Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Betänkande 2024/25:NU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 januari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
2024 års redogörelse för företag med statligt ägande(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:4 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut

Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj.

Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-12-05
Justering: 2024-12-12
Trycklov: 2024-12-17
Reservationer: 20
Betänkande 2024/25:NU4

Alla beredningar i utskottet

2024-11-05, 2024-11-28, 2024-12-05

Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4)

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj. Utskottet tycker att det är viktigt att regeringen årligen lämnar skrivelsen för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen.

Utskottet vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Näringsutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-01-21
Debatt i kammaren: 2025-01-22
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:NU4, 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Debatt om förslag 2024/25:NU4

Webb-tv: 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kjell Jansson (M)
Anf. 37 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Skälet till att vi har 41 statliga bolag är att politiken har haft en tro på att staten i vissa delar driver företag bättre än entreprenörer. Det kan bero på att politiker historiskt känt trygghet i att vissa funktioner ligger i bolag med statligt ägande. Det har jag respekt för.

Regeringen har nu lämnat SAS, och vi avvecklar successivt vårt ägande. Det är inte klart, men det pågår. Vi har sålt Svensk Bilprovning till Tyskland för 1,2 miljarder, ett lysande exempel på hur en avreglering av besiktningsmarknaden verkligen är ett lyft för kvalitet och service för bilägarna. När monopolet försvann öppnades möjligheten att boka besiktning snabbt och smidigt. Tidigare fick man boka minst en till två månader i förväg för att få en besiktningstid. Jag vet hur det var; när jag hade mitt företag hade jag ett tag sex bilar.

SBAB är ett företag som staten överväger att avyttra. Att driva bank är kanske inte statens kärnverksamhet.

Det ska dock sägas att flera av statens bolag är väldigt lönsamma och går bra, exempelvis LKAB och Vattenfall. De gör stora vinster. Vattenfall kommer att ha en mycket strategisk roll nu när det ska byggas nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals och sedermera kanske även i Forsmark. Jag förväntar mig dessutom att de är mer på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Den viktigaste frågan för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt är att lösa energifrågan. LKAB är i en utvecklingsfas där man planerar att öppna en ny gruva, Per Geijer. LKAB har extremt hög kvalitet på sin malm, och den nya gruvan ger ännu högre kvalitet. Vad jag förstår är det världens bästa kvalitet på den malmen. I dag producerar LKAB 80 procent av Europas järnmalm. Det är fantastiskt. Jag måste säga att det är imponerande.

Svenskt välstånd är uppbyggt på innovationer, hårt arbete och utbildning av fantastiska människor. Vi kan se tillbaka till 1880, då Sverige var lika fattigt som länder i Afrika är i dag. Vi har gjort en enorm resa med hårt arbete och utbildning i Sverige.

Inkomsterna från exportindustrin utgör 52 procent av bnp. Regeringen driver samma linje som tidigare regering, och det finns brett stöd för detta i riksdagen.

Fru talman! Det kommer snart att fattas beslut här i kammaren om att tillåta gårdsförsäljning från den 1 juni. Det blir ett stort lyft för landsbygdsföretagare som tillverkar livsmedel och annat. Det ser jag fram emot. Några belackare är rädda att Systembolagets monopol ska undermineras. Det tror jag inte att man behöver vara orolig för. Det sortiment Systembolaget har kan aldrig en gårdsbutik erbjuda. En sak är helt klar: Utan konkurrens ökar varken kvalitet eller service. Gårdsförsäljning kommer att vara ett lyft för livsmedelsproducenter, inte minst mindre bryggerier, som det finns väldigt många av i Sverige på landsbygden.

Fru talman! Sveaskog är ett statligt skogsbolag, som har i uppdrag att avyttra 60 000 hektar produktiv, fjällnära skogsmark som ersättningsmark.

Samhall är en verksamhet som får ganska mycket kritik av privata företag. Flera aktörer menar att Samhall har underprissättning exempelvis vid anbud på städtjänster i offentliga lokaler. Därför tycker jag att det är viktigt att regeringen följer upp deras verksamhet noggrant.

Fru talman! Postnord är ett företag som staten samäger med danska staten. I Danmark har man gjort kraftiga förändringar av verksamheten under de senaste åren, och det kan påverka den svenska verksamheten. Postnord går dåligt. Man har nu vid årsskiftet höjt brevportot med 4 kronor. Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att breven kommer fram i tid. Det är faktiskt Postnords huvuduppdrag, anser jag. Bolaget har haft problem med leveranskvaliteten, vilket är bekymmersamt. Mycket post har försvunnit. Det är därför prioriterat att staten som ägare ska följa utvecklingen successivt och se till att leveranskvalitetsmålet på 95 procent uppnås.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 38 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Flygbolaget Bra lämnar nu Bromma, och inrikesflyget samlas på Arlanda. Därmed försvinner majoriteten av flygningarna från Bromma. Man har nu endast två reguljära avgångar per dag. Swedavias vd Jonas Abrahamsson säger att det saknas affärsmässiga förutsättningar att driva Bromma vidare. Den finansiella situationen har urholkats.

I Tidöavtalet står det att inga nedläggningsbeslut ska fattas under mandatperioden. En debattartikel från Tidöpartierna publicerades nyligen i medierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Ska Swedavia fortsätta driva Bromma trots att nästan all trafik försvunnit? Hur ska de finansiera det? Hur länge vill Moderaterna att de fortsätter - till 2038, när avtalet går ut?

