Ackord till förmån för Götaverken Arendal AB

Betänkande 1988/89:NU10

Näringsutskottets betänkande
1988/89: NU10

Ärendet

I detta betänkande behandlas fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
(1988/89:14) till riksdagen angående ett till riksgäldskontoret riktat ackordsförslag
från Götaverken Arendal AB och de tre motioner som har väckts med
anledning av förslaget.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av statssekreterare
Olof Rydh och departementsrådet Per Tegnér, industridepartementet, dels
av verkställande direktörerna Rolf Bergstrand, Celsius Industrier AB, och
Mikael von Mentzer, Götaverken Arendal AB, dels av auktoriserade
revisorn Göran Tidström, Öhrlings Revisionsbyrå AB.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker riksgäldsfullmäktiges förslag om ett ackord på högst 900
milj. kr. till förmån för det statligt ägda Götaverken Arendal AB (GVA).
Företagets innehav av plattformar för oljeutvinning är för högt värderat i
bokföringen och ett kapitaltillskott krävs, menar utskottet, för att GVA inte
skall riskera att tvingas i konkurs. Ett sådant tillskott skulle ha tillförts
företaget genom en försäljning av plattformarna till ett kommanditbolag.
Denna försäljning stoppades dock av regeringen av skattemässiga skäl i
september 1988. GVA bör nu kompenseras för den uteblivna försäljningen
genom den föreslagna ackordslösningen, anser utskottet och avstyrker
därmed tre motioner (m; fp; c) med krav på att riksgäldsfullmäktiges förslag
skall avslås.

Förslaget från fullmäktige avvisas i två reservationer (m, fp, c resp. mp). I
båda erinras om att andelsägarna i det planerade kommanditbolaget skulle
ha givits möjlighet att göra skatteavdrag av avsevärd omfattning. Det är
mycket anmärkningsvärt, heter det i reservationerna, att GVA skall
kompenseras av staten för den uteblivna försäljningen. I stället borde det
undersökas vilka möjligheter som GVA och dess moderbolag Celsius
Industrier AB har att själva lösa de uppkomna problemen. I den förstnämnda
reservationen hävdas att Celsius-koncernens marktillgångar är påtagligt
undervärderade. I den andra sägs att om koncernen av ekonomiska skäl
tvingas att sälja sina marktillgångar bör marken bibehållas i offentlig ägo -t.ex. genom en försäljning till Göteborgs kommun - så länge pågående
arbete med planläggningen av marken inte har avslutats.

1988/89

NU10

1 Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr 10

Förslag från riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i förslag 1988/89:14 till riksdagen
hemställt att riksdagen

1. bemyndigar kontoret att besluta om ackord eller ackordsliknande
förfarande på högst 900 milj. kr. till förmån för Götaverken Arendal AB eller
dess dotterbolag,

2. bemyndigar kontoret att besluta om förfarandets närmare utformning,
såsom beloppets exakta storlek och fördelning mellan de olika plattformarna
samt utformning av återvinningsrätt.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av förslaget är följande:

1988/89:N12 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med avslag på
riksgäldskontorets hemställan som sin mening ger riksgäldsfullmäktige till
känna vad som i motionen anförs om andra möjligheter att lösa GVA:s
problem.

1988/89:N13 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår vad riksgäldsfullmäktige föreslagit angående bemyndigande för
riksgäldskontoret att bevilja ackord eller ackordsliknande förfarande på
högst 900 000 000 kr. till Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag,

2. avslår vad riksgäldsfullmäktige föreslagit angående bemyndigande för
riksgäldskontoret att besluta om ackordsförfarandets närmare utformning
m.m.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående möjligheter att täcka förluster inom Götaverken Arendal AB,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående utförsäljning av Celsius Industrier AB.

1988/89:N14 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen med avslag på
förslag 1988/89:14 som sin mening ger riksgäldskontoret till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av ytterligare analys av de ekonomiska
förutsättningarna för ackord eller ackordsliknande förfarande till förmån för
Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag.

Bakgrund

Det statliga fartygskreditgarantisystemet innebär att staten genom riksgäldskontoret
lämnar kreditgarantier för lån antingen till svenska varvsföretag för
finansiering av krediter till beställare av fartyg eller direkt till beställare för
betalning av fartyg som levereras från varv i Sverige. Då kreditgaranti lämnas
för lån till beställare krävs borgen från det varvsföretag där fartyget byggs.
Syftet med denna ordning är att varven skall ha ett direkt ansvar för sina
kundengagemang.

