Alkoholbeskattningen, m.m.
Betänkande 1991/92:SkU25
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU25
Alkoholbeskattningen, m.m.
Innehåll
1991/92 SkU25
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de ändringar i alkoholbeskattningen som föreslås i proposition 1991/92:116 och avstyrker samtliga motioner som behandlas i detta sammanhang.
I två reservationer yrkar Ny demokrati i anslutning till olika motioner successiva lättnader i alkoholbeskattningen och förbättrade villkor för vissa färjelinjer m.m.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1991/92:116 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,
2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).
Förslaget i fråga om tulltaxelagen behandlas i annat sammanhang.
I propositionen föreslås ett nytt system för beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den nu utgående procentavgiften, som beräknas på detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv skatteskala. För alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker, föreslås dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom vissa intervall. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska skäl uppdelad i två klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre för det starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5 volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset för enskilda produkter kommer dock i vissa fall att kraftigt förändras. Reformen innebär bl.a. att priset på billigare drycker kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
Det aktuella lagförslaget har följande lydelse.
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1991/92:Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) vari yrkas att riksdagen beslutar att de i propositionen föreslagna grundbeloppen justeras upp med 5%.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
39. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt på alkohol och tobak enligt vad i motionen anförts,
40. att riksdagen, vid avslag på yrkande 39, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snar höjning av skatten på alkohol,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformandet av en ny alkoholbeskattning enligt förslagen från alkoholskatteutredningen,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alkoholbeskattningen och EG.
1991/92:Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omklassificering av färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge till lång rutt, samt om att frågan omgående tas upp till diskussion med Danmark.
1991/92:Sk612 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 10 § i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha den lydelse som anges i motionen,
2. att riksdagen upphäver 11 § lagen om dryckesskatt.
1991/92:Sk622 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att tax-free-försäljning på Gotlandsfärjorna blir tillåten.
1991/92:Sk628 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefri servering för Gotlandstrafiken.
1991/92:Sk630 av Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tax-free-försäljning på lederna Sverige--Bornholm,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Lex Öresund.
1991/92:Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skattehöjningar på alkohol.
1991/92:Sk645 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar göra Gotland till frihandelszon.
1991/92:Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klassificering av färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge som lång rutt.
1991/92:Sk656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Systembolaget bör ge sina storkunder vederbörlig grossistrabatt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om människors rätt att umgås utan diskriminerande höga kostnader.
1991/92:Sk657 av Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om på vilken nivå alkoholpriserna bör ligga för att prisbilden skall bidra till minskad konsumtion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att priserna på alkoholdrycker bör indexregleras och regleras kvartalsvis i enlighet med konsumentprisindex utveckling.
1991/92:Sk659 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild hälso- och sjukvårdsavgift/skatt på alkohol och tobak som tillfaller sjukvårdshuvudmännen.
1991/92:Sk660 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den skattefria handeln på båtar och flyg.
1991/92:So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkoholhaltiga drycker med 500 milj.kr. för inköp från hotell- och restaurangbranschen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas år 1993 med ytterligare 1 miljard samt år 1994 med 2 miljarder för att anpassa priserna till EG-nivå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koppling av alkoholbeskattningen till dryckens alkoholhalt.
1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
11. att riksdagen beslutar att höja alkoholskatten med 10% från den 1 juli 1992 enligt vad i motionen anförts om att sänka totalkonsumtionen av alkohol i enlighet med WHO:s mål för Europa,
16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att avgiftsbelägga teknisk sprit enligt vad i motionen anförts om 35 milj.kr. till förebyggande och vårdande insatser.
1991/92:So288 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktskatterna och gränshandeln.
1991/92:So289 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisinstrument.
1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar att höja skatten på alkohol med 10%.
1991/92:So500 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgift på 2 1/2 öre per cigarrettpaket för information om tobakens skadeverkningar, med skolungdom som målgrupp.
1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,m,c,kds,v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre per cigarett för att bekosta information om tobakens skadeverkningar.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1991/92:SoU4y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Alkoholbeskattning m.m.
