Protokoll utskottssammanträde 2007/08:34

Näringsutskottets protokoll 2007/08:34

 

NÄRINGSUTSKOTTET

 

 

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2007/08:34

 

DATUM

2008-05-20

TID

10.30-12.00

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

 

 

 

§ 1

Protokollsjustering

 

Utskottet justerade protokoll nr 32 och 33.

 

 

§ 2

Information från Post- och telestyrelsen

 

Generaldirektör Marianne Treschow och avdelningschef Sten Selander, Post- och telestyrelsen (PTS), lämnade information om PTS remissynpunkter över promemoria om samgående mellan Posten AB och Post Danmark A/S.

 

 

§ 3

Inkomna EU-dokument

 

Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.

 

 

§ 4

Inbjudan till seminarium om Sveriges miljömål

 

Anmäldes inbjudan till seminarium om Sveriges miljömål den 5 juni.

 

 

§ 5

Överläggning och information rörande olika EU-frågor

 

Näringsminister Maud Olofsson lämnade upplysningar för överläggning respektive information i olika EU-frågor enligt nedan. Härvid var även följande medarbetare från Näringsdepartementet närvarande: kansliråden Sara Emanuelsson och Sven-Olov Ericson, departementssekreterarna Daniel Badman, Roger Bengtsson, Beata Matusiak och Johan Stålhammar, politiskt sakkunniga Linda Ylivainio och pressekreterare Frank Nilsson.

 

a) Överläggning rörande kommissionens meddelande (KOM/2008/13) om stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen.

 

Underlaget för överläggningen utgjordes av översänd promemoria från Näringsdepartementet daterad 2008-05-15 (se bilaga 2).

 

Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet för regeringens i promemorian redovisade preliminära ståndpunkt men med följande förtydligande från utskottets sida: Utsläppshandeln i berörd sektor bör vara den huvudsakliga drivkraften vid utveckling av teknik för att minska utsläpp av växthusgaser. Gemensamma resurser bör i första hand riktas till utveckling av förnyelsebara energikällor.

 

Mp-ledamoten anmälde en avvikande mening med följande lydelse:

 

Jag reserverar mig mot regeringens ståndpunkt angående kommissionens meddelande. Anledningen är att regeringen inte tillräckligt tydligt markerar att CCS-tekniken inte kan lösa de akuta klimatproblem världen står inför. För att vi ska ha en möjlighet att nå målet om högst två graders global uppvärmning måste enligt IPCC jordens utsläpp av växthusgaser stabiliseras redan år 2015 för att sedan börja sjunka. CCS-tekniken kommer enligt samstämmiga bedömningar inte att vara i kommersiellt bruk förrän tidigast år 2020. En storskalig satsning på CCS-tekniken, där stora summor av offentliga medel fördelas till utveckling av CCS, kommer att dra undan medel från utveckling av de åtgärder som kan utgöra en lösning på de akuta klimatproblemen, framför allt energieffektivisering och energiproduktion från förnybara energikällor. Sverige borde därför ansluta sig till de medlemsstater som är kritiska till CCS som lösning på klimathotet.

 

b) Överläggning rörande integrerade slutsatser över olika förslag för att stimulera en konkurrenskraftig och innovativ europeisk industri.

 

Underlaget för överläggningen utgjordes av översänd promemoria från Näringsdepartementet daterad 2008-05-09 (se bilaga 3).

 

Ordföranden konstaterade att utskottet enhälligt ställde sig bakom regeringens i promemorian redovisade ståndpunkt.

 

c) Information om arbetet med regelförenkling.

 

d) Information om övriga aktuella frågor på konkurrenskraftsrådets möte den 29 och 30 maj.

