Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

utskottsdokument 2013/14:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2013/14 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Matilda Ernkrans (S)

Bengt-Anders Johansson (M)

Lars Hjälmered (M) t.o.m. 2013-09-25

Rune Wikström (M)

Johan Löfstrand (S)

Johan Hultberg (M)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Åsa Coenraads (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Roger Tiefensee (C)

Pyry Niemi (S)

Christer Akej (M) fr.o.m. 2013-09-27

Helena Leander (MP)

Irene Oskarsson (KD)

Josef Fransson (SD)

Jens Holm (V)

Suppleanter

Christer Akej (M) t.o.m. 2013-09-26

Linda Wemmert (M) t.o.m. 2014-05-23 tjl. 2013-10-14–2014-05-23

Kristina Nilsson (S)

Jonas Gunnarsson (S)

Lolo Lindström (M) fr.o.m. 2013-09-27

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Staffan Danielsson (C)

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Annika Eclund (KD)

Mikael Jansson (SD)

Jacob Johnson (V) t.o.m. 2014-06-30

Emma Wallrup (V) fr.o.m 2014-07-01

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Johnny Skalin (SD)

Olle Larsson (SD) t.o.m. 2013-09-25

Björn Söder (SD) fr.o.m 2014-02-20

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Åsa Romson (MP)

Gustav Schyllert (M) 2013-10-14–2014-05-23

Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande Bengt-Anders Johansson. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderaterna, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet, en Centerpartiet, en Kristdemokraterna, en Sverigedemokraterna och en Vänsterpartiet.

Kansli

Utskottet assisterades av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, utskottsråd

Anna-Lena Kileus, föredragande

Christina Malmros, föredragande

Helena Rudin, föredragande

Lena Sandström, föredragande

Eva Forsman, utskottshandläggare

Anna Klefborg, utskottsassistent


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2013/14 höll miljö- och jordbruksutskottet 40 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 33 timmar och 20 minuter. Utskottet har avgett 29 betänkanden till kammaren. Vidare har 5 yttranden lämnats till andra utskott.

Utskottet behandlade 17 propositioner och fyra skrivelser med tillsammans 31 följdmotioner innehållande sammanlagt 188 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 322 motioner med 748 yrkanden från allmänna motionstiden 2013, 63 yrkanden från allmänna motionstiden 2012 samt 73 yrkanden överlämnade från andra utskott.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkanden och utlåtanden

I betänkande MJU1 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och 5 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2012 och 49 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013.

Efter förslag av finansutskottet och efter ett yttrande från miljö- och jordbruksutskottet fastställde riksdagen genom ett beslut den 20 november 2013 utgiftsramen för utgiftsområde 20 för 2014 till 5 155 997 000 kronor. Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning till anslag och bemyndiganden. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen hade redovisat. Samtliga motioner avstyrktes.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet hade med hänvisning till sina respektive förslag för utgiftsområdet avstått från ställningstagande när det gäller utskottets beslut om tilldelningen till anslag. I stället redovisade dessa partier sina ställningstaganden i fyra särskilda yttranden.

Utskottet hade gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2014 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i detta avsnitt.

I betänkande MJU2 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 92 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2012 och 2013.

Efter förslag av finansutskottet och efter yttrande från miljö- och jordbruksutskottet fastställde riksdagen genom ett beslut den 20 november 2013 utgiftsramen för utgiftsområde 23 för 2014 till 15 278 336 000 kronor. Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen hade redovisat. Samtliga motioner avstyrktes.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet hade med hänvisning till sina respektive förslag för utgiftsområdet inte deltagit i utskottets beslut om tilldelningen på anslag. I stället redovisade dessa partier sina ställningstaganden i var sitt särskilt yttrande. I betänkandet fanns åtta reservationer.

Utskottet hade gjort en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2014 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i detta avsnitt.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2012/13: 105 Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen och tre följdmotioner med sammanlagt 15 yrkanden.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen – fungerar det? (RiR 2012:27). Rapporten innehöll en sammanställning av tidigare granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Underlaget hade tagits fram i samarbete med de nationella revisionsorganen i dessa länder. Den gemensamma granskningen inriktades på genomförandet och tillämpningen av EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) samt användningen av de s.k. flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar: mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) och mekanismen för gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anförts i skrivelsen, utskottets tidigare ställningstagande och pågående arbete som rör de väckta motionsförslagen. I betänkandet fanns sju reservationer.