Moderaterna brukar hävda att marknaden ska lösa problemen, men det är ju marknaden som i princip har stängt Bromma.

Kjell Jansson (M)
Anf. 39 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Tack, Marianne Fundahn, för frågan!

Det är bekymmer med flyget. Sedan pandemin har det gått ned. De politiska påbuden om att man inte ska flyga har också skrämt bort en del resenärer.

Att Bromma avvecklas är allvarligt för inrikesflyget. De enda som vinner på det här är Köpenhamn - Kastrup. De kommer att få fler resenärer, framför allt från södra Sverige. Jag misstänker att ledamoten är därifrån. Jag hör av kollegor att många kommer att flyga via Kastrup i stället.

Koncessionen på Bromma är kvar till 2038. Det finns annat flyg där, till exempel helikopterverksamhet. Bras verksamhet har flyttat till Arlanda, och den utgjorde ungefär 80 procent av flyget på Bromma. Det återstår att se vad som händer. Det förs diskussioner mellan regeringen och Swedavia, men mer än så vet jag inte. Jag känner inte till detaljerna, men personligen tycker jag att det är tråkigt, för Bromma behövs här i huvudstaden - framför allt för inrikesflyg.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 40 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Näringslivet menar att Sverige tappar konkurrenskraft genom att ha två flygplatser i Stockholm och att man borde satsa på Arlanda för att rädda svenskt inrikesflyg. Hur rimmar fortsatt drift av Bromma med detta? Lyssnar man inte på företagen? Har Moderaterna några siffror på hur stora förlusterna blir för Swedavia om man fortsätter driva Bromma flygplats utan några flyglinjer?

Vi kan läsa i rapporten att regeringens uppdrag är att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga utvecklingen blir den bästa möjliga. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar att utvecklas och konkurrera på sina marknader. Tycker Moderaterna att man gör det när det gäller Swedavia?

Kjell Jansson (M)
Anf. 41 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Det är precis som ledamoten säger så att marknaden har valt bort Bromma och flyttat ut till Arlanda. Men vi i Sverige befinner oss också i en ganska allvarlig situation. Jag kan inte stå här i talarstolen och säga rakt av att Bromma ska avvecklas. Man måste höra om försvaret har användning för Bromma. Det vet inte jag. Det finns även andra saker som det pågår diskussioner om och annan verksamhet på Bromma som också måste flyttas.

Man måste successivt stärka kommunikationerna till Arlanda. I dag finns Arlanda Express. Det behövs starkare tågförbindelser ut dit, anser i alla fall jag. Det är viktigt att Arlanda utvidgas. Det måste också vara snabbare in- och utcheckning på Arlanda när det gäller inrikesflyg. Den är ju ganska omständlig jämfört med hur smidigt det är att checka in och åka iväg från Bromma. Det finns förbättringsåtgärder som behöver vidtas även på Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag tackar för frågan.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 42 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Vi behandlar i dag näringsutskottets betänkande NU4 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 10. Vi har också ett särskilt yttrande om Svensk Bilprovning.

Statens bolagsportfölj bestod av 44 bolag vid årsskiftet 2023/24 och har sin tyngdpunkt inom basindustri och energi. De flesta bolag är vinstdrivande, och 22 bolag har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag. Värdet på bolagen uppgick vid utgången av 2023 till 820 miljarder kronor, vilket gör den statliga bolagsportföljen till landets största.

De statliga bolagen är inte regeringens eller riksdagens bolag, utan de verkliga ägarna är de som bor i Sverige. De statliga bolagen borde därför ha ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha tillgång till den service och andra samhällsviktiga funktioner som de tillhandahåller.

Staten har en lång tradition av att äga företag. Postverket, som initierades under 1600-talet, betraktas av en del som det första statliga bolaget. Men det är först under modern tid som de statliga företagen började växa och utvecklas, till exempel Televerket som startades för att utveckla landets telegrafnät. Ett annat exempel på företag som fick monopol på viktiga samhällsfunktioner är Statens järnvägar.

Under 1800-talet hade flera olika järnvägar vuxit fram i Sverige. Många av dessa finansierades och drevs av privata investerare. År 1887 bildades Kungliga järnvägsstyrelsen, senare Statens järnvägar, som hade som uppgift att bygga ut det svenska järnvägsnätet. I början av 1900-talet fick Statens järnvägar mer inflytande och företaget växte. År 1939 beslutade riksdagen att alla järnvägar skulle förstatligas så att man skulle få ett fungerande järnvägsnät. Det gjorde att SJ fick monopol på de svenska järnvägarna. Så är det inte i dag. Sverige har Europas mest avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatta järnväg. Blev det så bra?

Fru talman! Under beredningen av detta ärende har regeringen sålt AB Svensk Bilprovning. Vi beklagar detta. En för medborgarna så central service som utgår från samhälleliga krav på säkerhet och som är en myndighetsuppgift borde ha stannat i statlig ägo. Försäljningen riskerar att leda till att fordonsägare får betala högre avgifter för bilbesiktning och får sämre tillgänglighet i glesbygd och på landsbygd.

För att klara den gröna omställningen krävs rätt kompetens inom olika områden. Till 2030 kommer det enligt SCB att fattas 100 000 utbildade inom teknikområdet. Om ingenting förändras behöver man fram till 2031 anställa 410 000 personer inom välfärden på grund av demografins utveckling och pensioneringar, enligt SKR:s personalprognos för 2021-2031. Många företag uppger att de är i stort behov av medarbetare med gymnasiekompetens. Frågan är vem som ska utbilda dessa.