Propositionen innebär att alkoholbeskattningen läggs om enligt alkoholskatteutredningens förslag (SOU 1991:52) så att skatten kommer att utgå enbart med hänsyn till alkoholhalten i dryckerna. Skatten skall beräknas enligt en progressiv skatteskala och blir alltså högre per centiliter alkohol för de starkare dryckerna. Den nuvarande procentavgiften, som beräknas på detaljhandelspriset, slopas så att alkoholskatten blir lika hög för alla drycker med samma alkoholhalt. Skatteskalan har utformats så att priset på de vanligaste alkoholstarka spritsorterna och vinerna kommer att stiga med 10 % eller mer. När det gäller öl och andra drycker med en alkoholhalt på högst 7 % har utredningsförslaget justerats bl.a. genom att sänka skatten på starköl som innehåller högst 4,5 volymprocent alkohol. Syftet härmed är att behålla en jämförelsevis hög skatt på det vanligaste starkölet och samtidigt skapa gynnsammare betingelser för alkoholsvagare alternativ till denna dryck.
I den med anledning av propositionen väckta motionen Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) ställer sig motionärerna bakom de nya principerna men yrkar att skattesatserna av alkoholpolitiska skäl höjs med 5 %.
Även två motioner från den allmänna motionstiden -- motionerna Sk612 av Mikael Odenberg (m) och Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 41 -- innehåller yrkanden som ansluter till alkoholskatteutredningens förslag. Samtidigt yrkas i motion So291 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) samt motionerna Sk351 (yrkandena 39 i denna del och 40) och So271 (yrkande 11) av Lars Werner m.fl. (v) en höjning av alkoholskatterna med 10 %. Mer allmänt hållna yrkanden om behovet att av alkoholpolitiska skäl höja beskattningen framställs i motionerna Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s), So289 (yrkande 3) av Göran Magnusson m.fl. (s) och Sk657 (yrkande 1) av Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds). Den sistnämnda motionen innehåller också ett yrkande om att priserna på alkoholdrycker bör indexregleras kvartalsvis (yrkande 2).
Däremot yrkas i motion So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att alkoholskatterna skall sänkas med 500 milj.kr. för hotell och restauranger, att skatterna skall sänkas med ytterligare 1 miljard 1993 och 2 miljarder 1994 för att anpassa priserna till EG-nivå och att skatterna uteslutande skall kopplas till alkoholhalten (yrkandena 4, 5 och 7). I motion Sk656 från samma håll framställs yrkanden som bl.a. går ut på att storkunder skall få grossistrabatt (yrkandena 2 och 3).
Socialutskottet anför i sitt yttrande att propositionen bl.a. syftar till att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och att på sikt främja en minskning av den totala alkoholkonsumtionen. Socialutskottet ser positivt härpå och tillstyrker den nya beskattningsformen. Enligt socialutskottet är det viktigt att pröva prisinstrumentet för att minska alkoholkonsumtionen. Med hänvisning till den översyn som den nyligen tillsatta alkoholpolitiska kommissionen (S 1991:17) skall bedriva anser socialutskottet emellertid att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de aktuella motionerna. Socialutskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna skattenivån.
Skatteutskottet konstaterar att det råder full enighet om att man nu bör övergå till en rent progressiv beskattning efter alkoholhalt. Utskottet instämmer i uppfattningen att en ny skattemodell är önskvärd och att man inom ramen för de nya principerna kan uppfylla både alkoholpolitiska och andra önskemål. Så t.ex. torde detaljutformningen av propositionen tillgodose socialstyrelsens synpunkter i fråga om det vanliga starkölet samtidigt som konsumtionen styrs mot alkoholsvagare alternativ till denna dryck. Förslaget innebär enligt utskottets uppfattning inte heller så stora inbördes förändringar av skatteuttaget för de olika dryckesslagen att det finns skäl att av denna anledning befara ej önskvärda effekter på konsumtionen.