I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens propositioner 2012/13:174 Ändringar i växtskyddslagen (1972:318) och 2013/14:18 Ersättning enligt växtskyddslagen. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändringar i växtskyddslagen.

I propositionen Ändringar i växtskyddslagen föreslog regeringen att nya bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer införs i växtskyddslagen (1972:318). Dessa innebar bl.a. att meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om åtgärder för att kartlägga, fastställa frihet från samt kontrollera spridning av nya och sedan tidigare inte reglerade växtskadegörare. Vidare föreslogs ett bemyndigande att meddela föreskrifter om egenkontroll för företag vars verksamhet är sådan att den kan innebära en växtskyddsrisk. Överträdelser av föreskrifter som meddelats med stöd av de föreslagna bemyndigandena straffbeläggs, med undantag av bemyndigandet att meddela föreskrifter om egenkontroll. Straffskalan ska vara böter.

I proposition 2013/14:18 Ersättning enligt växtskyddslagen föreslogs att ett krav införs i växtskyddslagen på att det ska finnas särskilda skäl för att ersättning ska kunna lämnas. Ett sådant krav uppställs för närvarande i förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. Vidare föreslogs att det införs ett nytt bemyndigande i växtskyddslagen som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om sådan ersättning.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionerna. Utskottet tillstyrkte lagförslagen med en mindre redaktionell ändring av förslagen i proposition 2012/13:174 Ändringar i växtskyddslagen.

I betänkande MJU5 behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:161 Bemyndiganden för elektronikavfall och bekämpningsmedel. I propositionen föreslog regeringen nya normgivningsbemyndiganden för genomförandet av två EU-direktiv. På avfallsområdet avser bemyndigandena dels insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter, dels ombud som ska fullgöra en producents skyldigheter. På kemikalieområdet avser bemyndigandena dels kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, dels undantag från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från luftfartyg, dels avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel. Därutöver föreslog regeringen några lagtekniska ändringar, dels för att ta bort en dubbelreglering, dels för att uppdatera några hänvisningar med anledning av ett tidigare lagstiftningsärende och med anledning av ändrade EU-regler. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 5 november 2013.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Miljö- och jordbruksutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag.

I betänkande MJU6 behandlades regeringens proposition 2013/14:17 Marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring och en följdmotion med tre yrkanden.

Regeringen lämnade i propositionen förslag till en ny lag om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Lagen skulle genomföra bestämmelserna om marknadsföring i kommissionens direktiv 2006/141/EG av den 22 december 2006 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring och om ändring av direktiv 1999/21/EG. I betänkandet behandlades även förslaget att det i radio- och tv-lagen (2010:696) skulle införas bestämmelser om förbud mot produktplacering och sponsring i radio och tv när det gäller modersmjölksersättning samt upplysningsbestämmelser om att förbud mot reklam för modersmjölksersättning finns i den nya lagen. Även i marknadsföringslagen (2008:486) föreslogs en upplysning om att bestämmelser om marknadsföring finns i den nya lagen. Den nya lagen och övriga föreslagna lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet fanns två reservationer.

I betänkande MJU7 behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik tillsammans med 3 följdmotioner med 39 yrkanden. Därutöver behandlade utskottet 20 yrkanden från den allmänna motionstiden 2013.

I propositionen föreslog regeringen att det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken skulle vara att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Regeringen föreslog mål för de nämnda rovdjursstammarna med bl.a. referensvärden för populationsstorlek och utbredningsområde. Toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur föreslogs vara maximalt 10 procent räknat på samebyns faktiska renantal.

