Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

utskottsdokument 2013/14:verk

Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2013/14

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, tv och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.


Sammansättning

Under riksmötet 2013/14 hade konstitutionsutskottet följande samansättning.

Ledamöter

Peter Eriksson (MP), ordförande t.o.m. 2014-06-23

Per Bill (M), vice ordförande

Björn von Sydow (S)

Andreas Norlén (M)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Lars Elinderson (M)

Billy Gustafsson (S)

Karl Sigfrid (M)

Phia Andersson (S)

Karin Granbom Ellison (FP)

Hans Hoff (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Hans Ekström (S)

Kajsa Lunderquist (M) tjl. fr.o.m. 2014-02-24 t.o.m. 2014-09-29

Agneta Börjesson (MP) fr.o.m. 2014-06-24

Tuve Skånberg (KD)

Jonas Åkerlund (SD)

Mia Sydow Mölleby (V)

Suppleanter

Cecilia Brinck (M)

Lena Sommestad (S) t.o.m. 2014-02-28

Marie Granlund (S)

Sedat Dogru (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Mats Johansson (M)

Per Svedberg (S)

Margareta Berg Kjellin (M)

Anna-Lena Sörenson (S)

Stefan Käll (FP)

Jan-Olof Larsson (S)

Åsa Torstensson (C)

Jabar Amin (MP)

Ulrik Nilsson (M)

Valter Mutt (MP)

Penilla Gunther (KD)

Johnny Skalin (SD)

Marianne Berg (V)

Suzanne Svensson (S)

Allan Widman (FP)

Johan Pehrson (FP)

Göran Lindell (C)

Thoralf Alfsson (SD) t.o.m. 2014-04-24

Vakant (SD)

Caroline Szyber (KD) tjl. t.o.m. 2014-02-28

Lars-Axel Nordell (KD)

Vakant (S)

Björn Söder (SD)

Gustav Blix (M) fr.o.m. 2013-11-22

Montaser Eneim (M) ersatte Kajsa Lunderquist (M) under tiden
2014-02-27 t.o.m. 2014-09-29

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Kristina Svartz, kanslichef t.o.m. 2014-05-31

Ingvar Mattson, vik. kanslichef fr.o.m. 2014-06-01

Peder Nielsen, bitr. kanslichef tjl. fr.o.m. 2013-11-01

Hans Hegeland, vik.bitr. kanslichef fr.o.m. 2013-11-18

Kristina Örtenhed, föredragande

Thomas Larue, föredragande tjl. fr.o.m. 2014-05-15

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande (halvtid)

Kalina Lindahl, vik. föredragande fr.o.m. 2014-06-01

Kerstin Siverby, byrådirektör

Tony Holmstedt, byråassistent

Katharina Wahl, byråassistent

Kalina Lindahl från riksdagens utredningstjänst tjänstgjorde som extra föredragande under våren 2014, och riksdagsstipendiaten Cecilia Josefsson tjänstgjorde som föredragande under våren 2014.


Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet höll utskottet sammanlagt 97 sammanträden, varav 52 sammanträden med allmänna ärenden och 45 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 64 timmar och 50 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 18 propositioner, 3 skrivelser, 10 redogörelser, 2 framställningar och 218 motioner, innehållande 315 yrkanden. Utskottet behandlade 20 propositioner, 4 skrivelser, 10 redogörelser, 3 framställningar och 357 motioner innehållande 525 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 47 betänkanden till kammaren, varav 1 utlåtande och 6 yttranden till andra utskott. Två granskningsbetänkanden lämnades: det ena innehöll resultatet av allmänna granskningar i december 2013, det andra resultatet av den särskilda granskningen i maj 2014. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 11 huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande 20 anmälda granskningsärenden, redovisade under 4 huvudrubriker.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelse 2012/13:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2012 och 31 motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet. I betänkandet behandlades även regeringens förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203). Lagändringen föreslogs träda i kraft den 31 december 2013. Slutligen behandlades i betänkandet riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.

Utrikesutskottet yttrade sig över propositionen och motionerna i de delar som rörde utrikesförvaltningen, och finansutskottet yttrade sig över regeringens förslag till lag om ändring i budgetlagen.

Konstitutionsutskottet föreslog att anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ska uppgå till sammanlagt 12 896 040 000 kronor. Utskottet föreslog vidare att riksdagen delvis skulle bifalla riksdagsstyrelsens lagförslag. I övrigt tillstyrkte utskottet de yrkanden som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) lagt fram inklusive regeringens lagförslag. Därutöver föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2012 till handlingarna. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förklarade i var sitt särskilt yttrande att de inte deltar i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse eftersom deras partiers förslag till ramar för utgiftsområdet inte har antagits av riksdagen i budgetprocessens första steg.

I betänkandet fanns fyra reservationer av S, MP och V samt fyra särskilda yttranden av S, MP, SD, och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur (KU2)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:153 Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur samt två motioner som väckts med anledning av propositionen (S och V).

I propositionen föreslog regeringen lagändringar för att ge kommuner och landsting rätt att lämna bidrag till anläggande av allmän farled som staten ansvarar för. Förslaget innebar att de befogenheter att lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar som kommuner och landsting redan har utvidgas till att även omfatta viss sjöfartsinfrastruktur. För bidrag till byggande av statlig väg och järnväg fanns sedan tidigare möjlighet att, om det finns särskilda skäl, göra undantag från kravet i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) på anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar. Samma villkor föreslogs gälla för bidrag till anläggande av allmän farled som staten ansvarar för. Slutligen innebar förslaget att de nuvarande reglerna för kommunal redovisning av bidrag till statlig infrastruktur även kommer att omfatta bidrag för medfinansiering av anläggande av allmän farled. De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 december 2013.

Utskottet ansåg att fördelningen av nyttan av en investering mellan staten och kommunerna, beroende på en bedömning från fall till fall, kan motivera att kommunerna medverkar till att finansiera sådan infrastruktur som staten annars skulle finansiera. Samtidigt som den nu aktuella utvidgningen av kommunernas och landstingens möjlighet att lämna bidrag till att även omfatta investeringar i allmänna farleder kan sägas innebära en viss lättnad i det statliga ansvaret, utgör den ett logiskt steg inom ett område som redan har öppnats för den kommunala kompetensen, anförde utskottet, som även uttalade att det finns ett värde i att kommuners och landstings möjlighet till inflytande över förvaltningen av infrastrukturen blir mer trafikslagsneutral.

Vidare framhöll utskottet att riktlinjerna för Trafikverkets arbete med medfinansiering bl.a. innebar att projekten som huvudregel ska vara samhällsekonomiskt lönsamma samt att medfinansiering inte ska kunna innebära att en kommun eller någon annan kan ”köpa sig förbi kön”. All medfinansiering ska vara frivillig, och de infrastrukturprojekt som genomförs ska bidra till att de transportpolitiska målen nås och som huvudregel vara ekonomiskt lönsamma. Projekten ska också vara oberoende av finansieringsform, och samma utgångspunkter ska gälla för prioritering av objekt oberoende av om det förekommer medfinansiering genom bidrag eller inte. Ändringen var enligt utskottet också nödvändig för att säkerställa förutsättningarna för viktiga satsningar inom den svenska sjöfartsinfrastrukturen.

Sammanfattningsvis tillstyrkte utskottet propositionen och avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns en reservation av S, MP och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Omställningsstöd för riksdagsledamöter (KU3)

I betänkandet behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2012/13:RS7 Omställningsstöd för riksdagsledamöter samt tio motionsyrkanden som väckts med anledning av framställningen.

Utskottet ställde sig i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens förslag till ett nytt system för stöd till avgångna riksdagsledamöter inför övergången till yrkeslivet. Systemet består av ett omställningsstöd i vilket ingår dels ett stöd för övergång till yrkesverksamhet, dels ett därtill anknutet ekonomiskt stöd.