I propositionen anförs också att den nya skattemodellen närmar den svenska lagstiftningen till vad som i tekniskt hänseende kommer att gälla inom EG. När det gäller skattenivån ligger alkoholbeskattningen visserligen betydligt lägre inom EG än i Sverige, men det finns inte något formellt hinder för ett enskilt EG-land att ha höga alkoholskatter. Uskottet instämmer i regeringens uppfattning att det med hänsyn till de alkoholpolitiska målen och det statsfinansiella läget inte finns skäl till en lägre skattenivå än vad som föreslås i propositionen. Med tanke på den nuvarande låga inflationen och till att propositionen innebär väsentliga prishöjningar för de vanligaste alkoholstarka dryckerna kan utskottet inte heller tillstyrka att skatten höjs ytterligare. Utskottet finner alltså i likhet med socialutskottet att propositionen är väl avvägd men att prisinstrumentet även i fortsättningen bör prövas för att minska alkoholkonsumtionen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i nu återgivna delar.
När det gäller EG-frågorna utgår utskottet från att regeringen även i fortsättningen kommer att verka för att Sverige så långt som möjligt får behålla möjligheterna att bekämpa missbruk av alkohol och tobak, utan särskilda direktiv från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför det i motion Sk351 framställda yrkandet om ett särskilt uttalande i dessa frågor (yrkande 42) och yrkande 1 i motion So288 av Gunnar Thollander m.fl. (s) angående punktskatterna och gränshandeln.
Färjetrafiken, m.m.
Resande som kommer till Sverige får med vissa begränsningar fritt införa resandeutrustning och andra varor. Den som har fyllt 20 år och har varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter. Om sprit ej medförs får 2 liter vin medföras. -- Försäljningen på färjelinjerna i s.k. taxfree shops begränsar sig till vad som får införas tullfritt. Försäljningen på s.k. korta rutter, t.ex. Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge, omfattar inte alkoholdrycker och begränsar sig till högst två paket cigarretter. För den skattefria serveringen ombord gäller inga särskilda restriktioner. -- Frågan om korta eller långa rutter regleras i avtal mellan de berörda länderna. Efter överenskommelse mellan Danmark och Sverige omklassificerades linjen Ystad--Rönne till lång rutt 1989. I sammanhanget kan nämnas att EG nyligen har fattat beslut rörande den skattefria provianteringen för passagerartrafiken av innebörd att den skall finnas kvar till 1999.
I motionerna Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s), Sk630 av Bertil Persson (m) och Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (m) yrkas bl.a. att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge skall likställas med Ystad--Rönne och alltså omklassificeras till lång rutt. Motion Sk630 innehåller också ett yrkande av innebörd att "Lex Öresund" skall avskaffas. Motionerna Sk622 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk628 av Charlotte Cederschiöld (m) går ut på att man skall ha taxfreeförsäljning även på Gotlandsfärjorna, och i motion Sk645 av Claus Zaar m.fl. (nyd) yrkas att Gotland skall bli en frihandelszon. I motion Sk660 av Gudrun Norberg (fp) yrkas däremot ett riksdagsuttalande om att den skattefria handeln på båtar och flyg bör avskaffas.
Frågan om korta eller långa rutter bör enligt utskottets uppfattning så långt som möjligt lösas på ett likartat sätt för jämförliga färjelinjer. Utskottet utgår från att regeringen försöker lösa frågan i sina kommande förhandlingar med Danmark.
Med hänvisning till alkoholkommissionens pågående arbete med övriga frågor och till tidigare års ställningstaganden avstyrker skatteutskottet i likhet med socialutskottet de aktuella motionerna.
Teknisk sprit
I motion So271 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas bl.a. att teknisk sprit beläggs med avgifter på sammanlag 35 milj.kr. i syfte bl.a. att komma till rätta med missbruket av denna vara.
Utskottet instämmer i uppfattningen att det är viktigt att i möjligaste mån motverka missbruket av teknisk sprit. Detta är emellertid frågor som bör lösas på andra vägar än genom beskattningsåtgärder. Utskottet avstyrker därför motion So271 i denna del (yrkande 16).
Tobak
Motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller bl.a. ett yrkande om att tobaksskatten skall höjas med 10 % (yrkande 39 i denna del). Vidare yrkas i motionerna Sk659 av Roland Larsson (c), So500 av Tuve Skånberg (kds) och So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,m,c,kds,v) bl.a. att en särskild hälso- och sjukvårdsavgift tas ut på tobaksvaror. Yrkandet i motion Sk659 innefattar en sådan avgift även på alkoholvaror.