En del av lösningen kan vara Lernia. Lernia är en av Sveriges ledande matchningsaktörer inom vuxenutbildning, bemanning, rekrytering, matchning och omställning. Vi menar att bolaget inte bör avyttras då det kan vara en viktig aktör i den gröna omställningen. I stället bör bolaget få ett samhällsuppdrag med inriktning på bristyrken där det krävs yrkesutbildning. Ett sådant uppdrag skulle kunna få särskilt positiva effekter i regioner där det är mycket svårt att hitta rätt kompetens till följd av industrins omställning och stora investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Bolag med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtid i en hållbar värld.

Sammansättningen av respektive styrelse behöver utgå ifrån att bolaget ska ha kunskap och kompetens som är relevant när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. Bolag med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen. Vi anser därför att regeringen bör säkerställa att styrelseledamöterna i de statligt ägda bolagen har relevant kunskap om de utmaningar som följer av klimatförändringarna.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga utvecklingen blir den bästa möjliga och i förekommande fall att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Tre områden är särskilt viktiga för staten som ägare: bolag som föredöme, bolag med operationell excellens och bolag som säkrar långsiktigt värdeskapande.

När det gäller bolag som föredöme har vi bland annat Vattenfall, som nu tar ytterligare steg i arbetet med biologisk mångfald och satsar 65 miljoner kronor på ett nytt femårsprogram. Pengarna kommer att användas till forskning och konkreta åtgärder i och kring älvar där Vattenfall har vattenkraftsproduktion. Vattenfall arbetar för att minska vattenkraftens påverkan på den biologiska mångfalden och samarbetar med länsstyrelser och universitet för att öka kunskapen på området.

När det gäller bolag med operationell excellens vill jag nämna Svensk Bilprovning, som återigen har utsetts till Sveriges mest hållbara besiktningsföretag enligt svenska konsumenter. Det visar undersökningen Sustainable Brand Index 2023. När resultatet offentliggjordes stod det klart att Bilprovningen återigen utsetts till branschbäst bland företag inom fordonsbesiktningen. I den totala rankningen ligger Bilprovningen på plats 67, vilket är långt före branschkollegorna. Detta föredöme bland statliga bolag är nu tyvärr inte längre i statlig ägo.

När det gäller att säkra långsiktigt värdeskapande har Swedavia beslutat att upplåta Malmö Airport som testarena för elflygplanet ES-30. Den fullskaliga modellen av flygplanet kommer att testas och demonstreras för taxning och laddning på flygplatsen. Projektet delfinansieras med 20 miljoner från Verket för innovationssystem.

Det är bra och viktigt att statliga bolag går före, driver utvecklingen och visar på lösningar. Detta kan bana väg för många andra bolag i Sverige.

(Applåder)

Lili André (KD)
Anf. 43 Lili André (KD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Statens bolagsportfölj består av 44 bolag inom sektorerna basindustri och energi, fastigheter, finans, infrastruktur, tjänster, telekom, konsumenter och transporter. De flesta av bolagen verkar på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. Av de statliga bolagen har 22 ett så kallat samhällsuppdrag, och det innebär att de ska generera andra effekter än ekonomisk vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Vi är inne i en tid av globala utmaningar och nationella möjligheter. Vår plikt är att säkerställa att Sverige står starkt, både i dag och i framtiden. Ett sätt att stärka landets konkurrenskraft och hållbarhet är hanteringen av statligt ägda bolag. För staten som ägare ingår att ständigt pröva skälen för fortsatt statligt ägande av företagen och överväga olika uppdrag och inriktningar som verkar på affärsmässiga grunder på fullt ut konkurrensutsatta marknader.

Kristdemokratin bygger på förvaltarskaps- och subsidiaritetsprincipen. Det innebär bland annat att staten ska vara stödjande och ombesörja det som ingen annan kan ombesörja men som vi behöver som medborgare. Det är en vid skillnad mot de politiska idéer som anser att staten ska göra allt. Vi kristdemokrater anser att staten ska fokusera på välfärdens kärnverksamheter och att företagen ska göra det andra.

Fru talman! Staten har ett ansvar att förvalta våra gemensamma tillgångar på ett sätt som skapar största möjliga samhällsnytta. Det innebär att staten ska äga och driva verksamheter där marknaden inte kan leverera tillräckliga eller nödvändiga lösningar eller där det finns tydliga samhällsuppdrag som inte kan uppfyllas av privata aktörer. Staten ska inte ägna sig åt verksamheter som privata aktörer kan ta ansvar för på ett bättre, mer effektivt eller mer innovativt sätt.

Fru talman! Jag måste säga att jag känner sympati med Centerpartiet och Sverigedemokraterna när de i betänkandet önskar en översyn av den statliga bolagsportföljen. Vi kristdemokrater har vid ett flertal tillfällen framfört att statliga bolag som inte har ett tydligt samhällskritiskt uppdrag på sikt bör säljas av men att samtliga statliga bolag till dess måste ha en god styrning av verksamheten.