Stödet för övergång till yrkeslivet som erbjuds f.d. riksdagsledamöter ska, i likhet med det stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden kunna bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Riksdagsförvaltningen ska ansvara för att den tidigare ledamoten får ett sådant stöd. Det närmare innehållet i stödet för övergång till arbetslivet ska regleras i avtal som Riksdagsförvaltningen träffar med anordnare.

Alla tidigare ledamöter som tar emot det erbjudna stödet ska på begäran lämna uppgifter till Riksdagsförvaltningen om vilka åtgärder de vidtagit för att återgå till yrkeslivet. Stödåtgärderna är skattefria.

Till stödet för övergång till yrkesverksamhet knyts två ekonomiska stödformer: dels ett generellt och kortvarigt ekonomiskt omställningsstöd liknande avgångsersättning på arbetsmarknaden, dels ett förlängt ekonomiskt omställningsstöd som ska kunna lämnas till äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta år. Den sistnämnda ersättningen är väsentligt lägre än det generella ekonomiska omställningsstödet och ska efter ansökan kunna lämnas för ett år i taget om det vid prövningen bedöms finnas särskilda skäl för det.

Till förmånssystemet knyts regler om minskning eller indragning av förmånen (jämkning) under vissa förutsättningar i syfte att upprätthålla principen om att systemet syftar till att stödja den enskildes övergång till förvärvslivet.

De hittillsvarande reglerna om inkomstgaranti kommer, med vissa justeringar, att gälla vid avgång från riksdagen för riksdagsledamöter som valts in eller trätt in som ersättare före riksdagsvalet 2014. Dessa regler kommer också att gälla för en riksdagsledamot som tidigare tillhört riksdagen men som väljs in vid valet 2014 eller träder in senare, under förutsättning att ledamoten före återinträdet har ett beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid återinträdet inte har löpt ut. Alla övriga ledamöter ska i stället omfattas av det nya systemet. En ny jämkningsregel kommer att gälla enligt både det nya och det gamla systemet, men undantag kommer att göras för en tidigare ledamot som vid lagens ikraftträdande tar emot en inkomstgaranti som då alltjämt löper.

Utskottet avstyrkte, främst med hänsyn till Lagrådets påpekanden om oklarheter i förslaget, riksdagsstyrelsens förslag om direkt verkställbarhet enligt utsökningsbalken av ett beslut om återbetalning eller jämkning. Den i dag gällande ordningen i detta avseende kommer således att bestå. Det innebär att om behov uppstår av att utverka en exekutionstitel får talan väckas i domstol om förpliktande att betala det aktuella kravet eller ansökan göras hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande.

Ändringsförslagen medförde en del följdändringar i andra författningar.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2014.

I betänkandet fanns fyra reservationer av MP, C, SD, V och KD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters skydd mot korruption m.m. (KU4)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2012/13:167 Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters skydd mot korruption samt fem motionsyrkanden som väckts under de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. Motionsyrkandena rörde korruption och den offentliga sektorn. I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Statliga myndigheters skydd mot korruption (RiR 2013:2) samt vilka åtgärder som regeringen vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.

Konstitutionsutskottet bedömde i likhet med regeringen att den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption behöver stärkas. I frågan om regeringens uppföljning av hur myndigheterna beaktar och hanterar korruptionsrisker ansåg utskottet att en tydlig återkoppling på dessa frågor, som stöd för uppföljning och utvärdering, skulle kunna vara ett värdefullt inslag i den årliga myndighetsdialogen. Utskottet förutsatte i övrigt att regeringen löpande följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Utskottet ville även framhålla vikten av ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt i fråga om offentlig upphandling och närliggande områden. Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns två särskilda yttranden av MP.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5)

Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2012. Uppföljningen omfattade 125 subsidiaritetsprövningar som gjordes i riksdagen under denna period.

Utskottet hade gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som utskottet hade gjort vid genomgången av subsidiaritetsprövningarna. Yttranden kom in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Konstitutionsutskottet framhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europarlamentet och förmedlade denna information till utskotten. Det får dock anses vara utskottens uppgift att bevaka subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. De nationella parlamenten har möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan vid EU-domstolen.

Konstitutionsutskottet instämmer med justitieutskottet om att regeringens bedömningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning bör vara klara och tydliga. Avsaknaden av en bedömning innebär att ett utskott får ett sämre underlag för sin bedömning än vad riksdagsordningen förutsätter.

När det gällde det samlade utfallet och i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder har minskat till följd av förslag från EU, gör konstitutionsutskottet bl.a. följande reflexioner. I stort sett samtliga finansutskottets förslag inom områdena tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt avser reglering av finansmarknaderna och av det finansiella systemet. Det samlade utfallet innebar att lagstiftningen på EU-nivå ökar och ger EU ett större inflytande på dessa områden. En majoritet av justitieutskottets ärenden gällde förslag om straffrättsligt samarbete. Lagstiftningen på EU-nivå har stärkts genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå, vilket innebar att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande mån. Justitieutskottet konstaterade att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete på området.

Konstitutionsutskottet konstaterade att en majoritet av utskotten har haft kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner och att flera av utskotten anförde att de har fått värdefull information om hur andra länder ställer sig i subsidiaritetsfrågan när det gällde olika förslag från kommissionen. Det fanns behov av att följa upp hur databasen IPEX kan förbättras, men databasen kan inte ersätta sådana informella kontakter som riksdagens representant kan bidra med. IPEX kan dock i efterhand bidra med värdefull kunskap för framtida subsidiaritetsprövningar.

Utskottet konstaterade att antalet förslag från kommissionen med motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen hade ökat. Det återstår dock en hel del innan kommissionen uppfyller kraven i protokollet om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Utskottet framhöll att det är av yttersta vikt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Utskottet anmälde resultatet av uppföljningen för riksdagen enligt 10 kap. 6 § åttonde stycket riksdagsordningen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Sekretess i det internationella samarbetet (KU6)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:192 Sekretess i det internationella samarbetet och en följdmotion.

I propositionen föreslogs en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) till skydd för allmänna intressen. Syftet med bestämmelsen är enligt regeringen att säkerställa att svenska myndigheter kan uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt, i den utsträckning detta krävs för att Sverige ska kunna delta i det internationella samarbetet.

Enligt den föreslagna bestämmelsen ska sekretess gälla för en uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ till följd av en bindande EU-rättsakt eller ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation som EU har ingått eller som riksdagen har godkänt, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess föreslås gälla för en uppgift som en myndighet i enlighet med en sådan rättsakt eller ett sådant avtal har begärt in för att överlämna till ett utländskt organ. Förslaget innebär enligt regeringen att svenska myndigheter ska göra en självständig bedömning av vilka konsekvenser ett röjande av en uppgift kan antas få för det fortsatta samarbetet.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte följdmotionen. I betänkandet fanns en reservation av MP.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vital kommunal demokrati (KU7)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2013/14:5 Vital kommunal demokrati, två följdmotioner och en motion från allmänna motionstiden 2013.

I propositionen lämnades förslag till ändringar i kommunallagen (1991:900). Syftet med förslagen var att förbättra den kommunala demokratins funktionssätt. Förslagen innebar i huvudsak följande. Bestämmelserna om kommunernas och landstingens befogenhet att lämna partistöd ändras. Det s.k. representationskravet – som innebär att partistöd endast får ges till partier som är representerade i fullmäktige – preciseras genom att det i en särskild bestämmelse anges att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet enligt vallagen. Det ändamål för vilket partistöd får lämnas, nämligen att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin, anges uttryckligen i kommunallagen. Ett nytt krav för att få lämna partistöd införs som innebär att fullmäktige måste besluta att mottagare av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att stödet har använts för det nämnda ändamålet. Redovisningen ska lämnas in till fullmäktige och blir därigenom offentlig.

Det minsta tillåtna antalet fullmäktigeledamöter sänks från 31 ledamöter till 21 ledamöter i kommuner med 8 000 eller färre röstberättigade invånare. I kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättigade invånare ska antalet ledamöter i fullmäktige vara minst 31.

