Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2018/19

utskottsdokument 2018/19:verk



-1001837

-46990

2018/19

0

0

2018/19

STYLEREF "\1"


Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2018/19

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs.
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken).

Dessutom bereder KU ärenden som rör medie- och partistöd, lagstiftning om radio, tv och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2018/19 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Karin Enström (M) fr.o.m. 2019-02-13, ordf. fr.o.m. 2019-02-26

Hans Ekström (S), ordf. t.o.m. 2019-02-26, vice ordf. fr.o.m. 2019-02-26

Ida Karkiainen (S)

Marta Obminska (M), vice ordf. t.o.m. 2019-02-26

Jonas Millard (SD) t.o.m. 2019-01-31

Matheus Enholm (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Linda Ylivainio (C)

Mia Sydow Mölleby (V)

Ida Drougge (M), ledig fr.o.m. 2019-02-11 t.o.m. 2019-09-09

Fredrik Lindahl (SD)

Laila Naraghi (S), ledig fr.o.m. 2019-01-21 t.o.m. 2019-05-08

Tuve Skånberg (KD)

Erik Ezelius (S) t.o.m. 2019-02-15

Daniel Andersson (S) fr.o.m. 2019-02-15

Bengt Eliasson (L)

Mikael Strandman (SD) fr.o.m. 2019-02-06

Jonas Eriksson (MP)

Erik Ottoson (M)

Louise Meijer (M) t.o.m. 2019-02-13

Suppleanter

Thomas Hammarberg (S)

John Widegren (M) t.o.m. 2019-02-13

Jörgen Berglund (M) fr.o.m. 2019-02-13 t.o.m. 2019-06-17

Lars Beckman (M) fr.o.m. 2019-06-17

Åsa Lindestam (S) t.o.m. 2019-02-15

Erik Ezelius (S) fr.o.m. 2019-02-15

Carl-Oskar Bohlin (M) t.o.m. 2018-06-17

Annicka Engblom (M) fr.o.m. 2019-06-17

Mikael Strandman (SD) t.o.m. 2018-02-06

Per Söderlund (SD) fr.o.m. 2019-02-06

Ingela Nylund Watz (S)

Johan Hedin (C)

Jessica Wetterling (V)

Margareta Cederfelt (M) t.o.m. 2019-06-24

Lars Jilmstad (M) fr.o.m. 2019-08-29

Patrick Reslow (SD)

Patrik Björck (S)

Lars Adaktusson (KD)

Maria Strömkvist (S)

Tina Acketoft (L)

Lars Andersson (SD)

Rasmus Ling (MP)

Ann-Britt Åsebol (M) t.o.m. 2019-06-17

Ann-Sofie Alm (M) fr.o.m. 2019-06-17

Anne Oskarsson (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Allan Widman (L)

Johan Pehrson (L) t.o.m. 2019-09-06

Jan Björklund (L) fr.o.m. 2019-09-05

Anna Sibinska (MP)

Eskil Erlandsson (C) t.o.m. 2019-03-12

Per Schöldberg (C) fr.o.m. 2019-03-14

Ali Esbati (V)

Andreas Carlson (KD)

Mikael Oscarsson (KD)

Björn Wiechel (S) fr.o.m. 2019-02-13

Kalle Olsson (S) fr.o.m. 2019-02-13

Extra suppleanter

Nermina Mizimovic (S) fr.o.m. 2019-01-22 t.o.m. 2019-05-07

Abir Al-Sahlani (C) fr.o.m. 2019-01-14 t.o.m. 2019-06-19

Fredrik Schulte (M) fr.o.m. 2019-02-13 t.o.m. 2019-07-01

Som framgår av uppställningen tillhör fem ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, tre Sverigedemokraterna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Kristdemokraterna, en Liberalerna och en Miljöpartiet.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Peder Nielsen, kanslichef

Annika Waller, bitr. kanslichef

Kristina Örtenhed, föredragande, utskottsråd fr.o.m. 2019-07-01

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande

Judit Farago Gontier, föredragande

Johan Davidsson, föredragande

Elizabeth Lindell, föredragande fr.o.m. 2019-01-01 t.o.m. 2019-06-30

Satu Saariniemi, utskottshandläggare

Tony Holmstedt, utskottsassistent

Katharina Wahl, utskottsassistent, tjl. t.o.m. 2019-03-03

David Carvajal, vik. utskottsassistent fr.o.m. 2018-10-01 t.o.m. 2018-12-07

Maria Lindqvist, vik. utskottsassistent fr.o.m. 2019-01-14 t.o.m. 2019-07-12.

Riksdagsstipendiaten Matilda Miljand tjänstgjorde som extra föredragande under våren 2019.

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2018/19 höll utskottet sammanlagt 95 sammanträden, varav 51 med allmänna ärenden och 44 med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 73 timmar och 11 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 4 propositioner, 3 skrivelser, 11 redogörelser, 2 framställningar, 5 EU-dokument och närmare 200 motioner med 430 yrkanden. Utskottet behandlade 8 propositioner, 4 skrivelser,
11 redogörelser, 3 framställningar, 5 EU-dokument och 286 motioner med ca 440 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 35 betänkanden och 2 utlåtanden till kammaren samt 4 yttranden till andra utskott. Det lämnades 2 granskningsbetänkanden: det ena lämnades i januari 2019 och innehöll resultatet av allmänna granskningar, det andra lämnades i juni 2019 och innehöll resultatet av den särskilda granskningen. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 9 huvudpunkter, och vårens granskningsbetänkande omfattade 16 anmälda granskningsärenden (totalt 18 granskningsanmälningar) redovisade under 4 huvudrubriker.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:1 inom utgifts-
område 1 Rikets styrelse, redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och tio yrkanden i motioner från
allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet tillstyrkte delvis Moderaternas och Kristdemokraternas anslagsmotioner och förslag om anslag för 2019 inom utgiftsområde 1, som uppgår till ca 14,6 miljarder kronor. I övrigt tillstyrkte utskottet de förslag i budgetpropositionen som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) hade lagt fram när det gäller utgiftsområde 1.