Götaverken Arendal AB (GVA) - som är dotterbolag till det statsägda
Celsius Industrier AB (f. d. Svenska Varv AB) - har på uppdrag av olika
beställare byggt ett antal plattformar för oljeutvinning. Beställarna har
finansierat sig huvudsakligen genom banklån för vilka riksgäldskontoret har

1988/89:NU10

utfärdat kreditgarantier. GVA har i sin tur tecknat borgen för dessa
garantier. Företaget har bibehållit mindre ägarandelar i vissa plattformar för
att underlätta försäljningen och även för att kunna skapa sig en djupare
inblick i marknaden.

Vid mitten av 1980-talet försvagades marknadsutsikterna för de berörda
plattformarna. År 1985 försattes GVA:s dittills mest betydelsefulla kund,
Consafe AB, i konkurs. Även i övriga engagemang ökade GVA:s risker. De
kraftiga oljeprissänkningarna under år 1986 försämrade marknaden ytterligare.
Efter det att Consafe gick i konkurs löste GVA ut konkursboet och
övriga delägare till de aktuella plattformarna hos Consafe. GVA:s borgensansvar
för plattformarna kompletterades därigenom med ett ägaransvar.

Den försvagade marknaden ledde till att försäljningsvärdena för plattformarna
sjönk. Någon motsvarande nedskrivning av det bokförda värdet av
GVA:s plattformar har dock inte gjorts. Detta föranledde bolagets revisorer
att avge en s.k. oren revisionsberättelse för år 1987. Revisorerna uttalade att
de trots styrelsens och verkställande direktörens bedömning i frågan ville
framhålla den inte oväsentliga osäkerhet som åvilade värdet av plattformarna.
Företaget försvarade värderingen bl.a. med att hänvisa till långt
framskridna planer på en försäljning av plattformarna till ett högre pris än det
bokförda värdet.

Arbetet med denna försäljning inleddes under år 1987. Enligt planerna
skulle sex bostadsplattformar, vilka tidigare hade tillhört Consafe, avyttras
till ett kommanditbolag. Andelar i detta bolag skulle sedan säljas till ett antal
börsnoterade bolag. Avsikten var att försäljningen skulle ha genomförts
under år 1987, men den kom att fördröjas. I maj 1988 hade planerna för
projektet klarnat och GVA ansökte hos riksgäldskontoret om godkännande
av försäljningen. Sedan riksgäldskontoret i juni 1988 hade begärt att statens
industriverk (SIND) skulle yttra sig över GVA:s ansökan hemställde SIND i
sin tur den 30 augusti 1988 om regeringens ställningstagande i frågan. SIND:s
hänvändelse till regeringen gjordes bl.a. med hänvisning till den tilltänkta
ägarförändringens skattemässiga konsekvenser. Enligt planerna skulle GVA
genom försäljningen tillföras ett insatskapital om ca 600 milj. kr. Samtidigt
skulle andelsägarna i kommanditbolaget ges möjlighet att under en femårsperiod
göra skatteavdrag om sammanlagt 1 700 milj. kr.

Regeringen beslutade den 1 september 1988 att avstyrka GVA:s ansökan.
Den planerade försäljningen skulle enligt regeringen få sådana skattemässiga
konsekvenser att det ekonomiska utfallet för staten som helhet med stor
sannolikhet skulle komma att bli negativt. Staten borde därför inte medverka
till försäljningen.

Regeringen konstaterade samtidigt att en utebliven försäljning skulle
innebära en stor ekonomisk nackdel för GVA. Detta borde, menade
regeringen, staten kompensera bolaget för genom att riksgäldskontoret
antog - helt eller delvis - ett till kontoret riktat ackordsförslag från GVA.
Enligt regeringen borde en sådan uppgörelse träffas på ett sådant sätt att
företagets fortbestånd tryggades. Regeringen hemställde därför till fullmäktige
i riksgäldskontoret att, efter hörande av riksdagen i den utsträckning som
behövdes, vidta de åtgärder som kunde krävas med anledning av ett
ackordsförslag från GVA.

