Civilutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

utskottsdokument 2013/14:verk

Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2013/14

Beredningsområde

Utskottet bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna, försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumentpolitik, internationell privaträtt, bostadspolitik, vattenrätt, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsendet, fysisk planering samt expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Till utskottets beredningsområde hör ärenden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Sammansättning

Under riksmötet 2013/14 hade utskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Veronica Palm (S), ordförande

Nina Lundström (FP), vice ordförande

Oskar Öholm (M)

Eva Bengtson Skogsberg (M)

Carina Ohlsson (S)

Marta Obminska (M)

Hillevi Larsson (S)

Margareta Cederfelt (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Katarina Köhler (S)

Ola Johansson (C), dock inte den 10 mars–17 april 2014

Yilmaz Kerimo (S)

Jessika Vilhelmsson (M)

Jan Lindholm (MP)

Roland Utbult (KD)

Markus Wiechel (SD)

Marianne Berg (V)

Suppleanter

Thomas Finnborg (M)

Lars Eriksson (S)

Bino Drummond (M)

Clas-Göran Carlsson (S)

Ulrika Karlsson i Uppsala (M), dock inte den 13 januari–17 april 2014

Elin Lundgren (S)

Cecilia Brink (M)

Börje Vestlund (S)

Lars Tysklind (FP)

Ann Arleklo (S)

Rickard Nordin (C), dock inte den 21 oktober–20 december 2013 eller den
3 mars–3 april 2014

Magnus Ehrencrona (MP)

Margareta B Kjellin (M)

Agneta Börjesson (MP)

Yvonne Andersson (KD)

Björn Söder (SD)

Amineh Kakabaveh (V)

Jan Ertsborn (FP)

Carina Herrstedt (SD)

Anders Sellström (KD)

Johnny Skalin (SD)

Anders Åkesson (C)

Anna Steele (FP)

Extra suppleanter

Karin Östring Bergman (C), den 13 november–20 december 2013 och den
3 mars–3 april 2014

Helén Andersson (C), den 10 mars–17 april 2014


Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Monica Hall, kanslichef

Anders Löfgren, utskottsråd

Bengt Billquist, utskottsråd

Susanne Sjöblom, föredragande

Caroline Hedvall, föredragande

Peter Scharmer, föredragande

Hana Svecova, utskottsassistent

Britt-Marie Rehn Henriksson, utskottsassistent

Verksamhet

Under riksmötet höll utskottet 31 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 17 timmar och 25 minuter. Under sammanträdena behandlade utskottet 27 propositioner, 1 regeringsskrivelse och 568 motionsyrkanden.

Under riksmötet lämnade utskottet 38 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottet lämnade 5 yttranden till andra utskott.

Verksamheten bestod även av arbete med uppföljning och utvärdering samt EU-frågor. När det gäller EU-arbetet hade utskottet bl.a. överläggningar med regeringen i ett stort antal frågor inom utskottets beredningsområde. Utskottet prövade även om vissa EU-förslag till lagstiftningsakter stred mot subsidiaritetsprincipen.

Betänkanden

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 i fråga om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik tillsammans med de motionsförslag i anknytande frågor som väckts under den allmänna motionstiden 2013. Förslagen i propositionen avsåg anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och vissa bemyndiganden inom det bostadspolitiska området. Förslagen i de motioner som behandlades i betänkandet avsåg dessutom en rad frågor med en mer allmän bostadspolitisk eller konsumentpolitisk inriktning. Det gällde bl.a. frågor om bostadspolitikens inriktning, kommunernas bostadsförsörjningsansvar och konsumentvägledning. Utskottet tillstyrkte förslaget i budgetpropositionen om anslagen för 2014 inom utgiftsområde 18 samt regeringens förslag om bemyndiganden. Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes. I betänkandet fanns 28 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Ändringar i lagen om dödförklaring (CU2)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:158. I propositionen föreslog regeringen förtydliganden och ändringar i lagen om dödförklaring. I lagen finns bestämmelser om hur och under vilka förutsättningar en person som är försvunnen kan dödförklaras. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Kompetens och oberoende vid upprättandet av energideklarationer (CU3)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:171 Kompetens och oberoende vid upprättande av energideklarationer. I propositionen föreslog regeringen ändringar i lagen om energideklaration för byggnader. Förslagen syftade till att göra det möjligt att införa ett nytt system med certifiering av de personer som upprättar energideklarationer. Regeringens avsikt var att de nya reglerna om sakkunskap och oberoende ska införas i förordningen om energideklaration för byggnader. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Preskription och information i försäkringssammanhang (CU4)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:168 Preskription och information i försäkringssammanhang. I propositionen föreslog regeringen ändringar i bl.a. försäkringsavtalslagen som syftade till att stärka skyddet för anspråk på försäkringsersättning. Regeringen föreslog att preskriptionstiden som huvudregel ska vara tio år. För skador som visar sig först efter lång tid föreslogs vissa undantagsregler. Utgångspunkten för preskriptionstiden ändrades så att den ska vara möjlig att fastställa objektivt. Det föreslogs även en anpassning av vissa andra frister i försäkringssammanhang. Vidare ska ett försäkringsbolag vara skyldigt att löpande kontrollera om det har inträffat dödsfall som utgör försäkringsfall och i så fall underrätta efterlevande om möjligheten till ersättning. Om försäkringsbolaget försummar detta, ska preskriptionstiden förlängas till 30 år. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (CU5)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och två motioner – en som väckts med anledning av propositionen och en som väckts under den allmänna motionstiden 2013. I propositionen föreslog regeringen att ändringar skulle göras i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ändringarna innebar att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Nytt är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen och andra regionala organ ges möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ska regeringen ha en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. I propositionen föreslogs vidare att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet skulle föras in i plan- och bygglagen som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bl.a. vid planläggning. I de sammanhangen avses kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara ett vägledande underlag. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag. I betänkandet fanns ett särskilt yttrande om lagförslagen. Utskottet avstyrkte motionsförslagen. I betänkandet fanns en reservation med anledning av detta.