Regeringen redovisade ett antal bedömningar som rörde rovdjursförvaltningen enligt följande. Viltskadecenter bör analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens ekonomi. Ytterligare steg bör tas för att regiona-lisera rovdjursförvaltningen genom utökade möjligheter till delegering av jaktbeslut. Förvaltningsplaner bör vara det centrala och regionala verktyget för den praktiska förvaltningen och det adaptiva verktyget för att nå målet för rovdjurspolitiken. Naturvårdsverket bör revidera de nationella förvaltningsplanerna. Länsstyrelserna, Sametinget och samebyarna bör arbeta med ett förvaltningsverktyg för skador inom rennäringen. Bidrag till skadeförebyggande åtgärder bör inte avräknas från ersättningen för rovdjursskador på ren. Den politiska samverkan om framför allt varg mellan Sverige, Norge, Finland och Ryssland bör fortsätta och fördjupas.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till mål för rovdjurspolitiken och förslaget om en toleransnivå för skador på ren orsakade av stora rovdjur. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet fanns 28 reservationer.

I betänkande MJU8 behandlade utskottet 48 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 och 2013. Motionsförslagen avsåg bl.a. Sveriges arbete inom ramen för EU:s strategi för Östersjön och Helcom, åtgärder mot vattenföroreningar och övergödning samt skydd för grund- och dricksvatten. Samtliga motionsförslag avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till att arbete pågår i de berörda frågorna. I betänkandet fanns 18 reservationer.

I betänkande MJU9 behandlade utskottet sammanlagt 51 motionsyrkanden om fiskeripolitik från den allmänna motionstiden 2013. Motionerna tog upp frågor som rörde den gemensamma fiskeripolitiken, småskaligt fiske, tillstånd till vattenbruk och insjöfiske m.m. Samtliga motionsförslag avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom området. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns 17 reservationer och 1 särskilt yttrande.

I betänkande MJU10 behandlade utskottet sammanlagt 95 motionsyrkanden om djurskydd från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013. De frågor som togs upp avsåg bl.a. översyn av djurskyddslagen, djurhållning, avel, offentlig förevisning av djur och djurhälsovård.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till att det pågick ett beredningsarbete inom Regeringskansliet som rörde de väckta förslagen eller att frågan var under utredning. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare hade behandlat under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns 17 reservationer och 4 särskilda yttranden.

I betänkande MJU11 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:207 Ändring i lagen (2013:984) om kvotplikt för biodrivmedel. Ändringen innebär att dieselbränsle som förbrukats i tåg eller annat spårbundet färdmedel eller i sådana fartyg som inte används för sport- och fritidsändamål inte ska omfattas av kvotplikten.

Avsikten var att den nya bestämmelsen skulle träda i kraft samma dag som lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte lagförslaget.

I betänkande MJU12 behandlade utskottet 37 motionsyrkanden om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2013. Motionerna tog upp frågor om bl.a. skydd av områden, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes i huvudsak med hänvisning till att arbete pågick i de berörda delarna. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Betänkandet innehöll 20 reservationer och 3 särskilda yttranden.

I betänkande MJU13 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken i de delar som avser kemikaliepolitiken, 4 följdmotioner med 39 yrkanden väckta med anledning av propositionen och 76 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013. Sammantaget behandlades 115 motionsyrkanden.

Motionsyrkandena från de allmänna motionstiderna tog bl.a. upp frågor som rörde det globala arbetet för ökad kemikaliesäkerhet, EU:s kemikalielagstiftning Reach, det nationella kemikaliearbetet, förbud mot och begränsning av kemikalier, bekämpningsmedel och nanoteknik.

Regeringen redovisade i propositionen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet. Den bestod av de etappmål om farliga ämnen som regeringen hade beslutat om och insatser som bidrar till att nå etappmålen. Därutöver innehöll strategin vissa insatser som också behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet. Strategin är mål-övergripande genom att de insatser som följer av etappmålen för farliga ämnen också förbättrar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Regeringen föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i miljöbalkens straffregler med anledning av att en ny EU-förordning om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter har börjat gälla. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2014.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås.

I betänkandet fanns 45 reservationer.