1988/89: NU 10

1 * Riksdagen 1988189.17sami. Nr 10

Detta ackordsförslag framlades av GVA den 8 september 1988. Förslaget,
som är riktat endast till riksgäldskontoret, gäller ett belopp av 140,9 miljoner
dollar, vilket med nu gällande dollarkurs (6:00 kr.) motsvarar ca 845 milj. kr.
GVA begärde vidare förlängd amorteringstid för kvarvarande statsgaranterade
lån efter genomfört ackord och anstånd med amortering under viss tid
för några av lånen.

Företagets ackordsansökan remitterades av riksgäldskontoret till SIND
för yttrande. Kontoret begärde att SIND särskilt skulle utreda det ekonomiska
utfallet för riksgäldskontoret i dess egenskap av garantigivare vid en
konkurs för GVA. SIND uppdrog i sin tur åt Öhrlings Revisionsbyrå AB
(Öhrlings) att analysera detta utfall och även frågan om erforderlig storlek av
ett ackord för att GVA:s fortbestånd skulle kunna tryggas.

Öhrlings överlämnade sin analys till SIND den 31 oktober 1988. Enligt
revisionsbyrån skulle bristen vid en konkurs för GVA uppgå till ca 700 milj.
kr. Härav skulle ca 225 milj. kr. vara hänförliga till riksgäldskontoret på
grund av garantiåtaganden och ca 400 milj. kr. till Celsius Industrier till följd
av borgensåtaganden för GVA. Celsius Industrier skulle vidare förlora det
bokförda värdet av aktierna i GVA uppgående till 581 milj. kr. Den totala
förlusten för Celsius Industrier skulle sålunda bli ca 1 miljard kronor. I en
sådan situation skulle enligt Öhrlings det kvarvarande kapitalet i företaget bli
helt otillräckligt för att dess fortlevnad skulle kunna säkerställas. Om GVA
skulle beviljas det begärda ackordet skulle företaget enligt Öhrlings beräkningar
få ett riskkapital för plattformarna om ca 500 milj. kr. Ett riskkapital
av denna omfattning krävs, menar Öhrlings, för att det egna kapitalet i
Celsius Industrier och GVA inte skall riskera att påverkas negativt.

SIND:s yttrande till riksgäldskontoret ingavs den 1 november 1988. I
ärendet har den till SIND knutna nämnden för fartygsfinansiering rådfrågats.
SIND konstaterar inledningsvis i sitt yttrande att GVA:s finansiella situation
är sådan att ett kapitaltillskott i någon form måste tillföras bolaget senast per
den 31 december 1988 - bokslutsdagen för innevarande räkenskapsår - om
likvidationsplikt och sannolik konkurs skall kunna undvikas. Plattformarnas
bokförda värden måste skrivas ned väsentligt och för detta saknar GVA
erforderliga ekonomiska resurser. SIND framhåller att de totala kostnaderna
för staten vid en konkurs för GVA skulle vara högre än kostnaden för
ackordet. SIND förordar därför en ackordslösning. Det begärda ackordets
storlek anses enligt SIND vara både nödvändigt och tillräckligt för att trygga
GVA:s fortlevnad. SIND anser dock att ackordet bör förenas med ett avtal
med GVA om någon form av vinstdelning eller återvinningsrätt för det fall
ackordsbeloppet senare skulle visa sig ha varit högre än vad som var
erforderligt.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tog ställning till GVA:s ansökan den 14
november 1988. Med hänsyn till det totala ekonomiska utfallet för staten
ansåg fullmäktige att GVA borde komma i åtnjutande av de medel som
behövs för att en konkurs skall kunna undvikas. Dessa medel borde
tillskjutas snarare genom ett ackord än genom ägartillskott. Därigenom
kunde statens risk som garantigivare minskas i direkt proportion till den
gjorda uppoffringen. Mot bakgrund av regeringens ståndpunkt att GVA
borde kompenseras av staten för den ekonomiska nackdel som den uteblivna

1988/89:NU10

försäljningen till kommanditbolag innebär ville fullmäktige inte motsätta sig
att ackordet riktades endast till riksgäldskontoret. I likhet med SIND
menade fullmäktige att ackordet borde förenas med avtal om vinstdelning
eller återvinningsrätt.

