systembolaget genomför olika satsningar på information om riskerna med alkohol. I avtalet mellan staten och System- bolaget AB stadgas att bolaget skall utöva sin verksamhet så att samhälle- liga, sociala och medicinska skadeverkningar av alkoholkonsumtion i möjligaste mån förebyggs. Det sägs också att produkturvalet skall vara sådant att ingen favorisering sker av inhemska produkter. Urvalet får en- dast grundas på en bedömning av produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärs- mässiga samt etiska hänsyn. Marknadsföring och produktinformation skall vara opartiska och oberoende av produkternas ursprungsland. Vidare stad- gas att det åligger bolaget att bedriva detaljhandeln på sätt som förutsätts i alkohollagen.
När det gäller Systembolaget förutsätter regeringen, efter den skriftväxling med EG-kommissionen och särskild notering i det svenska EU-avtalet som skett, att detaljhandelmonopolet kan behållas. En förutsättning är att Sy- stembolaget bedriver verksamheten så att ingen tvekan uppstår om att varor från övriga EU-länder får en icke diskriminerande behandling. För att säkerställa detta har regeringen inrättat en särskild oberoende nämnd dit avvisade producenter och partihandlare kan vända sig för att få sin sak prövad. Något initiativ från riksdagen med anledning av motion So223 (fp) yrkande 8 behövs inte. Motionen avstyrks.
Systembolagets verksamhet
Detaljhandelsmonopolet
I motion So202 av Sten Andersson (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av alkoholprodukter. Motionären anser att svenska folket liksom övriga euro- péer självt bör få avgöra var man vill inhandla alkohol.
I motion So242 av Carl G Nilsson (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om avskaffande av Systembolagets monopol (yrkande 1). Motionären anser att Systembolagets detaljhandelsmonopol skall avskaffas och att vin och öl skall säljas i livsmedelsaffärer. Ett sär- skilt godkännande för sådan försäljning skall erfordras. Spritförsäljningen bör tills vidare begränsas till särskilt prövade och godkända försäljnings- ställen.
Tidigare behandling
I betänkandet 1993/94:SoU22 uttalade utskottet med anledning av motio- ner om att avskaffa Systembolagets monopol följande.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det ur alkoholpolitisk syn- punkt är mycket viktigt att behålla Systembolaget AB:s detaljhandelsmo- nopol, eftersom detta bidrar till att begränsa alkoholdryckernas tillgänglig- het och därmed alkoholskadorna. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon ändring beträffande Systembolagets detaljhandelsmonopol.
De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Alkoholpolitiska kommissionen har i sitt huvudbetänkande SOU 1994:24 (s. 89) avvisat alla förslag om att sälja alkoholdrycker i dagligvaruhandeln.
I förslaget till alkohollag (prop. 1994/95:89) föreslogs inga ändringar beträffande Systembolagets detaljhandelsmonopol. Bolagets verksamhet skall även framdeles koncentreras till den alkoholpolitiskt betingade kärn- verksamheten, dvs. försäljning över disk, sades det i propositionen. Ut- skottet hade ingen erinran mot förslaget (bet. 1994/95:SoU9).
Systembolagets öppettider
I motion So205 av Bertil Persson (m) begärs ett tillkännagivande om att Systembolaget bör ha lördagsöppet. Motionären anser att lördagsstängning är en åtgärd riktad direkt mot yrkesarbetande löntagare, vilka inte torde vara den största riskgruppen i samhället.
Bakgrund
Det har anförtrotts åt Systembolaget att självt bestämma över butikernas öppettider. Lördagsstängningar av systembutikerna har dock ansetts inne- bära en så påtaglig förändring att riksdagen hörts i frågan, både beträffan- de den permanenta lördagsstängningen och försöken med sådan (prop. 1980/81:179 och 1981/82:143). Att hålla systembutikerna kvällsöppna och öppna tidiga morgnar anses dock Systembolaget självt kunna besluta om.
I betänkandet 1990/91:SoU23 (s. 47 f.) uttalade utskottet med anledning av en motion (m) att ett återinförande av lördagsöppet måste anses innebä- ra en så påtaglig förändring av öppettiderna att riksdagen bör besluta i frågan. Utskottet ansåg inte att det var lämpligt att återinföra lördagsöppna systembutiker. Utskottet konstaterade vidare att Systembolaget i övrigt har stor frihet att självt bestämma vilka öppettider som bäst tillgodoser kon- sumenternas servicebehov. Med hänvisning till det anförda avstyrkte ut- skottet den aktuella motionen.
Beträffande systembutikernas öppettider ansåg Alkoholpolitiska kommis- sionen att avtalet mellan staten och Systembolaget bör ses över och före- slår bl.a. att avtalet bör innehålla allmänna riktlinjer om öppettider, men att besluten mer i detalj bör fattas av Systembolaget, med utgångspunkt i en avvägning mellan alkoholpolitiska, servicemässiga och ekonomiska hän- syn. Mer väsentliga och principiella förändringar bör dock underställas riksdagen. Vidare ansåg kommissionen att utvecklingen av alkoholkon- sumtionen under de närmaste åren, som följd av Sveriges närmande till EU, först bör avvaktas innan försök med att avveckla lördagsstängningen av systembutikerna görs (SOU 1994:24, s. 90-91).
I avtalet mellan Systembolaget AB och staten, som trädde i kraft den 1 januari 1995, sägs att bolaget beslutar om tider för öppethållande i system- butikerna enligt riktlinjer som beslutats av riksdagen.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning beträffande Systembolagets detaljhandelsmonopol och avstyrker bifall till motionerna So202 (m) och So242 (m) yrkande 1.
Utskottet är inte berett att förorda några förändringar beträffande System- bolagets öppettider. Motion So205 (m) avstyrks därför.
Inköpsregistrering
Motionärerna i motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär ett till- kännagivande om behovet av inköpsregistrering vid inköp av alkohol (yrkande 8). I motionen påpekas att en hög totalkonsumtion av alkohol ger fler högkonsumenter och fler alkoholskadade. Den totala konsumtionen måste därför reduceras. Inköpsregistrering kan ha en hämmande effekt på konsumtionen och bör övervägas om årskonsumtionen ökar.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat motioner om inköpsregistrering vid flera tidigare tillfällen (bet. 1989/90:SoU2, 1990/91:SoU23, 1991/92:SoU15 s. 110 och 1992/93:SoU17). I betänkandet 1991/92:SoU15 uttalade utskottet att det inte ville stödja ett förslag som skulle innebära en påtaglig skärpning av den förda alkoholpolitiken. Utskottet hänvisade också till tidigare uttalan- den om att alkoholpolitiken måste ses som en gemensam strävan, grundad på en väl belagd medicinsk erfarenhet, och att den inte får upplevas som krångel och onödig kontroll. Med det sagda avslogs de då aktuella motio- nerna. I betänkandena 1992/93:SoU17 och 1993/94:SoU22 vidhöll utskot- tet sin inställning.
Alkoholpolitiska kommissionen har i huvudbetänkandet (SOU 1994:24, s. 94) uttalat att frågan om inköpsregistrering saknar aktualitet. Skälet härför är enligt kommissionen att risken för bieffekter är betydande dels via nedvärderingar av alkoholpolitiken som helhet, dels genom att konsu- menterna väljer att skaffa sig alkoholdrycker på andra sätt än att inhandla dem på Systembolagets butiker. Ett ökat Europasamarbete kan eventuellt också förväntas medföra att t.ex. en inköpsregistrering leder till att inköp i ökad utsträckning görs utom landet. Ett annat huvudsakligt skäl mot in- köpsregistrering är enligt kommissionen att denna typ av restriktion inte är i harmoni med den allmänna meningen om vad som är fruktbara och befo- gade metoder i svensk alkoholpolitik, då åtgärderna torde innebära ett större integritetsintrång än något annat alternativ.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker därmed motion So268 (v) yrkande 8.
Varningstexter
I motion So227 av Tuve Skånberg (kds) yrkas att riksdagen som sin me- ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om varningstexter på starkölsförpackningar, vin- och spritflaskor. Motionären anser att starköl, vin och sprit bör märkas med varningstexter, på samma sätt som för närva- rande görs på cigarettförpackningar.
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om Systembolagets ansvar för information kring alkohol (yrkande 10). Motionärerna anser att Systembolaget har ett stor ansvar för alkoholinformationen. Genom sin monopolställning har Systembolaget närkontakt med alla sina kunder, och det ger en unik möj- lighet att föra ut information. Systembolaget bör få i uppgift att använda en viss fastställd procentsats av sin vinst till alkoholinformation, föreslår motionärerna.
I sitt betänkande 1990/91:SoU23 betonade utskottet vikten av att Sy- stembolaget har möjlighet att självt utforma en allsidig information om sina produkter i vilken måste ingå saklig upplysning om alkoholens skade- verkningar. Utskottet delade därför flera motionärers uppfattning att Sy- stembolaget även i fortsättningen bör producera egen riskinformation. Detta gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 376). Varningstexter på alkoholförpackningar ansågs inte böra införas. I betänkandet 1992/93:SoU17 vidhöll utskottet sin inställning och avslog motioner (v, kds, c) om riskinformation och varningstexter. Riksdagen följde utskottet.
Alkoholpolitiska kommissionen har uttalat att ett sätt att sprida information om alkoholen och dess verkningar kan vara varningstexter på alla för- packningar med alkoholhaltiga drycker. Som exempel nämns att i USA måste sedan november 1989 varje flaska, burk eller annan förpackning som innehåller alkohol vara försedd med varningstext angående alkohol och graviditet och alkohol och trafik. En utvärdering har visat att de flesta, även högkonsumenter, var positiva till varningstexten.
Utskottets bedömning
Om ett enskilt medlemsland inom EU uppställer krav på att förpackningar av alkoholhaltiga varor skall vara försedda med varningstexter för att få säljas på den inhemska marknaden är detta sannolikt att anse som ett s.k. tekniskt handelshinder. Tekniska handelshinder, som kan avse krav såväl när det gäller varornas beskaffenhet i sig som på provning, kontroll eller märkning av varor, är förbjudna mellan medlemsstaterna. Det finns dock inte något som hindrar företagen att frivilligt förse alkoholvarorna med varningstexter. Motion So227 (kds) avstyrks.
Det är enligt utskottet en stor fördel om informationen om alkoholens skadeverkningar kommer från flera håll. Som utskottet tidigare anfört har Systembolaget möjlighet att självt utforma allsidig information om sina produkter inklusive upplysningar om alkoholens skadeverkningar. Något krav på att Systembolaget för detta ändamål skall använda en viss fast- ställd del av sin vinst bör inte uppställas. Utskottet avstyrker motion So268 (v) yrkande 10.
Alkoholförebyggande åtgärder
Information och opinionsbildning
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) hemställs om ett tillkännagi- vande av vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbruk och dess skadeverkningar (yrkande 1). Det viktigaste in- strumentet i kampen mot alkohol- och drogmissbruk är opinionsbildning och information. Informationen om alkohol skall baseras på fakta och kunskap. Därför är det väsentligt att sådan sammanställs och utvärderas för att på ett effektivt sätt kunna användas i opinionsarbetet. Kampanjer för information om alkoholens skadeverkningar är ett sätt att få ungdomar att minska sin alkoholkonsumtion och att t.ex. övergå från starköl till svagare alternativ. Samtidigt är det viktigt att den information som ges inte uppfat- tas som förbudsivrande och förmynderi.
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförts om upplysning och opinionsbildning om alkohol- bruk (yrkande 2). Motionärerna anför att upplysning och opinionsbild- ningen om alkohol måste intensifieras och samordnas med den övriga alkoholpolitiken och hälsoupplysning. Detta gäller i synnerhet om alkoho- len blir mer lättillgänglig och prisinstrumentet inte kan användas som tidigare. Alkoholupplysningen skall inte bara riktas mot missbruket utan måste belysa effekterna av allt alkoholbruk och verka för en minskad to- talkonsumtion. Både ungdomarnas, deras föräldrars och andra vuxnas vanor behöver påverkas.
I motion So243 av Birgit Henriksson (m) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförts om en informationskampanj mot missbruk. Motio- nären pekar på att missbruket av alkohol nu spritt sig även till mycket unga flickor. Samtidigt vet vi att många unga arbetslösa kvinnor i dag skaffar barn. De skador som kan uppstå hos barnet till följd av moderns missbruk är många. Förutom det lidande och de svårigheter som dessa barn råkar ut för borde man på sikt kunna göra stora besparingaar om man omdispone- rade medel till förebyggande arbete, till upplysning och stöd för de unga mödrar det här är fråga om. Det är viktigt att information om drogmissbru- kets skadeverkningar på foster inte upphör, anser motionärerna.
I motion So272 av Göran Magnusson m.fl. (s) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts om sambandet mellan våld och alkohol (yrkande 1) och om behovet av en treårig kampanj för nykterhet i ung- domsåren, i trafiken, inom idrotten m.fl. sektorer (yrkande 2). Det finns ingen enskild faktor som har så stor betydelse för brottsligheten som alko- holen. Det är därför angeläget att en kampanj för nykterhet genomförs för att minska alkoholkonsumtionen och därigenom antalet våldsbrott och trafiknykterhetsbrott. Kampanjen bör genomföras under de närmaste tre till fem åren.
I motion So281 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, c, fp, mp) begärs ett till- kännagivande om att insatserna för det förebyggande arbetet bör intensifie- ras på alla nivåer i samhället (yrkande 1). Ett viktigt led för att skapa bättr uppväxtvillkor är enligt motionärerna den förebyggande verksamhet som bl.a. bedrivs inom nykterhetsrörelsen och DKSN. Socialstyrelsen, Folkhäl- soinstitutet och skolan bör samverka med de enskilda organisationerna i denna viktiga uppgift.
I motion Sk684 av Jerry Martinger (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om behovet av ökade informationsinsatser (yrkande 2). Motionären anser att den framtida svenska alkoholpolitiken måste inriktas på att att minimera alkoholens mörkertal, vilket bara kan ske ge- nom att alkoholskatterna sänks, samtidigt som insatserna för att informera om bruk och missbruk av alkohol förstärks. (Frågan om alkoholskatt be- handlas av SkU, yrkande 1.)
