Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

utskottsdokument 2013/14:verk

Justitieutskottets verksamhet vid riksmötet 2013/14

Justitieutskottets beredningsområde

Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom

– Sveriges Domstolar

– åklagarväsendet

– polisväsendet

– kriminalvården

samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Utskottet bereder vidare ärenden som rör brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2013/14 hade justitieutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Morgan Johansson (S), ordförande

Johan Linander (C), vice ordförande

Krister Hammarbergh (M)

Ewa Thalén Finné (M)

Kerstin Haglö (S)

Anti Avsan (M)

Christer Adelsbo (S)

Jan R Andersson (M)

Elin Lundgren (S)

Johan Pehrson (FP)

Anna Wallén (S)

Arhe Hamednaca (S)

Patrick Reslow (M)

Maria Ferm (MP)

Caroline Szyber (KD)

Richard Jomshof (SD)

Lena Olsson (V)

Suppleanter

Ann-Britt Åsebol (M) fr.o.m. 2014-03-14

Mattias Jonsson (S)

Carl-Oskar Bohlin (M)

Annelie Karlsson (S)

Pia Hallström (M)

Kajsa Lunderquist (M) t.o.m. 2014-03-14

Christina Oskarsson (S)

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Krister Örnfjäder (S)

Roger Haddad (FP)

Agneta Gille (S)

Emil Källström (C)

Agneta Börjesson (MP)

Eliza Roszkowska Öberg (M)

Mehmet Kaplan (MP)

Tuve Skånberg (KD)

Marianne Berg (V)

Maria Lundqvist-Brömster (FP)

Jan Ertsborn (FP)

Karin Nilsson (C)

Anton Abele (M)

Björn Söder (SD)

Jens Holm (V)

Johnny Skalin (SD)

Markus Wiechel (SD)

Robert Halef (KD)

Stefan Svanström (KD) fr.o.m. 2013-09-26 t.o.m. 2014-03-01

Utskottets presidium bestod av ordföranden Morgan Johansson (S) och vice ordföranden Johan Linander (C). Som framgår av uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Thomas Lindstam, kanslichef

Cecilia Back, utskottsråd

Anders Bergene, föredragande

Lisa Gunnfors, föredragande, t.o.m. 2014-08-29

Maria Kaiser, föredragande

Camilla Ulvenfalk, föredragande fr.o.m. 2014-09-01

Stina Svensson, utskottshandläggare, tjl. t.o.m. 2014-12-31

Tommy Forsell, utskottshandläggare

Virpi Torkkola, utskottsassistent


Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2013/14 behandlade utskottet 29 propositioner och 2 skrivelser. Utskottet behandlade vidare 390 motioner innehållande 717 motionsyrkanden. Utskottet redovisade 39 betänkanden, 2 utlåtanden och 5 yttranden. Utskottet gjorde 6 tillkännagivanden.

Under riksmötet 2013/14 höll utskottet 33 sammanträden. Den totala sammanträdestiden uppgick till ca 17 timmar.

