Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Yttrande 2013/14:SkU6y

2013/14:SkU6y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Skatteutskottets yttrande

2013/14:SkU6y

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2013/14:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen samt eventuella motioner.

 

Sammanfattning

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för de åtgärder som den har vidtagit med anledning av de riksdagsbeslut som har meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen.

Av de skrivelser som tas upp avser 33 riksdagens beslut i ärenden där skatteutskottet har haft beredningsansvaret. I de flesta fallen gäller det skrivelser som har samband med lagstiftningsärenden som utskottet berett under 2013. Sju tillkännagivanden har redovisats som inte slutbehandlade. Detta gäller de frågor som redovisas här nedan.

En motion har väckts med anledning av skrivelsen. Det är kommittémotion 2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S).

Utskottet har inte någon invändning mot att skrivelsen läggs till handlingarna och avstyrker motionsförslagen i de delar som de rör skatteutskottets beredningsområde.

I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, MP, V).

Utskottets överväganden

Reklamskatt

Skrivelsen

När det gäller det äldsta ärendet, riksdagsskrivelse 2001/02:201 om avskaffande av reklamskatten, anger regeringen att det i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.29) anfördes att frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten hade prövats även i årets budgetberedning. Regeringen anser, liksom tidigare, att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen har dock, mot bakgrund av den ekonomiska situationen, inte prioriterat ytterligare sänkning eller avskaffande av reklamskatten. Den 11 september 2013 överlämnade Presstödskommittén betänkandet Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66). Kommittén har bedömt att reklamskatten bör avskaffas i enlighet med riksdagens tillkännagivande från 2002. Betänkandet har remitterats. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om tillkännagivanden till regeringen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut i fråga om att skyndsamt införa en tonnageskatt.

Jämför avvikande mening 1 (S, V).

Skrivelsen

I riksdagsskrivelse 2006/07:115 om tonnageskatt fanns ett tillkännagivande om att regeringen ska påskynda beredningen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning om tonnageskatt för sjöfartsnäringen.

I regeringens aktuella skrivelse anges att regeringen den 24 januari 2013 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen (dir. 2013:6). Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 15 november 2014.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkande 1 anförs att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut i fråga om att skyndsamt införa en tonnageskatt. Motionärerna menar att frågan har dragits i långbänk sedan regeringsskiftet 2006 trots att det har funnits underlag i form av en statlig utredning som lagt fram förslag i ärendet. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande i frågan redan 2007. I budgetpropositionen 2008 utlovades att regeringen skulle se över frågan, och när inget hände följde utskottet upp frågan genom ett yttrande till konstitutionsutskottet den 28 oktober 2008. På det sättet har frågan fortsatt medan regeringen genom olika krumbukter försökt komma ifrån den. Tusentals sjöfartsjobb har försvunnit och ett stort antal fartyg har under dessa åtta förlorade år flaggats ut. Arbetslinjen har bara gällt på land och inte till sjöss. Att regeringen under galgen har tillsatt en ny utredning gör inte att den kan undgå skarp kritik från riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast behandlat frågan om tonnageskatt i betänkande 2013/14:SkU17. Då behandlades fem motioner om införande av tonnageskatt (M, FP, S och V) och en om hur tonnageskatt kan kombineras med en omställningsfond för klimat och miljö (MP).

Utskottet vill nu liksom då inledningsvis betona att det i riksdagen finns en samstämmig uppfattning om att det är angeläget att frågan om tonnageskatt snart får sin lösning. Utskottet har förståelse för att regeringen vid en beredning av en lagstiftning om tonnageskatt ytterligare behöver utreda närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. En annan fråga gäller hur den latenta skatteskulden för rederinäringen ska hanteras vid en övergång till tonnagebeskattning. Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt att göra en analys men vill samtidigt fortfarande betona att det är angeläget att arbetet kan slutföras skyndsamt. De berörda rederierna har ett berättigat behov av att snarast få besked om tonnageskattens närmare utformning.

Utskottet ser positivt på att regeringen den 24 januari 2013 tillsatte Utredningen om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen (dir. 2013:6) som ska utreda förutsättningarna för att införa tonnageskatt i Sverige och även se över andra befintliga stöd för sjöfartsnäringen. Utredaren, som bl.a. ska analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige, ska redovisa uppdraget senast den 15 november 2014. När det gäller den pågående utredningen anser utskottet att även möjligheten att koppla ihop övergången till en tonnageskatt med omställningsmöjligheter för klimat och miljö bör övervägas. Utskottet har även tidigare fört fram liknande önskemål och förutsätter därför att utredningen omfattar även dessa aspekter. Utskottet finner, med hänvisning till det anförda, i dagsläget inte något skäl att lämna ytterligare ett tillkännagivande i denna fråga och avstyrker motionsförslaget.