Prisutvecklingen och konsumtionsutvecklingen för tobaksvaror efter den senaste skattehöjningen 1990 motiverar inte enligt utskottets mening en ytterligare höjning av tobaksskatten. Med hänvisning härtill och till att anslagsfrågorna för information om skadeverkningarna av drogmissbruk bör prövas i vanlig ordning och inte lösas genom en specialdestinering av skatterna avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande alkoholbeskattningen att riksdagen antar det i proposition 1991/92:116 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt och avslår motionerna 1991/92:Sk25, 1991/92:Sk351 yrkandena 39 i denna del, 40 och 41, 1991/92:Sk612, 1991/92:Sk640, 1991/92:Sk656 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Sk657, 1991/92:So249 yrkandena 4, 5 och 7, 1991/92:So271 yrkande 11, 1991/92:So289 yrkande 3 och 1991/92:So291 yrkande 4, res. 1 (nyd)
2. beträffande vissa EG-frågor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 42 och 1991/92:So288 yrkande 1,
3. beträffande färjetrafiken m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk606, 1991/92:Sk622, 1991/92:Sk628, 1991/92:Sk630, 1991/92:Sk645, 1991/92:Sk646 och 1991/92:Sk660, res. 2 (nyd)
4. beträffande teknisk sprit att riksdagen avslår motion 1991/92:So271 yrkande 16,
5. beträffande skatten på tobak, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 39 i denna del, 1991/92:Sk659, 1991/92:So500 yrkande 2 och 1991/92:So502 yrkande 3.
Stockholm den 12 maj 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp) och Tage Påhlsson (c).
Reservationer
1. Alkoholbeskattningen (mom. 1)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Inom Ny demokrati tror vi inte på att problemen i vårt samhälle kan lösas med höga skatter, krångel och onödig byråkrati. Enligt vår uppfattning är det dags att använda det sunda förnuftet och mjuka upp den gammaldags mentaliteten när det gäller drycker av olika slag. Gränserna mot andra länder finns inte kvar på samma sätt som förr, och människorna har inte längre förståelse för en förmyndarpolitik när det gäller alkoholhaltiga drycker. Missbruksproblemen bör i stället mötas genom att satsa på upplysning och en allmän förbättring av de sociala förhållanden som ligger till grund för problemen. Det gäller också att skapa förutsättningar för goda umgängesformer inom familjerna och i det offentliga livet.
Som framgår av motionerna Sk656 och So249 bör den alltför höga alkoholbeskattningen sänkas av två skäl. För det första att vi snarast bör anpassa oss till förhållandena utomlands. Detta medför att vi kan konkurrera med utlandet och behålla försäljningen av alkoholdrycker och därmed också skatteintäkterna inom landet. För det andra kan man på detta sätt minska det s.k. mörkertalet. En stor del av alkoholkonsumtionen sker för närvarande i samband med resor utomlands. Resandeinförseln är betydande liksom smugglingen, och den legala och illegala hemtillverkningen ligger också på hög nivå.
Därtill kommer att sunda umgängesformer allvarligt försvåras av vår prispolitik. Så t.ex. har man knappast råd längre att umgås på ett normalt sätt på restauranger och dansställen.
Förslagen i propositionen går i rätt riktning men innebär att den alltför höga skattenivån på vanliga drycker kommer att behållas eller skärps ytterligare.
Inom Ny demokrati anser vi att alkoholskatterna så snart som möjligt bör sänkas till en mer acceptabel nivå. De förslag i denna riktning som läggs fram i motionerna Sk656 och So249 är enligt vår uppfattning väl avvägda. Motionärernas förslag bör alltså genomföras, och de lagändringar som behövs bör snarast läggas fram av regeringen.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande alkoholbeskattningen att riksdagen dels antar det i proposition 1991/92:116 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, dels avslår motionerna 1991/92:Sk25, 1991/92:Sk351 yrkandena 39 i denna del, 40 och 41, 1991/92:Sk612, 1991/92:Sk640, 1991/92:Sk657, 1991/92:So249 yrkande 7, 1991/92:So271 yrkande 11, 1991/92:So289 yrkande 3 och 1991/92:So291 yrkande 4, dels med bifall till motion 1991/92:Sk656 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motion 1991/92:So249 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om alkoholbeskattningen.