I betänkande MJU14 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:41 Ändringar i djurskyddslagen och tre följdmotioner med sammanlagt 9 yrkanden samt 17 yrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Regeringen föreslog att det skulle införas ett förbud i djurskyddslagen (1988:534) mot att genomföra sexuella handlingar med djur. Förbudet skulle straffbeläggas i en ny bestämmelse i djurskyddslagen. För att kunna straffas skulle enligt förslaget brottet ha begåtts uppsåtligen. Straffet föreslogs bli böter eller fängelse i högst två år. Överträdelser av förbudet skulle kunna leda till djurförbud eller till att den berörda länsstyrelsen omhändertar djuret eller djuren. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2014. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningar i vissa frågor om användningen av försöksdjur, bl.a. definitionen av djurförsök, ett kompetenscentrum för alternativa metoder till djurförsök och att ändringar i etiska godkännanden som inte riskerar att inverka negativt på djurens välfärd bör förenklas. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet fanns 14 reservationer.

I betänkande MJU15 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:39 i den del den avsåg en ändring i lagen om handel med utsläppsrätter. I propositionen föreslog regeringen att kravet att en verksamhetsutövare ska se till att utsläpp av växthusgaser täcks av utsläppsrätter gäller i fråga om alla växthusgaser som gör verksamheten tillståndspliktig enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 25 mars 2014.

Ingen motion hade väckts med anledning av lagförslaget. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Vidare föreslog utskottet att ärendet skulle avgöras efter endast en bordläggning.

I betänkande MJU16 behandlade utskottet 75 motionsyrkanden om avfall och kretslopp från den allmänna motionstiden 2013. Motionerna tog upp frågor om bl.a. förebyggande arbete, återanvändning, återvinning och marksanering. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Utskottet avstyrkte samtliga motioner. I betänkandet fanns 21 reservationer och 3 särskilda yttranden.

I betänkande MJU17 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:158 Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013 och en motion som hade väckts med anledning av skrivelsen. Vidare behandlas 22 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik. Motionerna gällde bl.a. de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering, slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd? (RiR 2013:13). Riksrevisionen hade i rapporten granskat om regeringen och berörda myndigheter på ett effektivt sätt har verkat för att nå målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämde i flera av Riksrevisionens iakttagelser. För andra gjorde regeringen en annan bedömning eller kommer att redovisa sitt ställningstagande i den skrivelse om partnerskapsöverenskommelsen som skulle komma att redovisas senare under våren.

Utskottet konstaterade att regeringen i det arbete som hade bedrivits med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 på olika sätt kommer att beakta Riksrevisionens iakttagelser. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anförts i skrivelsen, till utskottets tidigare ställningstaganden och pågående arbete som rör de väckta motionsförslagen. I betänkandet fanns sex reservationer och fyra särskilda yttranden.

I betänkande MJU18 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:180 Avgifter för tillsyn enligt drivmedelslagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skulle enligt förslaget få meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt drivmedelslagen (2011:319) och anslutande föreskrifter. Detta skulle innebära att regeringen kan ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn över system för återföring av bensingaser. Regeringen föreslog även vissa justeringar i drivmedelslagen. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2014.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte lagförslaget.

I betänkande MJU19 behandlade utskottet sammanlagt 28 motionsyrkanden om jakt och viltvård från den allmänna motionstiden 2013. Motionerna tog bl.a. upp frågor om vildsvinsförvaltning, djurskydd i samband med jakt och terrängkörning vid jakt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till att frågan var under beredning. Ett antal motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa frågor behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt. I betänkandet fanns sex reservationer och ett särskilt yttrande.

I betänkande MJU20 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:209 Riksrevisionens rapport om klimat för pengarna och 3 följdmotioner med sammanlagt 17 yrkanden samt 75 motionsyrkanden om klimatpolitik m.m. från allmänna motionstiden 2013.

I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens rapport Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2012 (RiR 2013:19) och redovisade vilka åtgärder som hade vidtagits med anledning av rapporten. Granskningsrapporten var slutrapporten för Riksrevisionens granskningsstrategi Hållbar utveckling – klimat, och grundade sig på och kompletterade de elva granskningsrapporter som hade publicerats under åren 2009 till 2013 inom denna granskningsstrategi. Syftet med slutrapporten för granskningsstrategin var enligt Riksrevisionen att granska om regeringens styrning ger förutsättningar för effektiva klimatåtgärder, om kostnaderna för olika styrmedel är rimliga utifrån klimatmålen och om rapporteringen är transparent.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anfördes i skrivelsen, utskottets tidigare ställningstaganden och pågående arbete som rört de väckta motionsförslagen. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns 28 reserva-tioner och 7 särskilda yttranden.