Då riksdagens medgivande - i enlighet med 9 § lagen (1982:1158) om
riksgäldskontoret - krävs för att kontoret skall kunna anta ackordsförslag
som är riktade endast till riksgäldskontoret beslöt fullmäktige att hemställa
hos riksdagen att kontoret skulle bemyndigas att besluta om ackord eller
liknande förfarande på högst 900 milj. kr. till förmån för GVA eller dess
dotterbolag.

Mot beslutet reserverade sig tre ledamöter av fullmäktige, nämligen f.d.
riksdagsledamoten Tage Sundkvist (c) och riksdagsledamöterna Lars Tobisson
(m) och Anne Wibble (fp). De menade att fullmäktige hade haft mycket
kort tid på sig att bedöma ackordsförslaget. Vidare anförde de att ackordsoch
konkursalternativen inte behövde vara de enda möjligheterna att lösa
den uppkomna situationen. Förutsättningarna för Celsius Industrier att bl.a.
genom en utförsäljning av mark genomföra en avveckling av GVA under
ordnade former var ofullständigt utredda, ansåg de tre ledamöterna.
Fullmäktige borde därför utan eget ställningstagande ha överlämnat GVA:s
ansökan till riksdagen för en prövning av olika handlingsmöjligheter ur ett
vidare näringspolitiskt perspektiv än det tillkommer riksgäldsfullmäktige att
anlägga.

Utskottet

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i ett förslag (1988/89:14) till riksdagen
hemställt att riksdagen skall bemyndiga riksgäldskontoret att besluta om
ackord eller ackordsliknande förfarande om högst 900 milj. kr. till förmån för
Götaverken Arendal AB (GVA) eller dess dotterbolag. Kontoret skulle
också bemyndigas att besluta om förfarandets närmare utformning. Tre
ledamöter i fullmäktige (m, fp, c) har reserverat sig mot denna begäran. De
menade att fullmäktige borde ha överlämnat ärendet till riksdagen utan eget
ställningstagande. Riksdagen borde sedan pröva frågan från en vidare
fiäringspolitisk utgångspunkt än det ankommer på fullmäktige att tillämpa.

Bakgrunden till förslaget har utförligt redovisats i det föregående. På
uppdrag av bl.a. Consafe AB har GVA - som är ett dotterbolag till det
statligt ägda Celsius Industrier AB (f.d. Svenska Varv AB) - byggt
plattformar för oljeutvinning. Beställarna har erhållit statliga kreditgarantier
från riksgäldskontoret. GVA har tidigare ägt mindre andelar i vissa
plattformar, men sedan Consafe försattes i konkurs år 1985 kom GVA:s
ägarintressen att öka. För närvarande äger företaget helt sex bostadsplattformar
och har ägarandelar i ytterligare sex plattformar. Vid mitten av
1980-talet försvagades marknaden för plattformarna. Då företaget emellertid
inte gjorde någon motsvarande nedskrivning av det bokförda värdet för
dessa ansåg sig revisorerna i GVA tvingade att avge en s.k. oren revisionsberättelse
för år 1987. Den höga värderingen godtogs med hänvisning till att det
inom företaget förelåg planer på att sälja plattformarna till kommanditbolag
till högre prisnivå än det bokförda värdet.

1988/89:NUI0

I september 1988 beslutade dock regeringen att avstyrka en planerad
försäljning av de sex bostadsplattformarna till ett kommanditbolag. Enligt
planerna skulle GVA genom försäljningen ha tillförts ett insatskapital om ca
600 milj. kr. Andelsägarna skulle samtidigt ha givits möjlighet att göra
skatteavdrag med sammanlagt 1 700 milj. kr. under en femårsperiod. Enligt
regeringen skulle denna försäljning, genom de avdragsmöjligheter som
därigenom skulle ha skapats, ha fått sådana skattemässiga konsekvenser att
det ekonomiska utfallet för staten som helhet med stor sannolikhet skulle ha
blivit negativt. Den uteblivna försäljningen innebar samtidigt en stor
ekonomisk nackdel för GVA. Detta borde staten enligt regeringen kompensera
företaget för genom att riksgäldskontoret antog, helt eller delvis, ett till
kontoret riktat ackordsförslag från GVA. Riksgäldsfullmäktige har den 14
november 1988, efter att ha hört SIND i ärendet, beslutat förorda att GVA
skall beviljas ett ackord om högst 900 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i
bedömningen av plattformarnas värde bör enligt riksgäldskontoret ackordet
förenas med avtal om någon form av vinstdelning eller återvinningsrätt.
Därigenom kan staten gardera sig mot att det beviljade ackordets storlek
senare skulle visa sig ha varit högre än vad som var nödvändigt för att GVA:s
fortlevnad skulle kunna tryggas.