2. Färjetrafiken m.m. (mom. 3)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som framgår av motionerna har man tvingats lägga ned färjelinjen Simrishamn--Allinge eftersom den har klassificerats som kort rutt i motsats till vad som gäller för den konkurrerande linjen Ystad--Rönne. Det är inte rimligt att man på detta sätt har skapat helt olika förutsättningar för trafiken på Bornholm och skapar onödiga problem för de berörda rederierna, kommunerna och trafikanterna.
Riksdagen bör ställa sig bakom kraven i motionerna Sk606, Sk630 yrkande 1 och Sk646 om att regeringen skyndsamt tar upp förhandlingar med Danmark om att omklassificera linjen Simrishamn--Allinge till lång rutt.
I motionerna Sk622 och Sk628 yrkas att man bör tillåta taxfreeförsäljning även i Gotlandstrafiken. Syftet är att lösa problemet med att Gotland håller på att isoleras och att förbättra framtidsutsikterna för ön. Förslaget kommer att leda till att biljettpriserna kan sänkas kraftigt och att man skapar likvärdiga förhållanden som för färjelinjerna till våra grannländer. Man kan räkna med att turistnäringen kommer att få en kraftig uppgång. Resultatet blir också att staten slipper att subventionera färjetrafiken till ön.
En annan åtgärd som också skulle få mycket positiva effekter och bidra till att bota de nuvarande Gotlandsproblemen är att -- som föreslås i motion Sk645 -- göra Gotland till en frihandelszon.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram de förslag som föranleds av motionerna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande färjetrafiken m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk606, 1991/92:Sk628, 1991/92:Sk630 yrkande 1 och 1991/92:Sk646, med anledning av motionerna 1991/92:Sk622 och 1991/92:Sk645 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk630 yrkande 2 och 1991/92:Sk660 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående omklassificering av färjelinjen Simrishamn--Allinge och om vissa Gotlandsfrågor.
Socialutskottets yttrande 1991/92:SoU4y
Bilaga
Dryckesbeskattning
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över dels proposition 1991/92:116 om ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt, m.m. och motion 1991/92:Sk25 väckt med anledning av propositionen, dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna Sk351 (v) yrkandena 39, delvis, 40 och 41, Sk606 (s), Sk612 (m) yrkandena 1--2, Sk630 (m) yrkandena 1--2, Sk640 (s), Sk646 (m), So249 (nyd) yrkandena 5 och 7, So271 (v) yrkande 11 och So291 (c, s, fp, kds) yrkande 4.
Utskottet
Propositionen
Enligt propositionen har det nuvarande systemet för beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna med en kombination av en alkoholrelaterad grundavgift och en värderelaterad procentavgift ansetts vara tekniskt krångligt och svårt att förstå. Bortsett från de tekniska invändningarna mot det nuvarande systemet har den kraftigaste kritiken dock riktats mot att de alkoholpolitiska målen inte fullt ut kunnat tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Detta har framför allt gällt möjligheterna att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker. I propositionen föreslås därför ett nytt system för beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Förslagen, som föranleder ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt och i tulltaxelagen (1987:1068), innebär att den nu utgående procentavgiften, som beräknas på detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv skatteskala. För alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker, föreslås dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom vissa intervall. Rent lagtekniskt föreslås dryckesskatten vara sammansatt av ett grundbelopp och -- för drycker med en alkoholhalt som överstiger 19 volymprocent -- ett tilläggsbelopp. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska skäl uppdelad i två klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre för det starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5 volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset för enskilda produkter kommer dock i vissa fall att kraftigt förändras. Förslagen överensstämmer med de förslag som alkoholskatteutredningen lagt fram i sitt betänkande (SOU 1991:52) Alkoholbeskattningen, utom vad avser beskattningen av starkölet. Reformen innebär enligt propositionen bl.a. att priset på billigare drycker, som i många fall missbrukas, kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
Behovet av lagstiftning
I motion 1991/92:Sk351 yrkande 41 av Lars Werner m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande till regeringen om att alkoholskatteberedningens förslag till nya principer för alkoholbeskattningen bör läggas till grund för en ny lagstiftning.