Offentligt ägande innebär att staten sitter på dubbla stolar genom att vara både domare och spelare i näringslivet. Därför bör företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad drivas i privat regi. När det är möjligt att uppnå ett bra pris ska statliga företag som verkar på konkurrensutsatta marknader säljas i den takt som är bra för företagen, deras anställda och oss som stat. Processen, som är komplicerad och omfattande, ska ske på det sätt som skapar störst värde för skattebetalarna och bedrivas i en takt som tar hänsyn till komplexiteten. Vi ska alltså inte bara sälja ut våra bolag hux flux, utan vi ska givetvis göra det med omsorg om hela samhällets struktur.

Avyttring av statliga bolag har genomförts då vi kristdemokrater tidigare suttit i regering, och även nu. Det har handlat om Apoteket, Vin & Sprit, Vasakronan och, nu senast, Bilprovningen. Dessa verksamheter kunde framgångsrikt överlämnas till den privata marknaden utan att vare sig kvalitet eller tillgänglighet äventyrades. Tvärtom har många av dessa avregleringar lett till ökad konkurrens, fler valmöjligheter för konsumenterna och förbättrad service.

När det gäller Lernia är det viktigt att noggrant utvärdera om statens ägande fortsatt är det bästa sättet att nå de arbetsmarknadspolitiska målen. Om privata aktörer kan erbjuda samma eller bättre lösningar är det rimligt att staten fokuserar sina resurser på områden där marknaden inte klarar av att möta samhällets behov.

Fru talman! Statens roll är inte att konkurrera med den privata marknaden utan att komplettera där det behövs. Genom att avyttra verksamheter där marknaden fungerar väl kan staten i stället frigöra resurser för att stärka områden med tydliga samhällsuppdrag, som vård, utbildning och infrastruktur. Detta är ett ansvarsfullt sätt att förvalta våra gemensamma tillgångar och säkerställa att skattebetalarnas resurser används där de gör störst nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Staten är dock i dag en stor företagsägare och kommer att så vara under överskådlig tid, men det finns ingen naturlag som säger att de bolag som i dag ägs av staten ska stanna kvar i statlig ägo. Samhällets behov förändras, och utvecklingen går rasande fort.

Fru talman! Den här regeringen tittar på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en fullt ut konkurrensutsatt marknad. Vi kristdemokrater står fast vid att statligt ägda bolag ska agera professionellt och effektivt, utan att kompromissa med sina samhällsuppdrag. Samtidigt bör vi aktivt titta på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en fullt ut konkurrensutsatt marknad.

Med dessa ord, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Johnny Svedin (SD)
Anf. 44 Johnny Svedin (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom samtliga Sverigedemokraternas reservationer i näringsutskottets betänkande, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 1, som handlar om översyn av statens företagsägande.

Fru talman! Sverigedemokraternas ståndpunkt är klar: Statligt ägda företag ska drivas med ett tydligt fokus på kärnuppdraget, affärsmässighet och respekt för marknadens principer, utan att övergå till politiskt opinionsbildande verksamhet eller någon form av aktivism.

Statliga företag spelar en viktig roll i det svenska näringslivet och förvaltar betydande tillgångar, uppskattningsvis omkring 850 miljarder kronor. Det är därför av största vikt att bolagen styrs med en hög grad av transparens, enligt affärsmässiga principer och med respekt för rättvis konkurrens. Som framgår av vår motion om statligt ägande håller Sverigedemokraterna fast vid att statens ägande ska motiveras utifrån samhällsnytta och långsiktigt värdeskapande för svenska medborgare.

Fru talman! Tyvärr har vissa statliga företag utvecklat en aktivistisk och politisk agenda, vilket riskerar att underminera förtroendet för dessa verksamheter. Statligt ägda företag har inte i uppdrag att bedriva opinionsbildning eller delta i politiska kampanjer utan bör strikt hålla sig till sitt kärnuppdrag. Systembolagets kampanj mot gårdsförsäljning är ett exempel på hur man avvek från sitt grunduppdrag.

Vi sverigedemokrater anser att en översyn av den statliga bolagsportföljen är nödvändig, med särskilt fokus på att identifiera verksamheter där det statliga ägandet inte längre kan motiveras utifrån samhällsnytta eller av ekonomiska skäl. Vi pekar redan nu ut Lernia AB, vars verksamhet inom bemanning och utbildning sker på en konkurrensutsatt marknad där vi anser att den privata sektorn kan leverera minst lika bra, om inte bättre.

Vidare anser vi att Postnord AB, som präglats av ekonomiska svårigheter och är i behov av statliga kapitaltillskott, bör ses över för en möjlig uppdelning då de svenska och danska delarna befinner sig i olika faser av marknadsutveckling. Vi föreslår också att regeringen överväger en strategi för att successivt minska statens ägande i bolag som verkar på fullt konkurrensutsatta marknader, för att undvika osund marknadspåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Vi betonar också vikten av att statliga bolag agerar som föredömen inom hållbarhetsarbetet, utan att detta leder till snedvriden positiv särbehandling. Kraven från tidigare regeringar på olika typer av kvotering i bolagsstyrelser bör avvecklas till förmån för kompetensbaserad rekrytering - detta för att säkerställa att rätt kompetens och erfarenhet finns representerad.

Fru talman! Som avslutning vill jag återigen påpeka att statligt ägande av företag alltid ska motiveras av tydlig samhällsnytta och nödvändig förvaltning. Det är oacceptabelt att statligt ägda företag driver en politisk agenda eller missbrukar sin position på marknaden. Våra konkreta exempel, som Systembolagets kampanj och situationerna i Postnord och Lernia, visar tydligt behovet av striktare reglering och översyn.