EU-miljömärket (CU6)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:179 EU-miljömärket. Propositionen innehöll förslag till en ny lag om EU-miljömärket som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning om ett EU-miljömärke. EU-förordningen ersätter en tidigare EU-förordning om miljömärkning. Den nya lagen innehåller bl.a. bestämmelser om att regeringen får utse det eller de behöriga organ som för svensk del prövar ansökningar om tilldelning av EU-miljömärket och villkoren för att använda detta samt utför marknadsövervakning och kontroll av användningen av EU-miljömärket. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Gemensamt konsumentskydd i EU (CU7)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:15 Gemensamt konsumentskydd i EU. I propositionen föreslog regeringen ändringar i bl.a. konsumentköplagen, lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, distans- och hemförsäljningslagen och marknadsföringslagen för att genomföra ett EU-direktiv om konsumenträttigheter i svensk rätt. Förslagen syftade till att stärka konsumentskyddet vid avtal som ingås på distans och utanför affärslokaler. Regeringens förslag innebar bl.a. att ångerrätt införs för konsumenter som ingår avtal på offentliga platser som gator, köpcenter och badstränder. Tydliga regler föreslogs också om vilken informationsskyldighet näringsidkaren har vid ingående av avtal på distans och utanför affärslokaler. Vid distansavtal som ingås på en näringsidkares webbplats föreslogs även att konsumenten endast ska vara bunden om han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten. I propositionen föreslogs vidare att konsumentskyddet i vissa avseenden ska stärkas för alla konsumentavtal, dvs. även avtal som ingås i butik. Ett avtalsvillkor som innebär att konsumenten är hänvisad till ett betalnummer för telefonkontakter med näringsidkaren efter det att ett avtal ingåtts ska anses oskäligt. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med några språkliga justeringar och en lagteknisk anpassning.

Associationsrätt m.m. (CU8)

I betänkandet behandlade utskottet ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om associationsrätt m.m. Motionsyrkandena gällde könsfördelningen i bolagsstyrelser m.m., avskaffande av kravet på aktiekapital, avskaffande av kravet på bolagsstämma, arbete i bolagsstyrelser, jämställdhetsredovisning, standard för finansiell rapportering, avskrivningstakt för goodwillvärden, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande, stiftelselagen och ytterligare lagstiftning om franchising. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns sex reservationer.

Hyresrätt m.m. (CU9)

I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2013 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionerna. I betänkandet fanns 19 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Planering och byggande (CU10)