Övriga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkandet fanns en reservation (SD) och tre särskilda yttranden (S, C, V, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstod från ställningstagande när det gäller anslagsbeslutet och redovisade i stället sina överväganden i särskilda
yttranden. Utskottet föreslog att ärendet skulle avgöras trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändrade mediegrundlagar (vilande grundlagsbeslut, m.m.) (KU2)

I betänkandet behandlade utskottet ett vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) (bet. 2017/18:KU16, rskr. 2017/18:336) som beslutades den 30 maj 2018. Det vilande förslaget till lag om ändring i TF omfattade även de förslag till ändringar som lagts fram av regeringen i proposition 2016/17:222 och proposition 2017/18:59.

I betänkandet anmäldes för slutligt beslut det vilande förslaget till lag om ändring i TF och till lag om ändring i YGL.

Det vilande förslaget innebär bl.a. språkliga och redaktionella ändringar i TF och YGL i syfte att göra regleringen könsneutral och för att underlätta förståelsen och tillämpningen av dessa grundlagar. Ändringarna innebär vidare att det ska bli möjligt att i lag föreskriva om förbud mot offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter om de är tillgängliga på ett sätt som innebär särskilda risker för intrång i enskildas personliga integritet. Ändringarna innebär också att om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon har tagit emot en underrättelse av Justitiekanslern eller målsäganden om att viss information i databasen kan anses utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen, om det kan antas att informationen började tillhandahållas mer än ett år innan underrättelsen.

Det vilande grundlagsförslaget innebär vidare en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i TF:s brottskatalog (7 kap. 2 och 4 §§ TF) till vissa ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning (4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken). Det vilande förslaget innebär även att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelsen om hets mot folkgrupp (7 kap. 6 § TF), dvs. samma tillägg som föreslås i straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken).

Grundlagsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Vid den första behandlingen av grundlagsförslagen beslutade utskottet att skjuta upp behandlingen av vissa lagförslag som hade ett sådant samband med grundlagsändringarna att de borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar grundlagsändringarna. I betänkandet behandlade utskottet därför
regeringens förslag i proposition 2017/18:49 till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen). Ändringarna var följdändringar till ändringarna i grundlagarna. I betänkandet behandlade utskottet även
regeringens förslag i proposition 2016/17:222 till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning. Därutöver behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2017/18:59 till lag om ändring i 16 kap. 8 § brottsbalken avseende hets mot folkgrupp.

Även dessa lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

I betänkandet behandlades även ett antal följdmotioner och motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rörde brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihets-grundlagen. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle anta regeringens
förslag till ändringar i tillämpningslagen och brottsbalken, och avstyrkte
motionsyrkandena.

I betänkandet fanns fem särskilda yttranden (SD, V, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Följdändringar till ändrade mediegrundlagar (KU3)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till följdändringar med
anledning av de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen, och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med en viss ändring av 49 kap. 5 § rättegångsbalken. Den
ändring som utskottet föreslog tog hänsyn till ändringar i paragrafen som hade trätt i kraft den 1 juli 2018. Utskottet lämnade även ett lagförslag som tog
hänsyn till vissa ändringar i paragrafen som hade föreslagits träda i kraft den 1 april 2019.

De lagförslag som regeringen föreslår i propositionen görs mot bakgrund av de grundlagsändringar som föreslagits i regeringens proposition 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar. Det rör sig om följdändringar i 16
författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Inga följdmotioner väcktes med anledning av propositionen.

Betänkandet innehöll ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) (KU4)

I betänkandet behandlade utskottet ett vilande förslag till lag om ändring i
regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211–212) som beslutades den 11 april 2018 samt framställning 2017/18:RS4 Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor punkterna 3 och 4.

I betänkandet anmäldes för slutligt beslut vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.

Det vilande förslaget innebär bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riks-revisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på
kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Förslaget innebär vidare att konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och ge justitieombudsmännen (JO) i uppdrag att biträda
utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver föreslås att en
bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

I betänkandet behandlade utskottet också riksdagsstyrelsens förslag i framställning 2017/18:RS4 om ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om revision av statlig verksamhet m.m. De föreslagna ändringarna var följdändringar med anledning av de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. Dessa lagar föreslogs också träda i kraft den 1 januari 2019.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lagar om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen.

När det gäller övriga lagförslag ställde sig utskottet i huvudsak bakom
riksdagsstyrelsens överväganden och förslag till ändringar i lagen med
instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om revision av statlig
verksamhet m.m. Därutöver lade utskottet på eget initiativ fram lagförslag om
följdändringar i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och studiestödsdatalagen. Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens och utskottets lagförslag.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5)

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkandet redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2017. I riksdagen genomfördes 90 subsidiaritetsprövningar under denna period. Även det samlade utfallet av
tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammades. Utskottet gav övriga
utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som gjorts vid
genomgången av subsidiaritetsärendena. Yttranden kom in från åtta utskott.

Under 2017 översändes 90 förslag, vilket var en minskning jämfört med 2016 då totalt 101 förslag översändes. Riksdagen lämnade 3 motiverade
yttranden under 2017, vilket var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades.

Under 2017 samlade inte något förslag tillräckligt många invändningar för att tröskeln för ett s.k. gult kort skulle uppnås. Utskottet konstaterade att sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har endast tre förslag uppnått tröskeln för ett gult kort. Utskottet ansåg att det finns skäl att fundera över hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå
tröskeln förbättras. Utskottet framhöll att riksdagens representant vid EU:s
institutioner är en möjlig väg till informellt informationsutbyte. Utskottet
delade den parlamentariska EU-kommitténs uppfattning att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå.
Liksom tidigare ansåg utskottet att det finns en förbättringspotential när det gäller den information som läggs in i IPEX och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament.