Mandatperioden för ledamöter och ersättare i fullmäktige inleds den 15 oktober i stället för den 1 november valåret. Ledamöter får delta på distans i fullmäktiges och nämndernas sammanträden i den utsträckning som kommunen eller landstinget bestämmer, under förutsättning att det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

Vid fullmäktiges val till geografiska nämnder ska bestämmelserna om proportionella val inte tillämpas om två tredjedelar av de närvarande vid inrättandet av den geografiska nämnden har röstat för att nämndens ledamöter ska utses på annan grund än partipolitisk.

Det införs en möjlighet för fullmäktige att återkalla nämndpresidiernas uppdrag om det har skett en förändring av den politiska majoriteten i fullmäktige.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 februari 2014.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionerna.

När det gäller frågan om att minska det minsta tillåtna antalet fullmäktigeledamöter i små kommuner påminner utskottet om att erfarenheterna från små kommuner visar att partierna har svårt att fylla sina listor och att fullmäktigeledamöterna hoppar av sina uppdrag oftare än i större kommuner. Utskottet betonar att propositionens förslag innebär en möjlighet och inte en skyldighet för kommunerna att fatta beslut om att minska fullmäktige. Det står fullmäktige fritt att besluta att antalet ledamöter i fullmäktige ska vara större än minimiantalet.

Utskottet betonar att syftet med förslaget att tillåta deltagande på distans är att förstärka demokratin genom att öka möjligheterna till deltagande. Deltagande på distans kan bara vara ett komplement till det värdefulla fysiska mötet vid ett sammanträde.

Utskottet ville framhålla att det vid sammanträden med deltagande på distans ställs särskilda krav, t.ex. vid omröstningar och vid behandling av sekretessbelagda uppgifter.

I betänkandet fanns tre reservationer av SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fler avdelningar i Lagrådet (KU8)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2013/14:13 Fler avdelningar i Lagrådet.

I propositionen föreslogs att Lagrådet skulle få bestå av högst fem avdelningar i stället för högst fyra. Syftet med lagändringen var enligt regeringen att skapa bättre möjligheter för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid mycket stora arbetsanhopningar.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.

Utskottet tillstyrkte propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tillgänglighet och deltagande i val (KU9)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2013/14:37 Tillgänglighet och deltagande i val samt en följdmotion. I propositionen föreslogs ändringar i kommunallagen (1991:900), lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar och vallagen (2005:837). Ändringarna syftar till att vallokaler ska vara tillgängliga för var och en, vilket innebär att den nuvarande möjligheten för kommuner att använda vallokaler och förtidsröstningslokaler som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning tas bort. Lagändringarna syftar även bl.a. till att underlätta för utländska unionsmedborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet samt att möjliggöra för utländska unionsmedborgare med diplomatisk immunitet att delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Vissa av förslagen till lagändringar är ett led i genomförandet av ett unionsdirektiv. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 28 januari 2014.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte följdmotionen.

I betänkandet fanns en reservation av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkandet redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, förvaltningsärenden – regeringens handläggning av nådeärenden m.m., förvaltningsärenden – vissa överklagandeärenden vid Miljödepartementet, beslut från Riksdagens ombudsmän eller justitieombudsmännen (JO), prövning av sekretess med hänvisning till s.k. pusselläggning, politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet, remisser till Lagrådet, utnämningsmakten, samråd med EU-nämnden i ett sent skede och regeringens företrädare vid samråd och överläggningar i EU-frågor samt vid rådsmöten i EU.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU11)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2013/14:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2012–30 juni 2013.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU12)

I betänkandet behandlade utskottet 27 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013. Det gällde frågor om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser, rätten att överklaga kommunala beslut, rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan m.m. Tolv förslag som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet hade behandlat tidigare under mandatperioden behandlades i förenklad ordning.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner med hänvisning till pågående arbete, befintligt regelverk m.m.

I betänkandet fanns två reservationer av S, MP, SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar m.m. (KU13)

I betänkandet behandlade utskottet 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Yrkandena gällde 70-årsminnet av Harry Nordlund, avskaffande av första maj som en allmän helgdag, flaggdagar och flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg.

Ett flertal av motionsyrkandena rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet tidigare hade behandlat under valperioden. Dessa yrkanden bereddes i förenklad ordning. Yrkandena som bereddes i förenklad ordning gällde avskaffande av första maj som en allmän helgdag, flaggdagar och flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fri- och rättigheter (KU14)

I betänkandet behandlade utskottet 38 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013.

Yrkandena handlade om etniska, språkliga och religiösa minoriteter, böneutrop, förbud mot slöja i offentliga verksamheter, ett stärkt skydd för äganderätten, rätten till liv, en värdekommission, återkallande av medborgarskap och införlivande av konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt.

Ett antal motionsyrkanden gällde samma eller i huvudsak samma frågor som hade behandlats tidigare under valperioden, och dessa behandlades nu i förenklad ordning. De handlade om samvetsfrihet, ett tredje kön, demokrati och det offentliga rummet, en kommission om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och skydd för familje- och privatliv samt föreningsfrihet.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 4 reservationer av MP, SD och V och 2 särskilda yttranden av SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagens arbetsformer m.m. (KU15)

I betänkandet behandlade utskottet 29 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 som gällde riksdagens arbetsformer i olika avseenden. Motionerna rörde bl.a. arbetsvillkor för riksdagsledamöterna, utskottens utrikes resor, riksdagens krigsdelegation och en organisationskommitté för firandet av demokratins genombrott i Sverige.

Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2011 (bet. 2010/11:KU19) och våren 2013 (bet. 2012/13:KU17). Dessa motionsyrkanden behandlades nu i förenklad form. Det gäller motioner om bl.a. rökning i anslutning till riksdagens plenisal, visning av Lars Vilks konst i Riksdagshuset och förändringar av riksdagsledamöternas arvodessystem.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 1 särskilt yttrande av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (KU16)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:48 Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val. I propositionen föreslogs ändringar i regeringsformen och vallagen (2005:837). Dessutom behandlades i betänkandet två motioner som har väckts med anledning av propositionen samt sju motioner som väcktes under allmänna motionstiden 2013.

I propositionen anförde regeringen att det finns ett behov av att bättre säkerställa att mandaten i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige fördelas proportionellt så att fördelningen speglar hur väljarna faktiskt har röstat. I propositionen föreslogs därför ändringar i regeringsformen och vallagen som syftar till detta. I valkretsindelade kommuner föreslogs att ett system med utjämningsmandat ska tillämpas. För kommunvalen föreslogs även en uttrycklig småpartispärr på 2 procent i kommuner som inte är indelade i valkretsar och 3 procent i valkretsindelade kommuner.

Det ska vara lätt för väljare att skilja valsedlarna åt och välja rätt valsedel. Partierna föreslogs därför få rätt att trycka sin partisymbol i färg på valsedlarna. För att ge väljarna bättre förutsättningar att veta vilka partier som ställer upp i ett val och göra det tydligare vilka partival de har att ta ställning till föreslogs vidare att det införs krav på obligatorisk förhandsanmälan av partier som vill delta i val.

Medborgarna ska ha rätt att själva bestämma om de ska ställa upp som kandidater för ett parti i val. I propositionen föreslogs därför att det införs ett obligatoriskt krav på samtycke från den som nomineras som kandidat för att hon eller han ska vara valbar.

Det föreslogs även bl.a. vissa ändringar i valkretsindelningen i Västra Götalands län för val till riksdagen.

Ändringarna i regeringsformen kräver två beslut av riksdagen med mellanliggande val. De kan träda i kraft först efter de allmänna valen 2014. Övriga ändringar har enligt propositionen ett nära samband med grundlagsändringarna, varför lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta grundlagsförslaget som vilande.

Samtliga föreslagna ändringar i vallagen har enligt utskottets mening ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de bör antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog därför att behandlingen av propositionen i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2014/15. Detsamma gäller en motion som har väckts med anledning av propositionen och som gäller tidpunkten för vallagens ikraftträdande i ett visst avseende. Övriga motioner avstyrktes.