I betänkande MJU21 behandlade utskottet 61 motionsförslag om livsmedelspolitik från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013. Motionerna rörde en översyn av reglerna om hantering av viltkött, ursprungsmärkning, innehållsdeklarationer, förbud mot transfetter, azofärgämnen, mål för offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel, antibiotika i livsmedel, dricksvatten, kontroll och sanktioner.

Med anledning av ett motionsyrkande föreslog utskottet ett tillkännagivande om att regeringen inom EU i alla relevanta sammanhang ska driva frågan om obligatorisk ursprungsmärkning av alla köttprodukter inklusive sammansatta produkter. Utskottet föreslog att övriga motionsyrkanden skulle avstyrkas, i huvudsak med hänvisning till gällande regelverk och att arbete pågick med de väckta förslagen. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns 14 reservationer och 3 särskilda yttranden.

I betänkande MJU22 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:177 Ny lag om virkesmätning och en följdmotion med två yrkanden. Till skillnad från den nuvarande lagen föreslogs den nya lagen gälla samtliga sortiment och flertalet användningsområden, oavsett trädslag. Det innebar att den nya lagen även skulle omfatta mätning av bl.a. energisortiment. I den nya lagen tydliggjordes att syftet med lagen är att säljare och köpare av virke ska ges likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för det virke som överlåts är rimlig.

Den föreslagna lagen hade kompletterats med bestämmelser om tillsyn, bl.a. rätt för tillsynsmyndigheten att i den utsträckning som behövs för att utöva tillsyn på begäran få upplysningar och tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till virkesmätningen och där göra undersökningar och ta prover. Vidare får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden och förbud som behövs för att lagstiftningen ska följas samt förena sådana beslut med vite. Den nya lagen föreslogs träda i kraft den 1 mars 2015.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns en reservation.

I betänkande MJU23 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:182. I propositionen föreslog regeringen ändringar i zoonoslagen (1999:658) och lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. (provtagningslagen).

Ändringarna var av formell karaktär och någon ändring i tillämpningen av ersättningsbestämmelserna i sak var inte avsedd.

De föreslagna lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2014.

Ingen motion hade väckts i ärendet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande MJU24 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:186 Hushållning med havsområden och en följdmotion med tre yrkanden.

I propositionen föreslog regeringen nya bestämmelser om hushållningen med havsområden. Bestämmelserna avsåg en samlad havsförvaltning i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. För hushållningen med havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Vägledningen ska ges i form av en havsplan för vart och ett av områdena och omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte är fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen. Havsplanen gav uttryck för statens syn på hushållningen med havsområdet. Havsplanen blir en del av myndigheternas och kommunernas beslutsunderlag i fråga om vilken användning som ett havsområde är mest lämpat för med hänsyn till områdets beskaffenhet och läge samt de behov som finns. Regeringen ska få meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar av verksamheter och åtgärder inom ett område som omfattas av en havsplan. Det ska vara fråga om föreskrifter som behövs för att uppnå syftet med planen. De lagbestämmelser som behövdes skulle tas in i 4 kap. miljöbalken där de övriga lagreglerna om hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet fanns.

I plan- och bygglagen (2010:900) tydliggörs att de föreslagna nya bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken, som är en instruktion och ett bemyndigande till regeringen, inte innehåller sådana materiella bestämmelser att de kan tillämpas direkt i mål och ärenden enligt plan- och bygglagen. Detsamma gäller ett redan infört bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om koldioxidlagring. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 september 2014.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet fanns två reservationer.

I betänkande MJU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:183 och två följdmotioner med sammanlagt tre yrkanden.

I propositionen föreslog regeringen en särskild lag med kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (timmerförordningen).

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2014.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med viss teknisk justering. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet fanns tre reservationer.

I betänkande MJU26 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:214 Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, 2 följdmotioner med 3 yrkanden och 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013.