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs tillkännagivande om vad som anförts om punktnykterhet (yrkande 3). Enligt motionärerna krävs det omfattande informationsinsatser om punktnykterhet under graviditet, bland barn och ungdomar i trafiken och på arbetsplatser.
Bakgrund
Den hittillsvarande svenska alkoholpolitiken bygger på en avvägd kombi- nation av höga skatter, restriktioner, information, opinionsbildning och behandlingsinsatser. I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 6 anför rege- ringen att förutsättningarna för användning av prisinstrumentet som alko- holpolitiskt medel kommer att ändras. På grund av marknadsanpassning och slopad gränskontroll kommer troligtvis alkoholpriset att påverkas nedåt. Information, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser får därför en ökad betydelse i ansträngningarna att förändra dryck- esvanorna i vårt land.
För budgetåret 1994/95 anslogs 75 miljoner kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Av dessa medel överlämnades 50 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutet för att ansvara för och leda det alkohol- och drogfö- rebyggande arbetet. Under ledning av Folkhälsoinstitutet sammankallades en nationell ledningsgrupp, vars uppgift var att utarbeta en långsiktig handlingsplan för att motverka negativa konsekvenser av att de traditionel- la alkoholpolitiska instrumenten framöver kanske inte blir lika verknings- fulla som hittills. I ledningsgruppen har företrädare för en rad centrala statliga myndigheter ingått, liksom kommun- och landstingsförbunden m.fl. En handlingsplan överlämnades till regeringen i juni 1995, Nationell handlingsplan för alkohol- och drogförebyggande insatser, FHSI 1995:50. För innevarande budgetår, 1995/96, har riksdagen beslutat att under ett särskilt anslag på statsbudgeten anslå 74 miljoner kronor till alkohol- och drogpolitiska åtgärder, varav regeringen beslutat om 60 mil- joner kronor för att förverkliga de i handlingsplanen angivna insatserna.
Ett huvudtema i handlingsplanen är att det krävs en lokal kraftsamling - i kommunerna, i bostadområdena, på arbetsplatserna, i skolorna, i hemmen - för att möta de stora riskerna för ökade alkohol- och narkotikaproblem. Den nationella ledningsgruppens primära roll är att stödja och stimulera den verksamhet som bedrivs lokalt. Ledningsgruppens insatser kommer att bli föremål för en samlad utvärdering, som skall genomföras under en treårsperiod. Enligt handlingsplanen planerar Folkhälsoinstitutet att fortsät- ta med vissa informationsinsatser. Målet är att öka kunskapen om gräns- värden för riskabel alkoholkonsumtion och om de särskilda risker som kvinnor löper vid hög alkoholkonsumtion och att främja en positiv håll- ning till s.k. alkoholfria zoner - särskilt under graviditeten, i arbetslivet och i trafiken.
Under innevarande år har Folkhälsoinstitutet också inlett en omfattande medieinsats till förmån för måttfulla alkoholvanor.
Systembolaget och Vägverket genomför också en rad informationssats- ningar. Systembolaget skall i samarbete med föreningen Hem och Skola och Folkhälsoinstitutet genomföra en brett upplagd kampanj riktad till föräldrar med barn i högstadiet och i samarbete med Vägverket en kam- panj med information om riskerna med alkohol och bilkörning.
Alkoholfria miljöer
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om stöd till alkoholfria miljöer (yrkande 7). Enligt motionärerna bör stat och kommun i samverkan med näringsliv och organisationer stödja förekomsten av alkoholfria miljöer. Särskilt stöd bör ges till skapandet av alkoholfria träffpunkter för ungdomar.
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om alkohol och idrott samt om behovet av en satsning på alkoholfria fritidsmiljöer i kommunerna (yrkandena 14 och 15). Motionärerna vänder sig mot att alkohollagen medger generösare regler för alkoholservering på nöjes- och idrottsplatser och anser att sam- hället måste markera att alkohol och idrott inte hör ihop. Vidare anser motionärerna att samhället skall satsa på alkoholfria nöjesställen av typen musikkafé, aktivitetshus och liknande. Detta är enda sättet att möta det sydeuropeiska dryckesmönstret och förlänga ungdomars alkoholfria tid.
I proposition 1994/95:89, Förslag till alkohollag, sägs att problem med spritförtäring på idrottsplatser, läktarvåld m.m. inte emanerar från restau- ranger vid idrottsanläggningar. Ordnings- och nykterhetsproblem vid t.ex. fotbollsmatcher har andra orsaker t.ex. att publiken konsumerar medhavd alkohol. Regeringen ansåg, i likhet med Alkoholpolitiska kommissionen, att den särskilda restriktiviteten beträffande tillståndsgivning till serve- ringsställen på nöjes- och idrottsplatser har ett mycket begränsat alkohol- politiskt värde. Någon motsvarighet till undantagsbestämmelsen i 39 § LHD om att tillstånd till servering av alkoholhaltiga drycker på nöjes- eller idrottsplats endast få meddelas om det föreligger särskilda skäl borde därför inte införas i alkohollagen. Alkoholservering till idrottspublik på läktare kan självfallet inte tillåtas komma i fråga, utan det skall vara fråga om restaurang i avgränsad del av idrottsanläggningen. I propositionen sades också att tillståndsmyndigheten vid tillståndsprövningen får ta i beaktande de särskilda omständigheter som föreligger i det enskilda fallet och vid behov förena tillståndet med föreskrifter om hur serveringen skall bedrivas. Vid tillståndsprövningen och i tillsynsverksamheten bör kommu- nen särskilt uppmärksamma alkoholservering på idrottsplatser, så att denna inte inkräktar på en av samhällets grundläggande värderingar, nämligen att alkohol och idrott inte hör ihop, sades det vidare i propositionen. Utskottet ansåg det vara mycket viktigt att kommunerna i samband med sin till- ståndsprövning noga uppmärksammar riskerna för eventuella alkoholpoli- tiska olägenheter. Utskottet hänvisade också till att det i propositionen angetts att det skall vara möjligt för en kommun att förhindra restaurang- etablering med servering av alkoholdrycker i särskilt känsliga områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar, trafikleder, idrottsplatser eller i områden med känd missbrukarproblematik (bet. 1994/95:SoU9).
I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 6, anförs att åtgärder för att mins- ka ungdomars alkoholkonsumtion måste prioriteras. Likaså måste det drogförebyggande arbetet bland barn och ungdomar stärkas ute i kommu- nerna. Lokala alkoholpolitiska handlingsprogram bör utvecklas i kommu- nerna. Dessa bör enligt regeringens mening innehålla såväl allmänna som direkt riktade insatser för att förhindra alkoholmissbruk bland ungdomar. I propositionen betonas också vikten av ökat samarbete mellan socialtjäns- ten, skolan, fritidsförvaltningen, föreningslivet, polisen och primärvården.
I svar på fråga i riksdagen under sommaren om åtgärder för att hindra att barn brukar alkohol har statsrådet Anna Hedborg bl.a. uppgett att, på initiativ från regeringen, informationsmaterial har utarbetats mot ungdo- mars ökade alkohol- och drogmissbruk. Skriften vänder sig till politiker, tjänstemän m.fl. ute i kommunerna. Enligt statsrådet är det mycket viktigt att ge barn och ungdomar uppväxtmiljöer där de är skyddade mot alkohol- relaterat våld och missbruk. Att skjuta upp alkoholdebuten är viktigt och statsrådet anser att det finns ett brett folkligt stöd för kravet på alkoholfri zoner för barn och ungdom.
I detta sammanhang kan också nämnas att den kommunala fritidsverksam- heten som regel når ungdomar i åldrarna 13 till 17 år. Verksamheten är drogfri och många fritidsgårdar arbetar förebyggande mot alkoholkonsum- tion med upplysning och attitydpåverkan.
Utbildning
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om skolans ansvar (yrkande 4). Motionärerna anser att skolan måste uppmärksamma och hjälpa elever som riskerar att komma efter och ge dem stöd och hjälp samtidigt som skolan måste garan- tera alla elever ordentlig baskunskap innan de går vidare. För att detta skall vara möjligt är det enligt motionärerna centralt att undervisning om alko- holens skadeverkningar återfinns i skolans läroplan.
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs om tillkännagi- vanden om vad som anförts om ANT-undervisningen i skolan och utveck- ling av särskilda handlingsprogram (yrkande 5) och om Skolverkets upp- gift att framställa material för ANT-undervisningen (yrkande 6). Motionä- rerna anser att lärare och elever skall aktiveras för att öka kunskaperna om alkohol, narkotika och tobak. ANT-undervisningen i skolan har kommit på undantag i en del skolor under senare år. Skolverket bör stödja denna undervisning med kommentarer och referensmaterial. Riksdagen bör följa upp att Skolverket tar denna sin uppgift på allvar. Vidare bör varje skola utveckla handlingsprogram för elevarbete med hälsofrågor där självfallet ANT-frågorna skall ha en framträdande roll. Lärare, ungdomsledare och andra, som i sitt arbete kommer i kontakt med tonåringar, måste enligt motionärerna i sin yrkesutbildning och fortbildning få gedigna kunskaper om alkohol och övriga beroendeframkallande medel.
I motion So264 av Roland Larsson m.fl. (c) hemställs om ett tillkännagi- vande om vad i motionen anförts om skolans roll för att motverka och förebygga alkoholmissbruk bland ungdomar (yrkande 3). Motionärerna framhåller skolans viktiga roll när det gäller ANT-undervisning. Motionä- rerna menar att skolans större frihet att profilera undervisningen inte får leda till att skolan nedprioriterar arbetet med att informera i dessa frågor. I en allmän uppföljning av hur det nya regelsystemet fungerar är en analys av skolans arbete på detta område en viktig del.
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att riksdagen hos re- geringen dels begär att Skolverket får i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet (yrkande 11), dels att Verket för högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk undervisning på universitetens sjuk- vårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan (yrkande 12). Enligt motionä- rerna förefaller arbetet med opinionsbildning och information ha stagnerat. Detta gäller även skolornas ANT-undervisning. Motionärerna anser att Skolverket måste intensfiera skolornas ANT-verksamhet. Vidare anser motionärerna att alkoholinformation borde vara en obligatorisk del i den högre utbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal.
I motion So281 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, c, fp, mp) hemställs om ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om att grundutbildning av alla yrkeskategorier som har med barn att göra bör ge grundläggande kunska- per såväl om alkohol och missbruk som om barn (yrkande 2). Motionärer- na anser att stora brister när det gäller alkohol och alkoholmissbruk finns i grundutbildningen för kategorier som har med barn och föräldrar att göra, såsom barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, förskollärare, lärare och fri- tidspersonal. Personalutveckling och förmåga att samverka mellan olika yrkesgrupper är en annan viktig faktor för att förbättra utsatta barns situa- tion.
I motion Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om alkohol och narkotika (yrkande 32). Motionärerna anser att skolan tidigt måste informera om alkoholens och narkotikans skadeverkningar.
Bakgrund och tidigare behandling
Skolverket bedriver ett långsiktigt arbete för att genom skolans verksamhet påverka elevers attityder och förhållningssätt till alkohol och andra droger. I läroplanen för grundskolans arbete anges som rektors ansvar att äm- nesövergripande kunskapsområden, som t.ex. alkohol, narkotika, tobak och andra droger (ANT) integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Samtidigt markeras att vissa ämnen har ett speciellt ansvar för att stimulera elevernas lärande om hälsa. Skolverket följer skolans undervisning i drog- frågor genom utvärdering och utveckling av kursplaner. Vidare ger Skol- verket stöd till skolans arbete genom att tillhandahålla referensmaterial och ge ekonomiskt stöd till lokala utvecklingsprojekt.
Motioner om ANT-undervisning och därmed sammanhängande frågor har behandlats av riksdagen vid ett flertal tidigare tillfällen. I betänkandet 1993/94:UbU1 ansåg utbildningsutskottet att en saklig och allsidig infor- mation om ANT måste bedrivas i skolan och att insatserna mot ANT bör göras enligt en särskild handlingsplan, vilken med fördel kan ingå i kom- munens skolplan eller i de enskilda skolornas arbetsplaner. Utskottet hän- visade vidare till att regeringen angett ANT som exempel på sådana ämne- sövergripande frågor som Skolverket bör stödja med kommentar- och referensmaterial. Utskottet ansåg att motionerna var tillgodosedda och därmed borde avslås. Riksdagen följde utskottet. I betänkandet 1993/94:UbU16 uttalade utskottet, med anledning av en motion om ut- bildningen i ANT-kunskap för lärare, att det utgick från att alla berörda högskolor inser hur viktigt det är att blivande lärare äger tillräckliga kun- skaper om ANT och att utbildningsplanerna utformas härefter. Vidare anförde utskottet att det ankommer på regeringen eller myndighet under regeringen att bestämma hur utvärdering av skolans verksamhet bör ske. Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
I betänkandet 1993/94:UbU17 hänvisade utskottet till att frågor om ANT är ett av Skolverkets utvecklingsområden. Skolverket kommer att samarbe- ta med andra myndigheter och organisationer som arbetar förebyggande och stödjande med dessa frågor. Vidare erinrade utskottet om att de nya läroplanerna för grund- och gymnasieskolan föreskriver att rektor bär ansvaret för att eleverna får kunskap om riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Utskottet förutsatte att alla berörda inser vikten av ANT- undervisning i grund- och gymnasieskolan och att undervisningen utfor- mas i enlighet därmed och att särskilda medel, om sådana erfordras, ställs till förfogande. Med det sagda avstyrkte utskottet ett flertal motioner om ANT-undervisningen.
Riksdagen följde utskottet.
Övriga förebyggande åtgärder
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att stärka familjen (yrkande 3). Motionärerna anser att familjen måste stärkas så att föräldrar kan ge sina barn kärlek, omtanke, stöd och ledning. Det är också viktigt att bryta tankemönstret om att någon annan tar över ansvaret i och med att skatten är betald. Alla måste känna ansvar och hjälpa, stötta och säga ifrån när människor är på väg in i ett missbruk. Här spelar det civila samhället, vars viktigaste delar utgörs av familj, vänner, arbetskamrater, en viktig roll som inte kan övertas av det offentliga.