Utskottet konstaterade att de nationella parlamentens planering av
subsidiaritetsprövningarna skulle underlättas betydligt om kommissionen
tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen för varje enskilt initiativ.

Utskottet uttalade sig vidare om betydelsen av bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter vid subsidiaritetsprövningar.

Utskottet anmälde för riksdagen resultatet av uppföljningen enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Riksrevisionens ledningsstruktur (KU6)

Med stöd av sin initiativrätt föreslog utskottet ett tillkännagivande till
riksdagsstyrelsen om en utredning om Riksrevisionens ledningsstruktur.

I sitt ställningstagande framhöll utskottet betydelsen av att Riksrevisionen ges stabila förhållanden och de bästa förutsättningarna att utföra sitt uppdrag. Utskottet föreslog att en parlamentariskt sammansatt utredning skulle ges i uppdrag att förutsättningslöst utreda Riksrevisionens ledningsstruktur.

Utredningen ska belysa för- och nackdelar med att Riksrevisionen

  • ges en traditionell myndighetsledning där riksdagen utser endast en
    riksrevisor
  • ges en ledningsstruktur som den 2017 års riksrevisionsutredning skisserat med en riksrevisor och två biträdande riksrevisorer
  • ges någon annan ledningsstruktur som utredningen finner relevant, t.ex. den ordning som 2017 års utredning resonerat kring med en chefsriks-revisor, tillika myndighetschef, och två riksrevisorer
  • behåller sin nuvarande ledningsstruktur med tre riksrevisorer, varav en är riksrevisor med administrativt ansvar och svarar för myndighetens
    administrativa ledning.

Utredningen ska redogöra för de för- och nackdelar som den ser med de olika ledningsstrukturerna och med beaktande härav lägga fram ett förslag till
ledningsstruktur för Riksrevisionen, med förslag till författningsreglering som är nödvändig för att genomföra förslaget.

Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att förslaget kan beredas och ligga till grund för en framställning som lämnas till riksdagen under hösten 2019.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

EU-arbetet i riksdagen (KU7)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen och fyra yrkanden i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att riksdagen inte längre ska vara tvungen att behandla grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen av kommissionen, att förslag till rättsakter och inte bara utkast till lagstiftnings-akter ska vara undantagna från riksdagens granskningsförfarande, att
protokollsutdrag från ett utskott om att ett utkast till en lagstiftningsakt inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren, samt att det införs en bestämmelse om en delega-tion till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska
unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpningen (Europol).

Förslagen grundar sig på de lagförslag som den parlamentariska
EU-kommittén lämnade i betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1).

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

En följdmotion väcktes med anledning av framställningen. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD).

I förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen föreslogs ändringar i
huvudbestämmelser i riksdagsordningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Några frågor om tillämpning av offentlighetsprincipen (KU8)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:281 Några frågor om tillämpning av offentlighetsprincipen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Genom lagändringen ändras en hänvisning i offentlighets- och
sekretesslagen till den tidigare förvaltningslagen så att den hänvisar till
motsvarande bestämmelser i den nuvarande förvaltningslagen.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.

Det väcktes inte någon motion med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet (KU9)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:287 Ändringar i
regleringen av Sametinget och sametingsvalet samt två yrkanden i följd-
motioner.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga sammanträden, lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter och lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).

De föreslagna ändringarna i sametingslagen innebär vissa förändringar i Sametingets organisation, bl.a. att Sametingets plenum även i fortsättningen ska vara det högsta beslutande organet.

Förslaget innebär också att nya bestämmelser förs in i sametingslagen, dels om offentlighet vid Sametingets sammanträden, dels om att ordföranden
ansvarar för ordningen vid sammanträden i plenum och då också har rätt att visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.

Slutligen föreslogs ändringar i bestämmelser om val till Sametinget, bl.a. avskaffas kravet i sametingslagen på svenskt medborgarskap för att vara
valbar till Sametinget.

Regeringen föreslog också en särskild lag om säkerhetskontroll vid
Sametingets offentliga sammanträden. Som en följd av denna lämnas förslag till en komplettering i lagen (1980:578) om ordningsvakter, så att det av den lagen framgår att ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra även vid säkerhetskontroller i Sametinget.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.

Två följdmotioner väcktes med anledning av propositionen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I
betänkandet fanns två reservationer (SD, V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkandet redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen
avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation,
regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, remisser till Lagrådet,
propositionsavlämnandet, hanteringen av handlingar och digitala arbetsytor inom vissa arbetsgrupper i Regeringskansliet, Regeringskansliets upphandling och EU-sakråd.

Utskottet anmälde resultatet av sin granskning för riksdagen enligt
13 kap. 2 § regeringsformen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU11)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2018/19:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2017–30 juni 2018 till handlingarna.

Det väcktes inte någon motion med anledning av redogörelsen.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Stärkt skydd för valhemligheten (KU12)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:286 Stärkt skydd för valhemligheten och tre yrkanden i två följdmotioner.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i vallagen.

Lagändringarna innebär att det ska ställas krav på att den plats i, eller i anslutning till, en val- eller röstningslokal där valsedlar läggs ut ska vara
avskärmad från insyn från andra väljare. Vidare innebär lagändringarna att det ska bli möjligt för en väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält samtliga kandidater genom att skriva till namnet på en partimarkerad eller blank valsedel under förutsättning att kandidaten är anmäld av partiet.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången inför och vid valet till Europaparlamentet 2019.

Utskottet ansåg att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns två reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Nystart för en stärkt minoritetspolitik (KU13)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:282 Nystart för en stärkt minoritetspolitik.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

I skrivelsen redogör regeringen översiktligt för nuläget inom minoritets-politiken och bedömer att arbete återstår för att efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Regeringen beskriver nästa steg för en stärkt minoritetspolitik, inklusive innebörden av ett helhetsgrepp om utmaningar och möjligheter på området.