Förslaget från riksgäldskontoret har föranlett tre motioner; i samtliga
yrkas avslag på förslaget. I stället borde det undersökas vilka möjligheter
som GVA:s moderbolag, Celsius Industrier, har att t.ex. genom en
försäljning av mark kunna klara GVA:s ekonomiska situation.

I motion 1988/89:N13 (m) erinras om att det enligt aktiebolagslagen
(1975:1385) åligger styrelsen för ett aktiebolag att upprätta en särskild
balansräkning - s.k. kontrollbalansräkning - så snart det finns skäl att anta
att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.
Om kontrollbalansräkningen visar att så är fallet skall frågan om bolaget
skall träda i likvidation hänskjutas till en bolagsstämma som skall hållas
senast åtta månader senare. Ett avslag på förslaget från riksgäldskontoret
kommer, framhåller motionärerna, att innebära att både GVA och Celsius
Industrier tvingas att upprätta kontrollbalansräkning. Företagen har sedan
möjlighet att under första halvåret 1989 utreda vilka förutsättningar de har
att själva kunna svara för förlusterna inom GVA. Det nu föreslagna
ackordsförfarandet skulle innebära, sägs det i motionen, att Celsius Industrier
skulle kunna bibehålla sina värdefulla marktillgångar i främst Göteborg
och i framtiden utvecklas till ett aktivt fastighetsbolag. Det finns enligt
motionärerna ingen anledning för riksdagen att understödja en sådan
utveckling.

Riksgäldskontorets bedömning av GVA:s ansökan om ackord har uppenbarligen
skett under stor tidspress, framhålls det i motion 1988/89:N12 (fp).
Regeringens tidigare besked om att GVA borde kompenseras på sådan sätt
att företagets fortlevnad säkerställdes måste enligt motionärerna ses som en
direkt beställning till riksgäldskontoret att acceptera GVA:s ackordsansökan.
Motionärerna betvivlar dock att denna lösning är den samhällsekonomiskt
bästa. Riksdagen borde analysera vilka möjligheter som Celsius
Industrier har att genom att realisera dolda värden i mark och andra
tillgångar lösa GVA:s ekonomiska problem. Riksdagen bör också, heter det

1988/89:NU10

vidare i motionen, göra en samhällsekonomisk bedömning av konsekvenserna
vid en konkurs för GVA och Celsius Industrier.

Innan ett beslut i frågan kan fattas måste, sägs det i motion 1988/89:N14
(c), en mer fullständig beredning göras och ett bättre beslutsunderlag tas
fram. Bl.a. krävs en värdering av Celsius Industriers mark- och fastighetsinnehav.
Enligt motionären har andra företag vid liknande situationer tvingats
avyttra tillgångar för att kunna klara situationen. Sålunda har t.ex. flera
skogsföretag sett sig nödsakade att sälja vattenkraftsanläggningar för att den
finansiella ställningen skulle kunna stärkas.

Förutom riksgäldskontorets förslag har utskottet under beredningsarbetet
haft tillgång till ytterligare material i ärendet som riksgäldskontoret har
överlämnat. En del av detta material är sekretesskyddat. Vidare har
företrädare för industridepartementet, Celsius Industrier och GVA samt
Öhrlings Revisionsbyrå AB inför utskottet lämnat kompletterande upplysningar
i ärendet. Härvid har bl.a. värderingen av Celsius Industriers
markinnehav i Göteborg tagits upp. I 1987 års bokslut har Celsiuskoncernens
marktillgångar värderats till ca 205 milj. kr. Vid utskottsbehandlingen
har det från vissa partiers sida anförts att koncernen har en betydande
dold reserv i dessa tillgångar - inte minst mot bakgrund av pågående arbete
med att detaljplanera det s.k. Eriksbergsområdet i Göteborg. Enligt uppgift
har en värdering av markinnehavet påbörjats av företaget.