I betänkandet behandlade utskottet ett stort antal motionsförslag som väckts under den allmänna motionstiden 2013 som gällde frågor om planering och byggande i vid bemärkelse. Flertalet av förslagen hade direkt eller indirekt anknytning till det som regleras genom plan- och bygglagen. Vidare behandlades vissa frågor som regleras genom lagen om energideklaration för byggnader, lagen om kommunal energiplanering, lagen om byggfelsförsäkring och lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Utskottet föreslog med anledning av motionsförslag två tillkännagivanden till regeringen, dels om behovet av en översyn av plan- och bygglagen, dels om s.k. bokaler, dvs. en form av samlokalisering av bostad och lokal för en näringsidkare i samma byggnad. Enligt det första förslaget borde riksdagen tillkännage för regeringen att det fortfarande finns ett omfattande behov att reformera plan- och bygglagen och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas. I förslaget om det andra tillkännagivandet hänvisade utskottet till kommunala initiativ för etablering av s.k. bokaler i miljonprogrammets bostadsområden. Utskottet ansåg att även staten bör främja denna typ av integrerade lösningar och att regeringen bör ge berörda myndigheter ett uppdrag med denna inriktning. Övriga motionsyrkanden som behandlades i betänkandet avstyrktes av utskottet. I sina ställningstaganden hänvisade utskottet till regleringen genom plan- och bygglagen, sina tidigare ställningstaganden, pågående utredningar och till propositioner som regeringen lagt fram eller som kan förväntas bli framlagda för riksdagen inom kort. I betänkandet fanns 21 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Insolvens- och utsökningsrätt (CU11)

I betänkandet behandlade utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde skuldsanering, överskuldsättning, översyn av insolvensrätten, konkurstillsyn, fordran i konkurs, löneutmätning samt försäljning av utmätt fast egendom och bostadsrätter. Med bifall till ett motionsyrkande föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen omgående måste återkomma till riksdagen med förslag på ändringar i skuldsaneringslagen som rör kravet på kvalificerad insolvens och betalningsplanens längd. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet fanns två reservationer.

Sjöfylleri (CU12)

I betänkandet behandlade utskottet ett tiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om sjöfylleri. I motionerna föreslogs tillkännagivanden om att en utvärdering bör göras av bestämmelserna om sjöfylleri från 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Utskottet utgick från att regeringen noga följer frågan.

Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar (CU13)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:34 Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar. I propositionen föreslog regeringen vissa ändringar i konsumentkreditlagen som innebar att Konsumentverket ska kunna ta ut en sanktionsavgift av näringsidkare som inte gör ordentliga kreditprövningar vid kreditgivning till konsumenter. Förslaget syftade till att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och därigenom minska överskuldsättningen bland konsumenter. Bakgrunden till förslaget var att konsumtionskrediter under senare år har blivit alltmer lättillgängliga, bl.a. genom möjlighet till s.k. sms-lån (snabblån). När tillgängligheten ökar ställs det också höga krav på att kreditgivarna noggrant undersöker den enskilda konsumentens förutsättningar att betala tillbaka lånet. Konsumentverkets tillsyn visade dock att det finns brister vid kreditprövningarna. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Ersättningsrätt (CU14)

I betänkandet behandlade utskottet 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om olika ersättningsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde obligatorisk hemförsäkring, möjligheten att teckna personförsäkring, flytträtt för skadeförsäkringar, information vid försäkringsfall, trafikförsäkringsavgift, handläggning av trafikskadeärenden m.m., ideellt skadestånd och skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns tre reservationer.

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån (CU15)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:44 Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån. Propositionen innehöll förslag till ändringar i konsumentkreditlagen. Regeringen föreslog en ny, rättvisare modell för beräkning av s.k. ränteskillnadsersättning vid bostadslån. Att i förtid betala ett bostadslån med bunden ränta har, på grund av hur den nuvarande beräkningsmodellen varit utformad, kunnat bli oproportionerligt dyrt för konsumenten. Förslaget syftade till att ränteskillnadsersättningen ska bli mer rimlig och bättre svara mot kreditgivarens förlust. En lägre ränteskillnadsersättning gynnar även konsumenternas rörlighet på bankmarknaden och leder därmed till bättre konkurrens. Förslaget innebar att ränteskillnadsersättningen ska beräknas med utgångspunkt i räntan på bostadsobligationer och inte, som enligt den nuvarande modellen, räntan på statspapper av olika slag. I propositionen föreslogs även en begränsning av kreditgivarens rätt att få betalt i förtid när den säkerhet som ställts för lånet har försämrats till följd av en allmän prisnedgång på bostadsmarknaden. En sådan nedgång ska aldrig ge kreditgivaren rätt att säga upp lånet i förtid. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Moderna auktionsmetoder för utmätt lös egendom (CU16)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:43 Moderna auktionsmetoder för utmätt lös egendom. Propositionen innehöll förslag till åtgärder för att effektivisera försäljningen av utmätt lös egendom, t.ex. fordon och bostadsrätter, på offentlig auktion och anpassa förfarandet till den moderna tekniken. Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt lös egendom bör kunna ske genom budgivning på internet (e-auktion). I propositionen föreslog regeringen ändringar i utsökningsbalken. Även kungörandet av en försäljning behöver moderniseras, för all slags egendom. Kungörelser, dvs. information och annonsering, inför en offentlig auktion bör i första hand ske på internet i Post- och Inrikes Tidningar och på Kronofogdemyndighetens webbplats eller på någon annan lämplig webbplats, i stället för som i dag i tidningar. I propositionen uttalade regeringen att den avser att göra de förordningsändringar som behövs för att åstadkomma detta. Motsvarande föreslogs gälla även vid en konkursförvaltares försäljning av konkursboets egendom på auktion, vilket åstadkoms genom en ändring i konkurslagen (1987:672). Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Hushållningen med mark- och vattenområden (CU17)

I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2013 om hushållningen med mark- och vattenområden, insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag, vattenverksamheter, stranderosion och allmänna vattentjänster. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns sju reservationer.