Det väcktes inte någon motion med anledning av skrivelsen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Översyn av Riksrevisionen – vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m. (KU14)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2018/19:RS5 Översyn av Riksrevisionen – övriga lagändringar och två yrkanden i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen i huvudsak skulle anta förslagen till lagändringar i framställningen.

Genom ändringarna förstärks sambandet mellan riksdagen och Riksrevi-sionen när det gäller styrning av myndigheten Riksrevisionen och dess
verksamhet. Det som i dag är Riksrevisionens parlamentariska råd ges ett
utvidgat ansvar och byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen. Detta råd ska bestå av ledamöter och suppleanter som nomineras av konstitutions-utskottet bland dess ledamöter och suppleanter och av finansutskottet bland dess ledamöter och suppleanter. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen. Rådet har dock inte befogenhet att fatta beslut som gäller Riksrevisionen. Sådana beslut ska beredas av konstitutionsutskottet och finansutskottet.

Utskottet förespråkar en fast rutin som innebär att ledamöter i riksdagens råd för Riksrevisionen regelmässigt rapporterar till sina respektive utskott. I samband med rapporteringen bör frågor vid behov diskuteras av det berörda utskottet.

Konstitutionsutskottet ska ha ansvar för myndigheten Riksrevisionen, och finansutskottet ska ansvara för att säkerställa relevans, kvalitet och produk-
tivitet i Riksrevisionens verksamhet. Denna ansvarsfördelning mellan konstitutionsutskottet och finansutskottet medför att beredningen av Riksrevisionens årsredovisning och revision av Riksrevisionen ska gå över till konstitutions-utskottet.

Utskottet framhöll bl.a. att den ansvarsfördelning mellan konstitutionsutskottet och finansutskottet som föreslagits i framställningen är den lämpligaste och mest ändamålsenliga samt att den ansvarsfördelningen stämmer väl
överens med fackutskottsprincipen genom att lagstiftningen om Riks-
revisionen och myndighetens budget hålls samman.

Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad riksrevisor för tiden tills en ordinarie
riksrevisor har valts och tillträtt.

Eftersom det ska vara ett politiskt ansvar att avgöra om åtgärder som har vidtagits är samhällsnyttiga tas ordet samhällsnytta bort från beskrivningen av den huvudsakliga inriktningen på den effektivitetsrevision som Riksrevisionen ska utföra.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta framställningens förslag till
lagändringar, med undantag för de förslag som gäller 7 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m., 11 § tredje stycket lagen med instruktion för
Riksrevisionen och förslaget om ändring i studiestödsdatalagen. Utskottet
föreslog vidare att riksdagen skulle avslå yrkandena som framställts i en följdmotion till framställning 2018/19:RS5.

Ändringarna föreslogs av utskottet träda i kraft den 1 april 2019.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (KU15)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2018/19:15 Riks-
revisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna och en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till
handlingarna och avslå en motion om krav på ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

I betänkandet fanns en reservation (M) och två särskilda yttranden (SD, C).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (KU16)

I betänkandet behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning till
riksdagen 2018/19:RS6 Ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess
myndigheter.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen i riksdagsstyrelsens framställning med de ändringar som framgick av utskottets förslag.

Riksdagen antog i maj 2018 en ny säkerhetsskyddslag som trädde i kraft den 1 april 2019. Med anledning av den nya säkerhetsskyddslagen föreslog riksdagsstyrelsen att lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter skulle ersättas av en ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Förslaget innebär att de ändringar som bedömdes nödvändiga med anledning av den nya säkerhetsskyddslagen förs in i den nya lagen. Vidare föreslogs en följdändring i säkerhetsskyddslagen.

Den nya lagen och följdändringen i säkerhetsskyddslagen föreslogs träda i kraft den 1 april 2019.

Det väcktes inte någon motion med anledning av framställningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Rättelse i lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (KU17)

Med utnyttjande av sin initiativrätt föreslog utskottet enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2018:691) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen och lag om ändring i lagen (2018:1919) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Genom lagändringarna åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen i ett tidigare lagstiftningsärende.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar m.m. (KU18)

I betänkandet behandlade utskottet 17 yrkanden i motioner från allmänna
motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.

Yrkandena rörde frågor om allmänna helgdagar, regler om flaggning, en minnesdag tillägnad kommunismens offer, nationalsången, nationella
symboler, ett civilkuragepris, offentliga belöningssystem och riksdagens
hedersmedaljer.

I betänkandet fanns sex reservationer (SD, L) och ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Trossamfund och begravningsfrågor (KU19)

I betänkandet behandlade utskottet sju yrkanden i motioner från allmänna
motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. Yrkandena gällde Svenska kyrkans ställning, storleken på kyrkoavgiften, begravnings-
avgiften, beslutanderätt i frågor om församlingstillhörighet och ett nationellt gravregister.

I betänkandet fanns tre reservationer (M, V, KD, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkandet redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänste-
utövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under följande huvudrubriker:

Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen

Handläggning av vissa regeringsärenden m.m.

Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen

Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning.