Vid utskottsbehandlingen av ärendet begärde företrädare för moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centern att ärendet skulle bordläggas till
efter årsskiftet 1988-1989 så att ytterligare information rörande markvärderingen
och andra frågor kunde tas fram. Utskottet beslutade dock att snarast
slutbehandla ärendet så att riksdagen skulle kunna ta ställning till riksgäldskontorets
förslag i december 1988.

Utskottet vill i ärendet anföra följande.

Som har nämnts inledningsvis i detta betänkande har både statens
industriverk och riksgäldskontoret konstaterat att en konkurs för GVA
skulle bli dyrare för staten som helhet än den föreslagna ackordslösningen.
Det framgår vidare av bakgrundsredovisningen att ett kapitaltillskott i någon
form måste tillföras bolaget senast per den 31 december 1988 om likvidationsplikt
och sannolik konkurs skall kunna undvikas. Enligt utskottets
mening skulle det från företagsekonomisk synpunkt vara mycket olyckligt
om Celsius Industrier och GVA tvingades till att upprätta kontrollbalansräkning.
En sådan åtgärd skulle vara en allvarlig belastning för företagen; bl.a.
skulle deras ställning och leveranssäkerhet komma att ifrågasättas. Motionärernas
förslag om en snabb utförsäljning av expansiva markområden i
Göteborg är heller inte en realistisk utväg för att lösa GVA:s ekonomiska
problem, än mindre välbetänkt från marknadsmässig utgångspunkt.

Storleken på det begärda ackordet - 900 milj. kr. - motsvarar ungefär det
riskkapital som GVA skulle ha tillförts vid försäljningar av plattformarna till
kommanditbolag. I likhet med regeringen anser utskottet att GVA bör
kompenseras för de uteblivna försäljningarna.

Enligt utskottets mening bör därför riksdagen bifalla riksgäldsfullmäktiges
förslag om ett ackord till förmån för GVA. Det bör då särskilt noteras att
ackordets storlek inte är fastställt till 900 milj. kr. utan till högst 900 milj. kr.

1988/89:NU10

Den exakta storleken på ackordet skall bestämmas efter en noggrann
prövning av riksgäldskontoret. Vidare förutsätter utskottet att ackordet
kommer att förenas med ett avtal mellan riksgäldskontoret och GVA om
någon form av vinstdelning eller återvinningsrätt för det fall att storleken på
ackordet senare skulle visa sig ha varit högre än nödvändigt för att GVA:s
fortlevnad skulle kunna tryggas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:N12 (fp) och
1988/89:N14 (c) samt motion 1988/89:N13 (m) i berörd del.

I sistnämnda motion återstår ett yrkande att behandla. I detta krävs en
utförsäljning av Celsius Industrier. Enligt motionärerna bör företaget
bedriva sin industriella verksamhet under marknadsmässiga villkor. Därför
borde Celsius Industrier privatiseras så snart möjligheter föreligger.

Frågan om statligt företagande diskuterades i riksdagen senast våren 1988.
Då avslogs på utskottets förslag fyra motioner (m; fp; c) med krav på en
utförsäljning av statliga företag, bl.a. Celsius Industrier. Utskottet (NU
1987/88:35 s. 6) hänvisade till sin principiella inställning att ett statligt ägande
av företag i Sverige behövs som en motvikt till de privata maktgrupper som
utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. Mot denna
bakgrund tog utskottet avstånd från tankarna på en systematisk utförsäljning
av statliga företag. Det innebar dock inte att utskottet ställde sig avvisande
till förändringar av det statliga företagsinnehavet. Frågor om försäljning av
statsägda företag borde emellertid bedömas med hänsyn till intresset av att
en lämplig företagsstruktur kunde åstadkommas. Motionerna fick stöd i en
reservation (m, fp, c). Där anfördes (NU 1987/88:35 s. 14) att mycket stora
delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller
bolagsform borde kunna avyttras.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att i detta sammanhang
diskutera en utförsäljning av Celsius Industrier. Det aktuella yrkandet i
motion 1988/89:N13 (m) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ackord till förmån för Götaverken Arendal AB
att riksdagen med bifall till förslag 1988/89:14 och med avslag på
motion 1988/89:N12, motion 1988/89:N13 yrkandena 1-3 och motion
1988/89:N14

dels bemyndigar riksgäldskontoret att besluta om ackord eller
ackordsliknande förfarande på högst 900 000 000 kr. till förmån för
Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag,
dels bemyndigar rikgäldskontoret att besluta om förfarandets närmare
utformning, såsom beloppets exakta storlek och fördelning
mellan de olika plattformarna samt utformning av återvinningsrätt,