I propositionen föreslogs ändringar i miljöbalken samt en följdändring i plan- och bygglagen (2010:900). Förslaget syftade till att öka förståelsen och acceptansen för strandskyddet och samtidigt förbättra möjligheterna till bebyggelse och andra åtgärder i sådana strandnära områden som angränsar till små sjöar och vattendrag.

Med utgångspunkt i ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet föreslogs att länsstyrelsen skulle få möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om det område som upphävandet avser har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Förslaget innebar att det skulle bli lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad som i dag krävs för upphävande i andra strandskyddsområden, där kravet är att det ska vara uppenbart att området helt saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 september 2014.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet fanns två reservationer.

I betänkande MJU27 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans med 4 följdmotioner med 42 yrkanden. Därutöver behandlade utskottet 63 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013.

I propositionen redovisade regeringen sin samlade strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Strategin har betydelse inte bara för flera av de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet utan också för de internationella mål som kallas Aichimålen, dvs. målen i den strategiska plan för biologisk mångfald 2011–2020 som hade antagits inom konventionen om biologisk mångfald, samt för målen i EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har beslutat samt insatser som bidrar till att nå miljökvalitetsmålen, generationsmålet, Aichimålen och EU- målen. De miljökvalitetsmål som berördes var framför allt Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.

I propositionen föreslog regeringen en ändring i miljöbalken som klargjorde förutsättningarna för att få dispens från det generella biotopskyddet när dispensen avser en åtgärd som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Vidare föreslog regeringen ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) i syfte dels att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden, dels att ge tillsynsmyndigheten ökade möjligheter att ingripa med förelägganden och förbud mot den som inte följer lagens krav. Regeringen föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 september 2014.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslår motionsyrkandena. I betänkandet fanns 37 reservationer och 3 särskilda yttranden.

I betänkande MJU28 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:145 Svenska miljömål visar vägen och 3 följdmotioner med sammanlagt fem yrkanden.

I skrivelsen gav regeringen en samlad redovisning av utvecklingen av miljömålssystemet inklusive de strategier och etappmål som hade beslutats. De insatser som bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen redovisades översiktligt.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anfördes i skrivelsen, utskottets tidigare ställningstaganden och pågående arbete som rör de väckta motionsförslagen. I betänkandet fanns tre reservationer.

I betänkande MJU29 behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:184 Ändringar i fiskelagen och tre motioner med sammanlagt 23 yrkanden som hade väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslog regeringen vissa ändringar i fiskelagen (1993:787) och lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter. Det skulle enligt förslaget införas ett nytt förenklat system för licenser för yrkesmässigt fiske. Även juridiska personer skulle kunna beviljas fiskelicens. De nuvarande bestämmelserna om redskapsbegränsningar för fritidsfisket i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen skulle flyttas till fiskelagen.

Regeringen föreslog att det skulle införas ett bemyndigande att meddela föreskrifter om den skyldighet att landa alla fångster som nyligen har beslutats inom Europeiska unionen och en straffbestämmelse som kopplas till överträdelser av landningsskyldigheten.

Vidare föreslogs att den högsta nivån för sanktionsavgifter skulle höjas och möjligheten att ha differentierade avgifter skulle utökas för att uppfylla kravet på effektiva sanktioner för allvarliga överträdelser. Pricksystemet skulle anpassas till de nya licenserna. Den bestämmelse om återkallelser vid brott och överträdelser som inte omfattas av pricksystemet skulle anpassas så att den bättre överensstämmer med de återkallelser som sker inom pricksystemet. Slutligen skulle en möjlighet att dra in eller begränsa antalet tillåtna dagar för fiske om fiskelicensen har återkallats införas.

Genom en ändring i lagen om överlåtbara fiskerättigheter bemyndigades regeringen enligt förslaget att föreskriva vilka fisken som systemet med överlåtbara fiskerättigheter ska tillämpas på. Systemet skulle därigenom kunna användas även för annat fiske än det pelagiska.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2014.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen med ett visst tillägg skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. Vidare föreslog utskottet att ärendet skulle avgöras efter endast en bordläggning.

I betänkandet fanns 16 reservationer.

