Protokoll utskottssammanträde 2017/18:13

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2017/18:13

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:13

DATUM

2017-12-07

TID

08.00 – 8.35, 8.45 – 9.30

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Kommissionens förslag om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

Utskottet överlade med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht,
Näringsdepartementet, om:


KOM(2017) 645 Kommissionens förslag om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

Underlaget utgjordes av en den 5 december 2017 översänd promemoria

(dnr 1.4.3-701-2017/18).

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om maximalt hållbart avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsplaner och förvaltningsstrategier är viktiga verktyg och att det är viktigt att fortsätta arbetet med att se över de planer och strategier som är inaktuella.

Vad gäller ål anser regeringen att situationen för den europeiska ålen är ytterst alarmerande och har varit det i många år. Regeringen delar därför kommissionens inställning att åtgärder behöver vidtas i närtid för att rädda arten, och därmed också ålfisket på längre sikt. Mot denna bakgrund anser regeringen att ett generellt ålförbud bör införas i alla EU:s vatten 2018. Regeringen anser även att det är ytterst viktigt att kommissionen skyndsamt vidtar långsiktiga åtgärder genom skärpning av den befintliga EU-ålförordningen samt särskilt prioriterar uppföljning och efterlevnad av de nationella ålförvaltningsplanerna.

M-, SD-, C-, L- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Vi anser liksom regeringen att situationen för den europeiska ålen är ytterst alarmerande och att åtgärder måste vidtas för att rädda arten liksom ålfisket på längre sikt. Vår övergripande målsättning är att EU:s förvaltningsåtgärder för ål ska vara i linje med den reformerade fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för det samlade beslutet om de olika fiskarterna och bestånden.

 

Redan i dag finns ett generellt ålfiskeförbud i Östersjön. Vi välkomnar att det utvidgas till att omfatta EU:s alla vatten. För att förbudet ska fylla sitt syfte anser vi att det ska omfatta även ål som inte uppnått 12 centimeter. Därför ställer vi oss frågande till Kommissionens förslag att undanta ål under 12 centimeter från förbudet.

En förutsättning för ett förbud är dock att det ska finnas möjlighet till ett högst begränsat ålfiske för att bland annat värna det småskaliga kustnära ålfisket för att därigenom säkerställa att dess kultur och tradition inte försvinner.


Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Jordbruks- och fiskeråd den 11-12 december 2017

Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, Näringsdepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen:


Rådets dagordningspunkt 4. Meddelande från kommissionen om framtiden för livsmedel och jordbruk

Underlaget utgjordes av en den 4 december 2017 översänd rådspromemoria.


Förslag till svensk ståndpunkt:
Med utgångspunkt i de utmaningar som jordbruket och landsbygden står inför och utifrån regeringens ambitions om en väsentligt minskad EU-budget som följer av Storbritanniens aviserade utträde ur EU har regeringen föreslagit följande övergripande ståndpunkt för hur GJP bör förändras efter 2020. Denna förankrades i EUN inför rådsmötet i juli 2017.

Utformningen av GJP har betydelse för jordbrukets lönsamhet, uppfyllandet av olika miljömål och utvecklingen av landsbygden. Samtidigt kan effektiviteten i den nuvarande politiken utvecklas för att möta utmaningen som följer av Storbritanniens aviserade utträde ur EU och behovet av betydande minskningar av budgetresurserna kommande budgetperiod. Att utveckla GJP är även nödvändigt för att möta FN:s hållbarhetsmål och för att understödja en övergång till en biobaserad ekonomi.

Förenkling av politiken behöver vara utgångspunkten i kommande reform. Nuvarande GJP leder till höga administrativa kostnader för såväl lantbrukare som myndigheter. En viktig förändring är att ändra reglerna för revision som behöver bli mer förutsägbara och proportionerliga samt baseras på risk och väsentlighet.

Det krävs även ett förändrat fokus i GJP från den första pelarens direktstöd till den andra pelaren med dess landsbygdsprogram. Det är vidare viktigt att säkerställa en fortsatt marknadsorientering av GJP.

Genom att investera i åtgärder som stärker jordbrukets konkurrenskraft och hållbara produktivitet inom ramen för landsbygdsprogrammet kan jordbrukets behov av inkomststöd minska. De nuvarande direktstöden riskerar att kapitaliseras i högre markvärden och högre arrenden vilket leder till en ineffektiv politik som även försvårar för unga och nya jordbrukare att komma in i jordbruket. Direktstöden bör minska väsentligt och jämnas ut mellan medlemsländerna. På längre sikt bör de fasas ut. Som ett led i att förenkla politiken anser regeringen att det nuvarande systemet med stödrätter bör fasas ut.