Även i motion 1991/92:Sk612 av Mikael Odenberg (m) yrkas att alkoholskatteutredningens förslag genomförs fr.o.m. den 1 juli 1992. Motionären hemställer att 11 § lagen om dryckesskatt upphävs och att 10 § samma lag ändras på det sätt som alkoholskatteutredningen föreslagit (se motionen).
I motion 1991/92:So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att alkoholskatten uteslutande bör kopplas till dryckens alkoholhalt.
Som ovan nämnts innebär propositionens förslag att alkoholskatten blir helt relaterad till alkoholhalten och att den tas ut enligt en progressiv skatteskala. Propositionen överensstämmer med alkoholutredningens förslag utom vad avser beskattningen av starkölet. Den lägre skattesatsen för starköl bör enligt propositionen omfatta drycker med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent men med högst 4,5 volymprocent. Utredningen hade här föreslagit 5 volymprocent som övre gräns. När det gäller skattesatserna innebär propositionen att de alkoholsvagare alternativen får en lägre beskattning jämfört med utredningens förslag. Syftet är att göra den alkoholsvagare drycken mer konkurrenskraftig och därmed på sikt uppnå en sänkning av den totala alkoholkonsumtionen.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet konstaterar att förslaget till ny utformning av dryckesbeskattningen bl.a. syftar till att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och att på sikt främja en minskning av den totala alkoholkonsumtionen. Utskottet ser positivt härpå och föreslår att propositionen tillstyrks såvitt avser beskattningsformen. Utskottet återkommer i det följande till skattenivån.
De nu aktuella motionerna Sk351 (v) yrkande 41, Sk612 (m) och So249 (nyd) är tillgodosedda genom de lagförslag som nu lagts fram. Utskottet föreslår därför att motionerna avstyrks.
Höjd alkoholskatt
I motion Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp, kds, s) hemställs att riksdagen i anslutning till behandlingen av den nu aktuella propositionen beslutar att grundbeloppen för skatten justeras upp med 5 %, vilket enligt motionärerna i viss mån motsvarar inflationen. Motionärerna anser att propositionens förslag i princip är riktiga och konsekventa, men att regeringen inte tagit hänsyn till att någon höjning av alkoholpriserna inte företagits sedan i maj 1990. Vidare hänvisar motionärerna till att riksdagen hösten 1991 avstyrkte en allmän höjning av alkoholpriserna med hänvisning till att den nu aktuella propositionen var aviserad.
I flera motioner, väckta under den allmänna motionstiden, framförs förslag om höjda alkoholskatter.
I motionerna Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 39, delvis, och So271 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 11 begärs att alkoholskatten höjs med 10 % från den 1 juli 1992. Vid avslag på motion Sk351 (v) yrkande 39 begärs ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att regeringen snarast lägger fram ett förslag om höjd alkoholbeskattning (samma motion, yrkande 40).
I motion So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds) yrkas att alkoholskatten höjs med 10 % (yrkande 4).
I motion Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av skattehöjningar på alkohol. Motionärerna anser att det är angeläget att prisinstrumentet används så att totalkonsumtionen minskar. Det förutsätter större genomsnittliga prishöjningar per år på alkohol än på andra konsumtionsvaror.
I motion So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), däremot, yrkas att riksdagen beslutar att sänka skatten på alkoholhaltiga drycker med 500 milj.kr. för inköp från hotell- och restaurangbranschen (yrkande 4). Vidare yrkas att skatten år 1993 sänks med ytterligare 1 miljard samt år 1994 med 2 miljarder för att anpassa priserna till EG-nivå (yrkande 5).
Alkoholskatten höjdes med 5 % på samtliga alkoholdrycker den 7 maj 1990 (prop. 1989/90:114, FiU20, SkU2y).
Utskottet gör följande bedömning.