Yttranden

Utskottet lämnade under riksmötet 2013/14 följande yttranden:

MJU1y Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprövningen till konstitu-tionsutskottet över dess promemoria Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. –

MJU2y Kvotplikt för biodrivmedel samt ramar för utgiftsområdena 20 och 23 till finansutskottet över budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) och motioner i de delar de berörde utskottets ansvarsområde.

MJU3y En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 till näringsutskottet över meddelandet En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (KOM(2014) 15 slutlig).

MJU4y Verksamheten i Europeiska unionen under 2013 till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2013/14:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2013 och eventuella följdmotioner i de delar som rörde utskottets beredningsområde.

MJU5y Vårändringsbudget för 2014 till finansutskottet över Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) med motioner, i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2013/14.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av såväl sammanträdestid som berednings- och informationsinsatser. Samtliga Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

Miljöministern eller statssekreteraren i Miljödepartementet har vid fem tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört invasiva arter, GMO-majs, handel med utsläppsrätter (flyget), utsläpp i luften och klimat- och energipaketet.

Landsbygdsministern eller statssekreteraren i Landsbygdsdepartementet har vid sju tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet kring fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd i Östersjön 2014, EU:s skogsstrategi, fastställande för år 2014 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa andra vatten än EU-vatten, säljfrämjande åtgärder, kloning och livsmedel, fiskepartnerskapsavtal med Saõ Thomé och Príncipe samt om ekologisk produktion.

Den politiska ledningen i Landsbygdsdepartementet och Miljödepartementet har i utskottet vid sex respektive tre tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd samt om de litauiska, grekiska och italienska ordförandeskapen.

För att möjliggöra en ökad delaktighet från utskottets sida i arbetet med reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik liksom i arbetet med reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken har samtliga partier varit representerade i två särskilda kontaktgrupper. Grupperna inledde sitt arbete i maj 2010. Sammantaget har kontaktgrupperna sammanträtt tre gånger under riksmötet 2013/14.

Subsidiaritetsprövning

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som hör till Lissabonfördraget, protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska ske. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska företas eller inte.

Kommissionen har översänt 21 ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (KOM(2013) 620).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall (KOM(2013) 516).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, med hänsyn till genomförandet 2020 av en internationell överenskommelse om tillämpning av en global marknadsbaserad åtgärd för utsläpp från interna-tionell luftfart (KOM(2013) 722).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket, vad gäller finansieringsramen för perioden 2014–2018 (KOM(2013) 757).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna plastbärkassar (KOM(2013) 761).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollet till Förenta natio-nernas ramkonvention om klimatförändringar (KOM(2013) 769).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (KOM(2013) 812).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om kloning av nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls och reproduceras för animalieproduktion (KOM(2013) 892).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om utsläppande av livsmedel framställda av djurkloner på marknaden (KOM(2013) 893).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förordning om nya livsmedel (KOM(2013) 894).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar (KOM(2013) 919).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om minskning av na-tionella utsläpp av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35/EG (KOM(2013) 920).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor (KOM(2014) 32).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (KOM(2014) 20).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om ändring av direktiv 89/608/EEG, 90/425/EEG och 91/496/EEG vad gäller hänvisningar till avelsteknisk lagstiftning (KOM(2014) 4).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial från dem (KOM(2014) 5).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kaseiner och kaseinater avsedda som livsmedel och om upphävande av rådets direktiv 83/417/EEG (KOM(2014) 174).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en justeringsgrad för direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 avseende kalenderåret 2014 (KOM(2014) 175).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (KOM(2014) 180).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktiv om upphävande av rådets direktiv 93/5/EEG av den 25 februari 1993 om hjälp till kommis-sionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor (KOM(2014) 246).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2008/98/EG om avfall, 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, 1999/31/EG om deponering av avfall, 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (KOM(2014) 397).

Utskottet ansåg inte att det i något fall förelåg problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.

Utfrågningar, seminarier m.m.

Den 14 november 2013 genomförde utskottet en sluten utfrågning med anledning av regeringens proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik. Inbjudna var Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Artdatabanken.

Den 1 oktober 2013 informerade miljöministern utskottet om den svenska positionen inför ministermötet i Helcom.