Därför välkomnar vi att regeringen i budgeten för de närmaste tre åren avsatt cirka 100 miljoner kronor för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag. Detta är viktigt, för genom att agera kraftfullt och beslutsamt kan vi återställa medborgarnas förtroende för statligt ägda bolag och säkerställa att statligt ägande fortsätter att vara till nytta för samhället.

Louise Eklund (L)
Anf. 45 Louise Eklund (L)

Fru talman! Även jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Som liberal är min utgångspunkt naturligtvis att bolag i första hand ska drivas av det privata. Marknaden är mycket bättre än vi politiker på att allokera resurser och se till att utbud och efterfrågan möts. Därför tycker jag att det är bra att staten nu har sålt bolag som man tidigare drivit men där man sett att marknaden kan sköta precis samma uppdrag till samma belåtenhet för kunder och uppdragsgivare.

Med detta sagt finns det naturligtvis bolag som ska ligga i statlig portfölj. Det rör sig om viktiga samhällsfunktioner som bör finnas även där det inte alltid är ekonomiskt lönsamt. Här ska staten finnas, och då kan bolag vara en lösning - gott så.

Men, fru talman, kärnuppdraget för staten är inte att driva bolag. Och till skillnad från mina socialdemokratiska kollegor tror jag att den uppdelning mellan privat och publikt/offentligt som de västerländska demokratierna bygger på är viktig att upprätthålla. Staten är inte samhället och ska i så liten mån som möjligt vara i näringslivet.

Detta, fru talman, leder naturligtvis in mig på gårdsförsäljning. Äntligen får vi möjlighet till detta i Sverige! Privata aktörer - hantverkskunniga sådana - kan fungera som komplement till Systembolaget. Detta tror jag är oerhört viktigt för en rad producenter, som nu kan utöka sin verksamhet och bygga vidare på sitt hantverkskunnande, utan att äventyra folkhälsan eller annat. Jag ser mycket fram emot våren, då detta kommer att ske.

Birger Lahti (V)
Anf. 46 Birger Lahti (V)

Fru talman! 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande är rubriken för betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

När det gäller de statligt ägda bolagen anser jag att staten bör använda sitt ägarskap för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska därför inte gå före samhällsnyttan, i alla fall inte alltid.

De statliga bolagen ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisor och skillnader mellan stad och landsbygd.

Jag ska ge ett exempel på något som drabbar många i glesbygden, till exempel mig. Jag får inte hem någon dagstidning längre bara för att Postnord inte har krav på sig att samordna eller ge service, såsom att dela ut tidningen. Då måste man fråga sig: Använder vi vårt bolag till samhällsnytta för medborgarna?

Om Sverige ska hålla ihop och det ska finnas förutsättningar för utveckling i hela Sverige behöver man ha likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor. De statligt ägda bolagens egentliga ägare är, som vi har hört tidigare här, den svenska befolkningen. Dessa bolag har därför ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service och andra samhällsviktiga funktioner.

Det är min bestämda uppfattning att samhällsnyttan alltid bör stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som verksamheten givetvis bedrivs ekonomiskt effektivt. Jag menar därför att målsättningen i ägarstrategin ska ses över i de fall då viktiga samhällsintressen står i konflikt med de statligt ägda bolagens vinstkrav.

Åter till Postnord: Post- och telestyrelsen har som jag förstår det gett Postnord i uppdrag att styra och förvalta postnumren i Sverige. Nu blir det lite detaljer här, men ni måste få veta att Sverige inte slutar utanför Stockholms tullar. Jag hoppas att många lyssnar nu. För cirka två år sedan ändrades mitt postnummer, som var 984 99. Om man googlar på det kommer min hemby fortfarande upp, och om man googlar på mitt nya postnummer 984 98 kommer min hemby upp och några till. Drygt 80 privatpersoner har det postnumret.

Varför ältar jag dessa postnummer? Jo, därför att man kan bli heligt förbannad. När man någon gång försöker beställa något från ett svenskt företag på nätet säger de att postnumret 984 98 inte finns. Sedan säger de att det finns i Lakewood i Washington i USA. Fattar ni att man kan bli förbannad?

När man testar med det gamla numret 984 99, som ändrades för två år sedan, kommer bynamnet upp. Då funkar det att beställa. Problemet är att paketet då tar en annan väg och hamnar på ett utlämningsställe antingen fyra eller sex mil norr om mig, dit jag aldrig har några ärenden.

Jag måste verkligen behärska mig, fru talman, för att inte använda mig av svordomar eller dåligt beteende här i talarstolen. Vi får ingen dagstidning, och paketen hamnar i Gällivare eller på något annat ställe som jag inte kan få hem dem från därför att Postnord inte kan fixa ett postnummer som funkar.

Har vi ens i närheten av ett samhälle som ger alla samma service? Då har jag inte ens nämnt vård och andra samhällsviktiga funktioner som vi också behöver.

Vidare bär de statligt ägda företagen ett stort ansvar för vad deras egna investeringar och verksamhet har för effekt på de platser där de verkar. Detta ansvar behöver klargöras, och det behöver också förtydligas hur de statliga företagen ska kunna ta ansvar. Jag menar därför att regeringen bör tillsätta en utredning om det statliga ägandet och de statligt ägda företagens demografiska effekter och ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag motsätter mig generellt utförsäljningar av statligt ägda företag och vill i stället att staten ska vara en aktiv ägare till sina bolag och genom ägardirektiv säkerställa att de används för att stödja teknikutveckling, driva på miljö- och klimatarbetet och skapa sysselsättning.