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen ger re- geringen till känna vad i motionen anförts om primär- och sekundärpre- ventiva insatser mot alkoholmissbruk (yrkande 19). Tyngdpunkten inom missbrukarvården måste mer än hittills läggas på förebyggande insatser, anser motionärerna. Hit hör det primärpreventiva arbetet med information och opinionsbildning och sekundärpreventiva insatser för att uppmärk- samma personer tidigare i utvecklingen mot missbruk. Detta kan ske främst inom primärvården, företagshälsovården, psykiatrin och socialtjäns- ten.
I motion So246 av Kristina Nordström och Ingemar Josefsson (s) be- gärs tillkännagivanden av vad i motionen anförts om tidig upptäckt av dolt missbruk, om åtgärder mot utslagning i arbetslivet på grund av missbruk samt om ett forskningsråd inriktat på dolt missbruk i arbetslivet (yrkandena 1, 2 och 4). Motionärerna anser att det är angeläget att läkare sjuksköterskor på vårdcentraler i företagshälsovården, på mödravårdscen- traler osv. tidigt och systematiskt frågar sina patienter om deras alkohol- konsumtion och ger högkonsumenter rådgivning. Vidare anser motionä- rerna att en alkohol- och narkotikautredning regelmässigt bör göras inför ett beslut om förtidspensionering. Samarbete på regional nivå mellan ar- betsliv och myndigheter måste piskas fram. Hälso- och sjukvård, social- tjänst, försäkringskassa och arbetsliv bör gemensamt verka för utbild- ningsinsatser, informationsverksamhet, kunskaps- och erfarenhetssprid- ning samt samordning av rehabiliterande insatser. Företag och samhälle bör dela på kostnaderna. Ett forskningråd bör inrättas inriktat på dolt miss- bruk i arbetslivet.
I motion So264 av Roland Larsson m.fl. (c) hemställs om ett tillkännagi- vande om vad i motionen anförts om primärvårdens ansvar för tidig upp- täckt av personer som riskerar att hamna i missbruk (yrkande 4). Motionä- rerna anser att primärvårdens och sjukvårdens roll starkt måste understry- kas när det gäller tidig upptäckt av personer som riskerar att hamna i miss- bruk. Ofta kan den enskilde få insikt om att alkoholkonsumtionen är för hög, medicinskt farlig och bör ändras genom enkla och billiga metoder i sjukvården. För att detta skall få genomslag krävs fortbildning och förstå- else för att ta upp alkoholkonsumtionen som en del i diagnosställandet.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som anförts om genomförandet av Alkoholkom- missionens förslag till strategi för en förbättring av missbrukarbarnens situation (yrkande 2). Alkoholkommissionens förslag innebär bl.a. att stödet till anhöriga måste bli bättre, att grundutbildningen måste förstärkas och att olika personalgrupper måste samverka på ett effektivare sätt när det gäller barn till missbrukare. Kommunerna bör även åläggas att arbeta fram program för att stödja missbrukare och deras barn. Det är enligt motionä- rerna av yttersta vikt att dessa förslag förverkligas och att regeringen sna- rast återkommer till riksdagen.
I samma motion begärs tillkännagivande om vad som anförts om hand- lingsprogram mot alkoholproblem (yrkande 4). Motionärerna anser att hälso- och sjukvården har de bästa förutsättningarna för att på ett tidigt stadium nå högriskgrupper. Ett nationellt handlingsprogram bör upprättas till vägledning för landstingen att själva utarbeta handlingsprogram för att förebygga, upptäcka och åtgärda alkoholproblem.
I motion So601 (fp) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om behov av åtgärder för att hjälpa barn till missbrukare. Motionärerna betonar vikten av ökade utbildningsinsatser för de personalgrupper som kommer i kontakt med familjer med missbruksproblem och att uppsökande och förebyggan- de arbete stimuleras.
I motion A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om åtgärder vad gäller alkoholmissbruk (yrkande 35). Större uppmärksamhet måste riktas mot kvinnor som riskerar att hamna i ett missbruk. Motionärerna efterlyser forskning om kvinnors missbruk, som i dag saknas i stor utsträckning, samt fler platser på be- handlingshem avsedda för kvinnor. Ofta finns också familjemedlemmar som behöver vara med i behandlingsarbetet.
Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade senast i betänkandet 1994/95:SoU26 ett antal motio- ner rörande kvinnor och alkoholmissbruk. I betänkandet (s. 19-20) finns en redogörelse över olika åtgärder inom detta område. Utskottet konstate- rade att missbrukande kvinnors situation på senare år ägnats större upp- märksamhet. Ytterligare insatser behövdes dock enligt utskottet för att förebygga missbruk hos kvinnor och anpassa behandlingsinsatserna till de kvinnliga missbrukarnas särskilda behov. Vidare anfördes att Alkoholpoli- tiska kommissionen i ett särskilt betänkande har uppmärksammat dessa missbrukare och lämnat förslag till olika insatser för att bygga upp nöd- vändig kompetens och förstärka insatserna för dessa kvinnor och att kommissionens betänkanden i dessa delar bereddes i Socialdepartementet. Utskottet hänvisade också till att Statens institutionsstyrelse enligt uppgift avser att öka antalet vårdplatser för enbart kvinnor. Utskottet utgick från att regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen inom detta område och tar de initiativ som kan behövas. Med det sagda avstyrkte utskottet de aktuella motionerna.
Beträffande barn vars föräldrar är missbrukare eller lider av psykisk sjuk- dom har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 fått i uppdrag att följa och dokumentera hur missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrar påverkar barnets utveckling samt initiera utvecklingsarbete på området. Vidare har Socialstyrelsen sedan 1991 regeringens uppdrag att genomföra åtgärdsprogram för att höja kompetensen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg när det gäller arbetet med barn som far illa och deras familjer. Projektet, som kallas Barn i fokus, kommer att avslutas under hösten 1995.
Socialtjänstkommittén har i sitt huvudbetänkande Ny socialtjänstlag (SOU 1994:139) anfört att ökade insatser krävs från socialtjänstens sida när det gäller barn till missbrukare och att socialtjänsten bör ha en lagfäst skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet bland barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Kommitténs betänkande bereds för närvarande i Socialdepartementet.
Folkhälsoinstitutet ger, enligt uppgift, frågor som gäller barnens situa- tion i missbrukarfamiljer hög prioritet. Genom konferenser, utbildningsma- terial och informationsskrifter har institutet, delvis i samverkan med Soci- alstyrelsen, arbetat för att öka medvetenheten om dessa barns situation och kunskapen om metoder för att hjälpa dem. Institutet har också hållit en nationell satellitkonferens på samma tema.
Under december månad 1994 fördelade Folkhälsoinstitutet ca 20 miljoner kronor som stöd till kommuner, landsting och organisationer för utveck- lingsprojekt. Särskild prioritet gavs åt projekt som låg i linje med rege- ringsuppdragets inriktning (breda samverkansprojekt, projekt riktade till ungdom, verksamheter i utsatta bostadsområden, skolprojekt m.m). Under våren 1995 har ytterligare 3,7 miljoner kronor fördelats till organisationer inom alkohol- och narkotikaområdet för sådana utbildnings-, informations- och andra insatser för att förstärka satsningen mot alkohol- och narkoti- kaskador.
Ett viktigt inslag i landstingskommunernas förebyggande verksamhet utgörs av hälsoupplysning. Information i syfte att ge den enskilde ökad egen kunskap om bl.a. tobakens och alkoholens skadeverkningar och andra beroendeframkallande medel har en väsentlig funktion att fylla i den pre- ventiva hälso- och sjukvården (HSL 3 §). Flera landsting har tagit fram hälsopolitiska program där minskat alkoholbruk tillhör de prioriterade områdena. För att främja erfarenhetsutbyte mellan landstingen på alkohol- och drogområdet bildades 1993 Gruppen för Landstingens AlkoholSam- verkan, GLAS. I en enkätundersökning beträffande regionala grupper inom alkohol- och drogområdet redovisas att regionala grupper finns i de flesta län och att man har ett brett samarbete mellan olika aktörer.
Beträffande primärvårdens insatser har Folkhälsoinstitutet under förra budgetåret lämnat stöd till metodutveckling av drogpreventiva insatser inom primärvården. För innevarande budgetperiod planeras en intensifie- ring av dessa insatser. Enligt den nationella handlingsplanen planeras ett nationellt utbildningsprogram i samråd med Socialstyrelsen, regionala konferenser skall genomföras och en patientbroschyr utarbetas.
Den nationella ledningsgruppen har också pekat på den potential som arbetslivet representerar i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Under det kommande budgetåret kommer bl.a. Folkhälsoinstitutet och Alna-rådet inom ramen för ett särskilt samarbetsavtal att utprova och spri- da olika metoder för det förebyggande arbetet på arbetsplatserna. Även modeller för samverkan mellan företagen, försäkringskassan, socialtjäns- ten och hälso- och sjukvården kommer att utarbetas. Även en större konfe- rens kommer att hållas under 1996 i samverkan mellan Folkhälsoinstitutet och Riksförsäkringsverket, Alna-rådet, Arbetsplatser mot droger i Sunds- vall m.fl. Syftet är att sprida kunskaper och erfarenheter om användbara metoder inom det förebyggande arbetet på arbetsplatserna.
Mot bakgrund av förändringarna inom svensk alkoholpolitik anser na- tionella ledningsgruppen också att starka skäl talar för en förstärkning av alkoholforskningen. Folkhälsoinstitutet avser att ge insatserna för förbätt- rad kunskap hög prioritet i det fortsatta arbetet. Folkhälsoinstitutet förmed- lar stöd till forskningsprojekt om primär- och sekundärprevention inom alkohol- och narkotikaområdet, alkoholbrukets ekonomiska, sociala och psykologiska orsaker och effekter samt om inidividuell konsumtionsut- veckling i olika kretsar. Institutet har också haft regeringens uppdrag att ta initiativ till att berörda myndigheter tillsammmans utarbetar ett samlat program för forskning inom alkoholområdet. För uppdragets genomföran- de initierades en utredning, Alkoholforskningsutredningen. Uppdraget var slutfört i juni 1995, då rapporten Forskning om alkohol - för individ och samhälle överlämnades till regeringen. Utredningen anger tre forsknings- områden som bör prioriteras, nämligen konsumtions-, preventions- och behandlingsforskning. Alkoholens roll i samhället och de konsekvenser alkoholbruket medför, ställer särskilda krav på forskningsinformation. Utredningen anser att allmänheten har rätt att få lättillgänglig och korrekt information som ger möjlighet att bedöma riskerna i den egna alkoholkon- sumtionen. Vidare föreslår utredningen att alkoholforskningen bör få ökat finansiellt stöd och att ett speciellt alkoholforskningscentrum med tyngd- punkt i beteende- och samhällsvetenskap inrättas. Centrumet bör inrättas som en s.k. särskild inrättning enligt högskoleförordningen och ha egen styrelse och budget. (Enligt uppgift från Socialdepartementet övervägs att skicka utredningens rapport på remiss).
Utskottets bedömning
Information och upplysning om alkoholens skadeverkningar ingår som en mycket viktig del av den svenska alkoholpolitiken. Utskottet har också vid upprepade tillfällen understrukit detta.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att information, opinionsbild- ning och andra förebyggande åtgärder nu måste ges en mer framträdande roll. Folkhälsoinstitutet har i uppdrag att leda och samordna ett förstärkt alkohol- och drogförebyggande arbete och en nationell ledningsgrupp har sammankallats för detta arbete. Ledningsgruppen har också presenterat en nationell handlingsplan för alkohol- och drogförebyggande insatser. Pla- nen innehåller en långsiktig strategi för det alkoholskadeförebyggande arbetet och ett konkret åtgärdsprogram. Riksdagen har beslutat att för innevarande budgetår anslå särskilda medel (74 miljoner kronor) för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder, bl. a. för att understödja sådana insat- ser som anges i handlingsplanen. I handlingsplanen sägs att insatser som syftar till att stärka en opinion till förmån för återhållsamma alkoholvanor och en avvisande hållning till missbruk av narkotika i dag är viktigare än någonsin. En väsentlig del av opinionsbildningen måste inriktas på att skapa förståelse för den restriktiva politiken. Informationsinsatser riktade till hela befolkningen skall kompletteras med information riktade till vissa grupper om alkoholens negativa effekter och skadeverkningar. Lednings- gruppen har särskilt framhållit att en viktig princip för informations- och opinionsbildande insatser är att de fungerar som ett stöd för andra insatser som bedrivs centralt, regionalt och lokalt. Budskapet måste också vara tydligt och enkelt och anpassat till den målgrupp som avses. Folkhälsoin- stitutet har i samarbete med kommuner och landsting nyligen genomfört en nationell s.k. satellitkonferens och lokala konferenser i varje län där hand- lingsplanen kommer att redovisas. I övrigt låg tyngdpunkten på drogföre- byggande arbete bland ungdom. Folkhälsoinstitutets mediakampanj under våren 1995 har enligt utvärdering gett gott resultat och kommer att följas upp under våren 1996. Utskottet är positivt till att informationsinsatser, som bl.a. syftar till att öka kunskapen om de särskilda risker som kvinnor löper vid hög alkoholkonsumtion och till att främja nykterhet bland ung- domar, gravida kvinnor och i trafiken, har och kommer att vidtas under innevarande budgetår.
Utskottet anser att motionerna So208 (m) yrkande 1, So223 (fp) yrkande 2, So243 (m), So272 (s) yrkandena 1 och 2, So281 (kds, c, fp, mp) yrkan- de 1, Sk684 (m) yrkande 2 och So484 (kds) yrkande 3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda genom de insatser som vidtagits eller förbereds. Något tillkännagivande till regeringen behövs därför inte. Motionerna avstyrks.