1988/89:NU10

2. beträffande utförsäljning av Celsius Industrier AB
att riksdagen avslår motion 1988/89:N13 yrkande 4.

Stockholm den 9 december 1988
På näringsutskottets vägnar

Rune Jonsson

Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s),
Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar
Hökmark (m), Paul Lestander (vpk), Leif Marklund (s), Sven-Åke Nygårds
(s), Kjell Ericsson (c), Karl Hagström (s), Christer Eirefelt (fp), Elisabet
Franzén (mp), Leo Persson (s) och Håkan Hansson (c).

Reservationer

1. Ackord till förmån för Götaverken Arendal AB (mom. 1)

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Kjell
Ericsson (c), Christer Eirefelt (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Sorn har” och
slutar på s. 8 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Det föreliggande ärendet om ackord till förmån för Götaverken Arendal
AB (GVA) har drivits fram under stark tidspress. Riksgäldskontoret har haft
mycket kort tid på sig att bedöma GVA:s förslag om ett riktat ackord. Detta
har också påpekats i reservationen till fullmäktiges beslut. Det är, menar
utskottet, helt uppenbart att riksgäldskontoret vid sitt ställningstagande har
styrts uteslutande av regeringens åsikt att GVA borde kompenseras för den
uteblivna försäljningen av plattformarna till kommanditbolag. Av fullmäktiges
formuleringar i beslutet framgår att riksgäldskontoret inte är helt
tillfredsställt med den nu föreslagna lösningen. Enligt utskottets mening är
det förvånande att regeringen inte har kunnat respektera att riksgäldskontoret
fortfarande är direkt underställt riksdagen och inte regeringen.

Till grund för förslaget ligger alltså GVA:s planer på försäljning av sina
plattformar till kommanditbolag. I en första omgång skulle sex bostadsplattformar
säljas till ett kommanditbolag - med ett insatskapital om ca 600 milj.
kr. - till ett pris vida högre än gällande marknadsvärde. Samtidigt skulle
investerarna i kommanditbolaget ges möjlighet att under en femårsperiod
göra skatteavdrag om sammanlagt ca 1 700 milj. kr. Vidare skulle det finnas
en option om att få sälja tillbaka bolaget för 1 kr. till GVA. Andelsägarna i
kommanditbolaget skulle sålunda ha kunnat göra enorma skattebesparingar.
Något annat motiv för affären synes inte ha varit för handen. Även för
GVA:s övriga plattformsengagemang hade liknande försäljningsupplägg
planerats, vilket skulle ha ökat storleken på skattetransaktionerna ytterligare.
Det är enligt utskottets uppfattning mycket anmärkningsvärt, inte minst

1988/89:NU10

från skattemoralisk synpunkt, att GVA skall kompenseras av staten för att
dessa försäljningar inte kunde genomföras. Regeringens besked kan uppenbarligen
lätt få prejudicerande verkan - andra statliga bolag kan agera
likadant när de hamnar i ekonomiska svårigheter.