Möjligheterna till vidareförädling inom svensk industri är generellt stora inom både skogsindustrin, gruvindustrin och stålindustrin, som har potential att öka sin förädlingsgrad, vilket skulle öka exportintäkterna. Detta är något som kan främjas genom en aktiv statlig styrning av de statligt ägda företagen samt genom forskning och samverkan med övriga näringslivet. Regeringen bör därför arbeta för att de statligt ägda bolagen ska verka för en ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen och öka exportvärdet.

I dagsläget har de statliga bolagen nästan en jämn könsfördelning i sina styrelser, och även andelen kvinnor som innehar rollen som styrelseordförande har ökat. Men engagemanget för ett jämställt näringsliv får inte stanna vid ledningsgrupperna. Jag anser att de statligt ägda bolagen har ett särskilt ansvar för att arbeta aktivt för att jämställdhet ska genomsyra hela företagsorganisationen.

Fru talman! Innan jag avslutar mitt anförande måste jag framföra hur orolig jag är för den syn på statliga företag som regeringen, eller egentligen alla borgerliga partier, har. Jag vill påminna er om en sak. I början av 80talet hade LKAB stora problem, och många borgerliga partier krävde att bolaget skulle avyttras. Jag är övertygad om att om LKAB hade avyttrats då hade Kirunas gruvor hamnat under vatten och aldrig mer öppnats. Om det hade varit privatägt hade ägarna aldrig gått in med pengar. Det är också tveksamt om man, som i dag, hade lagt miljarder på att flytta en stad. Man hade nog rensat kassan och stuckit.

Vad har blivit bättre med den liberala synen och alla privatiseringar som skett gentemot landsbygdens befolkning? Jag märker när jag lyssnar på anförandena här att vi har skilda åsikter om vad som funkar och inte. Jag som kommer från den glesaste glesbygden måste givetvis framföra min syn.

När det gäller apotek, bilprovning, järnväg och elnät men också skolor och vårdinrättningar, även om det inte finns några statliga bolag där, har man haft en liberal syn och privatiserat. Jag hävdar att det finns skäl att börja titta på hur AB Sverige, med staten som huvudaktör, kan göra det som är bäst för medborgarna på lång sikt och inte bara titta på hur kapitalägare ska kunna tjäna pengar på sådant som människor inte kan välja bort.

Varför är man rädd för att vi ska äga något gemensamt? Det fattar jag helt enkelt inte.

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 13 i betänkandet.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 47 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Jag börjar med att upprepa det som jag sagt tidigare år i denna debatt: Regeringen måste göra en genomgång av de statligt ägda bolagen för att besluta vilka som ska säljas och vilka som bör vara kvar i statlig ägo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag yrkar därmed bifall till reservation 1 i beslutspunkt 2.

Bolagsportföljen är i dag värd 820 miljarder och delar ut 22 miljarder. Det är svårt att på portföljnivå få en uppfattning om staten är en bra eller dålig ägare givet blandningen av bolag. Om man studerar de två största, som står för en tredjedel av den vinst som delas ut, ser man ändå att de inte är några utdelningsmaskiner, som affärspressen brukar skriva.

LKAB och Vattenfall ska faktiskt dela ut 40-70 procent, enligt de ägardirektiv som regeringen står bakom.

LKAB delar ut drygt 7 miljarder av sina 15 miljarder. Det är i alla fall hälften av årets vinst. Men man kan konstatera två saker.

Avskrivningar och avsättningar ökade väldigt mycket under förra året. Det är ett klassiskt sätt att minska utdelningen om man inte vill att det ska synas att man har så mycket utdelningsbar vinst.

LKAB har ungefär 100 miljarder i utdelningsbar vinst. Det är årets vinst och tidigare uppskjutna vinstmedel hopräknat.

Vattenfall, då, hur ser det ut för dem? De har ett resultat på drygt 10 miljarder. De delar ut 4 miljarder. Det är faktiskt under ägarens riktlinjer.

Vattenfall omsätter nästan 300 miljarder och delar ut 4 miljarder. Är det rimligt? Bolag med jämförbar omsättning delar ut dubbelt så mycket.

Jag är fullt medveten om att de här bolagen ska investera mycket och behöver spara en del av utdelningsmöjligheterna. Men de ska alltid investera i en ny grundnivå. De ska flytta en stad - ja, det kanske de inte ska göra så många fler gånger - och bygga nya energikällor. Men det betyder ju inte att de ständigt ska spara sina vinstmedel och lägga pengar på hög.

Det finns många fördelar med att vara ett noterat bolag. Det finns en hel del nackdelar också. Men noterade bolag nagelfars av analytiker. Analyserna känns inte alltid rättvisa, ska jag villigt erkänna, men de skapar transparens. Det finns väldigt få analytiker som tittar på de statliga bolagen. Det finns några eftersom några av våra statliga bolag har obligationer upptagna, men de är väldigt få.

Jag argumenterar absolut inte för att sälja LKAB och Vattenfall. Tvärtom är det bolag som vi ska ha kvar i statlig ägo. Min poäng, fru talman, är att genomgången av den statliga portföljen inte bara ska handla om vilka bolag som ska säljas utan också vara en jämförelse med andra bolag av samma typ så att vi vet om dessa enorma bolag förvaltas på ett klokt sätt.