Utskottet delar regeringens bedömning att insatser för att skjuta upp alko- holdebuten, begränsa alkoholkonsumtion och berusningsdrickande bland barn och ungdomar särskilt skall prioriteras. Det är därför viktigt att in- formation och opinionsbildning kombineras med andra insatser, t.ex. för att skapa sysselsättning för ungdomar i alkoholfria miljöer. Verksamheten vid kommunala fritidsgårdar och ungdomsgårdar samt andra drogfria arrangemang spelar därvid en viktig roll. Som framhållits i motion So223 (fp) bör även arbetet med att främja alkoholfria miljöer för den vuxna befolkningen stödjas. I den nationella handlingsplanen sägs att organisa- tioner som bedriver alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet ge- nom ett särskilt stöd skall ges möjlighet att stärka sina insatser. Utskottet ser positivt på detta.
När det gäller alkoholservering på nöjes- och idrottsplatser vidhåller ut- skottet sin tidigare restriktiva inställning.
Motionerna So223 (fp) yrkande 7 och So268 (v) yrkandena 14 och 15 får anses tillgodosedda och avstyrks.
Det är enligt utskottets mening viktigt att det ute i skolorna förs en levande diskussion om alkohol- och narkotikafrågor, i syfte att stärka elevernas motstånd mot olika drogpositiva budskap.
Utskottet anser det också viktigt att skolorna använder det kommentar- och referensmaterial som Skolverket utarbetar och att undervisning om riskerna med tobak, alkohol och andra droger bedrivs kontinuerligt och inte enbart som sporadiskt återkommande kampanjer samt att Skolverket följer upp hur ANT-undervisningen bedrivs.
I kommunernas alkoholpolitiska handlingsprogram bör skolan särskilt uppmärksammas.
Utskottet utgår också från att berörda högskolor inser vikten av att bli- vande lärare har tillräckliga kunskaper om ANT och att utbildningsplaner- na utformas härefter. Information om alkohol och andra drogers skade- verkningar bör också ingå i den högre utbildningen för hälso- och sjuk- vårdspersonal, liksom i grundutbildning och fortbildning för övriga yrkes- kategorier som kommer i kontakt med barn och ungdomar. Det är angelä- get att utbildningen också omfattar hur man identifierar barn och ungdo- mar som vistas i missbrukarmiljöer eller som eljest riskerar att hamna i missbruk.
Utskottet ser vidare positivt på att den nationella ledningsgruppen plane- rar att i samarbete med bl.a. kommuner och landsting genomföra utbild- ningskonferenser i länen i syfte att höja kompetensen för förebyggande arbete hos den personal som arbetar med ungdomar.
Med det anförda får motionerna So208 (m) yrkande 4, So223 (fp) yr- kandena 5 och 6, So264 (c) yrkande 3, So268 (v) yrkandena 11 och 12, So281 (kds, c, fp, mp) yrkande 2 och Ju809 (c) yrkande 32 anses tillgodo- sedda och avstyrks.
Utskottet anser att det krävs en kraftsamling i kommunerna, i bostadsom- rådena, på arbetsplatserna, i skolorna och i hemmen för att möta riskerna för ökade alkoholproblem. Det är som anförts i handlingsplanen viktigt att lokala alkoholpolitiska handlingsprogram utarbetas. Under innevarande budgetår kommer enligt uppgift statliga medel att fördelas till länen för att stödja det förebyggande arbetet. Ledningsgruppen skall också stimulera ett brett och långsiktigt lokalt arbete för att förebygga alkohol- och narkoti- kamissbruk.
Det förebyggande arbetet mot missbruk måste, som utskottet tidigare an- fört, innefatta ett stort antal åtgärder av olika slag och på olika nivåer. Insatser riktade till hela befolkningen som syftar till att minska totalkon- sumtionen måste kompletteras med insatser riktade till riskgrupper, fram- för allt till ungdomar, barn till missbrukare och olika högkonsumenter. Ett brett tvärsektoriellt samarbete är nödvändigt. De myndigheter som ansva- rar för kontrollinsatserna och de som svarar för vård och andra förebyg- gande verksamheter måste samarbeta.
Särskilt viktigt är att ett nära samarbete sker mellan socialtjänst, skola, polis, den kommunala fritidsverksamheten, skolhälsovården, företagshäl- sovården, primärvården och frivilliga organisationer för att utveckla meto- der att tidigt nå och stödja ungdomar som befinner sig i riskzonen för missbruk.
Utskottet konstaterar att de olika åtgärder mot missbruk som vidtagits eller förbereds i stort sett tillgodoser de yrkanden som framförts i motio- nerna So208 (m) yrkande 3, So223 (fp) yrkande 19, So246 (s) yrkandena 1, 2 och 4, So264 (c) yrkande 4, So484 (kds) yrkandena 2 och 4, So601 (fp) yrkande 9 och A807 (c) yrkande 35. Motionerna avstyrks.
Åldersgränser
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att åldersgränserna för inköp av alkohol och införsel av alkohol bör sänkas till myndighetsåldern, dvs. till 18 år (yrkande 11 delvis).
I motion So242 av Carl G Nilsson (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om försäljning och innehav av alkoholhaltiga drycker för personer under myndighetsåldern (yrkande 2). Motionären menar att nuvarande regler och restriktioner varken lett till mindre kon- sumtion eller färre problem förknippade med alkoholkonsumtion. Tvärtom har vi mycket stora problem med t.ex. ungdomsfylleri, hembränning, alko- holrelaterade skador och sjukdomar. Detta måste mötas med kraftfulla åtgärder från samhällets sida. Åldersgränsen för köp och innehav skall vara lika med myndighetsåldern. Denna gräns måste efterlevas och brott mot reglerna kraftfullt sanktioneras.
I motion So239 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, kds) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om höjd åldersgräns, från 18 till 20 år, för servering av alkoholhaltiga drycker på restaurang. Motionärerna hänvisar bl.a. till Alkoholpolitiska kommissionens förslag om höjd åldersgräns och anför att höjd åldersgräns är av stor betydelse för att skjuta upp alkoholde- but och minska alkoholkonsumtion bland ungdomar.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförts om att införa en 20-årsgräns för inköp av alkohol (yrkande 5). Motionärerna pekar på att alltfler länder börjar diskutera och genomföra en höjning av åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker. An- ledningen är att tidig alkoholdebut kan leda till alkoholberoende senare i livet. Vidare hänvisar motionärerna till att Alkoholpolitiska kommissionen föreslagit en enhetlig åldersgräns på 20 år.
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om efterlevnad av ålderskontroll vid försäljning och utskänkning av alkohol (yrkande 4). Det är enligt motionärerna viktigt att personal vid Systembolaget, i livsmedelsaffärer och på restauranger håller på åldersgränserna när det gäller försäljning och servering till ung- domar.
I motion So234 av Widar Andersson (s) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om ungdom och alkohol. Motionären anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning rörande ungdom och alkohol. Den nya situationen med allt lättillgängligare och billigare alkohol bör därvid beaktas. I förslaget bör ingå åtgärder som kan förutsättas påverka medborgarnas attityder vad gäller ungdomar och alkohol, samtidigt bör förslagen vara sådana som de flesta medborgare är villiga att stödja.
Tidigare behandling m.m.
Alkoholpolitiska kommissionen har föreslagit att åldergränsen för servering av alkoholdrycker skall höjas från 18 år till 20 år.
Utskottet har senast i sitt betänkandet 1994/95:SoU9 uttalat att det ansåg att nuvarande åldersgränser, 20 år för inköp av spritdrycker, vin och starköl på Systembolaget och 18 år för servering på restuarang, skall behål- las. Vidare ansåg utskottet att samma åldersgräns som gäller för inköp hos detaljhandelsbolaget också bör gälla vid införsel till landet av spritdrycker, vin och starköl. Utskottet tillstyrkte förslaget om åldergränser i alkoholla- gen och avstyrkte ett motionsyrkande om att sänka åldersgränsen till 18 år.
Frågan om ändrade åldersgränser bereds för närvarande inom regerings- kansliet.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens kommande förslag beträffande åldersgränser och avstyrker därför motionerna So208 (m) yrkande 11 delvis, So239 (v, s, kds), So242 (m) yrkande 2, So484 (kds) yrkande 5. Även motion So234 (s) avstyrks.
Utskottet vill understryka vikten av att den som serverar eller säljer alko- holdrycker noga följer alkohollagens bestämmelser och förvissar sig om att gästen/köparen har uppnått den ålder som anges i lagen. I regeringskansliet övervägs också att utöka och effektivisera kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna. Något tillkännagivande med anledning av motion So223 (fp) yrkande 4 behövs inte. Motionen avstyrks.
Servering av alkoholdrycker
Tillståndsprövning och administrativa ingripanden
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att tillståndsprövningen för servering av alkohol skall återföras till regional nivå och att sanktionerna för brott mot serveringsbestämmelserna även i fortsättningen skall handläggas på regional nivå (yrkandena 2 och 3). Kommunerna skall nu överta länsstyrelsernas hantering av serverings- tillstånd. Detta är enligt motionärerna att lägga ytterligare bördor på de redan hårt pressade kommunerna. Att kommunerna bereds möjlighet att ta ut avgifter från dem som söker serveringstillstånd kommer knappast att täcka de reella kostnaderna. Vidare begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om den kommunala vetorätten vid etablering av serve- ringsställen för alkohol (yrkande 4). Motionärerna anser att den kommuna- la vetorätten bör återinföras tills vi av EG-domstolen eventuellt tvingas avskaffa denna. Vetorätten kan försvaras med hänsyn till folkhälsa och av hävd. Kommunerna bör i större utsträckning uppmuntras att använda sig av sin vetorätt och göra detta till ett vasst alkoholpolitiskt instrument.
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt alkohollagen (1994:1738) som trädde i kraft den 1 januari 1995 skall hanteringen av serveringstillstånd handhas av kommunerna. Kom- munerna har också getts huvudansvaret för den direkta tillsynen över ser- veringsställena och rätten att fatta beslut om återkallelse och andra admi- nistrativa ingripanden. Under år 1995 kommer dock som en övergångsåt- gärd länsstyrelserna att fullgöra kommunernas skyldigheter. För åren 1996 och 1997 kommer länsstyrelserna som ett stöd till kommunerna att yttra sig över alla ansökningar om permanenta serveringstillstånd.
I samband med behandlingen av förslaget till alkohollag (prop. 1994/95:89) behandlades motionsyrkanden om att avslå förslagen om att föra över tillståndsgivningen för serveringstillstånd och beslut om admi- nistrativa ingripanden från länsstyrelserna till kommunerna. Även mo- tionsyrkanden om att behålla den kommunala vetorätten behandlades vid detta tillfälle. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte med följande motivering motionsyrkandena (bet. 1994/95:SoU9).
Utskottet instämmer i förslaget i propositionen att ansvaret för att utreda och besluta i fråga om serveringstillstånd skall föras över från länsstyrel- serna till kommunerna. Under remissbehandlingen har förslaget i huvud- sak tagits emot positivt. Bland de remissinstanser som tillstyrkt hör Kom- munförbundet. - - -
Som tillståndsmyndighet får kommunen ett inflytande över tillståndsgiv- ningen på detta område. Det kommunala vetot bör därmed enligt utskottet avskaffas. - - -
Frågan om beslutsmyndighet när det gäller administrativa ingripanden mot den som innehar serveringstillstånd är komplicerad. I propositionen före- slår regeringen att kommunerna övertar även denna funktion från länssty- relsen. Alkoholpolitiska kommissionen däremot har föreslagit att besluten även i fortsättningen bör vara en uppgift för länsstyrelsen. Remissinstan- serna är delade i frågan. Utskottet har i frågan uppvaktats av landshöv- dingen i Stockholms län samt representanter för Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och Hotell- och restauranganställdas Förbund, vilka uttalat starkt stöd för kommissionens förslag. Även om kommunerna anses böra få möjlighet att ingripa mot innehavare av serveringstillstånd bör denna möjlighet enligt dem finnas kvar för länsstyrelserna.
Utskottet anser att det är av stor betydelse att funktionerna tillståndsgiv- ning samt ansvar för administrativa åtgärder och tillsyn hålls samman. Härigenom undviks också dubbelarbete. Att kommunerna har bättre kun- skaper om de lokala förhållandena på området talar även för att ansvaret för administrativa ingripanden bör ligga på dem.
Antalet beslutsinstanser ökar dock kraftigt om propositionens förslag genomförs. Det blir åtminstone inledningsvis svårt framför allt för små kommuner att skaffa erforderlig kompetens inte minst när det gäller att motverka ekonomisk brottslighet i branschen. Utskottet anser emellertid att dessa och andra svårigheter som kan uppkomma bör kunna övervinnas. Utskottet utgår från att kraven på rättssäkerhet och opartiskhet skall tillgo- doses. Ett fortsatt gott samarbete kommer att krävas mellan kommunerna och länsstyrelserna och andra myndigheter - statliga och kommunala - som är berörda. I propositionen föreslås också att länsstyrelsen under 1995 skall fullgöra kommunernas uppgifter. Under 1996 och 1997 skall kom- munerna inhämta länsstyrelsens yttrande innan beslut fattas om permanent serveringstillstånd eller återkallelse av tillstånd.
Vidare uttalade utskottet att regeringen och Alkoholinspektionen noga bör följa utvecklingen på detta område. Särskild uppmärksamhet bör ägnas utvecklingen i storstadsregionerna. Utskottet ansåg att en utvärdering av effekterna av de nya bestämmelserna bör ske inom två år och om att rege- ringen bör återkomma till riksdagen om det skulle visa sig motiverat. Riksdagen följde utskottet (rskr. 106).
Tillfälliga serveringstillstånd
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av handhavandet av tillfälliga serveringstillstånd (yrkande 9). Motionärerna anser att det finns risk att försäljning från ett stort antal partihandlare til innehavare av tillfälliga serveringstillstånd kan bli svåra att kontrollera. Vad händer med de varor som inte säljs vid det tillfälle tillståndet omfattar. Finns det några garantier att dessa varor återgår till leverantören frågar motionärerna. Riksdagen bör uttala att Alkoholinspektionen och andra myndigheter noga skall följa beviljandet och handhavandet av tillfälliga serveringstillstånd. Även försäljningen bör följas.
Bakgrund
Enligt alkohollagen får innehavare av tillfälliga serveringstillstånd, som är uppdelat på tillstånd till allmänheten och till slutna sällskap, köpa alko- holdrycker från den som har partihandelstillstånd. Ett partihandelstillstånd inkluderar förutom partihandelsrätten också rätt att importera och exporte- ra motsvarande alkoholrycker. Beträffande serveringstillstånd till slutna sällskap gäller samma krav på sökandens vandel som för den som söker tillstånd till servering till allmänheten.