Utskottet anmälde resultatet av granskningen för riksdagen enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2018/19:75
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 och riksdags-
styrelsens redogörelse 2018/19:RS4 Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

När det gäller riksdagsskrivelser inom konstitutionsutskottets område redovisade regeringen sex tillkännagivanden som slutbehandlade. Beträffande
tillkännagivandet om lotteriverksamhet som bedrivs av partier och informa-tion till enskilda (bet. 2017/18:KU19 punkt 6, rskr. 2017/18:153) noterade
utskottet följande. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220). I den
anförde regeringen att Lotteriinspektionen redan ställer sådana krav i sina
tillståndsbeslut för lotterier, inte bara avseende partipolitisk verksamhet utan i fråga om allmännyttig verksamhet över huvud taget. Regeringen bedömde att spelmyndigheten kommer att kunna besluta om motsvarande villkor även inom ramen för den nu föreslagna regleringen, vilken i förhållande till
gällande regler närmast förutsatte en ökad transparens, bl.a. i fråga om de allmännyttiga ändamålen. I skrivelsen vidhöll regeringen bedömningen i propositionen, och tillkännagivandet redovisades således som slutbehandlat. Utskottet noterade att tillkännagivandet inbegrep att frågan skulle inkluderas i den nya lotterilagstiftningen. På de grunder regeringen anfört ansåg utskottet att tillkännagivandet kunde ses som slutbehandlat; utskottet tog inte ställning till om tillkännagivandet var tillgodosett. Om det framöver visar sig att den typ av information som tas upp i tillkännagivandet inte ges till enskilda på det sätt som regeringen har redovisat kan dock frågan komma att väckas på nytt i
riksdagen. När det gäller övriga fem tillkännagivanden som redovisades som slutbehandlade gjorde utskottet ingen annan bedömning än regeringen.

Konstitutionsutskottet konstaterade som det gjort de senaste åren att
regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats. Konstitutionsutskottet gjorde bl.a. mot bakgrund av
yttranden från andra utskott vissa överväganden om hanteringen av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet såg positivt på att regeringen i de fall ett tillkänna-givande innehåller flera delmoment synes ha tagit detta i beaktande i sin
redogörelse och förutsatte att regeringen även i fortsättningen redovisar
behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande.

Regeringen synes även ha beaktat utskottets klargörande från föregående år om att tillkännagivanden endast bör redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som är direkt knuten till tillkännagivandet.
Konstitutionsutskottet förutsatte att regeringen även framöver redovisar
vidtagna åtgärder i sitt sakliga sammanhang.

Det är riksdagen som beslutar om statens budget och anslagen får inte
användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet framhöll att riksdagsskrivelser som rör riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan
avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Inte förrän alla delar av budgetbeslutet är genomförda kan riksdagsskrivelsen ses som slutbehandlad. Av regeringens redogörelse bör då också framgå vad som ligger till grund för att riksdagsskrivelsen anses
slutbehandlad.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (M, SD, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagens arbetsformer (KU22)

I betänkandet behandlade utskottet ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Yrkandena rörde utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvode, placeringen i riksdagens plenisal, EU-flagga i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden, krigsdelegationens sammansättning, stöd till riksdagsarbetet, frågor om riksdagsuppdraget, val av vice talmän,
frågor om kontakterna med EU i riksdagsarbetet, oberoende gransknings-
institut, uppföljning av riksdagsbeslut, chefsjurist för riksdagen samt
Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I betänkandet fanns sex reservationer (SD, V, L) och två särskilda yttranden (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av rapporter och meddelande om subsidiaritet och proportionalitet m.m. (KU23)

I utlåtandet behandlade utskottet kommissionens årsrapporter för 2017, dels om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (COM(2018) 490), dels om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (COM(2018) 491). I utlåtandet behandlade
utskottet även kommissionens meddelande om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande (COM(2018) 703) och Europaparlamentets årsrapport för 2017 om förbindelserna mellan
Europaparlamentet och EU:s nationella parlament (dnr 400-2018/19).

Konstitutionsutskottet ville bl.a. understryka vikten av de nationella
parlamentens kontroll av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Det är
viktigt inte minst för EU:s demokratiska legitimitet att de nationella parlamenten tar ansvar för att bevaka att EU använder sig av sina tilldelade befogenheter i enlighet med subsidiaritetsprincipen och att EU-institutionerna uppmärksammas på alla betänkligheter parlamenten har i detta avseende.

Utskottet noterade att den bedömningsmetod som Timmermans arbetsgrupp har rekommenderat att EU:s institutioner och de nationella parlamenten bör använda i delar överensstämmer med den metod som förordas av utskottet. Utskottet uppskattade att kommissionen angett att den avser att använda sig av metoden, vilket förhoppningsvis kan leda till att motiveringar om subsidiaritetsprincipen alltid lämnas och att de blir mer utförliga.

När det gäller åttaveckorsfristen för att lämna motiverade yttranden ansåg utskottet att det skulle vara en välkommen förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i tidsfristen. Enligt utskottets mening borde även en förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor övervägas i lämpligt
sammanhang.

Utskottet erinrade vidare om betydelsen av samarbete mellan nationella
parlament och ansåg att det finns skäl att fundera över hur de nationella
parlamenten ska kunna utbyta information på ett sådant sätt att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett gult kort förbättras.

Konstitutionsutskottet välkomnade kommissionens ambitionshöjning de senaste åren för att åstadkomma bättre lagstiftning, bl.a. när det gäller hur
subsidiaritetsprincipen tillämpas. Utskottet värdesatte också kommissionens ambition att stärka öppenheten och insynen i EU:s beslutsprocess och att
förbättra kvaliteten på lagstiftningen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

I utlåtandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Minoritetsfrågor (KU24)

I betänkandet behandlade utskottet 28 yrkanden i motioner från allmänna
motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Yrkandena rörde frågor om älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, romska förvaltningsområden, samordning och styrning av minoritetspolitiken, information och kunskap om nationella minoriteter, kommuners och landstings minoritetspolitik, sanningskommission och samers rättigheter samt samepolitiken, samers inflytande och Sametingets konstruktion.

I betänkandet fanns sex reservationer (V, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Valfrågor (KU25)

I betänkandet behandlade utskottet ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Yrkandena rörde frågor om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och röst-
räkning, legitimationskrav vid röstning, valhemlighet för personer med
synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valinformatörer, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar, objektiva jämförelser mellan partier, namn på valkretsar och valdeltagandet bland utlandssvenskar.

I betänkandet fanns tio reservationer (SD, C, V, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlighet, sekretess och integritet (KU26)

I betänkandet behandlade utskottet fjorton motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Yrkandena rörde datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag, en årlig skrivelse om integritetsfrågor, ökad insyn och öppenhet i EU, översyn av offentlighets- och sekretesslagen samt en sekretessbrytande bestämmelse för statligt anställningsstöd.