I betänkandet fanns en reservation av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område (KU17)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:47 Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område. I propositionen lämnades förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, brottsbalken och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Regeringen föreslog att skrifter och tekniska upptagningar inte skulle anses vara utgivna i Sverige – och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen – endast på den grunden att de har skickats härifrån till enskilda mottagare i utlandet och alltså inte spritts i Sverige. Syftet med denna ändring är att utvidga möjligheten till internationellt rättsligt samarbete när det gäller vissa situationer där kopplingen till Sverige är svag.

I förtydligande syfte, utan att det innebär någon ändring av gällande rätt, föreslogs vidare att det i tryckfrihetsförordningen uttryckligen anges att det s.k. korrespondentskyddet endast gäller för meddelanden som lämnas eller anskaffas i Sverige och att det i fråga om yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet finns utrymme för att i vanlig lag reglera bl.a. frågor om krav på berättigat behov för den som beställer uppgifter.

Propositionen innehöll också förslag som ger enskilda personer en starkare processuell ställning i ärekränkningsmål och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Regeringen föreslog att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort. Detta innebär att allmän åklagare och Justitiekanslern i högre grad kommer att kunna bistå enskilda som t.ex. har utsatts för förtal på internet.

Regeringen lämnade även förslag som innebar att målsäganden ska kunna slippa betala motpartens rättegångskostnader i ett tryck- eller yttrandefrihetsmål när målsägandens talan har ogillats men han eller hon har haft särskild anledning att få sin sak prövad.

Grundlagsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015 och övriga lagändringar den 1 juli 2014.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och föreslog att de skulle antas som vilande.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.

En följdmotion väcktes med anledning av propositionen. Utskottet avstyrkte motionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Författningsfrågor (KU18)

I betänkandet behandlade utskottet 85 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013 om författningsfrågor. Motionsyrkandena rör frågor om bl.a. nationella folkomröstningar, en författningsdomstol, finansmakten och Riksbankens uppgifter, Riksrevisionens uppgifter, Europaparlamentets säte, karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän, byte av partitillhörighet, behörighetsvillkor för överbefälhavare och den offentliga äganderätten. Andra motionsyrkanden rör frågor om statliga kommissioner, nationella strategier, språket i lagar och källhänvisningar i Statens offentliga utredningar.

Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2012 (bet. 2011/12:KU15), våren 2013 (bet. 2012/13:KU17 och 2012/13:KU22) och våren 2014 (bet. 2013/14:KU12). Dessa motionsyrkanden behandlades nu i förenklad ordning. Det gäller motioner om statsskicket, statschefens uppgifter, statschefens immunitet, medlemskapet i Europeiska unionen, en minskning av antalet riksdagsledamöter, behörighetsvillkor för statsråd, den kommunala revisionen, lobbyism och kommunala folkomröstningar.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 8 reservationer av MP, SD och V och 3 särskilda yttranden av MP, SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Frågor om rösträtt, valsystem m.m. (KU19)

I betänkandet behandlade utskottet 33 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013. I sak behandlades en motion om höjd riksdagsspärr, medan 32 motionsyrkanden som gällde frågor som har behandlats tidigare under mandatperioden nu behandlades i förenklad ordning.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns 3 särskilda yttranden av MP, SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkandet redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under följande huvudrubriker:

Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen

Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m.

Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen och statliga bolag m.m.

Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning m.m.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

I betänkandet fanns fyra reservationer av M, FP, C, MP, KD, SD och V.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, redogörelse 2013/14:RS6 Redogörelse för behandlingen under 2013 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och en följdmotion som hade väckts med anledning av regeringens skrivelse.

Utskottet noterade att den andel tillkännagivanden som slutbehandlats i årets skrivelse hade minskat. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden är dock oförändrad, dvs. strax under två och ett halvt år. Mot bakgrund av påpekanden från försvars-, socialförsäkrings-, trafik- och näringsutskotten konstaterade konstitutionsutskottet bl.a. att vissa beredningsåtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts eller inte synes svara fullständigt mot tillkännagivandenas innehåll. Konstitutionsutskottet delade utskottens bedömningar och förutsatte att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att samtliga utskotts synpunkter ska beaktas. Vidare avvisar näringsutskottet regeringens slutbehandling av ett tillkännagivande.

Utskottet konstaterade dessutom att ett tillkännagivande på utbildningsutskottets område saknas i regeringens skrivelse. Trots upprepade påpekanden sedan våren 2009 om vikten av åtgärder för att förhindra detta hör det alltså inte till synnerliga undantagsfall att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att säkra att dess skrivelse uppfyller kraven på att vara korrekt, vederhäftig och väl kontrollerad.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna och avstyrkte följdmotionen.

I betänkandet fanns tre reservationer av V och två särskilda yttranden av S och MP.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vallagsfrågor (KU22)

I betänkandet behandlade utskottet sju motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013. Det gällde i huvudsak frågor om elektroniskt röstningsförfarande, avskaffande av ångerröst, gemensamma valsedlar och särskild valkrets för utlandssvenskar. Två motioner gällde frågor som har behandlats tidigare under mandatperioden och därför behandlades i förenklad ordning.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns en reservation av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tryck- och yttrandefrihetsfrågor (KU23)

I betänkandet behandlade utskottet 28 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013 som rör tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlade om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration.

Ett antal av yrkandena rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet hade behandlat tidigare under mandatperioden. Av dessa yrkanden behandlades vissa i förenklad ordning i detta betänkande. Yrkandena avser förbud mot djurpornografi, genmälesrätt, politisk tv-reklam, meddelarskydd vid förundersökningar, elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar samt offentlighetsprincipen och kungahuset.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner.

I betänkandet fanns 4 reservationer av S, MP och V och 1 särskilt yttrande av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Minoritetsfrågor (KU24)

I betänkandet behandlade utskottet 20 motionsyrkanden som rör de nationella minoriteterna från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013. Motionsyrkandena avsåg frågor om bl.a. sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism m.m., finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska.

Inom ramen för utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete under mandatperioden genomfördes en kunskapsöversikt om minoriteter som redovisades i en rapport, 2011/12:RFR11. Rapporten utgjorde en del av utskottets underlag inför behandlingen av motionsyrkandena.

Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlat våren 2012 (bet. 2011/12:KU17). Dessa motionsyrkanden behandlades nu i förenklad form. Det gäller motioner om EU-arbetet mot diskriminering av romer samt ratificering av ILO-konvention nr 169.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 3 reservationer av S, MP och V och 2 särskilda yttranden av S, MP och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Integritets- och sekretessfrågor (KU25)

I betänkandet behandlade utskottet 49 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. Motionsyrkandena gällde bl.a. en ny integritetsskyddsmyndighet, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlat våren 2012 i betänkande 2011/12:KU9 Integritetsfrågor m.m. Dessa motionsyrkanden behandlades nu i förenklad ordning. Det gällde motioner om bl.a. sekretess i vårdnadsutredningar, gruppsekretess och en lag om kommunikationshemlighet.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner.

I betänkandet fanns 5 reservationer av MP, SD och V och 1 särskilt yttrande av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlig förvaltning (KU26)

I betänkandet behandlade utskottet 40 motionsyrkanden om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2013. Motionsyrkandena avsåg frågor om bl.a. överlämnande av beredningsuppgifter vid myndighetsutövning, ersättning till enskilda för rättsförluster vid myndighetsutövning, återinförande av tjänstemannaansvar, lagreglering av insynsråd, integritetsskydd och myndigheters webbplatser, möjligheten att kontakta myndigheter anonymt, överklagande av vissa förvaltningsbeslut och en granskningskommission om unionsbestämmelsers tillämpning.

Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2011 (bet. 2010/11:KU23) och våren 2013 (bet. 2012/13:KU19). Dessa motionsyrkanden behandlades nu i förenklad form. Det gällde motioner om bl.a. skydd för s.k. visselblåsare, handläggningstiden hos myndigheter, förbättrade telefonkösystem hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter, tillgänglighet vid myndighetsinformation, statliga och kommunala servicekontor och antalet myndigheter.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 1 reservation av V och 2 särskilda yttranden av SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Begravningsfrågor och trossamfund (KU27)

I betänkandet behandlade utskottet 17 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013 som gällde begravningsverksamhet, Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet och likabehandling av alla trossamfund.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns 1 reservation av MP, SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Etermediefrågor (KU28)

I betänkandet behandlade utskottet elva motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013 som rörde vissa radio- och tv-frågor. Motionerna handlade bl.a. om en s.k. evenemangslista, annonstider i radio och tv, alkoholreklam i tv, granskningsnämndens sammansättning och verksamhet samt behovet av en ny radio- och tv-lag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge regeringen till känna att denna vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv om en evenemangslista dels borde skärpa kraven så att en högre andel av allmänheten får tillgång till de evenemang som listan omfattar, dels borde tydliggöra att med fri tv avses allmänhetens tillgång till tv utan extra betalning utöver licensavgift och i förekommande fall grundanslutningsavgift till ett kabelnät. Därmed tillstyrktes två motionsyrkanden i frågan.

Övriga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkandet fanns tre reservationer av M, FP, C, MP, KD och SD och ett särskilt yttrande av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (KU29)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:51 Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. I propositionen föreslogs ändringar i tryckfrihetsförordningen, brottsbalken, rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Regeringen föreslog att ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, skulle införas i brottsbalken. Brottet tar sikte på otillåten underrättelseverksamhet vars syfte är att komma över uppgifter om förhållanden som det kan skada Sveriges säkerhet att en främmande makt känner till. För straffansvar ska krävas att verksamheten bedrivs hemligen eller med användande av svikliga medel och att gärningsmannens syfte är att gå en främmande makt till handa. Straffet föreslogs vara fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Det ska finnas samma möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förebygga, förhindra och utreda det nya brottet som gäller för andra former av olovlig underrättelseverksamhet.

Dessutom föreslogs att straffbestämmelsen om s.k. flyktingspionage utvidgas så att den omfattar verksamhet som bedrivs med användande av otillbörliga medel samt att straffskalan skärps genom att straffminimum höjs från böter till fängelse. Regeringen föreslog också att straffskalan för brottet vårdslöshet med hemlig uppgift ändras genom att straffmaximum höjs från fängelse i högst sex månader till fängelse i högst ett år.

Regeringens proposition innehöll också förslag om vissa språkliga och lagtekniska ändringar bl.a. i brottsbalkens bestämmelser om spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. I dessa delar föreslogs ändringar även i tryckfrihetsförordningens brottskatalog.

Ändringarna i brottsbalken och de lagar som reglerar hemliga tvångsmedel föreslogs träda i kraft den 1 juli 2014 och ändringarna i tryckfrihetsförordningen den 1 januari 2015.

I betänkandet behandlades även en följdmotion som väcktes med anledning av propositionen.

Justitieutskottet har yttrat sig över propositionen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och föreslog att ändringarna skulle antas som vilande.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Utskottet avstyrkte därmed motionen.

I betänkandet fanns två reservationer av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län (KU30)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:46 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län. I propositionen föreslog regeringen att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att den omfattar även Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län och gäller för landstingen i dessa län. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar vissa uppgifter i det regionala tillväxtarbetet och att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Med anledning av propositionen har det väckts fyra följdmotioner (S, MP). I följdmotionerna yrkades tillkännagivanden om att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en helhetslösning av regionfrågan och om att Västernorrlands, Norrbottens och Västmanlands län ska omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

I betänkandet behandlades även fyra motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om bl.a. att Dalarnas och Västmanlands län ska omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen dels att regeringen bör lämna en proposition till riksdagen om det regionala utvecklingsansvaret i Västernorrlands och Norrbottens län så att det blir möjligt att genomföra förändringen den 1 januari 2015, dels att regeringen utreder frågan om det regionala utvecklingsansvaret i Västmanlands län vidare.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att den bör återkomma med ett förslag till en helhetslösning för den regionala organisationen.

Därmed tillstyrkte utskottet propositionen och motioner samt avstyrkte en motion om regionalt utvecklingsansvar i Dalarnas län.

I betänkandet fanns två reservationer av M, FP, C och KD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ökad effektivitet, säkerhet och tillgänglighet i valförfarandet (KU31)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:124 Ökad effektivitet, säkerhet och tillgänglighet i valförfarandet samt en motion som väckts med anledning av propositionen.

Med utgångspunkt i att alla röstberättigade personer ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt föreslog regeringen bl.a. att personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till sin vallokal eller röstningslokal ska erbjudas möjlighet att få lämna sina röster till kommunala ambulerande röstmottagare.

Förtroendet för valförfarandet förutsätter att valen genomförs på ett korrekt sätt. Det kräver att alla de som arbetar med val har relevant kunskap om vilka regler som gäller. Det föreslogs därför att bara den som har fått relevant utbildning skulle få förordnas som röstmottagare.

Förtidsröstningen ökar. Tillförlitligheten och effektiviteten i valprocessen vid förtidsröstning måste samtidigt upprätthållas. Regeringen föreslog därför att minst en röstningslokal i varje kommun ska vara öppen varje dag under förtidsröstningen och att minst två röstmottagare ska vara närvarande under röstmottagningen. För att öka säkerheten i valförfarandet föreslogs det även att kommunerna ska förvara valmaterial som tagits emot under förtidsröstningen avskilt och på ett säkert sätt.

I syfte att minska risken för otillbörlig påverkan i samband med röstningen föreslogs att en lokal för röstmottagning ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Vidare föreslogs bl.a. att en sådan lokal inte ska ha anknytning till en viss politisk sammanslutning. För att trygga valsäkerheten föreslogs också att valnämnden får avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, dvs. under torsdagen efter valdagen.

I propositionen föreslogs att ändringarna skulle träda i kraft den 1 augusti 2014 när det gäller säker förvaring av valmaterial och i övrigt den 1 januari 2015.

Utskottet tillstyrkte propositionens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) och avstyrkte motionen.

I betänkandet fanns en reservation av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Prövning av fråga om tillämpligheten av 5 kap. 12 § riksdagsordningen i visst fall (KU32)

Talmannen vägrade den 5 december 2013 att ställa proposition på betänkande 2013/14:FiU16 Ändring av riksdagens beslut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt med hänvisning till att det framlagda yrkandet strider mot 5 kap. 12 § riksdagsordningen. Talmannen är då skyldig att enligt 2 kap. 9 § riksdagsordningen vägra att ställa proposition på ett yrkande om bifall till finansutskottets förslag.

Eftersom kammaren ändå begärde proposition hänvisade talmannen frågan till konstitutionsutskottet. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om konstitutionsutskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot riksdagsordningen.

Utskottet ansåg att yrkandet i betänkandet 2013/14:FiU16 inte strider mot riksdagsordningen.

Utskottet föreslog att betänkandet skulle bordläggas endast en gång.

I betänkandet fanns en reservation av M, FP, C och KD.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Tidningen Riksdag & Departement (KU33)

I betänkandet behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2013/14:RS1 Tidningen Riksdag & Departement och två följdmotioner. I framställningen föreslogs att riksdagen skulle besluta att Riksdagsförvaltningen skulle upphöra att ge ut tidningen.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte riksdagsstyrelsens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns tre reservationer av MP och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En politik för en levande demokrati (KU34)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:61 En politik för en levande demokrati. Vidare behandlades tio motionsyrkanden som väckts med anledning av skrivelsen och två motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2013.

Skrivelsen innehöll regeringens bedömningar av vilken inriktning demokratipolitiken borde ha och vilka utmaningar som politiken borde fokusera på. Åtgärder som regeringen hade planerat för att förverkliga inriktningen redovisades. Regeringens bedömningar grundades på en redogörelse för demokratiutvecklingen i Sverige utifrån en genomgång av forskning, rapporter och utvärderingar. Skrivelsen innehöll också en redogörelse för de åtgärder som regeringen tidigare hade vidtagit och det arbete som pågår inom demokratipolitiken.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns tre reservationer av S och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering (KU35)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:70 och tre följdmotioner.