Betänkanden

Nedan redovisas kortfattat behandlade frågor och utskottets ställningstaganden i de betänkanden som avlämnats under riksmötet.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (JuU1)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 4, totalt drygt 40 miljarder kronor. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle säga ja till regeringens förslag om att Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) ska bli en del av den nya polismyndighet som bildas den 1 januari 2015. Samtidigt blir Säkerhetspolisen en egen myndighet. I ärendet fanns 65 reservationer och fyra särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter enligt strafftidslagen (JuU2)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:176 Bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter enligt strafftidslagen. Förslaget innebar att regeringen ska ha rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som har dömts för ett brott. Det gäller bl.a. regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en s.k. nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting och enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Erkännande och verkställighet av utevarodomar inom EU (JuU3)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:156 Erkännande och verkställighet av utevarodomar inom EU. I propositionen föreslog regeringen att reglerna för s.k. utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, skulle anpassas till EU:s regler för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – tillträde till det andra tilläggsprotokollet (JuU4)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:170 Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – tillträde till det andra tilläggsprotokollet. I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet behövde riksdagen besluta om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Internationell delgivning (JuU5)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:182 Internationell delgivning. I propositionen föreslog regeringen att nya och tydligare regler om internationell delgivning skulle införas, dvs. situationer där personen som blir delgiven finns i ett annat land än avsändaren. Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ökade möjligheter att förebygga våld i nära relationer (JuU6)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:186 Ökade möjligheter att förebygga våld i nära relationer. I propositionen föreslog regeringen att reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad skulle ändras. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som han eller hon delar med personen som ska skyddas av förbudet. I betänkandet föreslog utskottet också att riksdagen skulle säga nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud. I ärendet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel (JuU7)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:180 Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel. I propositionen föreslog regeringen en förlängning av giltighetstiden för de tre tillfälliga lagarna om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Likaså föreslogs en förlängning av giltighetstiden för den särskilda tidsbegränsade bestämmelse som innebär att hemliga tvångsmedel i vissa fall också får användas i underrättelseverksamhet. Regeringen föreslog att giltighetstiden för dessa lagar och bestämmelsen skulle förlängas t.o.m. den 31 december 2014. I ärendet fanns fem reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp (JuU8)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2012/13:194 Stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp. Regeringen föreslog en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Lagen ska komplettera de regler som redan finns och som innebär att arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn ska hämta in information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Den nya lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Lagen innebär att den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik på begäran ska visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även de som är ledare i olika ideella barnverksamheter. Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet. I ärendet fanns tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Genomförande av EU-direktiv om informationsbyte vid trafiksäkerhetsrelaterade brott (JuU9)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:65 Genomförande av EU-direktiv om informationsbyte vid trafiksäkerhetsrelaterade brott. I propositionen föreslog regeringen att det skulle bli lättare för myndigheter inom EU att utreda trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EU-land är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (JuU10)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:146 Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I propositionen föreslog regeringen bl.a. att nya regler skulle införas om straff för brott mot mänskligheten, att det skulle införas en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention, att det skulle införas tydligare regler om krigsförbrytelser, och att maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden skulle höjas. Vidare föreslog regeringen att en militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte har gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten, att brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse inte ska kunna bli preskriberade och att svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brottet och var detta har skett. I ärendet fanns fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under år 2012 (JuU11)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2013/14:60 Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under år 2012 till handlingarna. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 fyllde sin funktion och var en nödvändig metod vid brottsbekämpning. Justitieutskottet granskade skrivelsen och ansåg det vara viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar, detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet ansåg att regeringens redogörelse var tillräcklig. I ärendet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

2013 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU12)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2013/14:63 2013 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till handlingarna. I skrivelsen redovisade regeringen hur lagen om särskild utlänningskontroll användes under tiden den 1 juli 2012–30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisfrågor (JuU14)

I ärendet behandlade utskottet 167 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. Utskottet föreslog att samtliga yrkanden skulle avslås. Skälen var främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp och att arbete redan pågår inom andra områden. Motionerna handlade bl.a. om polisens befogenheter och arbetsmetoder, vapenfrågor och gränskontroll. I ärendet fanns 36 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffrättsliga frågor (JuU15)

I ärendet behandlade utskottet 115 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013 samt ett motionsyrkande väckt med anledning av proposition 2012/13:77. Utskottet föreslog att riksdagen, med bifall till några av motionerna, skulle göra två tillkännagivanden till regeringen: dels att det är viktigt att säkerställa att kommande lagförslag för att åtgärda problematiken med dubbelbestraffning i skatteförfarandet inte leder till mildare påföljder än tidigare, dels att regeringen borde se över vilka åtgärder som bör vidtas mot identitetsstölder. Utskottet föreslog att övriga yrkanden skulle avslås. I ärendet fanns 21 reservationer och 6 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Processrättsliga frågor (JuU16)