I samband med behandlingen av förslaget till alkohollag anförde utskot- tet att innehavare av serveringstillstånd skall kunna köpa alkoholdrycker från den som har partihandelstillstånd. Något undantag borde enligt utskot- tet inte göras för slutna sällskap eller innehavare av tillfälliga tillstånd (b 1994/95:SoU9).
Överklagande
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om överklagande av beslut om serveringstillstånd (yrkande 12). Enligt motionärerna är det viktigt att de närboende har en verklig möjlighet att få en överprövning av beslut om serveringstillstånd. Många serveringstillstånd med sen nattlig och bullersam servering kan utgöra en allvarlig försämring av boendemiljön. De sociala nackdelarna med alltför omfattande alkoholservering bör beaktas vid ett överklagande. Motionärerna anser att utvecklingen noga bör följas och att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av erfarenheterna av den nya lagstiftningen efter någon tid. Därvid bör bl.a. uppmärksammas hur möj- ligheten att överklaga har fungerat i praktiken.
Tidigare behandling
Vid behandlingen av förslaget om alkohollag ansåg utskottet i likhet med regeringen att det inte är lämpligt att införa en särreglering i alkohollagen om närboendes rätt att överklaga. Utskottet hänvisade till förvaltningsla- gens bestämmelser att den som direkt berörs av ett beslut har rätt att över- klaga detta, om beslutet gått honom emot. Utskottet ansåg att det får bli en fråga för domstolarna att klargöra om t.ex. en närboende till en restaurang eller ett annat serveringsställe skall anses ha rätt att överklaga beslut om tillstånd till alkoholservering. Utskottet erinrade också om att kommunerna vid tillståndsgivningen kan vägra tillstånd, om serveringen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt och återkalla beviljade tillstånd om serveringen föranleder olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.
Med det sagda avstyrkte utskottet motioner om särskilda bestämmelser om närboendes rätt att överklaga beslut om serveringstillstånd. Riksdagen följde utskottet (bet. 1994/95:SoU9).
Tillsyn - uppföljning
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts om länsstyrelsernas direkttillsyn över alkoholser- veringen (yrkande 14) samt om prioritering av Operation krogsanering (yrkande 15). Motionärerna anser att alkohollagen skall ändras så att läns- styrelsen som tillsynsmyndighet skall ha möjlighet att göra administrativa ingripanden mot serveringsställen som missköter sig. En sådan ordning skulle dessutom underlätta verksamhet av typ Operation krogsanering. Det är också nödvändigt att länsstyrelsen som ett led i utövandet av tillsynen av efterlevnaden av alkohollagens bestämmelser inom länet får möjlighet att direkt utöva tillsynen över hur serveringen bedrivs vid en viss restaurang. Vidare anser motionärerna att länsstyrelserna i fortsättningen bör prioritera sådan verksamhet typ Operation krogsanering som inletts i Stockholms län. Det behövs ett tydligt uttalande härom från riksdagens sida.
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att tillsynen av serveringstillstånden för alkohol bör återföras till regio- nal nivå (yrkande 1). Motionärerna framhåller att landets kommuner i dag har tillräckliga problem med alla uppgifter som statsmakterna lägger på dem. Det är svårt att tro att alkoholpolitiken prioriteras. Den har länge varit eftersatt och när länsstyrelserna nu frigörs från huvudansvaret är det stor risk att det inte blir någon tillsyn alls. Motionärerna anför också att erfor- derlig kompetens på detta område endast finns att tillgå i större kommuner.
I samma motion begärs också ett tillkännagivande om bättre lagefterlev- nad när det gäller lagen om handel med drycker (LHD) (yrkande 13). Enligt motionärerna har antalet ställen som serverar alkohol ökat markant under senare år. Samtidigt har det inom restaurangbranschen skett en för- skjutning från egentlig restaurangverksamhet till dryckes- och nöjesverk- samhet för ungdom. Utvecklingen har lett till ökad alkoholkonsumtion på restaurangerna. Motionärerna menar att denna utveckling skett i strid mot lagen och det är dags att branschen följer de lagar och förordningar som finns.
I motion So272 av Göran Magnusson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivan- de om vad i motionen anförts om behovet av skärpt kontroll av efterlevna- den av serveringstillstånden (yrkande 3). Motionärerna pekar på att ingen enskild faktor har så stor betydelse för brottsligheten som alkoholen. Av tio våldsbrott sker två på krogen. Det behövs därför bl.a. en skärpt kontroll av restaurangernas serveringstillstånd.
Bakgrund m.m.
Utskottet delade i betänkandet 1994/95:SoU9 regeringens uppfattning att huvudansvaret för den direkta tillsynen över servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl skall föras över från länsstyrelsen till kommuner- na. Utskottet avstyrkte motioner om att ansvaret för tillsynen skall åvila länsstyrelserna med följande motivering.
Den rollfördelning mellan länsstyrelse och kommun som regeringen före- slår överensstämmer också med vad som i allmänhet gäller på andra rätts- områden och med intentionerna i länsstyrelserefomen. - - - En överflytt- ning av huvudansvaret för tillsynen skall inte hindra att länsstyrelsen i rollen som regional samordnare av olika statliga och kommunala till- synsmyndigheter gentemot restaurangbranschen också bedriver direkttill- syn av restaurangverksamheten.
Även om länsstyrelsen saknar maktmedel förutsätter utskottet liksom rege- ringen att länsstyrelsen i kraft av sin fackkompetens och bredare kunskap om lagstiftningens syfte och tillämpning har goda möjligheter att påverka kommu- nernas praxis så att den ligger i linje med lagstiftningens intentioner.
Regeringen har i propositionen anfört att länsstyrelserna även i fortsättning- en bör prioritera den typ av samordnad regional tillsynsverksamhet som läns- styrelsen i Stockholms län tagit initiativ till (Operation Krogsanering). Utsko tet, som konstaterar att denna tillsynsverksamhet varit mycket effektiv, delar regeringens uppfattning.
För att alkoholservering inte skall leda till olägenheter i fråga om ordning och nykterhet och för att motverka ekonomisk misskötsamhet i branschen är det enligt utskottet viktigt att en totalt sett väl fungerande tillsyn kommer t stånd och att särskilda resurser avsätts för tillsynen.
Riksdagen följde utskottet.
Regeringen uppdrog i mars 1994 åt samtliga länsstyrelser i landet att vidta åtgärder för att på det regionala planet samordna insatser mellan berörda myndigheter när det gäller tillsynen av restaurangbranschen. Bakgrunden är det initiativ som länsstyrelsen i Stockholms län har tagit till vad man kallar Operation Krogsanering. Grundidén är att samordna flera såväl statliga som kommunala myndigheters tillsynsarbete gentemot restaurang- branschen. Denna typ av samordnad tillsynsverksamhet har visat sig vara mycket effektiv, och länsstyrelserna bör enligt regeringens uppfattning även fortsättningsvis prioritera denna typ av samordnad regional till- synsverksamhet. Länsstyrelserna skall senast den 31 december 1995 till Socialdepartementet redovisa åtgärder och erfarenheter från uppdraget.
Förändringen genom att kommunerna tar över tillståndsgivningen och den direkta restaurangtillsynen samtidigt som länsstyrelsernas resurser på området bibehålls innebär en ökad satsning från samhällets sida på tillsy- nen över restaurangernas alkoholhantering. Enligt regeringen kommer kommunernas övertagande av tillståndsgivningen och länsstyrelsernas nya tillsynsroll att initialt kräva vissa utbildningsinsatser. Under år 1995 plane- ras därför sådana insatser gentemot kommuner och länsstyrelser.
Kommunerna kommer i och med den nya alkohollagen att få en annan och mer uttalad roll när det gäller att påverka alkoholens tillgänglighet. När det kommunala vetot försvinner och kommunerna övertar tillstånds- givningen ökar kraven på en genomtänkt och dokumenterad strategi för såväl prövningar av serveringstillstånd som en offensiv tillsyn över verk- samheten i kommunen. Regeringen anser att varje kommun bör ha alko- holpolitiska program som innehåller tydliga riktlinjer för vad som skall gälla för att få tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket sätt det alkoholförebyggande arbetet avses bedrivas. Regeringen avser därför att tillsammans med Svenska Kommunförbundet under år 1995 uppmärk- samma kommunerna på vikten av att upprätta sådana alkoholpolitiska program. (prop. 1994/95:100 bil. 6).
I mars 1995 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utveckla länsstyrelsernas nya roll på det alkoholpolitiska området. Arbetsgruppens uppdrag har redovisats i rapporten Länsstyrelsens nya roll på alkoholområdet, Ds 1995:50. I rapporten betonas det angelägna i att länsstyrelserna genom råd och stöd aktivt medverkar till en kompetens- och kunskapsuppbyggnad i kommunerna, t. ex. genom seminarier, utbild- ningar eller genom gemensamma tillsynsbesök på restauranger. För att förstärka samverkan mellan olika aktörer på regional och lokal nivå bör länsstyrelserna ta initiativ till bildande av frivilliga regionala samrådsfo- rum - förslagsvis kallade Regionala råd för alkoholfrågor. I dessa råd bör ingå företrädare för länsstyrelsen, landstinget, länspolismyndigheten, läns- skattemyndigheten, tullen och kommunen, kommunförbundet samt Folk- hälsoinstitutets regionala kontaktpersoner.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att ansvaret för att utreda och besluta i fråga om serveringstillstånd skall åligga kommunerna. Motioner- na So268 (v) yrkandena 2 och 4 avstyrks därför.
Utskottet finner inte heller anledning att ändra riksdagens tidigare ställ- ningstagande när det gäller ansvaret för administrativa ingripanden mot den som har serveringstillstånd. Motionerna So223 (fp) yrkande 15 och So268 (v) yrkande 3 avstyrks.
Även motion So223 (fp) yrkande 9 avstyrks.
Beträffande regler för överklagande av beslut om serveringstillstånd vidhåller utskottet sin tidigare inställning och avstyrker därmed motion So223 (fp) yrkande 12.
Utskottet vidhåller också sin tidigare inställning beträffande tillsynen över restaurangernas alkoholhantering och avstyrker motion So268 (v) yrkande 1.
Som utskottet tidigare förordat bör en utvärdering av den s.k. kommu- naliseringen ske inom två år.
Regeringen anser att länsstyrelserna även i fortsättningen bör prioritera den typ av samordnad regional tillsynsverksamhet som länsstyrelsen i Stockholms län tagit initiativ till (Operation krogsanering). Utskottet delar denna inställning.
Kommunernas övertagande av tillståndsgivningen och huvudansvaret över tillsynen kräver utbildningsinsatser. Utskottet är därför positivt till att en ökad utbildning planeras för handläggare vid kommuner och länsstyrelser. Det är också angeläget, som framhålls i rapporten Länsstyrelsens nya roll på alkoholområdet, att länsstyrelserna genom råd och stöd aktivt medver- kar till en kompetens- och kunskapsuppbyggnad i kommunerna. Varje kommun bör också ha ett alkoholpolitiskt program med bl.a. tydliga rikt- linjer för vad som gäller för att få serveringstillstånd. Utskottet vill också erinra om att ett av skälen till att flytta prövningen av serveringstillstånd m.m. från länsstyrelserna till kommunerna, samtidigt som länsstyrelsernas resurser på området bibehålls och Alkoholinspektionen inrättas var att förbättra tillsynen av alkoholhanteringen. Även om länsstyrelsens tillsyn i första hand skall inriktas på kommunernas verksamhet i stort skall tillsy- nen även kunna avse enskilda ärenden, särskilt under övergångsperioden. Med det anförda avstyrker utskottet även motionerna So223 (fp) yrkande 14, So268 (v) yrkande 13 och So 272 (s) yrkande 3.
Försäljning av folköl
I motion So264 av Roland Larsson m.fl. (c) hemställs om ett tillkännagi- vande till regeringen om vad i motionen anförts om en återgång till tidiga- re regler för försäljning av folköl (yrkande 2). Det blir allt tydligare att folköl fungerar som inkörsport till ett mer utvecklat alkoholbruk bland ungdomar, menar motionärerna. Genom riksdagens beslut att slopa till- ståndsplikten för försäljning av folköl sker i praktiken knappast någon kontroll över om gränsen för inköp upprätthålls eller ej. Det är stor sanno- likhet att ökad tillgänglighet i detta fall leder till ökad konsumtion bland ungdomar. Motionärerna förordar en återgång till de regler som gällde före alkohollagens ikraftträdande.
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om regler för försäljning av öl klass II (yrkande 5). Den friare försäljningen av folköl främjar inte nykterheten. De regler som tidigare gällde för försäljning av folköl bör återinföras.
I samma motion yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som förbjuder bryggerinäringen att idka partihandel med öl enligt vad i motionen anförts om symbiosen mellan bryggeri- och restaurangnäringen (yrkande 16).
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt den numera upphävda lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD) fick detaljhandel med och servering av folköl i princip endast be- drivas av den som hade särskilt tillstånd till detta och som samtidigt sålde eller serverade mat. Servering eller försäljning av öl fick inte ske till per- soner som kan antas vara under 18 år eller är märkbart påverkade av alko- hol eller annat berusningsmedel.