I betänkandet fanns fem reservationer (M, V, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fri- och rättigheter, m.m. (KU27)

I betänkandet behandlade utskottet 70 yrkanden i motioner från allmänna
motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 om fri- och rättigheter samt om förebyggande av våldsbejakande extremism.

I betänkandet fanns 28 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) och ett särskilt yttrande (L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlig förvaltning (KU28)

I betänkandet behandlade utskottet ca 50 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.
Yrkandena rörde myndigheternas ledningsformer, styrningsmodeller, tolkning vid myndighetskontakter, utrikesförvaltningens organisation, en EU-portal, Svenska institutet för Europapolitiska studiers (Sieps) uppdrag m.m., en förnyad översyn av förvaltningslagen, handläggningstiden hos myndigheter,
regelförenkling, vägledning för tillämpning av lag, opinionsbildande verksamhet vid myndigheter, tjänstemannaansvar, äganderätten och proportionalitetsprincipen, barnperspektiv vid myndighetsutövning, ett grafiskt symbolsystem för samhällsinformation samt en statstjänstemannautbildning.

I betänkandet fanns tolv reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor (KU29)

I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal yrkanden i motioner från
allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2018/19 som rör tryck- och yttrandefrihet och
massmediefrågor.

Motionsyrkandena handlade om stärkt skydd för journalister och medie-redaktioner, meddelarfrihet vid förundersökningar, opinionsundersökningar i nära anslutning till val, motverkande av hybridkrigföring i form av propaganda, begränsning av spridning av pornografi, public service-företagens verksamhet på internet, granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och genmälesrätt, upprättande av en evenemangslista och mediestöd.

I betänkandet fanns elva reservationer (M, SD, C och KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Författningsfrågor (KU30)

I betänkandet behandlade utskottet ca 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Yrkandena rörde frågor om bl.a. statsskicket, successionsordningen,
statschefens uppgifter och immunitet, apanaget, ökad insyn i kungliga
hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet, medlemskapet i Europeiska unionen (EU) och internationellt samarbete samt frågor kopplade till EU-samarbetet. Det fanns även motionsyrkanden om formerna för grundlagsändringar, nationella folkomröstningar, medborgarinitiativ, regeringsbildning, mandatperioden efter ett extra val, kontrollen av en övergångsregering och konstitutionsutskottets granskning. Andra motioner rörde en minskning av
antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget,
regeringsarbetet och ett statsråds uppdrag. Det fanns även motionsyrkanden om en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, domstolarnas oberoende och rättskipningens självständighet samt Riksrevisionens
uppgifter. Vidare behandlades motioner om bestämmelser om Sverige, det svenska språket, helgdagar, nationella minoriteter, minoritetsspråken och svenskt medborgarskap. Andra motioner rörde penningenheten, den offentliga äganderätten och public service.

I betänkandet fanns 25 reservationer (M, SD, C, V, L) och två särskilda yttranden (SD, KD respektive L).

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet två tillkännagivanden. Enligt det ena tillkännagivandet bör riksdagsstyrelsen tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med
uppgift att se över vissa bestämmelser om budgetpropositionens lämnande och provisorisk budget. Enligt det andra tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU31)

I betänkandet behandlade utskottet ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden.
Yrkandena gällde den kommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen, kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige, representation i styrelsen, nämnder och utskott, kommunal misstroendeförklaring, partistöd och politiska tjänster, fullmäktigesammanträden på måndagar, minoritetsskydd, styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder, förtroendevaldas rätt till insyn, medborgerlig förslagsrätt, kommunala folkomröstningar, allmänhetens insyn i kommunala bolag, ekonomisk förvaltning, revision, en riksomfattande kommunsammanslagningsreform, regionalisering och lokalt brottsförebyggande arbete.

I betänkandet fanns tolv reservationer (M, SD, C, KD, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2018, m.m. (KU32)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2018/19:103
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2018 och sju
yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Yrkandena rörde frågor om genomförande av EU-bestämmelser, e-samråd om EU-arbetet, konsekvensanalyser om den personliga integriteten och om utsläpp av växthusgaser, lättläst svenska i Statens offentliga utredningar och märkning av propositioner med berört utskott.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU33)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:100 2019 års
ekonomiska vårproposition, förslagspunkterna 2–5 och framställning 2018/19:RS5 Översyn av Riksrevisionen – övriga lagändringar, förslags-punkt 8 samt ett yrkande i en följdmotion.

Utskottet ställde sig i huvudsak bakom regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. När det gäller de ändamål och verksamheter som avser folkbildning föreslog dock utskottet att riksdagen skulle avslå regeringens förslag och
bifalla ett motionsyrkande.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna utskottets förslag till en förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgifts-
områden.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (KU34)

I betänkandet behandlade utskottet verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2018 (2018/19:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2018 (2018/19:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2018 (2018/19:RAR1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2018 (2018/19:PN1), verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2018 (2018/19:VPN1), verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2018 (2018/19:NL1), verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) 2018 (2018/19:NSÖ1) och verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2018 (2018/19:SN1).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Utskottet föreslog vidare, med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner. Genom lagändringen införs ett krav på redovisning av kostnader i den årliga verksamhetsredogörelsen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service (KU35)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:47 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service, två yrkanden i en följdmotion och sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ny lag om viss gemensam offentlig service och lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna syftar till att möjliggöra lokal statlig service som tillhanda-hålls vid servicekontor i en sammanhållen organisation som Statens service-center ansvarar för. Den föreslagna regleringen omfattar en ny lag om viss gemensam offentlig service. En ny sekretessbestämmelse föreslogs som
innebär att sekretess ska gälla för handlingar som lämnas in till eller upprättas i en sådan serviceverksamhet som en statlig myndighet ska utföra åt någon annan myndighet enligt den nya lagen. Myndigheten ska tillämpa motsvarande
sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken en handling tagits emot eller upprättats.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juni 2019.