Fru talman! Det är bra att regeringen nu har börjat städa. Bilprovningen är såld, vilket var tanken när vi i alliansregeringen jobbade med avregleringen av marknaden. Sveaskog har äntligen sålt sitt innehav i Setra, och SAS har hittat en ny långsiktig ägare.

Skattebetalarna ska inte längre betala för att några ska få spela på kasino. Enligt den senaste tillgängliga siffran subventionerar vi dem med hela 165 miljoner kronor, så det är bra att det förslaget kommer till kammaren inom kort.

Men det finns mer att göra. Förra året gick 13 bolag med förlust. Även om man räknar bort SAS stod Postnord för en förlust på en halv miljard och övriga 11 bolag för en halv miljard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Några av dessa bolag har inget samhällsuppdrag. Det är klart att bolag med samhällsuppdrag har lite problem mellan åren med nollresultat. Men det finns bolag som omedelbart borde utvärderas för att eventuellt säljas.

Lernia har vi pratat om. De konkurrerar uppenbart med privata tjänsteföretag, och det finns ingen poäng med att hålla gamla Arbetsmarknadsstyrelsen under armarna.

Svevia är ett annat företag som agerar på en fullt konkurrensutsatt marknad. Svevia bildades 2009, på den tiden när det fanns något som hette Vägverket, och inom Vägverket fanns Vägverket Produktion. I en myndighet fanns alltså ett bolag som konkurrerade med privata bolag. Den delen reddes ut, men det var aldrig tänkt att staten skulle äga Svevia på sikt.

Inom Svevia finns det i dag ett intressant litet bolag som heter Arento. Arento erbjuder ett brett sortiment av bygg- och anläggningsmaskiner, inklusive jordfräsar. Det är inte ett statligt uppdrag att hyra ut jordfräsar och bilar. Det sker i direkt konkurrens med små företag på lokala marknader runt om i Sverige.

Svevia har vid det här laget kommit så långt i sin omvandling att de kan stå på egna ben.

SBAB delar ut en vinst på 1 miljard. De har ganska god kostnadseffektivitet, men jämfört med andra banker har de lägre lönsamhet och lägre avkastning på eget kapital. SBAB:s nytta på bolånemarknaden borde också utvärderas.

Fru talman! Jag lyfte även förra året upp ett av de allra minsta bolagen i portföljen, ett bolag som märkligt nog ligger i Sankt Petersburg: Sweden House, som tidigare hette Dom Sjvetsii, där svenska staten äger 36 procent och Sankt Petersburgs stad 15 procent. Resten ägs av ett fastighetsbolag.

Jag ställde för ett år sedan en skriftlig fråga till utrikesminister Billström om vilka åtgärder regeringen vidtagit för att avveckla ägandet i Sweden House. Jag fick följande svar: "Mitt och regeringens fokus har i närtid legat på att avveckla generalkonsulatet under ordnade former trots den begränsade tid som medgavs för avveckling." Svaret fortsätter: "I fråga om en möjlig avveckling av svenska statens minoritetsandel i Sweden House måste såväl bolagsordning som lokala och svenska rättsliga förutsättningar för avveckling tas i beaktande." Det verkar ändå rimligt.

Att döma av redogörelsen som vi debatterar i dag tror Sweden House fortfarande på en framtid, för där står följande: "I och med att Sveriges generalkonsulats hyreskontrakt för kontorslokalerna har sagts upp kommer vakansgraden att öka kraftigt . Kontorslokalerna är i stort behov av renovering, vilket är utmanande med tanke på kraftigt ökade byggkostnader och brist på lämpligt byggmaterial." Ja, det är för att vi har sanktioner mot Ryssland! Det är därför det är brist på byggmaterial. Ändå tror man i det här bolaget och skriver i den svenska årsredogörelsen att det ska fortsätta utvecklas.

Jag har nu upprepat frågan, och jag fick för några timmar sedan följande svar från utrikesminister Maria Malmer Stenergard: "Frågan om en möjlig avveckling av svenska statens minoritetsandel i Sweden House bereds för närvarande i Regeringskansliet. Såväl bolagsordning som lokala och svenska rättsliga förutsättningar för avveckling måste tas i beaktande."

Ja, det är klart. Men det har snart gått tre år sedan Ryssland startade sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det är fullständigt orimligt att det kan ta så lång tid att komma ur ett ägande. Det är som att det över huvud taget inte är angeläget för den svenska regeringen att Sverige kommer ur ett samägande med Ryssland. Hur kan det komma sig? Många svenska företag hade inom ett halvår avvecklat sin verksamhet, sagt upp sin personal och försvunnit från Ryssland. Regeringen skyller på att det varit svårt för staten att komma ur ett hyresavtal - med sig själv, för det är UD som äger båda frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag skäms över att Sweden House fortfarande är ett ryskt intresse i svenska statens ekonomi, och det är min förhoppning att Utrikesdepartementet löser det här före treårsdagen för invasionen. Då kan regeringen med kraft kritisera företag som kringgår sanktioner, för där är vi överens.

Fru talman! De statliga bolagen är en mycket stor tillgång som måste förvaltas väl. Jag vet att de tjänstemän som jobbar med detta gör ett gott jobb. Men regeringen måste lägga ytterligare analys på vilka bolag som ska behållas i statlig ägo och vilka som när tiden är rätt kan lämna den statliga bolagsportföljen.