F-skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut om att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och skatteinkomsterna.

Jämför avvikande mening 2 (S, V).

Skrivelsen

I riksdagsskrivelse 2011/12:163 fanns ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en förutsättningslös utvärdering av de förändringar av näringsbegreppet som genomfördes den 1 januari 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Utvärderingen bör gälla reformens effekter på skatteuppbörden, arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor.

I regeringens aktuella skrivelse anges att Skatteverket på regeringens uppdrag har utvärderat den förändring av näringsbegreppet i inkomstskattelagen som riksdagen beslutade 2008. Den samlade bedömningen av utvärderingen, som avrapporterades den 11 oktober 2013, är att effekterna på skatteuppbörden och skattefelet är små på aggregerad nivå. Effekterna på arbetstagarnas ställning, företagandets villkor och arbetsmarknaden är obefintliga eller mycket små.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:K24 av Björn von Sydow m. fl. (S) yrkande 2 anför motionärerna att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut i fråga om att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och skatteinkomsterna.

Det måste vara enkelt att bedöma om en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd. Ett sätt kan vara att ge antalet uppdragsgivare en större betydelse. Vi vill inte gå i debatt med enskilda myndigheter eller hur myndighetschefer uttolkar vad deras medarbetare säger. Vi vill inte heller skapa osämja mellan olika myndigheter. Men Arbetsmiljöverket skriver i sin inlaga, daterad 2013-09-03, till Skatteverket följande (finns som bilaga i Skatteverkets rapport):

Uppfattningen inom Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelningar är att det blir fler egenföretagare i vissa branscher och att det tycks pågå en förskjutning från anställning till eget företagande. Tydligast ses detta i byggsektorn, städbranschen och åkeribranschen. I det senare fallet har inspektionen noterat att personer sagts upp från anställningar för att sedan ges uppdrag att utföra samma uppgifter som egenföretagare med F-skattsedel.

Även de fackliga organisationerna har pekat på hur ökningen av falska egenföretagare inom åkeribranschen dels har snedvridit konkurrensen vid upphandlingsförfaranden, dels att de fall det handlar om utländska transportföretag så uppfyller inte arbetsförhållandena svensk lag. Det handlar om dumpning av löner, priser för utfört arbete samt att arbetsvillkor såsom arbetstid styrs av att egenföretagaren innehar ett beroendeförhållande till en arbetsgivare.

Motionärerna finner bl.a. mot denna bakgrund att ärendet, i varje fall i de delar som ligger utanför Skatteverkets kompetensområde, mindre väl har utretts och att uppdraget därför kvarstår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast behandlat frågan om F-skatt i motionspaketet som gällde skatteförfarande (bet. 2013/14:SkU20). Då behandlades tre motioner om godkännande för F-skatt.

Utskottet konstaterade då att riksdagen våren 2012 tillkännagett för regeringen att det fanns skäl att genomföra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet och att Skatteverket härefter på uppdrag av regeringen redovisat en uppföljning. Av Skatteverkets rapport framgår bl.a. att lagändringen i sig medfört att näringsbegreppet utvidgats i mycket liten omfattning och att effekterna på skatteuppbörden, skattefelet, arbetstagarnas ställning, företagandets villkor och arbetsmarknaden varit små. I utvärderingen redovisades också att det finns en tendens inom näringslivet och på arbetsmarknaden att företag i högre grad ger uppdrag till personer med F-skatt i stället för att låta anställda utföra arbetet, och att denna utveckling i förlängningen kan få mätbara konsekvenser för uppbördseffektiviteten. Denna utveckling påverkade också arbetsmarknaden, med både positiva och negativa effekter.

Utskottet kan nu liksom då konstatera att utvecklingen mot en ökad möjlighet att välja verksamhetsform ställer nya krav, och att de förändringar i näringsbegreppet som genomfördes den 1 januari 2009 innebar en anpassning av reglerna som ökade förutsägbarheten och möjligheterna att bedriva näringsverksamhet. När det gäller farhågorna för att denna utveckling ska ge upphov till olika problem utgår utskottet från att regeringen följer utvecklingen noga och vid behov återkommer med förslag till åtgärder. Särskilt gäller det bevakningen av den av Skatteverket konstaterade tendensen att företag låter personer med F-skatt utföra arbete i stället för anställda.