I alkohollagen återfinns bestämmelser om att deltaljhandel med eller servering av folköl endast får bedrivas om försäljning eller servering av mat också sker i lokalen. Försäljning av folköl skall ske i en livsmedelslo- kal som godkänts av miljöförvaltningen. Även åldersgränser och övriga restriktioner för ölhanteringen finns angivna i alkohollagen. I lagen finns också en bestämmelse som ger möjlighet att förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering av öl. Den särskilda tillståndsplikten för detaljhandel, servering och partihandel med folköl slopades. Utskottet, som i betänkan- det 1994/95:SoU9 s. 32 f. ställde sig bakom regeringens förslag, ansåg att det fanns fördelar att vinna om reglerna om tillståndsplikt slopades. Förde- larna var tidsbesparing hos de tillståndsprövande myndigheterna som får mer tid att ägna sig åt prövning av ansökningar om tillstånd för servering av spritdrycker, vin och starköl samt tillsyn över att sådan verksamhet bedrivs i enlighet med intentionerna i alkohollagen. Utskottet ansåg dock att riskerna för alkoholpolitiska olägenheter inte skulle förringas. Om problem vad gäller nykterhet och ordning uppstår eller om försälj- ning/servering sker till underåriga måste sanktioner kunna tillgripas, me- nade utskottet. Utskottet var därför positivt till att kommunerna ges möj- lighet att förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering av folköl om olägenheter uppstår. Utskottet betonade också vikten av att butiker och serveringsställen noga förvissar sig om att kunden/gästen har uppnått 18 år och att kommunerna kontrollerar att denna ölhantering inte leder till olä- genheter samt vid behov vidtar åtgärder. Utskottet var också positivt till att det i alkohollagen infördes en straffbestämmelse som innebär att den som säljer öl till en underårig dels kan förbjudas att fortsätta verksamheten, dels kan dömas för olovlig dryckeshantering.
Utskottet avstyrkte motioner om att bibehålla tillståndsplikten för för- säljning, partihandel och servering av folköl. Riksdagen följde utskottet.
Statsrådet Anna Hedborg har på en fråga i riksdagen under sommaren om ungdomars konsumtion av folköl svarat att det i dag finns oroande tenden- ser som visar att alkoholen är på väg tillbaka som berusningsmedel långt ner i åldrarna. Det är enligt statsrådet framför allt de lättillgängliga dryck- erna - folköl och starköl - som är på frammarsch bland ungdomar. Hon är beredd att utifrån de förslag till nationell handlingsplan för alkohol och drogförebyggande insatser, som nyligen överlämnats till regeringen, verka för att bl.a. en utökad och effektivare kontroll av åldersgränserna för för- säljning av folköl kommer till stånd. Om situationen inte påtagligt förbätt- ras kommer hon att vidta ytterligare åtgärder. Vidare uppgav statsrådet att Folkhälsoinstitutet kommer att få i uppdrag att noga följa och till regering- en rapportera om utvecklingen av både minderårigas konsumtion av folköl och livsmedelshandelns kontroll av åldersgränserna. Socialdepartementet har också skickat ett s.k. öppet brev i form av en affisch till Sveriges livs- medelshandlare där bl.a. vikten av att skärpa kontrollen över folkölsför- säljningen betonas.
Motionsyrkanden om att frånta bryggerierna rätt att bedriva partihandel med starköl har behandlats av riksdagen vid flera tidigare tillfällen.
I betänkande 1991/92:SoU15, s. 114 f. uttalade utskottet att anledningen till att tillverkare av starköl gavs rätt att sälja öl direkt till restauranger var att den tidigare ordningen ansågs innebära en onödig administrativ omgång. Bryggerierna levererade nämligen starkölet direkt till restaurang- erna medan försäljningen bokföringsmässigt skedde via Systembolaget (prop. 1976/77:108). Utskottet hänvisade också till betänkandet 1990/91:SoU23 där utskottet med anledning av en motion (v) anförde att det inte såg något skäl att återgå till den ordning som rådde före 1977.
Utskottet vidhöll denna inställning och avstyrkte motionerna.
Även i betänkandet 1993/94:SoU22 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att Systembolaget skall få monopol på försäljning av starköl till restau- ranger och andra serveringsställen bl.a. mot bakgrund av att Systembola- gets partihandelsmonopol gentemot serveringsställen skulle komma att avvecklas.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning beträffande regler för försäljning och servering av folköl. Utskottet utgår från att regeringen noga följer ungdomarnas konsumtion av folköl och livsmedelshandelns tillämpning av åldersgränsen och återkommer till riksdagen om det behövs. Motionerna So264 (c) yrkande 2 och So268 (v) yrkande 5 avstyrks.
Utskottet finner heller inte anledning att frångå riksdagens tidigare ställningstagande när det gäller bryggeriernas rätt till partihandel med starköl. Motion So268 (v) yrkande 16 avstyrks därför.
Kriterier för serveringstillstånd
Mattvång och pausservering
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) hemställs om ett tilkännagi- vande om vad som anförts om 7 kap. 8 § alkohollagen (yrkande 11 delvis). Motionärerna anser att mattvånget skall slopas helt och hållet. Matserve- ring skall inte vara ett krav för att serveringstillstånd skall kunna beviljas pubar och liknande inrättningar. Servering av alkoholdrycker i foajéer till teatrar och konsertlokaler bör inte begränsas till att äga rum endast vid en paus under pågående föreställning. Enligt motionärerna är det rimligt att man skall ha möjlighet att kunna dricka ett glas både före och efter en föreställning. Internationellt ses detta som en självklarhet. Serveringstill- stånden för teatrar och konserthus bör inte begränsas till endast vin och starköl utan kunna omfatta även spritdrycker.
Enligt alkohollagen är ett villkor för att få ett serveringstillstånd att lagad mat kan serveras. Matserveringen behöver dock inte uppgå till en viss andel av den totala omsättningen, men lagad mat skall kunna tillhandahål- las och lokalen skall ha ett godkänt restaurangkök. När det gäller tillstånd för servering i foajé till teater eller konsertlokal uppställs inget krav på at lagad mat skall kunna tillhandahållas. Serveringstillståndet får dock endast omfatta vin och starköl, och servering får endast bedrivas i paus under pågående föreställning.
I betänkandet 1994/95:SoU9 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande med liknande innehåll. Utskottets inställning var att matservering även i fort- sättningen skall vara ett krav för att serveringstillstånd skall kunna bevil- jas. Utskottet var inte berett att utvidga tillståndet för teatrar och konsert- lokaler till att avse andra tider för serveringens bedrivande eller till andra alkoholdrycker. Riksdagen följde utskottet.
Minibarer, m.m.
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av alkohollagen (yrkande 11 delvis). Motionärerna anser att bestämmelsen om servering från minibar skall utgå ur alkohollagen.
I motion So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär ett tillkännagivande om vad som anförts om regler angående minibarer (yrkande 6). Motionä- rerna anser att regler om minibarer skall utgå ur alkohollagen. Reglerna innebär byråkratiskt krångel och är en belastning för hotellägarna. De som önskar alkoholdrycker på hotellrummen kan bekväma sig med att gå ner till receptionen. Ett sådant förhållningssätt är också en solidaritetshandling mot dem som har alkoholproblem, menar motionärerna.
I motion So247 av Jan Sandberg (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta utskänkning av typen - Tag Med Själv. Motionären anser att en typ av utskänkning som innebär att gästen själv tar med sig dryck till krogen bör tillåtas även i Sverige. På så sätt blir det ekonomiskt möjligt för fler att gå ut och äta och dricka och konsumtionen av alkohol kommer att ske under mer socialt kontrollerade former.
Enligt 7 kap. 8 § alkohollagen får servering av alkoholdrycker från mini- bar ske på hotell med serveringstillstånd. I förslaget till alkohollag (prop. 1994/95:89) anförde regeringen att det skall krävas ett aktivt val av hotell- gästen vid incheckningen för att få tillgång till minibar med alkoholdrycker på hotellrummet. Hotellet måste också kontrollera att minibar inte ställs till förfogande till personer som kan antas var underåriga. Vidare anfördes att det bör ankomma på Alkoholinspektionen att i tillämpningsföreskrifter närmare ange villkoren för servering från minibar.
Utskottet tillstyrkte i betänkandet 1994/95:SoU9 förslaget och anförde att servering från s.k. minibar bör, under de i propositionen angivna förut- sättningarna, kunna tillåtas på hotell med serveringstillstånd. Motionsyr- kanden med i huvudsak samma innehåll som nu aktuella avstyrktes. Riks- dagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning beträffande mattvång och pausservering och avstyrker därmed bifall till motion So208 (m) yrkande 11 delvis. Utskottet finner inte heller anledning att frångå riksdagens tidi- gare ställningstagande beträffande servering från minibar. Motionerna So208 (m) yrkande 11 delvis och So268 (v) yrkande 6 avstyrks därför. Även motion So247 (m) avstyrks.
Serveringens bedrivande
Serveringstider
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som anförts om serveringstider i alkohollagen (yrkande 11 delvis). Motionärerna anser att tidsbegränsningen i 6 kap. 4 § alkohollagen inte fyller någon alkoholpolitisk funktion utan har gett upp- hov till att antalet svartklubbar ökat i storstäderna. Dessa s.k. svartklubbar öppnar när de lagliga och skattebetalande näringsställena stänger. Det måste ur ett alkoholpolitiskt perspektiv vara bättre att tillåta godkända näringsställen att ha öppet vid de tidpunkter det finns en efterfrågan än att genom reglering av serveringstiderna skapa förutsättningar för en okontrol- lerbar verksamhet.
Enligt 6 kap. 4 § alkohollagen får, om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat, servering av öl påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker (dvs. drycker som innehåller mer än 2,25 volympro- cent alkohol) tidigast klockan 11.00. Serveringen av alkoholdrycker skall avslutas senast klockan 01.00. Tillståndsmyndigheten skall dock få förord- na om andra tider, såväl utvidgade som mera inskränkta tider för serve- ringens bedrivande, om detta är påkallat.
I betänkandet 1994/95:SoU9 anförde utskottet att serveringstiderna även i fortsättningen bör lagregleras. Utskottet ansåg att reglerna utgör en inte oväsentlig del av den svenska alkoholpolitiken, och sociala hänsyn skall därför ha klart företräde framför affärsmässiga eller konkurrensmässiga sådana. Med det sagda avstyrkte utskottet bifall till ett motionsyrkande (m) med liknande innehåll som det nu aktuella. Riksdagen följde utskottet.
Prissättning
I motion So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att reglerna i 6 kap. 6 och 7 §§ i alkohollagen skall upphävas (yrkande 11 delvis). Motionärerna anser att bestämmelserna är exempel på onödig byråkrati som bör utmönst- ras. Det finns inget skäl att i lagen ha bestämmelser som förutsätter att näringsidkaren inte bedriver en för honom ekonomiskt sund och hållbar verksamhet.
Utskottet har avstyrkt ett liknande motionsyrkande i betänkandet 1994/95:SoU9. Utskottet fann att det var viktigt att motverka förekomsten av lockpriser på alkoholvaror i samband med servering och att en bestäm- melse om att priser på alkoholdrycker vid servering inte får sättas lägre än inköpspriset med skäligt tillägg för varan därför borde införas i alkoholla- gen. Utskottet ansåg också att priserna skall avvägas så att försäljning av drycker med högre alkoholhalt inte främjas. Vidare ansåg utskottet att en ansvarsfull alkoholservering inte kan förenas med att gästerna förmås till alkoholkonsumtion. Utskottet ställde sig därför positivt till att det i alko- hollagen infördes en bestämmelse om att åtgärder inte får vidtas på ett serveringsställe i syfte att förmå någon gäst till inköp av alkoholdrycker. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i dessa frågor och avstyrker motion So208 (m) yrkande 11 delvis. Effekterna av sena utskänkningstill- stånd bör, som utskottet tidgare förordat, utvärderas. Utredning bör omfat- ta effekterna på alkoholkonsumtion bland ungdom och förekomsten av våld.
Representation
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om att offentlig representation skall var alkoholfri (yrkande 6). Motionärerna anser att det måste ligga i samhällets intresse att stat, landsting och kom- muner föregår med gott exempel när det gäller att avglorifiera alkoholkon- sumtionen. Det är också rimligt att slå fast att allmänna medel inte skall användas för alkoholkonsumtion.
Utskottet har tidigare avstyrkt motioner med krav på att all offentlig repre- sentation skall vara alkoholfri (bet. 1990/91:SoU23). Utskottets inställning var att stat och kommun bör visa återhållsamhet med alkoholservering vid offentlig representation. Utskottet utgick från att så skedde utan att riksda- gen tog något initiativ i saken. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Även konstitutionsutskottet har behandlat liknande motioner i betän- kandena 1992/93:KU3, 1992/93 KU18 och 1994/95:KU12. Konstitu- tionsutskottet fann vid dessa tillfällen inte anledning att frångå riksdagens tidigare ställningstagande. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskot- tet.
Utskottets bedömning
Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens tidigare ställningsta- gande i denna fråga. Motion So484 (kds) yrkande 6 avstyrks därför.
Langning och hembränning
I motion So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs om ett tillkännagi- vande om vad som anförts om opinionsbildning mot langning (yrkande 3). Motionärerna anser att opinionsbildning mot langning av alkohol måste pågå oavbrutet och att större kampanjer regelbundet bör återkomma och genomföras i samverkan mellan stat, kommuner och ideella föreningar.
I samma motion begärs tillkännagivnade om vad i motionen anförts om åtgärder mot hembränning (yrkande 16). Hembränning står i strid med den svenska alkoholpolitiken och är ett särskilt hot mot de ungas hälsa. Det finns därför anledning att hembränning bekämpas från polisens sida och att insatserna mot hembränningsbrott skärps.
Gällande rätt
Enligt alkohollagen är det förbjudet att som ombud eller liknande anskaffa alkohol till den som inte fyllt 20 år. För folköl gäller åldersgränsen 18 år. Den som bryter mot lagens bestämmelser döms för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år (3 kap. 9 § och 10 kap. 6 § alkohollagen). Den som olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker döms till böter eller fängelse i högst två år, eller om brottet är grovt till fängelse i högst fyra å Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl döms till böter eller fängelse i högst sex månader (10 kap. 1, 3 och 4 §§ alkohollagen). Även försök och förberedelse till brott som avses i nämnda paragrafer är straff- bart (10 kap. 9 § alkohollagen, 23 kap. 4 § brottsbalken).
Tidigare behandling m.m.
Motioner om åtgärder mot langning behandlades av utskottet i samband med dess behandling av folkhälsopropositionen (prop. 1990/91:175, Vissa folkhälsofrågor). Utskottet ansåg i betänkandet 1990/91:SoU23 (s. 53) liksom tidigare att det var angeläget med en förstärkt opinionsbildning mot langning och ökad medvetenhet om farorna med alkoholkonsumtion i ungdomsåren. Attityder och beteenden hos både ungdomar och föräldrar måste påverkas, ansåg utskottet. Målet för opinionsbildningen måste vara att få langningen av alkohol till ungdomar att upphöra och att verka för konsekvens i föräldrars attityder till alkohol, uttalade utskottet vidare. Utskottet hänvisade till prioriteringen i Folkhälsoinstitutets dåvarande alkoholprogram och ansåg därmed att syftet med då aktuella motioner fick anses vara tillgodosett.