Det finns möjlighet till ökad måluppfyllelse jämfört med idag genom kompletterande ersättningar som riktas mot marker med höga kultur- och miljövärden och till regioner med sämre produktionsförutsättningar.

Högre effektivitet och miljönytta är även möjlig genom att ta bort förgröningsstödet i den första pelaren och istället arbeta med riktade åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Regeringen anser även att systemet med tvärvillkor behöver ses över och att det bör tas bort för åtgärder i landsbygdsprogrammet. För att öka miljö- och klimatnyttan med GJP bör kravet för hur stor del av landsbygdsprogrammet som går till dessa åtgärder öka.

Regeringen anser att riskhanteringsinstrumenten kan behöva utvecklas i kommande reform för att öka effektiviteten och flexibiliteten av dessa åtgärder. Samtidigt krävs det att man säkerställer lika konkurrensvillkor mellan jordbrukare i olika medlemsländer och en fortsatt marknads-orientering. Det är därför viktigt att riskhanteringsinstrumenten inte förhindrar att jordbrukarna nås av marknadens signaler. I nuvarande GJP finns en krisreserv i syfte att omfördela medel från direktstöden till olika former av krisåtgärder. Regeringen anser att regler och kriterier för krisreserven behöver ses över för att den ska kunna bli ett restriktivt men användbart instrument när en riktig kris inträffar.

Samordningen mellan landsbygdsprogrammet och andra europeiska fonder behöver förstärkas för att öka effektiviteten. Det nya innovations-partnerskapet har varit värdefullt för jordbruket och regeringen bedömer att detta instrument även bör göras tillgängligt till andra relevanta sektorer på landsbygden.

Regeringen anser även att det finns skäl att ändra reglerna för djurvälfärdsersättningar så att det blir möjligt att kompensera lantbrukare som vidtar åtgärder som går längre än EU:s gemensamma lagstiftning oavsett om åtgärderna är ett rättsligt krav eller praxis i det enskilda landet.

På jordbruks och fiskerådet kommer diskussionen om meddelandet att utgå från två frågor, 1. Vad medlemsstaterna anser om meddelandet, och 2. Vad medlemsstaterna anser saknas i meddelandet. Nedan följer förslag till svensk position för dessa frågor.

1) Vad anser medlemsstaterna om meddelandet:

En ny förvaltningsmodell

Regeringen anser att det är viktigt att diskussionen om framtida GJP beaktar behovet av budgetneddragningar som en följd av Storbritanniens aviserade utträde ur EU och att det i en större utsträckning borde ha beaktats i meddelandet.

Regeringen anser att det är positivt att meddelandet berör strukturen för hur GJP:s mål bättre ska uppnås. Regeringen ser positivt på den föreslagna nya förvaltningsmodellen som innebär en ökad subsidiaritet och att större ansvar för politikens inriktning åläggs medlemsstaterna. En sådan förändring kan innebära att politiken blir effektivare, enklare och mer resultatorienterad. Det är dock viktigt att beakta att meddelandet endast sätter ramarna och att många frågor och detaljer om den nya förvaltningsmodellen förblir obesvarade till dess att lagförslagen presenteras. Regeringen ser det därför som viktigt att verka för att den föreslagna inriktningen faktiskt leder till en effektivare, enklare och mer resultatorienterad politik som bidrar till en ökad hållbar produktivitet och ökad konkurrenskraft. Regeringen anser vidare att åtgärder inom landsbygdsprogrammet har större förutsättningar att främja konkurrenskraft och hållbar produktivitet än gårdsstödet och förordar därför ett ökat fokus på dessa åtgärder inom ramen för totalt sett väsentligt lägre utgifter för GJP.

En ökad ambition för miljö- och klimat ser regeringen som ett positivt budskap i meddelandet. Det är positivt att en översyn av förgröningen lyfts fram. Det är en central fråga hur ett nytt system med åtgärder för att uppnå miljö- och klimatnytta kan utformas på ett enkelt och effektivt sätt. Det är viktigt att den nya modellen innebär frihet under ansvar, ett större fokus på riktade åtgärder och att kommissionen undviker detaljregler i sekundärlagstiftning och riktlinjer.

Regeringen ställer sig positiv till meddelandets budskap om tillväxt på landsbygden, men regeringen vill i sammanhanget understryka sin uppfattning att skogspolitik ska vara nationell kompetens och att tillväxt på landsbygden inte främst tillförsäkras genom medel på EU-nivå.