Utskottet ser inte något skäl för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker motionsförslaget.

Öresundsavtalet

Skrivelsen

I riksdagsskrivelse 2011/12:170 fanns ett tillkännagivande om att skatteavtalet med Danmark bör förhandlas om. Förhandlingar bör inledas med Danmark i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen.

I regeringens nu aktuella skrivelse med en redogörelse för 2013 anförs att Finansdepartementet och danska Skatteministeriet för närvarande slutför en ekonomisk utvärdering av det särskilda avtal mellan Sverige och Danmark från 2003 som reglerar kompensationen för förlorade skatteintäkter för personer som arbetspendlar mellan länderna, den s.k. utjämningsordningen. Först när utvärderingen är klar går det att ta ställning till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför.

EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Skrivelsen

I riksdagsskrivelse 2012/13:77 fanns ett tillkännagivande om vikten av de svenska principerna om öppenhet och meddelarfrihet. Inskränkningar av meddelarfriheten måste föregås av noggranna överväganden. Detsamma gäller utformningen av sekretessreglerna. I riksdagsskrivelsen tillkännagav riksdagen för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen i ett annat sammanhang och redogöra för hur man avser att följa utvecklingen i dessa avseenden.

I regeringens skrivelse anförs att regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang med en redogörelse för hur utvecklingen ska följas när det gäller inskränkningar i meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning. I det sammanhanget avser regeringen också att återkomma i frågan om hur den svenska meddelarfriheten ska uppmärksammas i samband med förhandlingar inom EU-rättsakter. Avsikten är att regeringen ska återkomma under riksmötesåret 2014/15.

Kontrollåtgärder inom byggbranschen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avslår motionsyrkanden om att verkställa tidigare beslut om att dels skyndsamt införa personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen, dels införa ett enkelt system där månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter görs individuellt och inte som i dag med en totalsumma.

Jämför avvikande mening 3 (S, V).

Skrivelsen

I riksdagsskrivelse 2012/13:143 fanns ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014.

I regeringens nu aktuella skrivelse anförs att Finansdepartementet den 16 januari 2013 beslutade att ge en utredare i uppdrag att utreda hur ett kontrollsystem inom skatteförfarandet kan vara utformat för byggbranschen. Syftet är att minska förekomsten av skatteundandragande genom svartarbete och skapa sundare konkurrensförhållanden inom branschen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014. När det gäller generella månadsuppgifter har regeringen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.36), bl.a. mot bakgrund av remissinstansernas synpunkter, bedömt att det inte är lämpligt att införa regler om månadsvisa kontrolluppgifter baserade på Månadsuppgiftsutredningens förslag.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkandena 3 och 4 anförs att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut om att skyndsamt införa personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen och om att införa ett enkelt system med månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter individuellt och inte som i dag med en totalsumma. Motionärerna anför att regeringen i december 2012 presenterade ett förslag om personalliggare för tvätteribranschen (prop. 2012/13:34) som behandlades i januari 2013. I den föregående departementspromemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) hade detta även föreslagits för byggbranschen. Ett enigt utskott tillstyrkte regeringens förslag om personalliggare för tvätteribranschen, men när det gällde byggbranschen föreslog utskottet (S, MP, SD, V) ett tillkännagivande om att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kunde träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014. En proposition om månadsuppgifter annonserades i regeringens propositionsförteckning för våren 2013 men avskrevs sedan. Med ett års fördröjning tillsattes en ny utredning om personalliggare i byggbranschen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade senast frågan om personalliggare i betänkande 2013/14:SkU20 Skatteförfarande och folkbokföring. Utskottet anförde att byggbranschen sedan länge efterlyser närvarokontroll av alla som finns på arbetsplatsen och oanmälda arbetsplatsbesök av Skatteverket. Ordning och reda på arbetsmarknaden är inte bara viktigt för att skatten ska komma in på rätt sätt utan även för att alla anställda ska vara försäkrade och ha rimliga arbetsvillkor.

I samband med att riksdagen fattade beslutet om personalliggare i tvätteribranschen tillkännagav riksdagen för regeringen som sin mening att regeringen skulle återkomma med ett förslag om personalliggare i byggbranschen i så god tid att det kunde träda i kraft under 2013.

Utskottet anförde vidare att regeringen hade valt att inte följa detta tillkännagivande och i stället tillsatt en ny utredning som då just hade lagt fram ett förslag om ett kontrollsystem för byggbranschen. Enligt utredningsförslaget ska dokumentation av identifikationsuppgifter, rapportering av personalliggare samt anmälan ske elektroniskt. Med beaktande av att Skatteverket behöver tid för att utveckla ett datasystem för dessa uppgifter bedömer utredaren att ett kontrollsystem är möjligt att införa fr.o.m. den 1 januari 2016.