I svar på fråga i riksdagen under sommaren om åtgärder mot langning har statsrådet Anna Hedborg anfört att Systembolaget sedan många år aktivt arbetat för att förbättra ålderskontroller och kontroll av lagning i eller i närheten av sina butiker. Systembolaget har också haft olika kampanjer riktade till allmänheten, särskilt föräldrar och ungdomar, för att via attityd- påverkan förhindra att alkohol köps ut till personer under 20 år. Statsrådet anser att laglydnaden på detta område främst kan uppnås genom att påver- ka inställningen och öka medvetenheten hos föräldrar och ungdomars äldre kamrater. Bara genom att få dem att inse att deras agerande skadar unga människor, kanske för livet, kan vi förhindra att alkohol köps ut till ung- domar. Enligt statsrådet är ett brett folkligt moraliskt stöd det mest verk- ningsfulla för att få stopp på langningen till ungdomar.
Utskottet behandlade i betänkandet 1990/91:SoU23 även motioner om hembränning. Motionerna avstyrktes med hänvisning till de initiativ som regeringen redovisat i folkhälsopropositionen. Utskottet delade regering- ens uppfattning att straffbestämmelserna var så pass stränga att det inte fanns skäl till ytterligare skärpning. Utskottet fann att regeringen redovisat övertygande skäl mot en licensbeläggning av försäljning av aktivt kol. Riksdagen följde utskottet. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 120 f.) utta- lade utskottet att arbetet med att minska den totala alkoholkonsumtionen i landet även måste inriktas mot drickandet av hemtillverkad alkohol och alkohol. Utskottet hänvisade till att såväl Alkoholpolitiska kommissionen som Folkhälsoinstitutet skall uppmärksamma dessa frågor: med det sagda avstyrkte utskottet en motion om åtgärder mot den oregistrerade alkohol- konsumtionen.
Alkoholpolitiska kommissionen har, i sitt betänkande SOU1994:24, s. 105, föreslagit att Rikspolisstyrelsen ges i uppdrag att se över och utveckla metoderna i syfte att skärpa insatserna mot i första hand de storskaliga hembränningsbrotten. Vidare har kommissionen föreslagit att Folkhälso- institutet i samråd med Rikspolisstyrelsen ges i uppdrag att särskilt upp- märksamma hembränningen inom ramen för sitt arbete.
Enligt uppgift från Socialdepartementet kommer Rikspolisstyrelsen, Folk- hälsoinstitutet och Alkoholinspektionen att få regeringens uppdrag att kartlägga problematiken och omfattningen med olovlig sprithantering.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas inställning att det är angeläget att opini- onsbildningen mot langning av alkohol sker kontinuerligt och omfattar såväl ungdomar som vuxna. Mot bakgrund av de insatser som vidtagits eller planeras anser utskottet att något tillkännagivande inte behövs. Yr- kande 3 i motion So223 (fp) avstyrks därför.
Olovlig tillverkning av sprit och spritdrycker är ett stort alkoholpolitiskt problem, och möjligheterna att ingripa mot dessa problem måste förbätt- ras. Riksdagen har i samband med behandlingen av alkohollagen gett till känna att regeringen snarast bör överväga att utvidga förverkandemöjlighe- terna för destillationsapparater och därefter återkomma till riksdagen. Fängelse ingår i straffskalan för samtliga i alkohollagen straffbelagda gärningar. Det straffbara området har också utvidgats till att avse förbere- delse till sådana brott. Utskottet anser att det saknas skäl för riksdagen att ta något ytterligare initiativ med anledning av motion So223 (fp) yrkande 16. Motionen avstyrks.
Vinauktioner
I motion So252 (m) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om att medge vinauktioner. Motionärerna anför att vinauktioner är viktigt för att öka variationen av kvalitetsviner. Vinauktioner ger också ökad möjlighet för dödsbon och konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till kontanta medel. Auktionerna kan därmed få en för statskassan positiv effekt i och med att man genom auktionerna kan lösa problemet med att värdera äldre viner.
I betänkandet 1993/94:SoU22 uttalade utskottet att det i avvaktan på Alkoholpolitiska kommissionens ställningstaganden inte var berett att uttala sig i fråga om vinauktioner.
Kommissionen har inte särskilt uttalat sig i fråga om vinauktioner. Kom- missionen har som tidigare nämnts ställt sig avvisande till att sälja alko- holdrycker i dagligvaruhandeln.
Detaljhandel med vin får enligt alkohollagen bedrivas endast av detaljhan- delsbolaget.
Utskottets bedömning
Utskottet är inte berett att föreslå en utvidgning av alkohollagens bestäm- melser i fråga om vinförsäljning.
Motion So252 (m) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So208 yrkandena 2 och 7, 1994/95:So481 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:K224 yrkande 40,
res. 1 (m),
2. beträffande alkoholpolitiken och EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So223 yrkande 1, 1994/95:So264 yrkande 1, 1994/95:So481 yrkande 3, 1994/95:So484 yrkande 1 och 1994/95:K224 yrkandena 39 och 41,
3. beträffande marknadsföring
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So223 yrkande 13 och 1994/95:So260,
res. 2 (fp)
4. beträffande Vin & Sprit AB:s och Systembolagets alkohol- politiska roll
att riksdagen avslår motion 1994/95:So223 yrkande 8,
res. 3 (fp)
5. beträffande Systembolagets verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So202, 1994/95:So205 och 1994/95:So242 yrkande 1,
res. 4 (m)
6. beträffande inköpsregistrering
att riksdagen avslår motion 1994/95:So268 yrkande 8,
7. beträffande varningstexter
att riksdagen avslår motion 1994/95:So227,
res. 5 (kds)
8. beträffande systembolagets riskinformation
att riksdagen avslår motion 1994/95:So268 yrkande 10,
9. beträffande information och opinionsbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So208 yrkande 1, 1994/95:So223 yrkande 2, 1994/95:So243, 1994/95:So272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:So281 yrkande 1, 1994/95:So484 yrkande 3 och 1994/95:Sk684 yrkande 2,
10. beträffande alkoholfria miljöer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So223 yrkande 7 och 1994/95:So268 yrkandena 14 och 15,
11. beträffande utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So208 yrkande 4, 1994/95:So223 yrkandena 5 och 6, 1994/95:So264 yrkande 3, 1994/95:So268 yrkandena 11 och 12, 1994/95:So281 yrkande 2 och 1994/95:Ju809 yrkande 32,
12. beträffande övriga förebyggande åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So208 yrkande 3, 1994/95:So223 yrkande 19, 1994/95:So246 yrkandena 1, 2 och 4, 1994/95:So264 yrkande 4, 1994/95:So484 yrkandena 2 och 4, 1994/95:So601 yrkande 9 och 1994/95:A807 yrkande 35,
13. beträffande åldersgränser
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So208 yrkande 11 delvis, 1994/95:So234, 1994/95:So239, 1994/95:So242 yrkande 2 och 1994/95:So484 yrkande 5,
res. 6 (m)
res. 7 (v, kds)
14. beträffande kontroll av åldersgränser
att riksdagen avslår motion 1994/95:So223 yrkande 4,
res. 8 (fp)
15. beträffande tillståndsprövning
att riksdagen avslår motion 1994/95:So268 yrkandena 2 och 4,
res. 9 (v) delvis
16. beträffande administrativa ingripanden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So223 yrkande 15 och 1994/95:So268 yrkande 3,
res. 9 (v) delvis
res. 10 (fp)
17. beträffande tillfälliga serveringstillstånd
att riksdagen avslår motion 1994/95:So223 yrkande 9,
res. 11 (fp)
18. beträffande överklagande
att riksdagen avslår motion 1994/95:So223 yrkande 12,
19. beträffande ansvaret för tillsynen
att riksdagen avslår motion 1994/95:So268 yrkande 1,
res. 12 (v)
20. beträffande tillsynen i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So223 yrkande 14, 1994/95:So268 yrkande 13 och 1994/95:So272 yrkande 3,
21. beträffande försäljning av folköl
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So264 yrkande 2 och 1994/95:So268 yrkande 5,
res. 13 (c, v, kds)
22. beträffande partihandel med starköl
att riksdagen avslår motion 1994/95:So268 yrkande 16,
res. 14 (v)
23. beträffande mattvång och pausservering
att riksdagen avslår motion 1994/95:So208 yrkande 11 delvis,
res. 15 (m)
24. beträffande minibarer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So208 yrkande 11 delvis, 1994/95:So247 och 1994/95:So268 yrkande 6,
res. 16 (m)
res. 17 (v)
25. beträffande serveringens bedrivande
att riksdagen avslår motion 1994/95:So208 yrkande 11 delvis,
res. 18 (m)
26. beträffande representation
att riksdagen avslår motion 1994/95:So484 yrkande 6,
res. 19 (kds)
27. beträffande langning och hembränning
att riksdagen avslår motion 1994/95:So223 yrkandena 3 och 16,
res. 20 (fp)
28. beträffande vinauktioner
att riksdagen avslår motion 1994/95:So252.
res. 21 (m)
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 9 november 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid An- dersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytter- berg (s), Birgitta Wichne (m), Annika Jonsell (m), Michael Stjernström (kds) och Eva Julin (mp).
Reservationer
1. Inriktningen av alkoholpolitiken (mom. 1)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar med "Totalkonsumtionens samband" och på s. 11 slutar med "yrkandena 7 och 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So208 (m) att vägledande för den svenska alkoholpolitiken måste vara att den övervägande delen av befolk- ningen är kapabel att ta ansvar för sin egen alkoholkonsumtion, utan re- striktioner och regler. Det är därför angeläget att göra en klar åtskillnad mellan bruk och missbruk av alkohol. Dessa begrepp blandas alltför ofta ihop vilket medfört att Sverige för en alkoholpolitik som skiljer sig mar- kant från den syn på frågorna som är förhärskande i vår omvärld. Den svenska alkoholpolitiken har i allför hög utsträckning koncentrerats till totalkonsumtionen, vilket inneburit att problemet med den grupp som överkonsumerat alkohol inte tillräckligt uppmärksammats. Enligt utskot- tets mening finns det inte något entydigt samband mellan totalkonsumtio- nen av alkohol och alkoholskador. Däremot för överkonsumtionen av alkohol med sig omfattande sociala och medicinska problem. Kostnaderna för samhället är mycket höga och lidandet för den enskilde och dennes anhöriga är mycket stort. Missbruket har också en stark koppling till våld och andra former av brott och ligger bakom ett stort antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför tidig död. Det är mot den bakgrunden viktigt att minska alkoholkonsumtionen, men detta skall ske utan en fixering vid totalkonsumtionen som ofta har lett till felaktiga prioriteringar och åtgär- der. Utskottet anser att alkoholpolitiken i ökande utsträckning skall inriktas på information, utbildning, opinionsbildning och andra förebyggande insatser för att tränga tillbaka missbruket av alkohol, förhindra att fler blir missbrukare och motverka alkoholskador. Utskottet återkommer i det följande till frågor om olika alkoholskadeförebyggande insatser.
Vidare anser utskottet att det är hög tid att erfarenheter från internationell forskning på det alkoholmedicinska området diskuteras i Sverige. Interna- tionell forskning har t. ex. visat att en viss mängd alkohol per dag kan vara nyttig och kraftigt minska antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Detta diskuteras runt om i världen, dock inte i Sverige. Utskottet anser att denna enkelspåriga attityd till den internationella forskningen på det alkoholme- dicinska området är allvarlig och bör ändras. Vad utskottet här anfört om inriktningen av alkoholpolitiken bör riksdagen med anledning av motion So208 (m) yrkandena 2 och 7 med avslag på motionerna K224 (kds) yr- kande 40 och So481 yrkandena 1 och 2 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So208 yrkandena 2 och 7 samt med avslag på motionerna 1994/95:So481 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:K224 yrkande 40 som sin mening ger regering- en till känna vad utskottet anfört,
2. Marknadsföring (mom. 3)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 14 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "(s) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Genom att flera företag nu verkar på den svenska marknaden som impor- törer och partihandlare för alkoholdrycker finns det skäl att anta att mark- nadsföringen kommer att öka både i intensitet och omfattning. Utskottet anser att det därför är angeläget att marknadsföringen av alkoholdrycker noga följs och att övervakningen inom detta område snabbt får ökade resurser. Ansvaret för övervakningen bör föras över till Alkoholinspektio- nen. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om hur den framtida övervakningen av marknadsföring av alkoholdrycker skall gå till.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande marknadsföring
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So223 yr- kande 13 och med avslag på motion 1994/95:So260 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Vin & Sprit AB:s och Systembolagets alkoholpolitiska roll (mom. 4)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So223 (fp) att Vin & Sprit AB av alkoholpolitiska skäl bör ägas av staten. Härigenom tillgodoses samhällets behov av insyn i verksamheten och möjligheten till påverkan. Utskottet vill också understryka vikten av att bolaget agerar så att förtroendet för svensk alkoholpolitik stärks och inte försvagas. Denna inriktning av bolagets verksamhet bör komma till uttryck i ett avtal mellan staten och bolaget.
Systembolaget har en viktig alkoholpolitisk roll. Utskottet vill därför framhålla det angelägna i att att Systembolaget i sitt arbete prioriterar de hälsopolitiska insatserna framför de företagsekonomiska när dessa står i konflikt med varandra. Vidare bör bolaget fortsatt arbeta aktivt med upp- lysning om alkoholens skadeverkningar på ett sådant sätt att informationen verkligen når konsumenterna.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Vin & Sprit AB:s och Systembolagets alkoholpoli- tiska roll
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So223 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Systembolagets verksamhet (mom. 5)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Systembolagets detaljhandelsmonopol bör enligt utskottet successivt av- vecklas. Avvecklingen bör samordnas med införandet av ett licensierings- system för försäljning via dagligvaruhandeln. I ett första skede bör starköl kunna säljas i den ordinarie dagligvaruhandeln. Därefter bör försäljningen utökas med även vin. Försäljning av sprit bör tills vidare begränsas till särskilt prövade och godkända försäljningsställen.