Den 3 oktober 2013 informerade Jordbruksverkets ledning utskottet om bl.a. förberedelsearbetet med den nya jordbruks- landsbygds- och fiskeripolitiken, "SANCO-paketet" samt den aktuella situationen beträffande svensk minkuppfödning.

Den 17 oktober 2013 informerade Statens geotekniska institut (SGI) om sitt arbete med klimatanpassningsfrågor.

Den 21 november 2013 presenterade Riksrevisionen sin rapport om granskningen av landsbygdsprogrammet.

Den 5 december 2013 presenterade Riksrevisionen sin rapport om Sverige i Arktiska rådet.

Den 28 januari 2014 presenterade Riksrevisionen sin rapport om klimatpolitiken.

Den 27 mars 2014 informerade ”Pilotlänen för grön utveckling” om sitt arbete och om de förslag man tagit fram inom ramen för sitt uppdrag.

Den 6 maj 2014 informerade Europeiska kommissionens representationskontor i Sverige om medlemsländernas implementering av vissa djurhållningsbestämmelser.

Den 27 maj 2014 informerade Sveriges geologiska undersökning (SGU) om myndighetens verksamhet med anknytning till bl.a. miljömålet Grundvatten av god kvalitet.

Ett antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Dessa var Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Rovdjursföreningen och Kungsörn Sverige den 5 november 2013, Svenska Jägareförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund och Fåravelsförbundet den 7 november 2013, Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society, BERAS, den 5 december 2013, Teknikföretagen den 20 februari 2014, Håll Sverige rent den 3 april 2014 och Sveriges Mjölkbönder den 10 juni 2014.

Konferenser, resor och studiebesök

Inrikes

Den 1–3 juni 2014 genomförde utskottet en länsresa till Västerbotten.

Utrikes

Den 17–23 november 2013 deltog utskottets ordförande och en ledamot i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP19 i Warszawa, Polen.

Utländskt besök

Den 1 oktober 2013 tog ordföranden, vice ordföranden och sex ledamöter emot en delegation från Tjeckiens parlament, senatens utskott för landsbygdsutveckling, för diskussioner kring landsbygdsprogrammet m.m.

Uppföljning och utvärdering m.m.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt riksdagsordningen uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 18 § RO). Utskottens skyldighet att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sina ämnesområden har ytterligare betonats genom att riksdagen under 2010 beslutade om att införa en bestämmelse om detta i regeringsformen (4 kap. 8 § RF). Riksdagen har vidare fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är också en del av utskottets löpande uppföljningsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samtliga partier. Under riksmötet 2013/14 har miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S), Linda Wemmert (M) (med Christer Akej (M) som ersättare under hennes tjänstledighet fr.o.m. 2013-10-14), Helena Leander (MP), Nina Lundström (FP), Roger Tiefensee (C), Josef Fransson (SD), Irene Oskarsson (KD), ordförande, och Jens Holm (V).

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen hade sju sammanträden under riksmötet 2013/14.

Utskottet har fortsatt att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2014 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 respektive 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av redovisningen, dels en särskild analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer. Inom ramen för dessa uppföljningar har gruppen sammanträffat med bl.a. statssekreterare Magnus Kindbom vid Landsbygdsdepartementet och statssekreterare Anders Flanking vid Miljödepartementet.

De ledamöter som ingår i gruppen har redovisat sina erfarenheter av uppföljningen av resultatredovisningarna i budgetpropositionen vid ett seminarium om regeringens resultatredovisning som vände sig till ledamöter i riksdagen samt tjänstemän vid Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet den 29 januari.

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har vidare bidragit med sina erfarenheter av uppföljningar, vilket redovisades för en intern arbetsgrupp som hade till uppgift att genomföra en översyn av verksamheten vid utvärderings- och forskningssekretariatet inom riksdagen.

Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 13 mars 2014 att inleda en fördjupad uppföljning av statliga stöd till lokala åtgärder mot övergödning. Uppföljningen syftar till att undersöka användning av statliga medel mot övergödning för att tillgodose behov på lokal nivå. Uppföljningen beräknades vara slutförd under hösten 2014.

Elanders, Stockholm 2014