Fastighetsrätt (CU18)

I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts i fastighetsrättsliga frågor under den allmänna motionstiden 2013. Förslagen avsåg bl.a. kommunal förköpsrätt, expropriation, jordförvärvslagstiftning och störningsservitut. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns fyra reservationer och två särskilda yttranden.

Familjerätt (CU19)

I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2013 om utredningar om faderskap, talerätt i mål om fastställande av faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, översyn av vårdnadsreglerna, vårdnaden vid våld mot den andra föräldern, riskbedömningar vid vårdnadstvister m.m., fler än två vårdnadshavare, automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, juridiskt biträde för barn i vårdnadsmål, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgänge med annan än biologisk förälder, överförmyndare, gode män, god man för ensamkommande barn, barnbalk, formerna för ingående av äktenskap, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, s.k. flersamma förhållanden, makars förmögenhetsförhållanden, bodelningskostnader, tidsfrist för att begära bodelning, ändringar i namnlagen, retroaktiva namnbyten, laglott, särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt, arvsrätt för kusiner och registrering av testamenten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionerna. I betänkandet fanns 32 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Konsumenträtt (CU20)

I betänkandet behandlade utskottet ett sjuttiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena. Motionsyrkandena gällde bl.a. obeställd reklam och telefonförsäljning, bluffakturor, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, sms-lån, betalningstider i näringslivet, leksakers säkerhet och miljömärkning av produkter. Med bifall till ett motionsyrkande föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet fanns 21 reservationer och 3 särskilda yttranden.


En samordnad tillståndsprövning vid fastighetsbildning (CU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:58 En samordnad tillståndsprövning vid fastighetsbildning. I propositionen föreslog regeringen ändringar i fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Förslagen syftade till att förenkla och effektivisera handläggningen av lantmäteriförrättningar. Vidare syftade förslagen till att underlätta samordningen mellan lantmäteriförrättningar och andra myndigheters tillståndshantering. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Fler bostäder åt unga och studenter (CU22)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter och två motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle anta ett förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagförslaget innebar att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Det föreslogs också att avsteg från lagens krav på tillgänglighet och användbarhet alltid ska få göras vid inredning av bostäder på högst 35 kvadratmeter på en vind. Vidare föreslogs att ett tidsbegränsat bygglov ska få ges för högst 10 år och på den sökandes begäran kunna förlängas med högst 5 år i taget. Den sammanlagda tiden ska få överstiga 15 år endast om lovet ska användas för ett ändamål som har säsongskaraktär. Det ska inte behövas något tekniskt samråd för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden ska även få besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet fanns två reservationer och ett särskilt yttrande.

Telefonförsäljning på premiepensionsområdet (CU23)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:71 Telefonförsäljning på premiepensionsområdet och en motion som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till lagändringar som syftade till att stärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning på premiepensionsområdet. Förslaget innebar att vid telefonförsäljning av en förvaltnings- eller rådgivningstjänst som avser premiepension ska det för ett giltigt avtal krävas att konsumenten skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Det ska alltså inte längre vara möjligt att ingå sådana avtal muntligen. Om en näringsidkare utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, ska konsumenten inte vara betalningsskyldig för tjänsterna. Vidare ska näringsidkaren i rimlig tid innan avtalet ingås lämna viss information och samtliga avtalsvillkor till konsumenten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet fanns en reservation.

Lätt byte – enklare att välja ny leverantör av elektroniska kommunikationstjänster (CU24)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:79 Lätt byte – enklare att välja ny leverantör av elektroniska kommunikationstjänster och två motioner från den allmänna motionstiden 2013. I propositionen föreslog regeringen ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Förslagen syftade till att göra det enklare för konsumenter att säga upp abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster och att friare kunna använda mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt i samband med sådana abonnemang. Regeringen föreslog att uppsägningstiden i avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska få vara längst en månad. Avtal med bindningstid ska kunna sägas upp en månad före bindningstidens utgång. Vidare föreslogs att konsumenter ska ha rätt att efter den inledande bindningstiden få operatörslås borttagna kostnadsfritt och utan dröjsmål. Med operatörslås avses sådana begränsningar när det gäller användningen av terminalutrustning som en leverantör har infört eller låtit införa för att hindra att utrustningen används för att utnyttja andra leverantörers elektroniska kommunikationstjänster. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet fanns en reservation.

Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd (CU25)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:125 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd och en motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs att lagen om byggfelsförsäkring m.m. upphävs och att lagens bestämmelser om färdigställandeskydd förs över i huvudsak oförändrade till en ny lag om färdigställandeskydd. Förslaget innebar att kravet på en obligatorisk byggfelsförsäkring vid bostadsbyggande tas bort. Samtidigt föreslogs ett förtydligande och några ändringar i sak i reglerna om färdigställandeskydd. Bestämmelserna om färdigställandeskydd moderniseras även språkligt. Vidare föreslogs ett antal följdändringar i plan och bygglagen. Förslagen är ett led i regeringens arbete med att effektivisera plan- och byggprocesserna. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och bemyndiga regeringen att avveckla Aktiebolaget Bostadsgaranti genom likvidation och avslå motionen. I betänkandet fanns en reservation.

Förenklingar i aktiebolagslagen (CU26)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:86 Förenklingar i aktiebolagslagen. Propositionen innehöll förslag till vissa förenklingar för aktiebolag. Bland annat föreslogs att kraven på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner tas bort. Det föreslogs också förenklingar i förfarandet för att minska aktiekapitalet och en utvidgning av möjligheterna att teckna nya aktier genom betalning. I propositionen föreslogs även att överprövningen av Bolagsverkets beslut om dispens från bl.a. bosättningskrav för styrelseledamöter m.fl. flyttas från regeringen till allmän förvaltningsdomstol. Det föreslogs också att bosättningskraven för bl.a. stiftare tas bort. Propositionen innehöll dessutom ett förslag om att en bolagsmans ansvar för ett handelsbolags förpliktelser i vissa fall ska upphöra tidigare än i dag. I propositionen behandlades även frågor om riktade emissioner, om aktiebrev och aktieägarregister samt om förvaltningsrevision och ansvarsfrihet. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område (CU27)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:219 Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Gemensamma EU-regler om vilken medlemsstats domstol som kan pröva en privaträttslig tvist finns i Bryssel I-förordningen. Förordningen innehåller även regler om erkännande och verkställighet av domar som har meddelats i en annan medlemsstat. EU har beslutat om en reviderad förordning, som innebär att det blir enklare och går snabbare att verkställa domar i EU. I propositionen föreslog regeringen en ny lag med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Vidare föreslogs ändringar i ett stort antal lagar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige krävs det enligt ett antal lagar att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen är verkställbar. För närvarande fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Regeringen föreslog att den prövningen i stället ska göras i tingsrätt. De flesta av lagförslagen föreslogs träda i kraft den 10 januari 2015. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Märkning av textilprodukter (CU28)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:171 Märkning av textilprodukter. I propositionen föreslogs en ny lag som innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1007/2011 om märkning av textilprodukter. EU-förordningen, som ersätter tre tidigare EU-direktiv om textilmärkning med huvudsakligen samma sakliga innehåll, syftar till att harmonisera benämningarna på textilfibrer samt hur etikettering och märkning av textilprodukter ska ske. På så sätt ska den inre marknaden fungera bättre och konsumenterna ges korrekt information. Genom lagen anpassas svensk rätt till EU-förordningen. I den föreslagna lagen anges att marknadskontrollen i fråga om textilprodukter, dvs. tillsynen över att EU-förordningen om märkning av textilprodukter följs, ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Denna marknadskontrollmyndighet ska bl.a. få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att regelverket ska följas. Den föreslagna lagen innehåller också bestämmelser om ersättning för provtagning och varuprover i vissa fall och bestämmelser om tystnadsplikt och överklagande. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter (CU29)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:142 Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter och en motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i bostadsrättslagen och hyreslagen (12 kap. jordabalken). Förslagen innebar att bedömningen av en bostadsrättshavares skäl för att upplåta lägenheten i andra hand ska vara mer generös. Ett större utrymme för bostadsrättshavare att upplåta i andra hand ska bidra till att de bostäder som finns används i större utsträckning än i dag. Regeringen ville också göra det möjligt för bostadsrättsföreningar att ta ut en särskild avgift av en bostadsrättshavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för sådana merkostnader som en upplåtelse i andra hand kan medföra. Bostadsrättsföreningen ska få bestämma hur avgiften beräknas, men det ska finnas ett tak för hur hög avgiften får vara. Förslagen var en del av regeringens bostadspolitiska satsning på att öka privatpersoners uthyrning av bostäder och förbättra villkoren för denna del av bostadsmarknaden. Utskottet föreslog att riksdagen med en mindre, redaktionell ändring skulle anta regeringens lagförslag i de båda propositionerna och avslå motionen. I betänkandet fanns en reservation.

Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster (CU30)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:195 Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster. Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken), bostadsrättslagen och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Ändringarna innebar att besittningsskyddet stärks för hyresgäster och bostadsrättshavare som har utsatts för brott av närstående eller tidigare närstående. När en person sägs upp på grund av åsidosatta förpliktelser ska det som skäl mot att avtalet upphör särskilt beaktas om åsidosättandet haft sin grund i att personen utsatts för brott. Regeringen ville också förbättra hyresgästers skydd mot att förlora sin bostad på ett överraskande sätt. Därför föreslogs att ett hyresavtal som huvudregel ska förlängas, om inte hyresvärden har varnat hyresgästen för att hyresavtalet kan komma att sägas upp på grund av misskötsamhet. Dessutom föreslogs att socialnämnden underrättas i tvister om förlängning av hyresavtal. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

En enklare planprocess (CU31)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:126 En enklare planprocess och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i plan- och bygglagen i syfte att göra plan- och byggprocessen enklare och effektivare. Vidare föreslogs en ny lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen innebar bl.a. följande. Detaljplanekravet begränsas och det nuvarande enkla förfarandet för att ta fram en detaljplan blir standard. Fler planer ska kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. Ett enklare förfarande införs för att upphäva detaljplaner och för att förlänga genomförandetiden. Planbestämmelser om utformning av byggnadsverk och tomter upphör att gälla efter genomförandetidens slut. Bestämmelser om vad som får regleras i ett s.k. exploateringsavtal införs och vissa förfaranderegler införs i syfte att öka transparensen kring genomförandet av detaljplaner. De s.k. exploatörsbestämmelserna tas bort. Möjligheten att ge bygglov för åtgärder som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser utökas. En möjlighet införs för att kunna vänta med genomförandet av en åtgärd som följer av ett s.k. planvillkor. Kommunens utrymme för att ställa egna tekniska egenskapskrav regleras. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag utom i tre avseenden. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå förslaget om ändringar i plan- och bygglagen i de delar det gällde att detaljplanekravet ska begränsas, att fler planer ska kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden och att planbestämmelser om utformning ska upphöra att gälla efter genomförandetidens slut. Vidare innebar utskottets ställningstagande att samtliga ändringar i plan- och bygglagen och den nya lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska träda i kraft den 1 januari 2015. I betänkandet fanns tio reservationer.

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov (CU32)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov och tre motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs ändringar i plan- och bygglagen. Syftet med ändringarna var att förenkla regelverket så att det inte ställs krav på bygglov i större utsträckning än vad som är motiverat utifrån samhällets behov av att säkerställa att bebyggelsen utvecklas på ett lämpligt och hållbart sätt. Ändringarna innebar att de åtgärder som ska kunna vidtas utan krav på bygglov utökas med ytterligare åtgärder. För det första ska större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter kunna uppföras. För det andra ska en- och tvåbostadshus kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter. På en- och tvåbostadshus ska också högst två takkupor kunna byggas. Slutligen ska enbostadshus kunna inredas med ytterligare en bostad. Åtgärderna utan krav på bygglov ska kunna vidtas i strid med detaljplan. I den utsträckning som anmälningsskyldighet införs på förordningsnivå för att vidta åtgärderna krävs tekniskt samråd endast om byggnadsnämnden beslutar att ett sådant samråd behövs. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet fanns åtta reservationer och ett särskilt yttrande.

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (CU33)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, en motion som väckts med anledning av propositionen och tre motioner från den allmänna motionstiden 2013. I propositionen föreslog regeringen ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken. Syftet med förslagen var att förbättra samordningen av reglerna i plan- och bygglagen och miljöbalken för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Ändringarna innebar bl.a. nya krav i plan- och bygglagen på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Det ställs vidare nya krav i plan- och bygglagen på redovisning av bullervärden vid planläggning och bygglovsprövning. Vid tillsyn av omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad enligt miljöbalken ska tillsynsmyndigheten som huvudregel inte få besluta om förelägganden eller förbud om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 2 januari 2015. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet fanns tre reservationer.

Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare (CU34)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare och tre motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i föräldrabalken som innebar bl.a. följande. Den person som den enskilde önskar bli företrädd av ska i regel utses till ställföreträdare, och kontrollen av att de som föreslås som ställföreträdare är lämpliga för uppdraget ska skärpas. Överförmyndaren ska erbjuda gode män och förvaltare utbildning. Gode män och förvaltare ska ges en lagreglerad rätt att kunna lämna sitt uppdrag trots att någon ersättare ännu inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld. Ett dödsbo efter en god man eller förvaltare ska kunna få lättnad i sin skyldighet att redovisa den egendom som ställföreträdaren har förvaltat. Överförmyndaren ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ställföreträdarskapsärenden. Länsstyrelsen ska föra statistik om överförmyndarnas verksamhet. Huvuddelen av lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet fanns åtta reservationer.

Ny lag om näringsförbud (CU35)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:215 och en motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen en ny lag om näringsförbud som ska ersätta den gamla från 1986 och ett antal följdändringar i andra lagar. Förslaget innebar att kretsen av personer som kan meddelas näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet, oavsett i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs. Det s.k. ställningsansvaret, som innebär att vissa funktionärer i en juridisk person alltid presumeras leda verksamheten, utvidgas till att omfatta även vissa företrädare för utländska filialer och stiftelser. Propositionen innehöll vidare en analys av hur processer om näringsförbud förhåller sig till Europakonventionens dubbelprövningsförbud. För att förhindra att processer förs i strid med förbudet föreslogs vissa ändringar när det gäller möjligheten att förlänga ett näringsförbud. Regeringen lade också fram förslag som syftade till att effektivisera Kronofogdemyndighetens tillsyn över att meddelade näringsförbud följs. Bland annat blir det obligatoriskt att kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal där han eller hon får information om näringsförbudets innehåll och där myndigheten kan få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Kronofogdemyndigheten får kalla till fler sådana samtal om det finns behov av det. Kallelse till samtal får förenas med vite. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet fanns en reservation.

Fordonsrelaterade skulder (CU36)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:176 Fordonsrelaterade skulder, två motioner som väckts med anledning av propositionen och sju motioner från den allmänna motionstiden 2012 och 2013. Propositionen innehöll förslag till en ny lag om rätt att ta fordon i anspråk för betalning av fordringar på vissa skatter och avgifter. Syftet med lagen är att dels minska de restförda fordonsrelaterade skulderna till det allmänna, dels minska incitamentet att använda s.k. fordonsmålvakter. Genom att låta en fordonsmålvakt, normalt en person utan utmätningsbara tillgångar, stå som registrerad ägare för ett fordon kan den civilrättslige ägaren och brukaren undandra sig det betalningsansvar som följer av ett fordonsinnehav. Det allmänna ska, genom Kronofogdemyndigheten, kunna ta i anspråk ett fordon som föranleder debitering av vissa fordonsrelaterade skatter och avgifter. Det föreslogs också ändringar i lagen om flyttning av fordon i vissa fall som innebar att felparkerade fordon, vars registrerade ägare har sådana obetalade och förfallna skulder uppgående till visst belopp, ska få flyttas och att fordonet inte behöver återlämnas till ägaren förrän alla dessa skulder och kostnader i samband med flytten är betalade. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsförslag. I betänkandet fanns två reservationer.

Riksrevisionens rapport om statens hantering av riksintressen (CU37)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:211 Riksrevisionens rapport om statens hantering av riksintressen. I skrivelsen redovisade regeringen sina bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport och redogjorde för de åtgärder som har vidtagits inom det område som granskningen omfattar. Regeringen konstaterade att den har tillsatt en utredare med uppgift att göra en bred översyn av miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. En del av utredarens uppdrag är att analysera riksintressesystemets påverkan på bostadsförsörjningen och att utveckla ett system där man kan göra avvägningar mellan olika riksintressen och bostadsförsörjningsbehovet. Utredningen kommer, enligt regeringen, att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tagit upp i sin granskningsrapport. Utskottet välkomnade översynen och noterade därutöver att regeringen avser att ge Boverket och länsstyrelserna i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av den nuvarande riksintresseregleringen. Därmed föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Uppskov med behandlingen av ärenden (CU38)

I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen skulle medge att behandlingen av ärenden får skjutas upp till riksmötet 2014/15.

Yttranden till andra utskott

Utskottet lämnade följande yttranden:

2013/14:CU1y till finansutskottet över budgetpropositionens förslag och motstående motioner som rörde utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik.

2013/14:CU2y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

2013/14:CU3y till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2013/14:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2013 och en följdmotion i de delar som rörde utskottets beredningsområde.

2013/14:CU4y till justitieutskottet över proposition 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och två följdmotioner i de delar som rörde utskottets beredningsområde.