I propositionen föreslogs en ny lag om insyn i finansiering av partier (insynslagen) som ska gälla för partier som deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet. Syftet med lagen är att trygga allmänhetens insyn i hur partier och valkandidater finansierar sin politiska verksamhet respektive sina personvalskampanjer.

Enligt förslaget ska ett parti årligen lämna in en intäktsredovisning till Kammarkollegiet som tydligt anger vilka intäkter som partiet har haft på central nivå. Partiets intäktsredovisning ska även innehålla uppgifter om intäkter som avser en valkandidats personvalskampanj. Ett parti som tar emot bidrag till ett tröskelvärde om mer än ett halvt prisbasbelopp (för närvarande 22 200 kronor) ska redovisa bidragsgivarens identitet, vad bidraget består av och dess storlek. Ett parti behöver inte lämna någon redovisning om intäkterna under redovisningsperioden, med undantag av offentligt partistöd, understiger tröskelvärdet. Partiet ska i stället anmäla detta till Kammarkollegiet som på sin webbplats ska offentliggöra intäktsredovisningarna och anmälningarna om att ett partis intäkter understiger tröskelvärdet. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om tillsyn och sanktioner. Lagen föreslogs träda i kraft den 1 april 2014.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte samtliga motionsyrkanden utom ett. I propositionen anges att skyldigheten att redovisa bidragsgivare ska gälla när partiet känner till eller kan ana vem som är givare. Utskottet ansåg dock att skyldigheten endast skulle gälla när partiet känner till vem som är givare. Med anledning av en flerpartimotion (MP, S, V) föreslog utskottet att riksdagen skulle anta ändringar i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier med innebörden att stöd enligt den lagen enbart utgår till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Ändringarna skulle träda i kraft den 1 april 2014. Därtill föreslog utskottet genom ett utskottsinitiativ att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att vissa aspekter i fråga om uppgifter om en bidragsgivares identitet bör förtydligas.

I betänkandet fanns fyra reservationer av SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2014 (KU36)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:103 Kommittéberättelse 2014.

Konstitutionsutskottet noterade att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande m.m. Även om en majoritet i den sistnämnda gruppen fortfarande är män såg utskottet positivt på att andelen kvinnor i denna kategori ökat jämfört med förra året. Utskottets önskan om statistik över spännvidden i könsfördelningen för kommittéer med fler ledamöter hade tillgodosetts i 2014 års kommittéberättelse.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län (KU37)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län. Regeringen föreslog i propositionen att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ändras så att den även omfattar Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län och gäller för landstingen i dessa län.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Det hade inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte propositionen.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av S, MP och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Lag om beslut i särskilda regeringsärenden (KU38)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:179 Lag om beslut i särskilda regeringsärenden i vilken regeringen föreslog att lagen (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden (SRÄ-lagen) ersätts av en ny och moderniserad lag. SRÄ-lagen anger vilka typer av regeringsärenden som får avgöras i den särskilda beslutsordning som anges i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen, dvs. att vissa regeringsärenden får beslutas av ett statsråd, under statsministerns överinseende. Bestämmelsen är således ett undantag från regeringsformens huvudregel om att regeringsärenden avgörs vid ett regeringssammanträde där minst fem statsråd deltar. Det föreslogs att de grundläggande förutsättningarna för beslutsfattande i denna särskilda ordning uttryckligen ska anges i den nya lagen. För att möta dagens behov av möjlighet till beslutsfattande i särskild ordning och behovet av en terminologisk översyn föreslogs också vissa förändringar i lagens förteckning av de ärendetyper där beslut får fattas enligt den särskilda ordningen. Lagen föreslogs träda i kraft den 1 september 2014.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändring av statistiksekretessen (KU39)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:162 Ändringar i statistiksekretessen.

I propositionen föreslog regeringen två ändringar i bestämmelserna om statistiksekretess i 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den ena ändringen innebär att s.k. andra jämförbara undersökningar som utförs inom det statliga kommittéväsendet och av Statskontoret ska omfattas av statistiksekretess utan att regeringen meddelar föreskrifter om det. Den andra ändringen innebär att paragrafen delas upp i fler stycken, i syfte att göra den mer överskådlig och lättare att tillämpa.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2014.

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunal medfinansiering av viss forskningsinfrastruktur (KU40)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:136 Kommunal medfinansiering av viss forskningsinfrastruktur.

Kommuner och landsting har möjlighet att lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller till enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina. För vissa forskningsprojekt, t.ex. för projekt med internationella inslag, kan dock andra organisationsformer än statliga myndigheter vara lämpliga. Exempelvis finns det forskningsprojekt vid statliga universitet som har ombildats till andra organisationsformer för att möjliggöra internationell samverkan. I sådana fall saknas dock möjlighet till kommunal medfinansiering, eftersom andra aktörer än statliga universitet och högskolor samt vissa enskilda utbildningsanordnare inte omfattas av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

I propositionen föreslog regeringen en kompetensutvidgande bestämmelse i lagen om vissa kommunala befogenheter för att ge kommuner och landsting möjlighet att lämna bidrag till inrättande och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier). Regeringen föreslog även att lagen (1997:614) om kommunal redovisning skulle ändras på sådant sätt att bidrag till inrättande av forskningsinfrastruktur kan tas upp i balansräkningen och upplösas under högst 25 år eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

I propositionen föreslogs att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 september 2014.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om vissa kommunala befogenheter och lagen om kommunal redovisning.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av S och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Privata utförare av kommunal verksamhet (KU41)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet. I propositionen föreslogs ändringar i kommunallagen (1991:900). Syftet med ändringarna är att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare och att öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. I propositionen föreslogs också konsekvensändringar i viss annan lagstiftning.

Regeringen föreslog att begreppet kommunala entreprenader i kommunallagen ersätts med begreppet privat utförare. En privat utförare ska betyda en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Med en privat utförare avses inte kommunala företag.

Regeringen bedömde i propositionen att kommuner och landsting är huvudmän för de kommunala angelägenheter som överlämnas till privata utförare.

I propositionen föreslogs att det skulle införas en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera och följa upp den verksamhet som bedrivs av privata utförare. Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare.

Vidare föreslogs att det skulle införas en ny generell informationsskyldighet som innebär att information om samtliga utförare ska lämnas när enskilda kan välja mellan olika utförare av den kommunala nämndens tjänster. Kommuner och landsting ska åläggas att genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i den verksamhet som lämnats över till privata utförare. Fullmäktige ska även se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i sådan verksamhet som de överlämnat till privata utförare.

Den ändring i kommunallagen som rör kommunernas och landstingens informationsskyldighet föreslogs träda i kraft den 1 juli 2015 och övriga lagändringar den 1 januari 2015.

I en motion (SD) som väckts med anledning av propositionen yrkas ett tillkännagivande om att utreda hur huvudmannaskapet kan förtydligas i bl.a. kommunallagen.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionen.

I betänkandet fanns en reservation av SD och ett särskilt yttrande av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Olovlig hantering av avkodningsutrustning (KU42)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:123 Olovlig hantering av avkodningsutrustning. I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar i lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning. Lagen syftar till att förhindra olovlig tillgång till vissa programtjänster och andra tjänster inom informationssamhället.

Regeringens förslag till ändringar i lagen innebar att det kriminaliserade området utvidgas till att även omfatta viss privat olovlig hantering av avkodningsutrustning. Det ska vara straffbart att anskaffa eller använda avkodningsutrustning för privat bruk i syfte att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande. Det ska också vara straffbart att tillverka, importera, distribuera, sälja, hyra ut eller installera avkodningsutrustning i syfte att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande, oavsett om verksamheten bedrivs yrkesmässigt, i förvärvssyfte eller privat.