I ärendet behandlade utskottet 44 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Utskottet föreslog att samtliga yrkanden skulle avslås. Skälet var bl.a. att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bl.a. om de regler som styr rättegångar och andra delar av arbetet i domstolarna. I ärendet fanns 15 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kriminalvårdsfrågor (JuU17)

I ärendet behandlade utskottet knappt 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Utskottet föreslog att samtliga yrkanden skulle avslås. Skälen var främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlade bl.a. om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse och statistik. I ärendet fanns 13 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Våldsbrott och brottsoffer (JuU18)

I ärendet behandlade utskottet ett sextiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. Utskottet föreslog att riksdagen, med bifall eller delvis bifall till några av motionerna, skulle göra tre tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena gällde att regeringen borde se över frågan om polisskydd för kvinnor i vissa situationer, överväga en förstärkning av bl.a. kvinnojourerna och stimulera inrättandet av barnahus. Utskottet föreslog att övriga yrkanden skulle avslås. I ärendet fanns 10 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Unga lagöverträdare (JuU19)

I ärendet behandlade utskottet 18 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlade om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott. Utskottet föreslog att samtliga yrkanden skulle avslås. I ärendet fanns 1 reservation och 3 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Tilläggsavgift i domstol (JuU20)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:77 Tilläggsavgift i domstol. I propositionen föreslog regeringen att om Kronofogdemyndigheten överlämnar ett mål till en tingsrätt för fortsatt behandling ska tingsrätten få ta ut en tilläggsavgift. Samma sak ska gälla ärenden om hävning av företagsnamn eller varumärken som vissa andra myndigheter kan överlämna till tingsrätten. Tilläggsavgiften ska betalas av den som är kärande i målet, dvs. den som vill inleda en rättegång. Om avgiften inte betalas ska tingsrätten inte ta upp ärendet. Tilläggsavgiften ska kunna ersättas som rättegångskostnad. Den som har beviljats rättshjälp ska inte behöva betala tilläggsavgift. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Förstärkt tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (JuU21)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:68 Förstärkt tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. I propositionen föreslog regeringen att den längsta tiden för hur länge ett s.k. tillträdesförbud för personer som anses utgöra en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang ska kunna gälla, förlängs från ett år till tre år. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Erkännande och verkställighet av beslut om utvidgat förverkande inom Europeiska unionen (JuU22)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:66 Erkännande och verkställighet av beslut om utvidgat förverkande inom Europeiska unionen. I propositionen föreslog regeringen att Kronofogdemyndigheten ska få ansöka om verkställighet av svenska beslut om att återta egendom som kommit i en persons ägo till följd av brottslig verksamhet, även om egendomen inte kan knytas till ett visst brott. Det kallas utvidgat förverkande. Under vissa förutsättningar ska också det omvända gälla, att beslut om utvidgat förverkande som fattats i ett annat EU-land ska få genomföras i Sverige.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En ny organisation för polisen (JuU23)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:110 En ny organisation för polisen. I propositionen föreslog regeringen ett antal lagändringar som behövs för att genomföra ombildningen av de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet. I ärendet fanns fem reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffansvar vid egenmäktighet med barn (JuU24)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:120 Straffansvar vid egenmäktighet med barn. I propositionen föreslog regeringen att straffansvaret vid egenmäktighet med barn skulle utvidgas så att det även blir straffbart för en vårdnadshavare att olovligen undanhålla ett barn från den andra vårdnadsharen. Tidigare har det bara varit straffbart att olovligen föra bort ett barn.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En effektivare kriminalisering av penningtvätt (JuU25)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:121 En effektivare kriminalisering av penningtvätt. I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en särskild penningtvättslag och en ny brottsrubricering, penningtvättsbrott. Förslaget innebar att försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart. Även s.k. självtvätt och penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Vidare breddas kopplingen till det brott som gett vinsten, och det ges ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Förslaget innehåller också nya möjligheter att säkra pengar.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden (JuU26)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:157 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden. I propositionen föreslog regeringen att en person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Skärpt straff för dataintrång (JuU27)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:92 Skärpt straff för dataintrång. I propositionen föreslog regeringen att ett nytt brott, grovt dataintrång, skulle införas i brottsbalken. Ett dataintrång bedöms som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. Straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och max sex år. I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år. I och med lagändringen anpassas svensk lag till ett EU-direktiv om angrepp mot informationssystem. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Skärpt straff för mord (JuU28)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:194 Skärpt straff för mord. I propositionen föreslog regeringen att straffet för mord skulle skärpas till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år, eller på livstid. Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när ett tidsbestämt straff på 18 år inte är tillräckligt. Syftet med skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i större utsträckning än i dag och vara normalstraffet. Det betyder att det ska dömas ut i en majoritet av fallen. I ärendet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar (JuU29)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:170 Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar. I propositionen föreslog regeringen ett antal lagändringar för att minska problemen med rättegångar som ställs in för att den åtalade inte kommer till huvudförhandlingen. Maxstraffet som en person får dömas till i sin frånvaro höjs från tre månader till sex månader. Reglerna om vite samt hämtning och häktning av frånvarande personer ska bli tydligare. Dessutom utökas möjligheterna att använda s.k. förenklad delgivning. Hanteringen av stora brottmål ska också bli enklare och effektivare. Domstolen får ett tydligare ansvar för att bedöma om flera åtal ska kunna hanteras gemensamt eller vart för sig. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras gemensamt. Domstolen får också ett tydligare ansvar för förberedelsen av brottmål.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor (JuU30)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor. På civilrättens område föreslog regeringen att barn inte längre ska kunna få dispens att gifta sig. Vidare föreslogs det att möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap ska begränsas ytterligare, liksom att motsvarande begränsning ska införas när det gäller möjligheten att erkänna äktenskap som ingåtts utan att båda parterna varit närvarande (fullmaktsäktenskap). Sådana äktenskap ska kunna erkännas endast om det finns synnerliga skäl. På straffrättens område föreslog regeringen ett nytt brott, äktenskapstvång, med straffet fängelse i högst fyra år. Brottet består i att någon genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att gifta sig eller ingå en äktenskapsliknande förbindelse. Förberedande gärningar kriminaliseras genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart samt genom det nya brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Regeringen föreslog också att riksdagen skulle godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. I ärendet fanns fyra reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Nomineringar till Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (JuU31)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:78 Nomineringar till Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I propositionen föreslog regeringen att nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav (JuU32)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:169 Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav. I propositionen föreslog regeringen att kraven på nämndemännen i domstolarna skulle skärpas. Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister, och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som har begått brott eller som på annat sätt har visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag; därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige. I ärendet fanns sju reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Förlängd övergångstid för tillämpning av vissa bestämmelser i polisdatalagen (JuU33)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:192 Förlängd övergångstid för tillämpning av vissa bestämmelser i polisdatalagen. I propositionen föreslog regeringen en förlängning av den tid då vissa bestämmelser i polisdatalagen inte behöver tillämpas. När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bl.a. regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar. Det har dock visat sig att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerad och tidskrävande och att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Därför ska tiden förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder (JuU34)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:203 Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder. I propositionen föreslog regeringen en ny lag som ger Säkerhetspolisen ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid egendom som används som tjänstebostad för statsministern. Förslaget innebär att ansvaret för att förebygga att obehöriga får tillträde till statsministerns tjänstebostäder Sagerska huset och statens egendom Harpsund överförs från de myndigheter som i dag har det ansvaret till Säkerhetspolisen. Dessutom innebär förslaget att rätten att besluta i frågor om skyddsobjekt och ansvaret för bevakning av beslutade skyddsobjekt när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säkerhetspolisen.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter (JuU35)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:222 Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter. Regeringens förslag syftade till att Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta. I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bl.a. att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även tillgången till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas. I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Skärpningar i vapenlagstiftningen (JuU36)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:226 Skärpningar i vapenlagstiftningen. I propositionen föreslog regeringen att straffen för vapenbrott skulle bli strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år. Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd. I betänkandet fanns fyra reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Översyn av våldtäktsbrottet (JuU37)