Linus Lakso (MP)
Anf. 48 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Miljöpartiet anser att staten ska vara en aktiv och ansvarsfull ägare av våra statliga bolag som ser till att de inte bara genererar vinst utan också bidrar till samhällets långsiktiga, hållbara utveckling. Vi tycker att bolagen ska vara med och visa vägen till ett fossilfritt samhälle och vara föredömen i frågor som klimat, biologisk mångfald och jämställdhet.

Statliga bolag har en unik position med möjlighet att göra stor skillnad inom områden som energi, transport, skog och infrastruktur. Men för att det ska vara möjligt behövs tydlig styrning som sätter klimat och hållbarhet i fokus.

En stor majoritet av Sveriges befolkning tycker att det är väldigt viktigt att vi når våra miljö- och klimatmål. Det vore väl konstigt om det inte återspeglades i de bolag som vi som medborgare äger tillsammans.

Vattenfall, LKAB, Postnord och Sveaskog står för ungefär 99 procent av de utsläpp som genereras av statligt ägda bolag. Vi tycker därför att framför allt de men egentligen alla statligt ägda bolag borde sätta vetenskapligt baserade klimatmål för att ha en aktiv roll i att uppfylla Parisavtalet.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 7.

Jag tänkte också passa på att nämna några ord om bland annat Swedavia och Bromma flygplats. Vi har ju hört från flera Tidöpartier att man tycker att det är viktigt att statliga bolag drivs på marknadsmässiga grunder. Swedavia konstaterar själva att det inte finns ekonomiska förutsättningar för att driva Bromma flygplats vidare. Tvärtom blöder man pengar, och det avgår i princip inga flyg därifrån. Samtidigt har Stockholm som stad ett akut behov av fler bostäder. Det blir då faktiskt lite märkligt att man av ideologiska skäl hindrar Swedavia från att göra det som är marknadsmässigt rationellt.

2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag vill också passa på att nämna lite grann om SJ och om tågen. Vi har haft den sämsta punktligheten på järnvägen på 14 år. Det behövs många åtgärder för att komma till rätta med det. Jag tror att Sveriges befolkning förväntar sig detta av både regering och riksdag.

Det finns många större reformer som kanske är viktigare, som att dela upp Trafikverket, att se till att få ett banverk och att underhållet sköts långsiktigt och i statlig regi. Framför allt behöver vi investera i ny järnväg.

På kort sikt finns det dock en åtgärd som vi kan göra här och nu när det gäller just styrningen av de statliga bolagen. Det är att åtminstone under en övergångsperiod ge SJ ett samhällsuppdrag för att säkerställa att vi får nattåg som går mellan Göteborg och Umeå och mellan Göteborg och Östersund, till exempel. Senast jag kollade hade 78 000 skrivit på ett upprop för att bevara just den sträckan. Jag tycker att det behövs en tydlig styrning i detta.

Det var också en intressant ideologisk diskussion här som jag tyvärr inte hinner ge mig in i på grund av begränsad talartid.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-01-22
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 7, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2024/25:NU4, Beslut: 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut 2024/25:NU4

Webb-tv: Beslut: 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:140 till handlingarna.
  2. Översyn av statens företagsägande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18.
    • Reservation 1 (SD, C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD06309
    M60008
    C02103
    V21003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1100
    Totalt22285042
    Ledamöternas röster
  3. Statligt ägda företags påverkansarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:149 av Ola Möller (S),

    2024/25:221 av Josef Fransson (SD) yrkande 2,

    2024/25:269 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 4,

    2024/25:509 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2,

    2024/25:1098 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) yrkande 2,

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 och

    2024/25:2010 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (S)
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (V)
  4. Statligt ägda företags klimatarbete

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:269 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 8,

    2024/25:509 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 19 och

    2024/25:2615 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 5.
    • Reservation 5 (S)
    • Reservation 6 (V)
    • Reservation 7 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S109213
    SD63009
    M60008
    C21003
    V01203
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -1010
    Totalt1771711342
    Ledamöternas röster
  5. Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:269 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 1-3, 5 och 18,

    2024/25:886 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3 samt

    2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 18.
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (V)
  6. Lernia AB

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:509 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5.
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD00639
    M60008
    C21003
    V21003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -0110
    Totalt149946442
    Ledamöternas röster
  7. Postnord AB

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 4,

    2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 9,

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och

    2024/25:2248 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD).
    • Reservation 12 (SD)
    • Reservation 13 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD00639
    M60008
    C21003
    V02103
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1010
    Totalt222216442
    Ledamöternas röster
  8. SJ AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2,

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

    2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5 och

    2024/25:2872 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 14 (SD)
    • Reservation 15 (V)
    • Reservation 16 (MP)
  9. Sveaskog AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:269 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 9,

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 27,

    2024/25:1370 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 11,

    2024/25:1399 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 15 och

    2024/25:2875 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 17 (SD)
    • Reservation 18 (V)
  10. AB Svensk Bilprovning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:509 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och

    2024/25:2977 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2.
  11. Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:269 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 6, 7 och 10-17,

    2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

    2024/25:1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8,

    2024/25:1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9,

    2024/25:2380 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M) yrkande 2 och

    2024/25:2977 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1.
    • Reservation 19 (SD)
    • Reservation 20 (V)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.