Regeringen beslutade i december 1991 att tillsätta en parlamentarisk alkoholpolitisk kommission (dir. 1991:124). Kommissionens främsta uppgift är enligt direktiven att formulera en strategi för att nå målen att minska den totala alkoholkonsumtionen och att begränsa alkoholens skadeverkningar. Kommissionen bör vidare bl.a. kartlägga och redovisa de ökade svårigheter att uppfylla de alkoholpolitiska målen som en svensk anpassning till EG kan inrymma.
I ett läge där det till följd av internationaliseringen och den europeiska integrationen kan bli svårare att begränsa alkoholens tillgänglighet genom prispolitiken, finns det enligt direktiven skäl att lägga ännu större vikt än tidigare vid det attityd- och opinionsbildande arbetet för att påverka människornas efterfrågan på alkoholdrycker.
Kommissionen skall presentera förslag till insatser som medför att de alkoholpolitiska målen kan uppnås, även inom ramen för EG-integrationen. Kommissionen bör överväga hur det opinionsbildande och attitydpåverkande arbetet inom detta område kan förstärkas. Kommissionen bör avsluta sitt arbete före utgången av år 1993.
Utskottet anser det viktigt att bl.a. prisinstrumentet prövas för att minska alkoholkonsumtionen. Med hänvisning till den översyn alkoholkommissionen skall göra anser utskottet emellertid att det saknas skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motionerna Sk25 (c, fp, kds, s), Sk351 (v) yrkande 39, delvis, och 40, So271 (v) yrkande 11, So291 (c, s, fp, kds) yrkande 4, Sk640 (s) och So249 (nyd) yrkandena 4 och 5. Utskottet föreslår att propositionens förslag till skattenivå tillstyrks och att motionerna avstyrks i här aktuella delar.
Tax-free-försäljning i Danmarkstrafiken
Bakgrund
Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin medföras. Tullfrihet gäller inte alkohohaltiga drycker som har anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, t.ex. Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge. -- I samband med utlandsresa kan den som reser med flyg eller båt inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord gäller inga särskilda restriktioner.
Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter regleras i en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland, den s.k. nordiska provianteringsöverenskommelsen (bil. 4302 till TFS 1968:210). Passagerarfartyg som går i trafik mellan hamnar i Danmark, Finland, Norge och Sverige har s.k. fri provianteringsrätt, dvs. rätt att slippa skatt på varor som säljs för förtäring ombord eller för ilandförsel. Sverige kan inte ensidigt ändra klassificeringen av färjelinjerna utan att säga upp överenskommelsen. Våren 1989 omklassificerades linjen Ystad--Rönne genom beslut av regeringen till s.k. lång rutt, och därmed får skattefri försäljning ske ombord.
Lex Öresund innebär att rätt till tullfri införsel av varor som anskaffats ombord inte gäller spritdrycker, vin eller starköl och inte mer än 40 cigaretter eller cigarrer för resande som kommer med fartyg i trafik mellan dansk hamn vid Öresund eller Östersjön och Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län eller Kalmar län t.o.m. Kalmar i norr (8 § resandeförordningen (1987:1072).
EG:s ministerråd har uttalat sig för ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993. Danmark har dock haft reservationer i detta avseende.
Motionerna
I motionerna 1991/92:Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s), 1991/92:Sk630 av Bertil Persson (m) yrkande 1 och 1991/92:Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (båda m) begärs tillkännagivanden till regeringen om att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till lång rutt. Motionärerna hänvisar till att Ystad--Rönne är en lång rutt och anser det orimligt ur konkurrenssynpunkt att två närliggande rutter behandlas på olika sätt.
I motion Sk630 (m) yrkande 2 begärs också att Lex Öresund ändras, eftersom den enligt motionärens mening lett till klart sämre förhållanden i trafiken över Öresund.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om omklassificering av färjelinjen Simrishamn--Allinge till lång rutt och om ett avskaffande av Lex Öresund behandlades av skatteutskottet senast våren 1991 efter hörande av socialutskottet (1990/91:SkU22, 1990/91:SoU4y).