Med stöd av initiativrätten enligt 3 kap. 7 § riksdagsordningen föreslog utskottet att riksdagen, med delvis bifall till vissa motioner, skulle göra ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av våldtäktsbrottet. Utskottet ansåg att regeringen borde tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter. Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen. Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte lagen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen bör göras förutsättningslöst, och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bl.a. frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, dvs. att sexuellt umgänge utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En ny brottsskadelag (JuU38)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:94 En ny brottsskadelag. I propositionen föreslog regeringen bl.a. att Brottsoffermyndigheten inte längre ska kunna bestämma brottsskadeersättning för kränkning till ett lägre belopp än det en domstol har dömt ut i skadestånd. Brottsoffer föreslogs vidare få en utökad rätt till brottsskadeersättning, bl.a. genom att den nuvarande begränsningen av vad som högst kan betalas i kränkningsersättning tas bort. Vidare förlängs tiden för att ansöka om brottsskadeersättning från två år till tre år. Om brottsoffret är ett barn, ska ansökan kunna ske fram till den dag då han eller hon fyller 21 år. Det ska också bli enklare för barn som har drabbats av ett brott som begåtts av en vårdnadshavare att ansöka om brottsskadeersättning. För att öka återbetalningsgraden hos de gärningsmän som är skadeståndsskyldiga ska Brottsoffermyndigheten ges ett tydligare och mer effektivt regelverk för sin verksamhet. Större utrymme skapas för Brottsoffermyndigheten att återkräva utbetalad ersättning från gärningsmannen. Regeringen föreslog också att Brottsoffermyndigheten som huvudregel ska kvitta en utbetalning av brottsskadeersättning mot en regressfordran för tidigare utbetalad ersättning. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism (JuU39)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:212 Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism. I propositionen föreslog regeringen att Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bl.a. om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner. Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (JuU40)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle medge att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utlåtanden

Under riksmötet 2013/14 har utskottet avlämnat två utlåtanden: ett prövningsutlåtande enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen och ett granskningsutlåtande enligt 10 kap. 5 § riksdagsordningen.

Subsidiaritetsprövning av förslag om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (JuU13)

I utlåtandet prövade utskottet kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (KOM(2013) 534). Utskottet ansåg att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till EU. I ärendet fanns ett särskilt yttrande.

Riksdagen biföll utskottets förslag.

Granskningsutlåtande om EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU (JuU41)

I utlåtandet granskade utskottet kommissionens meddelande EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU (KOM(2014) 144). Kommissionens avsikt med meddelandet var att bidra till de nya strategiska riktlinjer för politikområdet Frihet, säkerhet och rättvisa som Europeiska rådet skulle fastställa i juni 2014.

Utskottet delade bl.a. uppfattningen om att EU bör fokusera på att konsolidera, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning. Därutöver ansåg utskottet att de nya strategiska riktlinjerna bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. I ärendet fanns en motivreservation.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna.


Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat nio yttranden till andra utskott. Nedan redovisas kortfattat vilka frågor som har behandlats och utskottets ställningstaganden.

I ett yttrande till finansutskottet behandlade justitieutskottet utgiftsramen för 2014 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet och förslag i budgetpropositionen till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617). I yttrandet fanns fyra avvikande meningar. (JuU1y)

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. (JuU2y)

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet EU-kommissionens arbetsprogram för 2014 (KOM(2013) 739). I yttrandet fanns tre avvikande meningar. (JuU3y)

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet regeringens proposition 2013/14:51 Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU4y)

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2013/14:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2013. I yttrandet fanns två avvikande meningar. (JuU6y)

JuU5y användes inte.