Utskottet ansåg att det är viktig att byggbranschens önskemål om ett system för närvarokontroll på byggarbetsplatserna tillgodoses utan ytterligare dröjsmål och utgick från att regeringen bereder utredningsförslaget och återkommer till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen som kan beslutas av riksdagen under 2014.

I samma betänkande anförde utskottet att man kunde konstatera att det förslag om månadskontrolluppgifter som lades fram av Månadsuppgiftsutredningen har remissbehandlats och att regeringen härefter gör bedömningen att förslaget inte bör genomföras. Regeringen avser dock att återkomma till riksdagen med anledning av riksdagens tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter. Utskottet ansåg att regeringens svar på riksdagens tillkännagivande borde avvaktas.

Utskottet ser inte nu något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i dessa frågor och avstyrker motionsförslagen.

Kassaregister för utländska näringsidkare som saknar fast driftställe i Sverige

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett tillkännagivande om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut i fråga om att skyndsamt införa kassaregister för utländska företagare utan fast driftställe i Sverige.

Jämför avvikande mening 4 (S, MP, V).

Skrivelsen

Enligt 39 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) undantas den som är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen från kassaregisterkravet. Detta innebär att företag utan fast driftställe i Sverige inte är skyldiga att använda kassaregister. Dessa företag är dock skyldiga att betala mervärdesskatt på försäljning av vissa varor och tjänster inom landet. I riksdagsskrivelse 2012/13:241 tillkännagav riksdagen för regeringen som sin mening att den skulle återkomma till riksdagen med förslag till en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

I regeringens skrivelse anges att regeringen den 12 december 2013 gav Skatteverket i uppdrag att göra en fördjupad analys och presentera ett bredare underlag för sitt förslag att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaregister trots att inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftställe i Sverige. Det ska särskilt analyseras om ett krav på kassaregister i dessa fall är påkallat av skattekontrollhänsyn. EU-rättsliga aspekter ska beaktas. Om Skatteverket efter denna fördjupade utredning finner att det finns skäl att införa bestämmelser som medför att krav på kassaregister ska gälla trots att inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftställe i Sverige ska Skatteverket vid rapporteringen lämna författningsförslag och en analys av de konsekvenser som förslagen skulle medföra för såväl företagen som Skatteverket. Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet senast den 15 december 2014.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:K24 av Björn von Sydow m fl. (S) yrkande 5 anförs att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut om att skyndsamt införa ett kassaregisterkrav även för utländska företagare utan fast driftställe i Sverige. I maj 2013 presenterade regeringen proposition 2012/13:129 Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Genom en ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) slopas det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig då till förmån för ett yrkande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om företag har fast driftställe i Sverige eller inte. Frågan om de utländska näringsidkarna undveks och nonchalerades av regeringen redan från början.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade frågan senast i betänkande 2013/14:SkU20 Skatteförfarande och folkbokföring och konstaterade då att regeringen har klargjort i budgetpropositionen att Skatteverket kommer att få i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Utskottet anser alltjämt att den fortsatta beredningen av denna fråga bör avvaktas och avstyrker därför motionsförslaget.

Stockholm den 29 april 2014

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Kent Ekeroth (SD), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).

Avvikande meningar

1.

Tonnageskatt (S, V)

 

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S) anför:

Regeringen säger att man den 24 januari 2013 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen och att utredaren ska redovisa uppdraget senast den 15 november 2014.

Vi anser att frågan har dragits i långbänk sedan regeringsskiftet 2006 trots att det har funnits underlag i form av en statlig utredning som lagt fram förslag i ärendet och tillkännagivande redan 2007. I budgetpropositionen 2008 utlovades att regeringen skulle se över frågan; när inget hände följde utskottet upp frågan genom ett yttrande till konstitutionsutskottet den 28 oktober 2008. På det sättet har frågan fortsatt medan regeringen genom olika krumbukter har försökt komma ifrån den. Tusentals sjöfartsjobb har försvunnit och ett stort antal fartyg har under dessa åtta förlorade år flaggats ut. Arbetslinjen har bara gällt på land och inte till sjöss. Att regeringen under galgen har tillsatt en ny utredning gör inte att den kan undgå skarp kritik från riksdagen.