Socialutskottet instämde i sitt yttrande i uppfattningen att närliggande rutter borde behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta krävde dock nya förhandlingar med Danmark, påpekade utskottet, som föreslog att de då aktuella motionerna avstyrktes. En motion om att avskaffa Lex Öresund föreslogs avstyrkt med hänvisning till att en utvidgning av rätten till tullfri införsel av alkoholdrycker enligt socialutskottets bedömning skulle motverka den sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen tidigare uttalat sig för.
Skatteutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till vad socialutskottet anfört.
Utskottet gör följande bedömning.
Som ovan nämnts har EG:s ministerråd uttalat sig för ett avskaffande av resandebestämmelserna från år 1993. Den ovan nämnda alkoholkommissionen skall enligt sina direktiv bl.a. analysera om det svenska regelsystemet behöver förändras med hänsyn till EG:s regelverk och vid behov lägga fram förslag till sådan reviderad lagstiftning.
Utskottet anser att resultatet av alkoholkommissionens arbete bör avvaktas innan riksdagen överväger något initiativ i fråga om tax-free-försäljningen i Öresund. Utskottet föreslår att motionerna Sk606 (s), Sk630 (m) yrkandena 1 och 2 samt Sk646 (m) avstyrks.
Stockholm den 23 april 1992 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin Nilsson (s) och Maud Ekendahl (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Alkoholskatten
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Regeringen beslutade" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har under bred politisk enighet hos regeringen hemställt om förslag som innebär en mer aktiv alkoholpolitik. I sitt av riksdagen godkända betänkande ansåg utskottet att regeringen måste besluta om konkreta åtgärder som leder till en varaktig sänkning av alkoholkonsumtionen (1989/90:SoU2).
Regeringen har nu valt att tillsätta en alkoholkommission. Detta innebär enligt utskottets uppfattning att vi förlorar tid. Enligt direktiven skulle kommissionen vara klar 1993. Efter remissarbete kan det bli beslut i riksdagen först 1994. Det betyder i praktiken att ingenting nytt kommer att tillföras under denna mandatperiod.
Det finns också skäl att reagera mot de uttalanden och beskrivningar i alkoholkommissionens direktiv som berör Europapolitiken och EG. De väcker farhågor beträffande konsekvensen i det svenska förhållningssättet till den hittills förda restriktiva alkoholpolitiken.
Det är utskottets uppfattning att alkoholpolitiken skall utvecklas inom ramen för en aktivare folkhälsopolitik. Det innebär att information, opinionsbildning och andra förebyggande åtgärder bör ges en framträdande roll. Utskottet vill också framhålla att en aktiv prispolitik ingår i de riktlinjer för alkoholpolitiken som riksdagen beslutade om år 1977 och som utskottet flera gånger därefter ställt sig bakom. Utskottet anser det alltså angeläget att vi använder prisinstrumentet så att alkoholkonsumtionen minskar.
Utskottet föreslår att vad utskottet här anfört med anledning av motion Sk640 (s) ges regeringen till känna. Övriga motioner -- Sk25, Sk351 yrkande 39, delvis och yrkande 40, So271 yrkande 11, So291 yrkande 4 och So249 yrkandena 4 och 5 -- avstyrks.
2. Tax-free-försäljning i Danmarkstrafiken
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Som ovan nämnts" och slutar med "Sk646 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i uppfattningen att närliggande rutter bör behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta kräver dock nya förhandlingar med Danmark. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att motionerna Sk606, Sk630 yrkande 1 och Sk646 avstyrks.
En utvidgning av rätten till tullfri införsel av alkoholdrycker skulle enligt utskottets bedömning motverka den sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen tidigare uttalat sig för. Utskottet föreslår därför att motion Sk630 yrkande 2, om en ändring av Lex Öresund, avstyrks.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Alkoholbruket leder ofta till svåra hälsoproblem för individen. I sin förlängning orsakar denna ohälsa personliga tragedier och samhällsekonomiska kostnader för vård och förlorad produktion. Jag anser därför i likhet med motionärerna i motionerna Sk351 yrkande 39, delvis och So271 yrkande 11 att det är motiverat med ett högt skatteuttag på alkohol. Skatten bör höjas med 10 % från den 1 juli 1992. De nu nämnda motionerna tillstyrks alltså.
Övriga motioner angående alkoholskattens nivå avstyrks till den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.