EU-frågor

Utskottet har löpande följt arbetet inom EU i de frågor som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har i det sammanhanget på olika sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex. faktapromemorior.

Av de 39 betänkanden som utskottet har avlämnat under riksmötet har 4 varit omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU (JuU3, JuU8, JuU9 och JuU31).

Under riksmötet har utskottet i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen genomfört åtta prövningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning i utkast till lagstiftningsakter från EU-kommissionen, se bilaga 1. I ett av fallen, kommissionens förslag till förordning om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten, ansåg utskottet att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och avlämnade ett prövningsutlåtande med förslag till motiverat yttrande (JuU13).

Vidare har utskottet i ett granskningsutlåtande (JuU41) behandlat kommissionens meddelande EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU.

Statssekreterare Martin Valfridsson med medarbetare från Justitiedepartementet har vid fyra tillfällen lämnat information till utskottet inför ministerrådsmöten för rättsliga och inrikes frågor.

Härutöver har utskottet vid tre tillfällen haft överläggningar med eller fått information från regeringen i EU-frågor. Vid ett tillfälle företräddes regeringen av justitieminister Beatrice Ask och vid tre tillfällen av statssekreterare Martin Valfridsson.

Utskottet har överlagt med regeringen om följande dokument:

Förslag till förordning om EU:s byrå för samarbete och utbildning i brottsbekämpning (Europol) och om upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF (om inrättande av Europol) och 2005/681/RIF (om inrättande av Cepol) (se prot. 2013/14:7 och prot. 2013/14:22)

Förslag till förordning om fastställande av regler för övervakningen av de yttre sjögränserna inom ramen för det operativa samarbete som samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (se prot. 2013/14:7)

Förslag till direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (se prot. 2013/14:13)

Förslag till förordning om Europeiska unionens organ för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (se prot. 2013/14:22)

Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (se prot. 2013/14:22)

Förslag till direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter (se prot. 2013/14:22).

Inom justitieutskottet finns en särskild arbetsgrupp för EU-frågor. Gruppen består av en representant från varje parti och bistås av en föredragande och utskottshandläggaren vid utskottets kansli. Gruppen sammanträdde vid ett tillfälle under riksmötet. Då informerade företrädare för Justitiedepartementet om läget i förhandlingarna om det s.k. paketet med smarta gränser och förslaget om ändring av det s.k. narkotikarambeslutet.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Inom justitieutskottet bereds frågor om uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor av en särskild arbetsgrupp (uppföljningsgruppen). Gruppen består av en representant för varje parti och bistås av en föredragande och utskottshandläggaren vid utskottets kansli. Påföljder var ett genomgående tema för uppföljningsgruppens verksamhet under valperioden 2010–2014.

Under riksmötet 2013/14 har uppföljningsgruppen hållit tre sammanträden.

I oktober 2013 gjorde gruppen ett studiebesök hos polisen för att lära sig mer om polisens olika it-system och hur dessa används. Senare samma månad fick gruppen en presentation av Brås rapport om hatbrottsstatistiken för 2012.

Vidare höll gruppen ett sammanträde den 10 mars 2014 där den beslutade att föreslå att utskottet skulle inleda en förstudie om en uppföljning av den ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som trädde i kraft den 1 mars 2012 och som gav polisen en utvidgad befogenhet att leda förundersökningar mot personer som är under 18 år. Förstudien skulle även omfatta myndigheternas tillämpning av 24 § samma lag, dvs. rätten för unga misstänkta att ha en offentlig försvarare. Den 15 april 2014 gav utskottet utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat i uppdrag att ta fram underlag till en förstudie enligt gruppens förslag. Med utgångspunkt från den förstudie som därefter presenterades beslutade utskottet den 18 juni 2014 att uppföljningsgruppen ska genomföra en sådan uppföljning.

Utskottet har på sedvanligt sätt gjort en granskning inom utskottets beredningsområde av regeringens åtgärder med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2013/14:75).