Beträffande Systembolagets verksamhet anser utskottet att den skall ut- formas efter konsumenternas önskemål på samma sätt som annan affärs- verksamhet. Bolaget skall ges rätt att självständigt besluta om etablering, lokalisering och nedläggning av försäljningsställen liksom tider för öppet- hållande i butikerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Systembolagets verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So202, 1994/95:So205 och 1994/95:So242 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Varningstexter (mom. 7)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar med "Om ett" och slutar med "(kds) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So227 (kds) om att alla förpack- ningar med starköl, vin och sprit bör förses med varningstexter, liknande dem som finns på förpackningar med tobaksvaror. Sverige bör inom EU aktivt verka för att bestämmelser med krav på varningstexter skall införas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande varningstexter
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So227 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Åldersgränser (mom. 13)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "So234 (s) avstyrks" bort ha följande lydelse:
I Sverige har personer som uppnått 18 år rösträtt, skyldighet att fullgöra militärtjänst och rätt att ta körkort. Åldersgränsen för inköp och införsel av alkohol bör därför jämställas med myndighetsåldern. Regeringen bör sna- rast återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet här- med. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande åldersgränser
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So208 yrkande 11 delvis och 1994/95:So242 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:So234, 1994/95:So239 och 1994/95:So484 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Åldersgränser (mom. 13)
Stig Sandström (v) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "So234 (s) avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar anser utskottet att åldersgränsen för servering av alko- holdrycker skall höjas från nuvarande 18 år till 20 år. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett sådant lagförslag.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande åldersgränser
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So239 och 1994/95:So484 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1994/95:So208 yrkande 11 delvis, 1994/95:So234 och 1994/95:So242 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Kontroll av åldersgränser (mom. 14)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydel- se:
Utskottet vill understryka vikten av att den som serverar eller säljer al- koholdrycker noga följer alkohollagens bestämmelser och förvissar sig om att gästen/kunden har uppnått den ålder som anges i lagen. Kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna måste utökas och effektiviseras. Detta bör riksdagen med anledning av motion So223 (fp) yrkande 4 ge regering- en till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande kontroll av åldersgränser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So223 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Tillståndsprövning, m.m. (mom. 15 och 16)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Landets kommuner är i dag hårt pressade och dignar under en stor ar- betsbörda. Särskilt utsatta är socialförvaltningarna. Ytterligare uppgifter bör därför enligt utskottets mening inte åläggas kommunerna. Att kommu- nerna bereds möjlighet att ta ut avgifter från dem som söker serveringstill- stånd kommer knappast att täcka de reella kostnaderna.
Med tanke på den mängd nya uppgifter som på senare år ålagts kommu- nerna - äldrevård, miljövård, skolan, riksfärdtjänst, etc. - är det inte trolig att alkoholpolitiken kommer att prioriteras. Det är också svårt framför allt för små kommuner att skaffa erforderlig kompetens för att motverka eko- nomisk brottslighet i branschen.
Sammanfattningsvis anser utskottet att ansvaret för att utreda och besluta i fråga om serveringstillstånd eller för administrativa ingripanden mot inne- havare av serveringstillstånd skall ligga på länsstyrelserna. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet härmed.
Utskottet anser vidare att den kommunala vetorätten skall återinföras tills EG-domstolen eventuellt tvingar oss att avskaffa den. Vetorätten kan försvaras med hänvisning till folkhälsan och hävd. Kommunerna bör i större utsträckning uppmuntras att använda sig av sin vetorätt och göra den till ett vasst alkoholpolitiskt instrument. Detta bör ges regeringen till kän- na.
dels att utskottets hemställan under 15 och 16 bort ha följande lydelse:
15 och 16. beträffande tillståndsprövning, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So223 yr- kande 15 och 1994/95:So268 yrkandena 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Administrativa ingripanden (mom. 16)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inställningen i motion So223 (fp) om att länsstyrelserna i fortsättningen bör prioritera den typ av samordnad regional verksamhet som länsstyrelsen i Stockholm tagit initiativ till (Operation krogsanering). Enligt alkohollagen kan länsstyrelsen göra punktinsatser i form av inspek- tion av enskilda serveringsställen. Länsstyrelsen kan dock inte ingripa mot serveringsställen som missköter sig utan måste i ett sådant fall överlåta åt kommunen att vidta erforderliga åtgärder, t. ex. återkalla tillståndet. Ut- skottet anser detta förfaringssätt olämpligt, och lagen bör därför ändras på så sätt att även länsstyrelsen ges möjlighet att göra administrativa ingri- panden mot serveringsställen. En sådan ordning kommer dessutom att underlätta en samordnad regional tillsynsverksamhet av typ Operation krogsanering. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande administrativa ingripanden
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So223 yrkande 15 och 1994/95:So268 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Tillfälliga serveringstillstånd (mom. 17)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar med "Även motion" och slutar med "yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att innehavare av tillfälliga serveringstillstånd får köpa alkoholdrycker direkt från den som har partihandelstillstånd är det viktigt att Alkoholinspektionen och andra myndigheter noga följer beviljandet och handhavandet av tillfälliga serveringstillstånd.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande tillfälliga serveringstillstånd
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So223 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Ansvaret för tillsynen (mom. 19)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar med "Utskottet vidhåller också" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Ytterligare uppgifter bör inte läggas på kommunerna. Det är stor risk att t.ex. tillsynen av krogarna blir eftersatt om kommunerna åläggs huvudan- svaret för tillsynen. Erforderlig kompetens på dettta område finns endast att tillgå i större kommuner. Risken är stor att kommunernas hantering av tillsynen kommer att bli rutinmässig och att ansvaret blir polisens om det blir för stora ordningsproblem. Det är en svår uppgift att på rätt sätt sköta tillsynen av restauranger. Alkoholhandläggare möter många gånger en hård värld. Utbildning, erfarenhet och en social kompetens behövs för att klara den uppgiften.
Utskottet anser att huvudansvaret för den direkta tillsynen över serveringen av alkoholdrycker och detaljhandel med öl skall återföras till regional nivå. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ansvaret för tillsynen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So268 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Försäljning av folköl (mom. 21)
Roland Larsson (c), Stig Sandström (v) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 42 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det blir allt tydligare att folkölet fungerar som inkörsport till ett mer ut- vecklat alkoholbruk bland ungdomar. Eftersom det är viktigt att på olika sätt finna vägar att förverkliga de alkoholpolitiska målen om att minska den totala alkoholkonsumtionen och därigenom alkoholskadorna anser utskottet att regler om tillståndsplikt för detaljhandel och servering av folköl skall återinföras. Följden av beslutet att slopa tillståndsplikten har blivit att folkölet kan säljas och serveras på betydligt fler ställen än tidiga re. Den ökade tillgängligheten kommer sannolikt att leda till ökad kon- sumtion inte minst bland ungdomar, vilket utskottet ser allvarligt på. Re- geringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande försäljning av folköl
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So264 yrkande 2 och 1994/95: So268 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Partihandel med starköl (mom. 22)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 42 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydel- se:
Att bryggerierna fått rätt att idka partihandel med starköl har underlättat deras marknadsföring. Det har blivit lättare att först lansera nya produkter i restaurangledet och därigenom skapa en efterfrågan i systembutikerna. Den nära kontakten mellan bryggeribranschen och krögarna har också medfört att bryggerierna i ökad utsträckning engagerat sig finansiellt i restaurangerna , vilket står i strid med svensk alkoholpolitik. Enligt utskot- tets mening borde därför all partihandel med starköl och all försäljning av alkohol över 2,8 viktprocent handhas av Systembolaget. Sveriges inträde i den europeiska unionen har dock omöjliggjort en återgång till sådana regler. Mot den bakgrunden är det viktigt att Alkoholinspektionen noga föjer hur marknadsföringen bedrivs och ingriper när så är påkallat. Utskot- tet anser vidare att tillverkarna och partihandlarna skall vara skyldiga att bedriva reklam och andra marknadsföringsåtgärder så att de inte står i strid med syftet i bestämmelserna i 3 kap. 4 § alkohollagen.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande partihandel med starköl
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So268 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Mattvång och pausservering (mom. 23)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 11 delvis" bort ha följande lydelse:
På grund av tidigare och nuvarande bestämmelser har vi en minst sagt outvecklad restaurangkultur i vårt land. Möjligheten att bli serverad ett glas öl eller vin på en kvarterspub i sällskap med grannar och vänner sak- nas i stor utsträckning i Sverige. Svenskarna har i stället vant sig vid att dricka i hemmen, innan de går ut på lokal. Därigenom bli alkoholkonsum- tionen alltför ofta större än om det varit möjligt att besöka en enkel pub eller bar. Enligt utskottets mening bör matsservering inte vara ett krav för att serveringstillstånd skall kunna beviljas för pubar och liknande inrätt- ningar. Bestämmelser härom bör utmönstras ur alkohollagen.
När det gäller pausservering i foajéer till teatrar och konsertlokaler förelig- ger inte något mattvång, vilket utskottet anser positivt. Däremot får endast vin och starköl serveras. Utskottet anser att serveringstillståndet skall kunna omfatta även spritdrycker. Vidare bör servering kunna ske såväl i paus under pågående föreställning som före och efter en föreställning. Internationellt ses detta som en självklarhet. Regeringen bör snarast åter- komma till riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet härmed.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So208 (m) yrkande 11 delvis ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande mattvång och pausservering
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So208 yrkande 11 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an- fört,
16. Minibarer (mom. 24)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "So247 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Alkoholservering från minibar skall självfallet få ske på hotell som har serveringstillstånd. Någon särskild bestämmelse härom i alkohollagen behövs inte. Bestämmelsen skall därför utgå ur alkohollagen. Vidare anser utskottet att det skall vara möjligt att tillåta en utskänkning som innebär att gästen själv tar med sig dryck till restaurangen och andra serveringsställen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande minibarer
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So208 yrkande 11 delvis och 1994/95:So247 samt med avslag på motion 1994/95:So268 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Minibarer (mom. 24)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar med "Utskottet finner"och slutar med "So247 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att servering från minibar inte bör tillåtas eftersom för- säljningen av alkoholdrycker kommer att ske utan kontroll. Ett villkor för serveringstillstånd är att personalen direkt kan kontrollera utskänkningen. Detta omöjliggörs vid servering från minibar. Kontrollen av åldersgränsen för servering av alkoholdrycker kommer också att avsevärt försvåras. Serveringstiderna kan inte heller upprätthållas. Därtill kommer risken att personer med alkoholproblem utsätts för frestelser när de tar in på hotell som har minibar. Utskottet anser att alkohollagen skall ändras på så sätt att det framgår att servering från minibar inte är tillåtet. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande minibarer
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So268 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1994/95:So208 yrkande 11 delvis och 1994/95:So247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Serveringens bedrivande (mom. 25)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 45 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 11 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör anpassa bestämmelserna rörande serve- ringstider till vad som gäller i praktiskt taget hela den övriga västvärlden. Tidsbegränsningarna för alkoholservering i 6 kap. 4 § alkohollagen fyller inte någon alkoholpolitisk funktion utan har gett upphov till att antalet "svartklubbar" ökat i storstäderna. Dessa s.k. svartklubbar öppnar när de lagliga och skattebetalande näringsställena stänger. Verksamheten sker utan insyn och de "lagliga" serveringsställena har inte möjlighet att kon- kurrera. Ur alkoholpolitiskt perspektiv måste det därför vara bättre att ge de näringsställen som fått tillstånd att servera alkoholdrycker möjlighet att själva bestämma sina öppettider än att genom reglering av serveringstider- na skapa förutsättningar för en okontrollerbar verksamhet. Vidare anser utskottet att bestämmelserna om prissättning och på vilket sätt ett närings- ställe får marknadsföra alkohol bör utmönstras ur alkohollagen. Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att införa bestämmelser som förutsätter att näringsidkaren bedriver en för honom inte ekonomiskt sund och hållbar verksamhet. Genom beskattningsreglerna främjas alkoholsva- gare drycker. Inte heller finns det något skäl att behålla bestämmelsen i alkohollagen om att man inte får förmå gäster att köpa alkohol. Vad ut- skottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande serveringens bedrivande
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So208 yrkande 11 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an- fört,
19. Representation (mom. 26)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 45 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydel- se:
Det måste ligga i samhällets intresse att stat, landsting och kommuner föregår med gott exempel när det gäller att avglorifiera alkoholkonsumtio- nen. All offentlig representation bör enligt utskottet vara alkoholfri. All- männa medel skall inte användas för alkoholkonsumtion. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande representation
att riksdagen med med bifall till motion 1994/95:So484 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Langning och hembränning (mom. 27)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 47 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inställningen i motion So223 att det är angeläget att opi- nionsbildningen mot langning av alkohol sker kontinuerligt och omfattar såväl ungdomar som vuxna. Större kampanjer bör genomföras i samverkan mellan stat, kommuner och ideella föreningar. Hembränning av alkohol är ett stort alkoholpolitiskt problem och ett särskilt hot mot de ungas hälsa. Åtgärder för att bekämpa detta brott måste förbättras bl.a. med ökade polisiära insatser. Vad utskottet här anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande langning och hembränning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So223 yrkandena 3 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an- fört,
21. Vinauktioner (mom. 28)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 48 som börjar med "Utskottet är" slutar med "So252 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ett problem för många vinintresserade personer som vill förbättra sina kunskaper om viner är att det är mycket svårt att få tag på andra viner än de som finns att tillgå på Systembolaget. Ett viktigt bidrag till att öka va- riationen av kvalitetsviner i Sverige är, enligt utskottets mening, att tillåta vinauktioner. Vinauktioner ger också ökad möjlighet för dödsbon och konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till kontanta medel. Genom auktionerna kan problemet med att värdera äldre viner lösas, och auktio- nerna kan därmed få en för statskassan positiv effekt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande vinauktioner
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So252 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1995