Utskottet föreslog att motionsyrkandena avslås.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändring i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av lagen om bostadsanpassningsbidrag (KU36)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2018/19:61 Ändring i
offentlighets- och sekretesslagen med anledning av lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Genom lagändringarna förtydligas en bestämmelse i offentlighets- och
sekretesslagen om sekretess i ärenden enligt lagen om bostadsanpassnings-
bidrag. Vidare görs vissa ändringar av rättelsekaraktär i offentlighets- och
sekretesslagen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.

Det väcktes inte någon motion med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av meddelande om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom EU (KU37)

I utlåtandet granskade utskottet Kommissionens meddelande Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen – Läget i dag och vägar framåt (COM(2019) 163).

Utskottet värdesatte att kommissionen fortsätter sitt arbete för att främja och försvara rättsstatsprincipen. Respekten för mänskliga rättigheter och
rättsstaten är fundament i en demokrati.

Utskottet delade regeringens oro över utvecklingen på rättsstatsområdet.
Utskottet välkomnade därför att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som finns till förfogande för EU:s
institutioner för att skydda unionens grundläggande värden, däribland
respekten för rättsstaten. Utskottet ansåg att det är av stor vikt att de verktyg som finns till förfogande används och att nya kan bidra till att stärka tillämpningen av rättsstatsprincipen inom unionen.

EU:s grundläggande värden är inte förhandlingsbara, vilket regeringen också framhåller. Utskottet ansåg att den bredare diskussion om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen som kommissionen tagit initiativ till är angelägen, och utskottet kommer att följa det fortsatta arbetet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden

2018/19:KU1y till skatteutskottet över kommissionens meddelande Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019) 8).

2018/19:KU2y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2019 Uppfylla löften och forma framtiden (COM(2018) 800).

2018/19:KU3y till utrikesutskottet över skrivelse 2018/19:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2018 och följdmotioner.

2018/19:KU4y till finansutskottet över proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 och motioner.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor lämnades av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen:

Den 13 november 2018 informerade statssekreterare Per Olsson Fridh vid
Kulturdepartementet om rådsslutsatser om stärkt europeiskt innehåll och
rådsdeklaration om antisemitism, m.m.

Den 13 november 2018 lämnade Statsrådsberedningen skriftlig information avseende pågående förhandlingar på det institutionella området.

Den 12 februari 2019 informerade statssekreterare Catharina Espmark vid
Justitiedepartementet om reformen av EU:s valrättsakt.

Den 12 mars 2019 informerade statssekreterare Catharina Espmark vid
Justitiedepartementet om aktuella EU-frågor inom utskottets verksamhets-
område.

Den 12 mars 2019 informerade statssekreterare Helene Öberg vid Kultur-
departementet om aktuella EU-frågor inom utskottets verksamhetsområde.

Den 12 mars 2019 informerade statssekreterare Karin Strandås vid
Arbetsmarknadsdepartementet om förslaget till förordning om inrättandet av programmet för rättigheter och värden (COM(2018) 383).

Den 26 mars 2019 lämnade Statsrådsberedningen skriftlig information om
periodisk granskning av rättsläget i EU:s medlemsstater (Periodic Peer
Review).

Under riksmötet höll utskottet följande överläggningar med regeringen:

Den 18 oktober 2018 överlade utskottet med statssekreterare Irene Wennemo vid Arbetsmarknadsdepartementet om förslag till Europaparlamentets och
rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten det s.k. visselblåsardirektivet (COM(2018) 218).

Den 22 november 2018 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark vid Justitiedepartementet om grundlagsaspekter m.m. i fråga om kommissionens förslag till förordning om europeiska utlämnandeorder och
bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden, (COM(2018) 225) och direktiv om fastställande av harmoniserade
bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden (COM(2018) 226) samt kommissionens förslag till förordning om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online, (COM(2018) 640).

Den 12 februari 2019 överlade utskottet med civilminister Ardalan Shekarabi vid Finansdepartementet om grundlagsaspekterna i fråga om kommissionens förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva
intressen (COM(2018) 184).

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner anmäldes löpande till utskottet. Konstitutionsutskottet lämnade dessutom ett betänkande om sin uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5).

Utskottet lämnade även ett granskningsutlåtande om kommissionens årsrapporter om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten (KU23). I utlåtandet behandlades även bl.a. kommissionens meddelande om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s
beslutsfattande. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens
meddelande om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom EU (KU37).

Utskottet subsidiaritetsprövade vidare ett förslag från kommissionen om ändring av förordning vad gäller ett kontrollförfarande avseende överträdelser av reglerna om skydd av personuppgifter i samband med val till Europaparlamentet (COM(2018) 636). Utskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidia-ritetsprincipen.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Den 11 juni 2019 diskuterade utskottet om en plan för utskottets arbete med
forsknings- och framtidsfrågor samt om en promemoria om uppföljning och
utvärdering under mandatperioden.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet 2018/19 totalt 10 utfrågningar i 7 granskningsärenden:

Den 4 april 2019 justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Den 4 april 2019 f.d. generaldirektör Mikael Odenberg.

Den 8 april 2019 f.d. statsråd Heléne Fritzon.

Den 8 april 2019 f.d. statssekreterare Agneta Karlsson.

Den 8 april 2019 f.d. generaldirektör Ulla Sandborgh.

Den 11 april 2019 utrikesminister Margot Wallström.

Den 11 april 2019 statsråd Ibrahim Baylan.

Den 25 april 2019 statsråd Annika Strandhäll.

Den 25 april 2019 försvarsminister Peter Hultqvist.

Den 26 april 2019 statsminister Stefan Löfven.