Avslutningsvis bör även framhållas att utskottet hämtar in information i samband med ärendeberedning samt besök och studiebesök. Detta är en väsentlig del av utskottets arbete med uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor.

Offentliga och interna utfrågningar

Den 24 juni 2014 anordnade utskottet en öppen utfrågning om följderna av EU-domstolens dom om ogiltigförklarande av det s.k. datalagringsdirektivet. Utfrågningen återges i riksdagens rapport 2013/14:RFR24 Offentlig utfrågning med anledning av EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet.

Resor och besök

En företrädare för utskottet deltog i ett möte i november 2013 arrangerat av kommissionen om den framtida utvecklingen på det rättsliga området inom EU. En företrädare för utskottet deltog också i en interparlamentarisk konferens om förebyggande av våld mot kvinnor som ägde rum i Bryssel i mars 2014.

Utskottets vice ordförande Johan Linander (C) deltog den 17 september 2014 i en interparlamentarisk konferens i Paris om dataskydd och förslaget om en europeisk åklagarmyndighet.

Justitieminister Beatrice Ask och rikspolischefen Bengt Svensson besökte utskottet den 15 oktober 2013 med anledning av medieuppgifter om Polismyndigheten i Skånes registrering av kringresande.

Den 19 december 2013 besökte justitieministern, generaldirektören vid Säpo Anders Thornberg och ställföreträdande generaldirektören vid Post- och telestyrelsen (PTS) Catarina Wretman utskottet för att informera om uppgifter i medierna om ändringar av tekniken när det gäller de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation.

Den 18 mars 2014 besökte Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens ordförande, f.d. lagmannen Sigurd Heuman, utskottet för att informera om nämndens granskning av det s.k. kringresanderegistret (se besöket den 15 okt. 2013).

Säkerhetspolischefen Anders Thornberg besökte utskottet den 1 april 2014 för att informera om Säpos arbete med att förebygga och bekämpa politiskt våld, särskilt inför valen.

Justitieminister Beatrice Ask och företrädare för PTS och Rikskriminalpolisen besökte utskottet den 8 maj 2014 med anledning av EU-domstolens ogiltigförklarande av det s.k. datalagringsdirektivet.

Den 27 mars 2014 besökte utskottet Högsta domstolen.

Avslutningsvis har företrädare för utskottet i olika sammanhang tagit emot internationella besök till riksdagen.


Bilaga 1

Genomförda subsidiaritetskontroller

KOM(2013) 618 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets rambeslut 2004/757/RIF av den 25 oktober 2004 om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel vad gäller definitionen av narkotika

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-09-17

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-09-26

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:6 (2013-11-05)

KOM(2013) 534 Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-07-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-08-21

Beslut i utskott: Justering av utlåtande och förslag till motiverat yttrande (JuU13) 2013-10-17

Beslut i kammaren: Bifall till utskottets förslag till beslut (2013-10-24)

KOM(2013) 535 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-07-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-08-21

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:2 (2013-10-15)

KOM(2013) 824 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om provisorisk rättshjälp för frihetsberövade misstänkta eller tilltalade och om rättshjälp inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-11-28

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-12-20

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:13 (2014-01-30)


KOM(2013) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-11-28

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-12-20

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:13 (2014-01-30)

KOM(2013) 821 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegång i straffrättsliga förfaranden

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-11-28

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-12-20

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:13 (2014-01-30)

17043/13 Initiativ från Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut 2005/681/RIF om inrättande av Europeiska polisakademin (Cepol)

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2013-11-29

Hänvisning till justitieutskottet: 2013-12-10

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:12 (2014-01-21)

KOM(2014) 340 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 vad gäller inrättandet av en registeransvarig för rättssäkerhetsgarantier

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2014-06-12

Hänvisning till justitieutskottet 2014-06-26

Beslut i utskott: Utskottssammanträde 2013/14:33 (2014-08-28)

Elanders, Stockholm 2014