Regeringen ser även positivt på kommissionens förslag om att fortsätta utjämningen av direktstödsnivåerna mellan medlemsstaterna, men framhåller att utjämningen måste ske på en lägre nivå än dagens medelvärde. Regeringen ställer sig tveksam till förslaget om capping då det riskerar motverka strukturomvandling och en ökad konkurrenskraft. Regeringen förespråkar en generell neddragning av direktstöden som bör minska väsentligt och på sikt fasas ut.

2) Vad saknas i meddelandet?

Regeringen anser att meddelandet borde haft ett större fokus på marknadsperspektivet och effektivitet i branschen som helhet. Regeringen anser att det är viktigt att öka marknadsorienteringen och inte bara bibehålla den.

Regeringen anser även att meddelandet kunde ha fokuserat mer på förenkling av revisionssystemet. Regeringen anser att ett förenklat revisionssystem som bygger på risk och väsentlighet, en integrerad kontroll och revisionsstruktur (single audit), samt målstyrning istället för detaljreglering är nödvändigt för att förenkla politiken och minska den administrativa bördan. En sådan förändring är även en förutsättning för att de föreslagna ändringarna av förvaltningsmodellen leder till en effektivare, enklare och mer resultatorienterad politik.

Följande tillägg till den svenska ståndpunkten, vilket godkändes av statsrådet, lämnades:

Att ökad subsidiaritet inte får leda till snedvriden konkurrens

Sverige välkomnar förslag om en föryngring av lantbrukarkåren

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, Näringsdepartementet lämnade under övriga punkter på rådsdagordningen information inför Jordbruks- och fiskerådet den 11-12 december 2017.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 3

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2017/18:11

§ 4

Jakt och viltvård (MJU8)

Utskottet behandlade motioner om jakt och viltvård.

Ärendet bordlades.

§ 5

Inkomna EU-dokument m.m.

Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.

§ 6

Utskottets arbetsplan 1 VT 2018

Utskottets preliminära arbetsplan för våren 2018 anmäldes och lämnades utan erinran.

§ 7

Inkomna skrivelser

En inkommen skrivelse enligt bilaga 3 anmäldes och lades till handlingarna.

§ 8

Bemyndiganden

Ordföranden bemyndigandes att i förekommande fall inhämta regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

§ 9

Inställt sammanträde


Kanslichefen meddelade att sammanträdet den 14 december 2017 ställs in.

§ 10

Ordförandes tack

Ordförande tackade utskottets ledamöter, suppleanter och utskottets kansli för arbetet under hösten och önskade alla en god jul och ett gott nytt år, ordförande tackades i sin tur för väl genomfört arbete.

§ 11

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 23 januari 2018 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 23 januari 2018

Matilda Ernkrans



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2017/18:13

§ 1 – 2

§ 3

§ 4 – 11

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

X

X

Maria Malmer Stenergard (M)

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

Johan Hultberg (M)

-

-

-

Sara Karlsson (S)

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

-

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

X

Johan Büser (S)

-

-

-

Stina Bergström (MP)

X

X

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

Lars Tysklind (L)

X

X

X

Jens Holm (V)

X

X

X

Lars-Axel Nordell (KD)

O

O

O

Marianne Pettersson (S)

X

X

X

SUPPLEANTER

Petra Ekerum (S)

X

X

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

- (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Cassandra Sundin (SD)

Nina Lundström (L)

- (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

X

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Marie Olsson (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH

JORDBRUKSUTSKOTTET

2017-12-07

Bilaga 2 till protokoll 2017/18:13

Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 28 november – 5 december 2017

Beteckning

Rubrik

KOM- dokument

 

KOM(2017) 695

Rekommendation till RÅDETS BESLUT om bemyndigande att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar för att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med São Tomé och Príncipe

KOM(2017) 713

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Framtiden för livsmedel och jordbruk

KOM(2017) 726

Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet

KOM(2017) 727

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av direktiv 2010/75/EU och om slutrapporterna om föregående lagstiftning (version 22/09/2017)

K- dokument

K(2017) 7828

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/… av den 28.11.2017 om ändring av bilagorna I och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 om export och import av farliga kemikalier

Klicka på länken för fullständig information om dokumentet:

K(2017) 7875

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/… av den 30.11.2017 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/98 om genomförandet av unionens internationella förpliktelser, som avses i artikel 15.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013, enligt den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten och konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del, vad gäller svärdfisk i Medelhavet

Fakta-PM

2017/18:FPM25

Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet 2018

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.