2013/14:CU5y till justitieutskottet över kommissionens meddelande EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU (KOM(2014) 144).

EU-frågor

Sedan 2007 gäller en ny ordning för riksdagens arbete med EU-frågor där utskotten har fått en mer aktiv roll. Regeländringarna innebär att utskotten ska skriva utlåtanden över vissa EU-förslag. Regeringen ska också överlägga med utskottet i EU-frågor om utskottet begär det. Sedan den 1 december 2009 gäller även att utskotten ska ta ställning till om EU-förslag till lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.

Samarbetet inom EU berör utskottets beredningsområde. Det gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkrings- och avtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten och den internationella privaträttsliga lagstiftningen. Även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten berörs alltmer av samarbetet inom EU.

Utskottet höll överläggningar med regeringen i sammanlagt fyra olika frågor. Överläggningarna avsåg ändring av EU:s insolvensförordning, EU-förslagen om lagstadgad revision, direktiv om paketresor och assisterade researrangemang och direktiv om företagshemligheter.

Vid nio tillfällen fick utskottet information i EU-frågor av företrädare för Justitiedepartementet, bl.a. om pågående lagstiftningsarbete i EU inom utskottets beredningsområde.

Utskottet gjorde subsidiaritetsprövningar av sju EU-förslag. Förslagen avsåg

ett direktivförslag om paketresor och assisterade researrangemang och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2011/83/EU och om upphävande av rådets direktiv 90/314/EEG

ett förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen)

ett förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande och förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande

ett förslag till förordning om personlig skyddsutrustning

ett förslag till förordning om linbaneanläggningar

ett direktivförslag om privata enmansbolag med begränsat ansvar

ett direktivförslag om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang och direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa inslag i årsberättelsen om företagsstyrning.

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas en s.k. EU-promemoria inom utskottets kansli. I den görs en förteckning över aktuella frågor som rör utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian finns länkar till de aktuella EU-dokumenten, sammanfattningar av dokumentens innehåll samt redovisningar av det nuvarande förhandlingsläget och de svenska ståndpunkterna när dessa är kända. Vidare redovisas när utskottet fått information i frågor och om överläggningar ägt rum med företrädare för regeringen. Promemorian, som uppdateras och kompletteras kontinuerligt, bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior och underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet har under mandatperioden haft en arbetsgrupp bestående av tre utskottsledamöter – Carina Olsson (S), Jessika Vilhelmsson (M) och Carina Herrstedt (SD) – som berett allmänna frågor om uppföljnings- och utvärderingsinsatser och forsknings- och framtidsfrågor.

Hösten 2013 beslutade utskottet att följa upp erfarenheterna av de nya regler för hyressättning som riksdagen beslutade om 2010 (prop. 2009/10:185, bet. 2009/10:CU24, rskr. 2009/10:374) och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Utskottet bjöd i detta syfte in företrädare för parterna på hyresbostadsmarknaden. De 28 november 2013 redovisade företrädare för SABO, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna sina erfarenheter av hyressättningsreglerna för utskottet.

Utskottets arbete med att följa upp riksdagsbeslut m.m. ingick även i aktiviteter som redovisas nedan.

Interna utfrågningar

Den 28 november 2013 redovisade företrädare för SABO, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna sina erfarenheter av de hyressättningsregler som trädde i kraft den 1 januari 2011 för utskottet.

Den 30 januari 2014 informerade företrädare för Riksrevisionen utskottet om Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2013:21 Statens hantering av riksintressen – ett hinder för bostadsbyggande.

Den 2 april 2014 besökte ett tiotal f.d. riksdagsledamöter utskottet i samband med riksdagens återvändardag som talmannen i samverkan med Veteranföreningen bjudit in till.

Den 29 april 2014 informerade företrädare för Socialdepartementet, Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting utskottet om förslagen i proposition 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov.

Den 10 juni 2014 informerade företrädare för Riksrevisionen utskottet om Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2014:2 Bostäder för äldre i avfolkningsorter.

Resor och besök

Den 21 november 2013 besökte utskottet Riksbanken och fick information om Riksbankens roll och om den svenska bolånemarknaden.

Den 29 november 2013 deltog två utskottsledamöter i en konferens i Bryssel om energieffektivisering i byggnader.

Den 12 mars 2014 besökte utskottet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och fick information om bostadsbyggande med utgångspunkt från resultatet av SKL:s programberedning Ökat bostadsbyggande och möjlighet till diskussion om PBL, riksintressen, buller och strandskydd.

Den 5–11 april 2014 deltog en utskottsledamot i en internationell konferens (The Seventh session of the World Urban Forum) i Medellin, Colombia.

Elanders, Stockholm 2014