Som framhålls i de tre aktuella motionerna äger Celsius-koncernen
värdefull mark i främst Göteborg. Dessa tillgångar är för närvarande
påtagligt undervärderade. Koncernen har också ett omfattande innehav av
byggnader. I likhet med vad som normalt gäller för andra företag som
kommer i liknande situationer bör bristerna i GVA:s balansräkning i första
hand täckas av GVA och dess moderbolag Celsius Industrier, bl.a. med hjälp
av en uppskrivning av mark- och byggnadsvärdena. Någon ingående analys
av vilka möjligheter företagen har att lösa de uppkomna problemen - t.ex.
genom att som har påpekats ta fram dolda reserver i balansräkningarna - har
inte gjorts. En sådan analys bör omedelbart göras, menar utskottet. Med stor
sannolikhet kan på detta sätt nödvändig förstärkning av balansräkningarna
åstadkommas. Om GVA därutöver vill öka riskkapitalet står den normala
riskkapitalmarknaden till förfogande.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till riksgäldsfullmäktige ansluta
sig till vad utskottet här har anfört. Av det sagda följer att utskottet avstyrker
fullmäktiges förslag och tillstyrker motionerna 1988/89:N12 (fp) och 1988/
89:N14 (c) samt motion 1988/89:N13 (m) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ackord till förmån för Götaverken Arendal AB
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N12, motion 1988/89:N13
yrkandena 1-3 och motion 1988/89:N14 avslår förslag 1988/89:14 och
som sin mening ger fullmäktige i riksgäldskontoret till känna vad
utskottet anfört.

2. Ackord till förmån för Götaverken Arendal AB (mom. 1)

Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Sorn har” och
slutar på s. 8 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Till grund för förslaget ligger företagets planer på försäljning av sina
plattformar till kommanditbolag. I en första omgång skulle sex bostadsplattformar
säljas till ett kommanditbolag-med ett insatskapital om ca 600 milj.
kr. - till ett högre pris än gällande marknadsvärde. Samtidigt skulle
investerarna i kommanditbolaget ges möjlighet att under en femårsperiod
göra skatteavdrag om sammanlagt ca 1 700 milj. kr. Andelsägarna i
kommanditbolaget skulle sålunda ha kunnat göra stora skattebesparingar.
Även för GVA:s övriga plattformsengagemang hade liknande försäljningsupplägg
planerats, vilket skulle ha ökat storleken på skattetransaktionerna
ytterligare. Det är enligt utskottets uppfattning mycket anmärkningsvärt,
inte minst från skattemoralisk synpunkt, att GVA skall kompenseras av

1988/89:NU10

staten för att dessa försäljningar inte kunde genomföras. Regeringens besked
kan uppenbarligen lätt få prejudicerande verkan - andra statliga bolag kan
agera likadant när de hamnar i ekonomiska svårigheter.

Enligt utskottets mening borde det undersökas vilka möjligheter som
GVA och dess moderbolag Celsius Industrier har att själva kunna svara för
bristerna i GVA:s balansräkning. Om företagen tvingas att upprätta
kontrollbalansräkning finns, som har framgått av den tidigare redovisningen,
möjlighet att under en åttamånadersperiod söka finna lösningar på de
ekonomiska problemen.

Celsius-koncernen äger, som redan har nämnts, värdefull mark i främst
Göteborg. Om det skulle visa sig att koncernen av ekonomiska skäl tvingas
att sälja sina marktillgångar bör gälla att marken skall bibehållas i offentlig
ägo - t.ex. genom en försäljning till Göteborgs kommun - så länge arbetet
med planläggningen av marken pågår.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till riksgäldsfullmäktige ansluta
sig till vad utskottet här har anfört. Ett uttalande i enlighet härmed skulle i
viss utsträckning tillgodose motionerna 1988/89:N12 (fp) och 1988/89:N14 (c)
samt motion 1988/89:N13 (m) i berörd del. Av det sagda följer att utskottet
avstyrker riksgäldsfullmäktiges förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ackord till förmän för Götaverken Arendal AB

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N12, motion 1988/
89:N13 yrkandena 1-3 och motion 1988/89:N14 avslår förslag 1988/
89:14 och som sin mening ger fullmäktige i riksgäldskontoret till känna
vad utskottet anfört.

3. Utförsäljning av Celsius Industrier AB (mom. 2)

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Kjell
Ericsson (c), Christer Eirefelt (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”1988/89:N13 (m) avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Som anfördes från företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centern vid utskottets behandling av frågan om statligt företagande våren
1988 (NU 1987/88:35 res. 2, s. 14) bör stora delar av den affärsverksamhet
som bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Kravet i
motion 1988/89:N13 (m) på en utförsäljning av Celsius Industrier så snart
förutsättningar för detta föreligger ansluter till denna uppfattning.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad
utskottet här har anfört. Det aktuella yrkandet i nyssnämnda motion
tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utförsäljning av Celsius Industrier AB

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N13 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU10