Protokoll utskottssammanträde 2020/21:28

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2020/21:28

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:28

DATUM

2021-04-27

TID

11.00–11.46 11.52–12.34

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ledamöter och suppleanter: Mats Green (M), Saila Quicklund (M), Magnus Persson (SD), Helén Pettersson (S), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Josefin Malmqvist (M), Ludvig Aspling (SD), Johan Andersson (S), Michael Anefur (KD), Arman Teimouri (L), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Leila Ali-Elmi (MP), Malin Danielsson (L), Johanna Haraldsson (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Marianne Pettersson (S), Ciczie Weidby (V) och Sofia Damm (KD). Två tjänstemän från arbetsmarknadsutskottets kansli var uppkopplade på distans. En tjänsteman från EU-nämndens kansli var uppkopplad under punkterna 3, 4 och 5.

§ 2

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:27.

§ 3

Aviserat initiativ om förbättrade arbetsvillkor för personer som tillhandahåller tjänster via plattformar Utskottet överlade med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1830–2020/21). Arbetsmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Överläggningen föranledde statsrådet att göra följande tillägg och ändringar i regeringens ståndpunkt (under- och genomstrykningar): Att möta de sociala utmaningarna är viktigt för hela EU:s sammanhållning och för den inre marknaden. Den nya tekniska utvecklingen gör det möjligt att skapa nya tjänster och jobb via digitala plattformar, vilket i grunden är positivt. Regeringen välkomnar intentionen till det aviserade initiativet, eftersom det är angeläget med goda villkor för individer som arbetar på plattformar, såväl som för andra som utför arbete på den resterande arbetsmarknaden. Regeringen anser också att alla som arbetar ska ha rätt till en god arbetsmiljö, oavsett arbetsgivarens storlek och formen för arbetet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att det aviserade initiativet respekterar medlemsstaternas kompetens, bland annat avseende arbetsmarknads, social- och skattepolitiken och principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Plattformsarbete kan idag se ut på olika sätt och tillhandahålla flera olika sorters tjänster. Det är därför även nödvändigt att kommissionens förslag föregås av en noggrann och väl underbyggd konsekvensanalys som tar hänsyn till detta. Det är viktigt att kommissionens kommande förslag föregås av en noggrann och väl underbyggd konsekvensanalys. Regeringen betonar vikten av den sociala dialogen för att hantera relevanta utmaningar inom plattformsekonomin. Den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters autonomi ska värnas, däribland parternas ansvar för lönebildning. Eventuella förslag om tillgång till ekonomiskt eller socialt skydd ska bör utformas på ett sätt som respekterar nationella system och parternas autonomi. Regeringen anser att arbetsrättsliga begrepp såsom till exempel arbetstagare samt bedömning av anställningsstatus ska ta sin utgångspunkt i nationell rätt och nationell praxis. En utgångspunkt är också att en särskild arbetsrättslig status för plattformsarbete inte ska bör regleras på EU-nivå. Regeringen anser att ett jämställdhetsperspektiv genomgående bör genomsyra initiativet. Initiativet bör därför inkludera en analys av plattformsarbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen anser slutligen att en väl fungerande inre marknad är av stor vikt och ser därför i regel positivt på åtgärder som syftar till att underlätta för den fria rörligheten för tjänster, personer och varor. Initiativet bör också samspela med målen för den yttre handelspolitiken. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens reviderade ståndpunkt. M-, SD- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi delar inte regeringens ståndpunkt då den välkomnar ytterligare gemensamma initiativ för att reglera arbetsvillkor på EU-nivå. Ståndpunkten är alltför tillåtande och inbjudande till kommissionens planer på arbetsmarknadsområdet och vi känner oss inte trygga i att den svenska arvbetamarknadsmodellen verkligen kommer att värnas i den fortsatta processen. Vi delar naturligtvis uppfattningen att alla arbetstagare ska ha rimliga arbetsvillkor. Det vi däremot ser med oro på är hur frågor återigen förflyttas från nationell nivå till EU-lagstiftning. Frågor som rör arbetsvillkor och skydd för arbetare ska regleras där de hör hemma, dvs. i varje medlemsland. Kommissionens planer på rättsligt bindande åtgärder rymmer allt från arbetstider till försäkringar och pensionsavsättningar. Detta är frågor som varje medlemsstat hanterar bäst på egen hand. Medlemsländernas system och förutsättningar skiljer sig åt och därför behöver medlemsländerna reglera dessa frågor på olika sätt. Det finns ingen gemensam lösning som passar alla. Vi är djupt oroade över den successiva förflyttning vi ser och har sett under en lång tid, där de arbetsmarknads- och socialpolitiska frågorna med utgångspunkt i den sociala pelaren förs upp på EU-nivå med rättsligt bindande åtgärder som resultat. Vi vill återigen understryka att dessa frågor bör hanteras av respektive medlemsstat utifrån varje lands unika förutsättningar. Fler bindande gemensamma direktiv är helt fel väg att gå och riskerar att sätta vår väl fungerande svenska arbetsmarknadsmodell ur spel. Det finns helt enkelt inget behov av unionslagstiftning på området. För Sveriges del är arbetsmarknadspolitiska regleringar på EU-nivå extra problematiska då vi gång på gång ser hur vår modell hotas, inte minst i de nu pågående förhandlingarna om minimilöner. Vi ser inte hur Sverige med ett nytt direktiv om arbetsvillkor för plattformsarbetare ska kunna hitta en förenlig väg med den svenska modellen och parternas autonomi i avtalsfrågor. Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans.

§ 4

Utkast till rådsslutsatser om distansarbete Utskottet överlade med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Underlaget utgjordes av utkast till rådsslutsatser om distansarbete (dok.nr 7574/21) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1831–2020/21). Arbetsmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 3). Överläggningen bordlades. Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans.

§ 5

Information om aktuella EU-frågor Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet lämnade information om följande frågor: återrapporten från det informella videomötet (EPSCO) den 15 mars 2021 utkast till rådsslutsatser om de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19 på jämställdheten förhandlingsläget kring Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter förhandlingsläget kring direktivförslaget om tillräckliga minimilöner toppmötet om sociala frågor i Porto den 7–8 maj 2021 Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans.

§ 6

Undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning (AU14) Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2020/21:123, följdmotionen och ett yttrande från försvarsutskottet (FöU6y). Ärendet bordlades.

§ 7

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (AU3y) Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2020/21:75. Ärendet bordlades.

§ 8

Kanslimeddelanden Kanslichefen anmälde sammanträdesplanen. Kanslichefen anmälde en inkommen skrivelse (dnr 1841–2020/21).

§ 9

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 29 april 2021 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras den 29 april 2021

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2020/21:28

§ 1

§ 2

§ 3–5

§ 6–9

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

X

X

Mats Green (M), andre vice ordf.

X

O

X

Patrik Björck (S)

Saila Quicklund (M)

X

X

X

Magnus Persson (SD)

X

X

X

Helén Pettersson (S)

X

X

X

Martin Ådahl (C)

X

X

X

Ali Esbati (V)

X

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

X

Ludvig Aspling (SD)

X

X

X

Johan Andersson (S)

X

X

X

Michael Anefur (KD)

X

O

X

Serkan Köse (S)

X

X

X

Arman Teimouri (L), förste vice ordf.

X

X

X

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

X

X

X

Leila Ali-Elmi (MP)

X

X

X

Malin Danielsson (L)

X

X

X

SUPPLEANTER

Johanna Haraldsson (S)

X

X

X

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

O

X

O

Marianne Pettersson (S)

O

O

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Alireza Akhondi (C)

Ciczie Weidby (V)

O

O

O

Hanif Bali (M)

Sara Gille (SD)

Patrik Engström (S)

Sofia Damm (KD)

O

X

O

Jasenko Omanovic (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Katarina Brännström (M)

Cassandra Sundin (SD)

Linda Lindberg (SD)

Maria Nilsson (L)

Robert Hannah (L)

Annika Hirvonen (MP)

Annika Qarlsson (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

Roza Güclu Hedin (S)

Annika Strandhäll (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2020/21:28

Promemoria

2021-04-22

Arbetsmarknadsdepartementet

Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö

Arbetsmarknadsutskottet

Diarienummer: 1830–2020/21

Överläggningspromemoria till arbetsmarknadsutskottet om kommissionens aviserade initiativ om förbättrade arbetsvillkor för personer som tillhandahåller tjänster via plattformar

Dokument: -

Tidigare dokument till utskottet: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Regeringens ståndpunkt inför riktlinjedebatt på informella EPSCO den 27 november 2020.

Tidigare behandlad vid möte med arbetsmarknadsutskottet: Arbetsmarknadsutskottet informerades om det aviserade initiativet den 2 februari 2021.

Bakgrund

I kommissionsordförandens politiska riktlinjer för innevarande kommissionsperiod, och i kommissionens arbetsprogram för 2021 aviserades ett initiativ om rättsligt bindande åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för individer som arbetar via digitala arbetsplattformar.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén lämnade i februari 2020 över sitt yttrande om rättvist arbete i plattformsekonomin till rådsordförandeskapet. Yttrandet innehöll slutsatser och rekommendationer om förbättrade villkor i plattformsekonomin.

Europaparlamentet publicerade den 24 november 2020 rapporten ”Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar ”, som uppmanar kommissionen att föreslå ett direktiv om förbättrade arbetsvillkor inom den digitala ekonomin

som även omfattar arbetstagare på digitala arbetsplattformar och egenföretagare. I november 2020 höll Europaparlamentets sysselsättningsutskott en diskussion med kommissionen och olika berörda intressenter om utmaningarna inom plattformsarbetet.

Frågan om förbättrade arbetsvillkor på plattformar diskuterades även under en riktlinjedebatt på det informella videomötet den 3 december 2020 som ersatte det fysiska EPSCO-mötet.

Kommissionen inledde en första fas av samråd med arbetsmarknadens parter den 24 februari 2021 och har aviserat att ett lagstiftningsinitiativ ska presenteras det fjärde kvartalet 2021 om parterna inte förhandlar i frågan enligt artikel 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enligt det samrådsdokument som inledde samrådet kan ett paket av både lagstiftningsförslag och icke-lagstiftning vara aktuellt i syfte att svara upp mot de utmaningar som kommissionen identifierat.

Ett initiativ kan till exempel komma att innehålla följande aspekter, enligt det samrådsdokument som presenterades av kommissionen den 24 februari:

• Klassificering av anställningsstatus på plattformar genom till exempel en anställningspresumtion

• Transparenta och förutsägbara arbetsvillkor och möjligheten att säkerställa information om löner

• Åtgärder avseende reglering av arbetstid

• Förbättrad arbetsmiljö på plattformar

• Tillgång till ekonomiskt och socialt skydd

• Tillgång till kollektiva förhandlingar

• Främjande av gränsöverskridande rättvisa

• Stärkande av transparens och förutsebarhet vad gäller automatiserade beslut vid användning av algoritmer, så kallad ”algorithmic management”

• Möjlighet till utbildning och kompetensutveckling

Regeringen bedömer att det är viktigt att Sverige framöver agerar aktivt på ett konstruktivt sätt för att kunna påverka förslagets utformning, inklusive eventuella inverkan på den svenska modellen. Mot bakgrund av detta anges nedan regeringens ståndpunkt för det fortsatta arbetet på EU-nivå.

Regeringens ståndpunkt

Att möta de sociala utmaningarna är viktigt för hela EU:s sammanhållning och för den inre marknaden. Regeringen välkomnar intentionen till det aviserade initiativet, eftersom det är angeläget med goda villkor för individer som arbetar på plattformar, såväl som för andra som utför arbete på den resterande arbetsmarknaden. Regeringen anser också att alla som arbetar ska ha rätt till en god arbetsmiljö, oavsett arbetsgivarens storlek och formen för arbetet.

En viktig utgångspunkt för regeringen är att det aviserade initiativet respekterar medlemsstaternas kompetens, bland annat avseende arbetsmarknads, social- och skattepolitiken och principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Det är viktigt att kommissionens kommande förslag föregås av en noggrann och väl underbyggd konsekvensanalys. Regeringen betonar vikten av den sociala dialogen för att hantera relevanta utmaningar inom plattformsekonomin.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters autonomi ska värnas, däribland parternas ansvar för lönebildning. Eventuella förslag om tillgång till ekonomiskt eller socialt skydd bör utformas på ett sätt som respekterar nationella system och parternas autonomi.

Regeringen anser att arbetsrättsliga begrepp såsom till exempel arbetstagare samt bedömning av anställningsstatus ska ta sin utgångspunkt i nationell rätt och nationell praxis. En utgångspunkt är också att en särskild arbetsrättslig status för plattformsarbete inte bör regleras på EU-nivå.

Regeringen anser att ett jämställdhetsperspektiv genomgående bör genomsyra initiativet. Initiativet bör därför inkludera en analys av plattformsarbete ur ett jämställdhetsperspektiv.

Regeringen anser slutligen att en väl fungerande inre marknad är av stor vikt och ser därför i regel positivt på åtgärder som syftar till att underlätta för den fria rörligheten för tjänster, personer och varor. Initiativet bör också samspela med målen för den yttre handelspolitiken.

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2020/21:28

Promemoria

2020-04-21

A2021/00907

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsutskottet

Diarienummer: 1831–2020/21

Överläggningspromemoria till arbetsmarknadsutskottet om utkast till rådsslutsatser om distansarbete

Dokument:

7574/21

Tidigare dokument till utskottet: Nej.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej.

Tidigare behandlad vid möte med arbetsmarknadsutskottet: Nej

Bakgrund och innehåll

Den 7 april 2021 presenterade det portugisiska ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser om distansarbete. Förslaget behandlas i rådsarbetsgrupp vid ett första tillfälle den 16 april, och ett andra tillfälle planeras preliminärt den 5 maj. Slutsatserna väntas antas på EPSCO-rådets möte den 14 juni.

Rådsslutsatserna ska utgöra en vägledning och innehåller uppmaningar till medlemsstaterna, kommissionen, sysselsättningskommittén (EMCO), kommittén för socialt skydd (KST) och arbetsmarknadens parter.

Mot bakgrund av den massiva ökningen av arbete hemifrån som skett den senaste tiden är det portugisiska ordförandeskapets syfte att identifiera potential, begränsningar och risker med hemarbete. Till fördelarna som identifieras för de anställda hör bland annat möjligheten att öka balansen i arbetslivet och kortare pendlingstider. För företagen kan det innebära en ökad produktivitet och effektivitet.

Exempel på risker som identifieras i utkastet till rådsslutsatser är bland annat en ökad bevakning av de anställda genom användning av företagens IT- utrustning, att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut och högre arbetsintensitet. Distansarbete i hemmet kan också resultera i att kvinnor generellt sett tar ett ännu större ansvar för hushållsarbetet än tidigare, vilket kan vara negativt för jämställdhetsarbetet. Ytterligare risker som identifieras är social och yrkesmässig isolering och svårigheter att delta i kollektivt fattade beslut på arbetsplatsen.

Det portugisiska ordförandeskapet betonar att anställda har olika förutsättningar för att kunna arbeta på distans, beroende på utrustning hemmavid, digitala färdigheter och dylikt. Därför konstateras att det livslånga lärandet där digital tillgänglighet ingår är nödvändigt för att företag ska kunna dra nytta av potentialen som hemarbete kan innebära, samtidigt som risken för ojämlikheter och utslagning som beror på brister i nödvändiga färdigheter ökar.

Vidare anges att företagsspecifika regler, kollektivavtal och arbetsrättsliga lagar inte hunnit anpassas ännu eftersom trenden att arbeta hemifrån har fått en så snabb utveckling orsakad av pandemin. Det konstateras därför att det finns behov av att utveckla lämpliga regelverk för distansarbete som sker på frivillig basis.

Det konstateras att arbetsmarknadens parter har en viktig roll eftersom det inte finns en unik modell som passar alla branscher.

Medlemsstaterna anmodas med beaktande av nationella arbetsmarknadsmodeller och parternas autonomi, bland annat att upprätta handlingsplaner som adresserar risker och möjligheter kopplat till hemarbete, att överväga arbetsrättslig lagstiftning för att upprätthålla nödvändiga kontroller, se över frågor koppade till IT-utrustning för hemmakontor och stärka skyddstillsynen på arbetsmarknaden.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet tagit initiativ till rådsslutsatser i syfte att identifiera både risker och potential med hemarbete. Det är viktigt att kunna möta arbetsmiljöutmaningar i ett förändrat arbetsliv.

Jämställdhetsperspektivet i utkastet ska bevakas och vid behov stärkas.

En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende sociala- och sysselsättningspolitiska frågor samt att nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetsmarknadens parters autonomi respekteras. Samarbete på området bör ske främst genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande lagstiftning på EU-nivå.