Frågor om s.k. rapportpartier och valsedlar

Valprövningsnämndens beslut 2019:50

Valmyndigheten fastställde den 31 maj 2019 utgången av valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019.

Redogörelse för överklagandet

Nya bjornska partiet har överklagat beslutet och yrkat att valet till Europaparlamentet undanröjs och görs om. Den klagande har anfört bl.a. följande. Valmyndigheten har genom ett beslut om rapportpartier psykologiskt och otillbörligt påverkat väljarnas benägenhet att rösta på mindre partier. Fler röster på mindre partier hade kunnat påverka valresultatet. Valmyndighetens beslut om rapportpartier är föremål för kammarrättens prövning. Den klagande yrkar att Valprövningsnämnden vilandeförklarar ärendet till dess kammarrättens dom kommit. En annan omständighet som kan ha haft betydelse för utgången i Europaparlamentsvalet är att Valmyndigheten inte har velat klargöra att partier har haft möjlighet att lägga ut valsedlar från tidigare val än det till Europaparlamentet. Detta har drabbat små partier särskilt.

Yttrande från Valmyndigheten

Valmyndigheten har yttrat sig över överklagandet. Valmyndigheten har anfört bl.a. följande.

Klaganden har överklagat beslutet att fastställa utgången av EU-valet och yrkar att valet upphävs och att det förordnas om omval. Klaganden har anfört i huvudsak följande.

  1. Valmyndighetens beslut om rapportpartier, och beslutets följdeffekter, har påverkat väljarnas benägenhet att rösta på mindre partier.
  2. Valmyndighetens beslut att inte tillmötesgå klagandens begäran om yttrande i frågan om utläggning av gamla valsedlar har särskilt drabbat små partier.

    Vad gäller första punkten anför Valmyndigheten följande. Valmyndighetens beslut om rapportpartier fattades förvisso före valperiodens inledning. Första gången beslutet får en faktisk effekt är dock på valdagens kväll när röstningen är avslutad. Det är först när det preliminära valresultatet börjar presenteras som rapportpartierna synliggörs. Att beslutet om rapportpartier skulle ha haft någon effekt på väljarnas vilja att rösta på andra partier i aktuellt val är därför inte troligt.

    Rutinen med rapportpartier går tillbaka till före Valmyndighetens tid då Riksskatteverket (RSV) var ansvarig myndighet. När Valmyndigheten inrättades den 1 juli 2001 överfördes många rutiner från RSV. Valmyndighetens IT-stöd, Valdatasystemet, är också dimensionerat efter hur tillämpningen var på RSV, däribland hanteringen av rapportpartier. Skälet till att rapportpartier fortsatt att användas är att hela valorganisationen är dimensionerad för det, i allt från blanketter i vallokalerna till hur resultatet presenteras hos externa aktörer. Ett konkret exempel är den preliminära rösträkningen i vallokalerna där rapportpartier används av resursskäl och av tidsbrist. I det fall vallokalerna även skulle redovisa övriga partier skulle det preliminära valresultatet vara färdigt långt senare än söndag kväll. Jämför med den slutliga rösträkningen som i normalfallet pågår under fem hela arbetsdagar.

    Valmyndigheten kan dock konstatera att det saknas reglering för rapportpartier eller urval av sådana.

    I brist på reglering har Valmyndigheten beslutat om urvalskriterier. Se Valmyndighetens beslut om kriterier för urval av rapportpartier vid valet till Europaparlamentet 2019, dnr 200122476-19/98236, samt Valmyndighetens beslut om rapportpartier vid valet till Europaparlamentet 2019, dnr 200224556-19/98236. Båda besluten bifogas, bilaga 1 och 2. [Bilagorna uteslutna här]

    Vad gäller andra punkten hänvisas till Valmyndighetens beslut av den 24 maj 2019, dnr 200244798-19/98234. Beslutet bifogas, bilaga 3. [Bilagan utesluten här] Det kan tilläggas att Valmyndigheten inte delar klagandens uppfattning om beslutets innebörd. I sammanhanget bör även nämnas att det alltid finns möjlighet att använda blanka valsedlar i det fall ett partis valsedlar inte finns tillgängliga på röstmottagningsstället.

    Valmyndigheten kan sammanfattningsvis konstatera att punkterna 1 och 2 rör hantering av administrativ karaktär. Någon uttrycklig avvikelse från faktiskt föreskriven ordning torde således inte vara aktuell.

Vidare har Valmyndigheten anfört bl.a. följande. Frågan i ärendet är om vissa angivna omständigheter påverkat mindre partiers möjlighet att få röster. Med anledning av att det skulle vara ren spekulation att i detta ärende beräkna eventuell påverkan på valresultatet anser Valmyndigheten att det inte är möjligt att göra en specifik känslighetsanalys i ärendet. De eventuella alternativa scenarion som kan ställas upp är inte möjliga att kvantifiera med någon form av säkerhet. Nya bjornska partiet fick tre röster, motsvarande 0,0 procent. För att Nya bjornska partiet skulle ta ett mandat krävdes, allt annat oförändrat,

  • att ytterligare 166 056 röster av de giltiga rösterna var röster på partiet, eller
  • att ytterligare 172 975 röstande, utöver de som redan röstat, lagt sina röster på partiet.

Den klagandes synpunkter på Valmyndighetens yttrande

Nya bjornska partiet har inkommit med synpunkter på Valmyndighetens yttrande. Den klagande har anfört bl.a. följande. Det är inte Valmyndighetens beslut att inte ge partiet ett yttrande i frågan om utläggning av valsedlar som drabbat små partier, utan Valmyndighetens bristande information – och ibland felaktiga information – i frågan. Om Valmyndigheten hade upplyst mindre partier, som inte har ekonomiska möjligheter att trycka valsedlar till varje val, och väljarkåren om att det går att använda valsedlar från tidigare val hade detta mycket väl kunnat få en mätbar effekt. Nya bjornska partiets väljare har i vallokal blivit ifrågasatta när de använt valsedlar med fel färg. Vilka partier som skulle vara rapportpartier kungjordes redan före valet. Förvaltningsrätten i Stockholm har angett att Valmyndighetens beslut har en sådan påvisbar effekt för Nya bjornska partiet att det utgör ett överklagbart beslut.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

I 8 kap. 2 § vallagen (2005:837) anges att det i anslutning till ett röstmottagningsställe ska ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till

1.       valsedlar med enbart valbeteckning,

2.       valsedlar med parti- och valbeteckning

  1. för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet,
  2. för val till landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som redan är representerat där och som inte uppfyller kraven i a ovan, när det gäller röstmottagningsställen inom det landsting eller den kommun där partiet är representerat,

3.       valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar med endast en valsedel.

De partier som deltar i valen ska också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats.

Första stycket 2 och 3 gäller endast under förutsättning att partiet har gjort en begäran enligt 6 kap. 7 §.

Av 11 kap. 2 § första stycket 6 vallagen framgår att vid den preliminära rösträkningen i vallokal ska de valsedlar som godkänts sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas. Valsedlarna för varje parti ska sedan läggas i särskilda omslag.

Enligt 13 kap. 7 § vallagen är en valsedel ogiltig om den

  1. saknar partibeteckning,
  2. har mer än en partibeteckning
  3. har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap., eller
  4. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

  1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället, enligt paragrafens andra stycke, uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Valprövningsnämnden anser inte att det finns skäl att vilandeförklara ärendet.

Vid valet till Europaparlamentet har Valmyndigheten beslutat att vissa partiers röster ska särredovisas vid den preliminära rösträkningen. Dessa partier benämns av Valmyndigheten rapportpartier. Partier som inte är rapportpartier läggs under kategorin "övriga" och särredovisas först under den slutliga sammanräkningen. Valprövningsnämnden noterar att detta förfaringssätt följer en fast praxis. Det finns dock ingen reglering av rapportpartier i vallagen. Valmyndighetens beslut innebär inte någon inskränkning av möjligheten att rösta på något parti, utan har endast betydelse för hur det preliminära valresultatet redovisas. Valprövningsnämnden finner inte att Valmyndighetens beslut om rapportpartier innebär att det har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

En valsedels färg eller valtillhörighet är inte en ogiltighetsgrund enligt 13 kap. 7 § vallagen. Att Valmyndigheten inte genom ett beslut fastställt eller på annat sätt informerat om detta kan dock inte anses som en avvikelse från föreskriven ordning. Nya bjornska partiet har uppgett att röstmottagare ifrågasatt att väljare använt valsedlar med en annan färg än den som användes vid valet till Europaparlamentet. Det framgår dock inte att dessa väljares röster ogiltigförklarats.

Sammantaget finner Valprövningsnämnden att det inte framkommit att det förelegat någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

Beslut: Avslag Beslutat: 10 juli 2019
Ämnesord
  • Röstsammanräkning
  • Valsedlar