Regeringen måste verkställa riksdagens tidigare beslut i frågan om att skyndsamt införa en tonnageskatt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.

F-skatt (S, V)

 

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S) anför:

Regeringen säger att Skatteverket, på regeringens uppdrag, har utvärderat den ändring av näringsbegreppet i inkomstskattelagen som riksdagen beslutade 2008. Den samlade bedömningen, som avrapporterades den 11 oktober 2013, är att effekterna på skattebörden och skattefelet är små på aggregerad nivå. Effekterna på arbetstagarnas ställning, företagandets villkor och arbetsmarknaden är obefintliga eller mycket små.

Vi anser att det måste vara enkelt att bedöma om en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd. Ett sätt kan vara att ge antalet uppdragsgivare en större betydelse. Vi vill inte gå i debatt med enskilda myndigheter eller hur myndighetschefer uttolkar vad deras medarbetare säger. Vi vill inte heller skapa osämja mellan olika myndigheter, men i sin inlaga till Skatteverket, daterad den 3 september 2013, skriver Arbetsmiljöverket följande (finns som bilaga i Skatteverkets rapport):

 

Uppfattningen inom Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelningar är att det blir fler egenföretagare i vissa branscher och att det tycks pågå en förskjutning från anställning till eget företagande. Tydligast ses detta i byggsektorn, städbranschen och åkeribranschen. I det senare fallet har inspektionen noterat att personer sagts upp från anställningar för att sedan ges uppdrag att utföra samma uppgifter som egenföretagare med F-skattsedel.

Även de fackliga organisationerna har pekat på hur ökningen av falska egenföretagare inom åkeribranschen dels har snedvridit konkurrensen vid upphandlingsförfaranden, dels att de fall det handlar om utländska transportföretag så uppfyller inte arbetsförhållandena svensk lag. Det handlar om dumpning av löner, priser för utfört arbete samt att arbetsvillkor såsom arbetstid styrs av att egenföretagaren innehar ett beroendeförhållande till en arbetsgivare.

 

Vi menar bl.a. mot denna bakgrund att ärendet, i varje fall i de delar som ligger utanför Skatteverkets kompetensområde, har utretts mindre väl och att uppdraget därför kvarstår. Regeringen måste verkställa riksdagens tidigare beslut i fråga om att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och på skatteinkomsterna.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.

Kontrollåtgärder inom byggbranschen m.m. (S, V)

 

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S) anför:

Regeringen säger att man den 16 januari 2013 har gett en utredare i uppdrag att utreda hur ett kontrollsystem inom skatteförfarandet kan vara utformat för byggbranschen. Uppdraget redovisades i januari 2014. När det gäller generella månadsuppgifter anser regeringen att det inte är lämpligt att införa regler om månatliga kontrolluppgifter baserade på Månadsuppgiftsutredningens förslag.

Regeringen presenterade dessförinnan i december 2012 ett förslag om personalliggare för tvätteribranschen (prop. 2012/13:34) som behandlades i januari 2013. I den föregående departementspromemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) hade detta även föreslagits för byggbranschen.

Ett enigt utskott tillstyrkte regeringens förslag om personalliggare för tvätteribranschen men när det gällde byggbranschen föreslog utskottet (S, MP, SD, V) ett tillkännagivande om att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kunde träda i kraft under 2013 och med ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014.

En proposition om månadsuppgifter annonserades i regeringens propositionsförteckning för våren 2013 men avskrevs sedan. Med ett års fördröjning tillsattes så en ny utredning om personalliggare i byggbranschen.

Vi menar nu att regeringen måste verkställa riksdagens tidigare beslut i dessa frågor och skyndsamt införa dels personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen, dels ett enkelt system där månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter görs individuellt och inte som i dag med en totalsumma.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.

Kassaregister för utländska näringsidkare som saknar fast driftställe i Sverige (S, MP, V)

 

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Mats Pertoft (MP), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S) anför:

Regeringen säger att man har gett Skatteverket i uppdrag att göra en fördjupad analys och presentera ett bredare underlag för förslaget att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaregister trots att inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftsställe i Sverige. Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet senast den 15 december 2014.

I maj 2013 presenterade regeringen proposition 2012/13:129 Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Genom en ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) slopades det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig då till förmån för ett yrkande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om företag har fast driftställe i Sverige eller inte. Frågan om de utländska näringsidkarna undveks och nonchalerades av regeringen redan från början.

Vi menar att regeringen nu måste verkställa riksdagens tidigare beslut i fråga om att skyndsamt införa kassaregister för utländska företagare som saknar fast driftställe i Sverige.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.