Utskottet fick muntlig information vid 15 tillfällen:

Den 16 oktober 2018 informerade Justitiedepartementet utskottet om arbetet med frågan om flaggdag för att högtidlighålla 100-årsminnet av rösträtts-
reformen.

Den 22 november 2018 lämnade justitieombudsmännen information och
svarade på frågor med anledning av redogörelse 2018/19:JO1 vid utskottets offentliga sammanträde.

Den 27 november 2018 informerade Säkerhetspolisen (Säpo) och säkerhetsenheten i Riksdagsförvaltningen utskottet om säkerhetsfrågor.

Den 29 november 2018 informerade riksrevisor Helena Lindberg utskottet om granskningsrapporten Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (RiR 2018:13).

Den 4 december 2018 lämnade riksdagsdirektören m.fl. information och
svarade på frågor med anledning av riksdagsstyrelsens förslag i budgetpro-positionen (prop. 2018/19:1) och redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017, m.m.

Den 6 december 2018 lämnade företrädare för Statsrådsberedningen,
Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Kulturdepartementet
information och svarade på frågor vid beredningen av proposition 2018/19:1 utgiftsområde 1.

Den 18 december 2018 informerade justitieombudsmännen utskottet om JO:s organisation och verksamhet.

Den 18 december 2018 lämnade chefen för sekretariatet EU-samordning och riksdagens representant vid EU:s institutioner information till utskottet.

Den 26 februari 2019 informerade riksrevisor Helena Lindberg utskottet om Riksrevisionens granskningsrapport Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna (RiR 2019:2).

Den 28 februari 2019 informerade ordföranden i Valmyndighetens nämnd
Margareta Bergström och kanslichef Anna Nyqvist från Valmyndigheten
utskottet om Valmyndighetens erfarenheter av 2018 års val m.m.

Den 28 februari 2019 informerade en säkerhetsspecialist från säkerhetsenheten och en informationssäkerhetsspecialist från juridiska enheten utskottet om säkerhetsrutiner inför resor.

Den 28 mars 2019 informerade den särskilda utredaren Lise Bergh utskottet om departementspromemorian Förslag till en nationell institution för
mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4).

Den 11 april 2019 rapporterade ordföranden i riksdagens råd för Riks-
revisionen Ingemar Nilsson från mötet i rådet.

Den 29 maj 2019 informerade chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning utskottet om JO:s verksamhet.

Den 11 juni 2019 rapporterade ordföranden i riksdagens råd för Riks-
revisionen Ingemar Nilsson från mötet i rådet.

Beredning av val m.m.

Utskottet har berett val av två justitieombudsmän, val till Statsrådsarvodesnämnden, val till Riksdagens arvodesnämnd samt val till Nämnden för lön till
riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Under riksmötet höll beredningsdelegationen sammanlagt 10 sammanträden och den sammanlagda sammanträdestiden omfattade 5 timmar och 34 minuter.

Utskottet har även berett val av ledamöter från konstitutionsutskottet till riksdagens råd för Riksrevisionen och utsett riksdagsledamöter till Riksdagens
särskilda nämnd, RSHA-nämnden.

Åtalsanmälningar och skrivelser från allmänheten

Utskottet behandlade under riksmötet 12 åtalsanmälningar, och antalet skrivelser från allmänheten som anmäldes i utskottet uppgick till drygt 2 200.

Resor och besök

Den 18 oktober 2018 deltog fyra suppleanter (S, SD, V, L) i den interparlamentariska konferensen med Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor (LIBE) i Bryssel om rättighetsaspekter rörande inkludering av romer och bekämpande av antiziganism.

Den 24 oktober 2018 tog ordföranden emot en delegation från Iran.

Den 15–16 november 2018 deltog två ledamöter (S, M) vid det österrikiska ordförandeskapets möte i Bregenz om subsidiaritetsprincipen.

Den 22 november 2018 tog ordföranden och fyra ledamöter (S, M, V, KD) emot en parlamentarisk delegation från Vietnam.

Den 3–4 december 2018 deltog två ledamöter (S, M) vid EPTA-konferensen (European Parliamentary Technology Assessment network) i Bryssel med
temat Digital demokrati – möjligheter och utmaningar.

Den 23 januari 2019 besökte utskottet Riksrevisionen.

Den 24 januari 2019 besökte utskottet Kammarrätten i Stockholm.

Den 30 januari deltog en ledamot (S) vid besöket av Sveriges ambassadör till OECD Anna Brandt.

Den 31 januari 2019 besökte utskottet Riksdagens ombudsmän, JO.

Den 13–15 februari 2019 deltog en ledamot (S) i OECD:s konferens i Paris.

Den 31 mars–2 april 2019 genomförde utskottet en resa till Bryssel.

Den 15 maj 2019 deltog ordföranden, vice ordföranden och åtta ledamöter (S, SD, V, KD, L) i mötet med rapportör Frithjof Schmidt från Europarådets parlamentariska församling.

Den 15 maj 2019 tog utskottet emot besök av tidigare riksdagsledamöter i samband med Veteranföreningens årsmöte.

Den 20–21 maj 2019 deltog en ledamot (S) vid OECD Forum 2019 i Paris.

Den 28 maj 2019 tog ordföranden, vice ordföranden och fyra ledamöter
(S, SD, V) emot en delegation från Kinas nationella folkkongress.

Den 18 juni 2019 besökte utskottet Judiska Centralrådet/Judiska församlingen.

Den 27 augusti 2019 tog vice ordföranden och en ledamot (S) emot en delega-
tion från Japan.

Den 9 september 2019 deltog en ledamot (SD) och en suppleant (S) vid en konferens i Riga om nationella parlaments roll vid genomförandet av Europakonventionen.

Övrigt

Under våren 2019 publicerades den finska versionen av jubileumsboken Fritt ord 250 år med titeln Sananvapaus 250 vuotta. Painovapaus ja julkisuus
Ruotsissa ja Suomessa – elävä perintö vuodelta 1766.

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019