Straffet för privat olovlig hantering genom användning eller anskaffning av avkodningsutrustning ska vara böter. Straffet för övrig olovlig hantering av avkodningsutrustning ska vara böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Avkodningslagen ska inte tillämpas på gärningar som är belagda med straff enligt brottsbalken.

Försök till sådana brott som består i tillverkning, import, distribution, försäljning, uthyrning eller installation ska endast vara straffbelagt om brottet inte skulle vara att anse som ringa om det hade fullbordats.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2014. I betänkandet behandlas även en följdmotion (V).

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte motionen.

I betänkandet fanns en reservation av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (KU43)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2013/14:VPN1 Verksamhetsredogörelse Valprövningsnämnden 2013, redogörelse 2013/14:ÖN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2013, redogörelse 2013/14:RAR1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2013, redogörelse 2013/14:SN1 Verksamhetsredogörelse Statsrådsarvodesnämnden 2013, redogörelse 2013/14:NL1 Verksamhetsredogörelse Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2013, redogörelse 2013/14:PN1 Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2013 och redogörelse 2013/14:RAN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens ansvarsnämnd 2013.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU44)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:100 2014 års ekonomiska vårproposition förslagspunkterna 2–4 som gäller ändringar av ändamål och verksamheter inom utgiftsområden.

Inga motioner hade väckts med anledning av dessa delar i propositionen. Miljö- och jordbruksutskottet yttrade sig över propositionen i viss del.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter inom utgiftsområden.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av S och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m. (KU45 utlåtande)

I utlåtandet behandlade utskottet två rapporter från kommissionen, dels den 20:e årsrapporten om subsidiaritet och proportionalitet, KOM(2013) 566 (även kallad 20:e rapporten om bättre lagstiftning), dels den åttonde årsrapporten om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, KOM(2013) 565. Rapporterna avser 2012 och rör bl.a. tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och den politiska dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten, det s.k. Barrosoinitiativet. Inom ramen för utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete genomfördes en kunskapsöversikt om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (2013/14:RFR10). Översikten utgör en del av utskottets underlag inför granskningen.

Konstitutionsutskottet påminde bl.a. om att subsidiaritetsprövningsmekanismen grundar sig på de fördragsslutande parternas önskan att säkerställa att alla beslut fattas så nära unionens medborgare som möjligt. Detta innebar enligt utskottet att mekanismen utgör ett fördragsenligt åtagande av väsentlig demokratisk och djup legitimitetsskapande natur för de nationella parlamenten. Utskottet påminde även om några av sina viktigaste iakttagelser inom ramen för sin fjärde uppföljning av riksdagens prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning, bl.a. att cirka en åttondel av de unionsförslag som subsidiaritetsprövades under 2012 saknade eller innehöll bristfälliga subsidiaritetsmotiveringar. Utskottet ställde sig alltjämt avvisande till att parlamenten förutsätts subsidiaritetspröva förslag där motivering helt saknas. En avsaknad av motivering bör kunna betraktas som ett åsidosättande av subsidiaritetsprotokollet. Utskottet bedömde att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv under sina nuvarande former. En förlängning av åttaveckorsfristen och en översyn av nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort borde övervägas i lämpligt sammanhang. Slutligen påminde utskottet även om unionsförslagsställarnas skyldigheter att ta hänsyn till de nationella parlamentens motiverade yttranden och om att förteckningen i artikel 3 EUF-fördraget över de områden där unionen ska ha exklusiv befogenhet är uttömmande.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Översyn av riksdagsordningen och En utvecklad budgetprocess (KU46)

I betänkandet behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2013/14:RS3 Översyn av riksdagsordningen och regeringens proposition 2013/14:173 En utvecklad budgetprocess.

Riksdagsstyrelsen föreslog i framställningen en ny riksdagsordning. Den föreslagna lagen är enligt riksdagsstyrelsen främst en redaktionell och språklig omarbetning av den nu gällande riksdagsordningen i syfte att göra den mer konsekvent och överskådlig samt att anpassa lagtexten till dagens krav på offentligt språk, dvs. att den ska vara skriven på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Vissa ändringar i sak föreslogs också. Det gällde bl.a. vissa ändringar som rör kammaren, följdmotionsrätten, svarstiden för besvarande av skriftliga frågor och budgetprocessen i riksdagen.

I framställningen föreslogs dessutom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som innebär att uppgifter om kandidaters identitet i ärenden om val av en riksdagens ombudsman, riksrevisor och riksdagsdirektör under vissa förutsättningar ska omfattas av sekretess. Härutöver föreslogs ändringar i andra lagar som en följd av den nya riksdagsordningen.

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av framställningen. Finansutskottet yttrade sig över förslaget i vissa delar.

Konstitutionsutskottet ställde sig i huvudsak bakom framställningens överväganden och förslag. Utskottet lämnade dock vissa förslag på ändringar i framställningens förslag till ny riksdagsordning. Utskottet föreslog även vissa ändringar i framställningens förslag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I övriga delar tillstyrkte utskottet i huvudsak framställningens lagförslag.

Samtliga ändringar föreslogs träda i kraft den 1 september 2014.

I betänkandet behandlades dessutom 13 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013. Vissa av yrkandena tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2011 och våren 2013 i betänkandena 2010/11:KU19 och 2012/13:KU17 och behandlades därför i förenklad ordning. Det gällde motioner om avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöters placering i kammaren, elektroniska signaturer, minskad pappersförbrukning samt öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet behandlade utskottet som nämnts också regeringens proposition En utvecklad budgetprocess (prop. 2013/14:173). I denna proposition föreslogs ändringar i riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

Regeringen föreslog bl.a. att den s.k. rambeslutsprocessen skulle ges en tydligare reglering genom att det i en bestämmelse i riksdagsordningen införs en presumtion för att denna beslutsprocess ska tillämpas om inte riksdagen genom lag har beslutat något annat. Vidare föreslogs vissa ändringar i riksdagsordningens reglering av vilka förslag som ska behandlas i rambeslutsprocessens två steg och hur ändringar i statens budget ska beslutas.

Det föreslogs även ändringar i budgetlagen när det gäller uppföljningen och utvärderingen av de budgetpolitiska målen.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 september 2014.

En motion hade väckts med anledning av propositionen. Finansutskottet yttrade sig över propositionen och motionen.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte de föreslagna ändringarna om rambeslutsprocessen, uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen och ändringar i statens budget. På grund av dessa föreslagna ändringar och utskottets förslag till ändringar i riksdagsordningen lämnade utskottet ett eget förslag till ny riksdagsordning.

Mot bakgrund av det anförda föreslog utskottet att riksdagen delvis skulle bifalla riksdagsstyrelsens framställning och regeringens proposition i dessa delar. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag till lag om ändring i budgetlagen. Mot bakgrund av detta avstyrktes riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i budgetlagen. Utskottet avstyrkte motionen.

I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen skulle anta en ny riksdagsordning. Utskottet föreslog att riksdagsordningen skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen. Enligt denna bestämmelse kan riksdagen anta bestämmelser i riksdagsordningen genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

I betänkandet fanns en reservation av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppskov till 2014/15 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden (KU47)

I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen skulle medge att behandlingen av redogörelse 2013/14:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013 samt övriga ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under återstoden av innevarande riksmöte får skjutas upp till riksmötet 2014/15.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2013/14:KU1y till finansutskottet över proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 i den del som avser förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2014–2017 och motioner.

2013/14:KU2y till utbildningsutskottet över proposition 2012/14:163 Vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa samt motioner.

2013/14:KU3y till kulturutskottet över proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019.

2013/14:KU4y till socialutskottet över motioner om tobaksfrågor från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013.

2013/14:KU5y till socialutskottet över vissa motioner om alkoholfrågor från allmänna motionstiden 2013.

2013/14:KU6y till civilutskottet över proposition 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor har lämnats av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen.

Information om tobaksdirektivet lämnades dels den 24 september 2013 av statssekreterare Magnus G Graner vid Justitiedepartementet, dels den 12 november 2013 av statsrådet Maria Larsson vid Socialdepartementet och företrädare för Justitiedepartementet.

Statssekreterare Magnus G Graner lämnade den 3 oktober 2013 information till utskottet om förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning, KOM(2012) 11. Den 14 november 2013 informerade statssekreterare Oscar Wåglund Söderström med medarbetare vid Statsrådsberedningen och Finansdepartementet utskottet om kommissionens förslag till förordning om europeiska politiska partier och stiftelser samt undersökningskommittéer, KOM(2012) 499 och P7_TA(2012)0219. Den 4 mars 2014 lämnade statssekreterare Magnus G Graner med medarbetare vid Justitiedepartementet information om kommissionens förslag till direktiv om skydd av företagshemligheter, KOM(2013) 813. Den 27 mars 2014 lämnade statssekreterare Oscar Wåglund Söderström vid Statsrådsberedningen med medföljande tjänstemän från Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Finansdepartementet information om kommissionens förslag till förordning om europeiska politiska partier och stiftelser samt om diskussionerna om subsidiaritet och stärkt demokratisk legitimitet för EU.

Under riksmötet har utskottet hållit följande överläggningar med regeringen.

Den 8 april 2014 överlade utskottet med statssekreterare Martin Valfridsson, Justitiedepartementet, om kommissionens förslag till direktiv om skydd av företagshemligheter, KOM(2013) 813. Statssekreteraren redogjorde för förhandlingsläget. Regeringen verkar för att direktivet ska bygga på en rimlig avvägning mellan företagens intresse av att skydda sina företagshemligheter och andra intressen. Bestämmelserna måste utformas så att de är förenliga med svensk grundlag om tryck- och yttrandefrihet. Skyddet för företagshemligheter får inte hindra anställda och andra att avslöja brott eller andra allvarliga missförhållanden i en verksamhet. Regeringen ansåg att Sverige bör kunna acceptera förslaget, eftersom det inte kan anses innebära något annat än att rätten till yttrandefrihet får sitt innehåll i nationell rätt. Förslaget är därmed förenligt med grundlagen. Utskottets ordförande konstaterade att utskottet stod bakom regeringens ståndpunkter. Utskottet förutsatte att regeringen återkommer till utskottet om väsentliga förändringar av förslagen görs under de kommande förhandlingarna.

Den 8 maj 2014 överlade utskottet med statsrådet Birgitta Ohlsson, Statsrådsberedningen, om subsidiaritet och demokratisk legitimitet inom unionen. Vid sammanträdet lämnade regeringen sitt förslag till ståndpunkt inför det fortsatta diskussionsarbetet. Regeringen ansåg att det krävs en bred agenda för att stärka EU:s demokratiska legitimitet. Nationella parlament har, vid sidan om Europaparlamentet, en central roll för att garantera legitimiteten i EU:s beslutsfattande. Vid överläggningen ställdes frågor om hur regeringen avsåg att framgent arbeta i syfte att stärka subsidiaritetsprövningsmekanismen, bl.a. vad gäller den tidsfrist som de nationella parlamenten har till sitt förfogande för sin prövning samt de effekter som följer av att man utfärdar ett gult kort. Ordföranden konstaterade sammanfattningsvis att det fanns en bred samsyn för att de här aktuella frågorna ska drivas av regeringen.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid bl.a. översynen av EU:s rättsliga ram för skyddet av personuppgifter (förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning), EU:s åtgärder för integrering av romer, förslag om finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser, förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten samt frågor om subsidiaritet och proportionalitet.

Utskottet subsidiaritetsprövade kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll, KOM(2013) 751. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag.

Utskottet lämnade ett betänkande (KU5) om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Utskottet lämnade vidare ett granskningsutlåtande (KU45) om Europeiska kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Under riksmötet har arbetet med en uppföljning och utvärdering av subsidiaritet i EU efter Lissabon avslutats. Arbetet genomfördes av utomstående forskare och publicerades i Rapporter från riksdagen 2013/14:RFR10.

Under riksmötet avslutade utskottet sitt arbete med uppföljning av en översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen 1995–2012. Arbetet redovisades i Rapporter från riksdagen 2013/14:RFR17.

Utskottet beslutade i maj 2014 att en utredare ska ges i uppdrag att utföra en utvärdering av frågan om statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet totalt 8 utfrågningar i 10 granskningsärenden.

Utskottet fick muntlig information vid 21 tillfällen i aktuella ärenden om lagstiftningsarbetet gällande allmänhetens insyn i partier och valkandidaters finansiering, tobaksdirektivet, statliga myndigheters skydd mot korruption, aktuella frågor kring Riksrevisionen, aktuella EU-frågor, Riksdagsförvaltningens årsredovisning 2012, digitala mötestjänsten, subsidiaritet i EU efter Lissabon, kammarkansliets rättsutredning om rambeslutsmodellen och utskottsinitiativ, resultatet av granskningen om utvärdering av Riksrevisionens revisionsansats, regionalt utvecklingsansvar, demokratijubileet, förberedelser inför valet, Tidningen Riksdag & Departement och vitboken om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Utskottet höll också två överläggningar i EU-frågor.

Den 24 oktober 2013 höll utskottet en öppen utfrågning vid överlämnandet av JO:s ämbetsberättelse.

Den 2 april 2014 höll utskottet ett kvällsseminarium om Venedigkommissionen.

Resor och besök

Den 24 september 2013 tog ledamöterna Peter Eriksson (MP), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans Ekström (S) och en tjänsteman emot en delegation från Europarådet.

Den 25 september 2013 deltog ledamoten Helene Petersson i Stockaryd (S) i Europaparlamentets handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati i Bryssel.

Den 8 oktober 2013 deltog ledamöterna Per Bill (M), Karl Sigfrid (M) och Hans Ekström (S) i ett möte med företrädare för delstatsparlamentet i Nordrhein-Westfalen.

Den 5 november 2013 tog ledamöterna Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD), Mia Sydow Mölleby (V) och Lena Sommestad (S) emot representanter för Sveriges Radio/Filter.

Den 6 november 2013 deltog ledamöterna Peter Eriksson (MP), Per Bill (M) och en tjänsteman i IDEA:s seminarium om partifinansiering.

Den 6 november 2013 gjorde utskottets ledamöter och två tjänstemän studiebesök hos Länsstyrelsen i Uppsala län.

Den 13 november 2013 gjorde utskottets ledamöter och två tjänstemän studiebesök på Stockholms slott.

Den 11 december 2013 deltog Peter Eriksson (MP) i Fackförbundet ST och Journalistförbundets seminarium om meddelarskydd.

Den 12 december 2013 tog ledamöterna Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Per-Ingvar Johnsson (C) och två tjänstemän emot en delegation från Burma.

Den 18 december 2013 deltog Karl Sigfrid (M), Billy Gustafsson (S) och en tjänsteman i Regionkommitténs subsidiaritetskonferens i Berlin.

Den 4 februari 2014 deltog ledamöterna Peter Eriksson (MP) och Andreas Norlén (M) i ett möte med Serbiens nationalförsamling.

Den 5–7 februari 2014 deltog ledamoten Lars Elinderson (M) i OECD-möte i Paris.

Den 13 februari 2014 deltog ledamöterna Andreas Norlén (M) och Lena Sommestad (S) i Svensk Juriststämma.

Den 19 mars 2014 deltog ledamoten Karl Sigfrid (M) i Joint Committee Meeting i Bryssel.

Den 27 mars 2014 tog ledamöterna Peter Eriksson (MP), Karl Sigfrid (M) och två tjänstemän från kansliet emot kommissionär Šefčovič från Slovakien med ansvar för relationerna mellan de nationella parlamenten.

Den 5 september 2014 tog ledamöterna Per Bill (M), Björn von Sydow (S), Karl Sigfrid (M) och Jonas Åkerlund (SD) emot ett besök av en delegation från kinesiska folkkongressen.

Konstitutionsutskottets kansli har informerat om utskottet och om riksdagens kontrollmakt, både internt i riksdagen och för nationella och internationella besökare.

Elanders, Stockholm 2014