 

 

 

 

 

 

 

Vid protokollet

 

Justeras

 

 

 


 

 






NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2007/08:34

 

§1-4

§5

 

 

 

 

 

 

 

N

V

N

V

N

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LEDAMÖTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Pilsäter (fp)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomas Eneroth (s)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bertil Kjellberg (m)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Björn Hamilton (m)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carina Adolfsson Elgestam (s)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hans Rothenberg (m)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan Andersson (c)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alf Eriksson (s)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Krister Örnfjäder (s)

x

 

xd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Plass (m)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Berit Högman (s)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mikael Oscarsson (kd)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marie Weibull Kornias (m)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kent Persson (v)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Åström (s)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Granbom (fp)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Per Bolund (mp)

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SUPPLEANTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staffan Anger (m)

o

 

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Börje Vestlund (s)

o

 

xd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göran Pettersson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eva-Lena Jansson (s)

o

 

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Hansson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åke Sandström (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peter Hultqvist (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carl B Hamilton (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marie Nordén (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elisabeth Svantesson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göran Persson i Simrishamn (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Lindén (kd)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bengt-Anders Johansson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gunilla Wahlén (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sylvia Lindgren (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Lundqvist-Brömster (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lage Rahm (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Krister Hammarbergh (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomas Tobé (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eva Selin Lindgren (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Berliner (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Liselott Hagberg (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marie Engström (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tina Ehn (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karl Gustav Abramsson (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carina Hägg (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

 

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

 

 

 

 


 

 

 

Promemoria

 

 

 

2008-05-15

 

 

 

Näringsdepartementet

 

 

 

 

 

Bilaga 2


 

Kommissionens meddelande om stöd till hållbar energiutvinning från fossila bränslen

 

Sammanfattning

I meddelandet presenterar Kommissionen sin syn på en strategisk kommersialisering av Carbon Capture and Storage (CCS)- tekniken med ambition att denna skall vara kommersiellt demonstrerad och tillgänglig omkring 2020. Strategin innebär att de medlemsstater som avser att även på längre sikt vara beroende av kol bör ta en aktiv roll, tillsammans med berörd industri, som finansiärer av de  demonstrationsanläggningar som behöver uppföras för att olika varianter av CCS-teknik skall kommersialiseras.

 

Bakgrund och beredningsläge

Under det andra europeiska handlingsprogrammet för klimatförändringar (ECCP II) inrättades en arbetsgrupp om avskiljning av koldioxid och geologisk lagring (Carbon Capture and Storage; CCS). Arbetsgruppen framhöll behovet av att vidareutveckla såväl politiska riktlinjer som regelverk för CCS. I meddelandet från kommissionen från januari 2007 om hållbar kraftproduktion med fossila bränslen fastställdes en handlingsplan för kommissionen under 2007, som också kräver att det utvecklas en sund ram för hantering av CCS. Efter detta har Europeiska rådet vid sitt möte i Bryssel i mars 2007 uppmanat medlemsstaterna och kommissionen att utveckla den tekniska, ekonomiska och rättsliga ram som krävs för att utveckla miljömässigt säker avskiljning och lagring av koldioxid.

 

Kommissionen lade samtidigt med detta meddelande fram ett förslag till direktiv som syftar till att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för främst koldioxidlagring men i viss mån även för avskiljning av koldioxid och transport till lagringsplatsen. Lagringen ska ske i geologiska formationer medan djuphavslagring direkt i vattnet inte tillåts. Mer information om detta direktivförslag finns i faktapromemoria 2007/08:80.

 

Genom ändringar i 1996 års protokoll till konventionen om förhindrande av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall (”Londonprotokollet”) och konventionen om skyddet av nordöstra Atlantens marina miljö (OSPAR konventionen) har CCS med lagring av koldioxiden i lämpliga geologiska formationer under bl.a. kontinentalsockeln blivit tillåtet.

Förslagets innehåll

Meddelandet innehåller inte konkreta förslag för medlemsstaterna att ta ställning till utan är en redovisning av Kommissionens analys av strategiska aspekter på hur CCS skall kunna bli kommersiellt tillgänglig och allmänt tillämpad teknik från 2020. Detta innebär att tekniken måste bli föremål för inte bara teknisk utveckling utan också fullskalig demonstration. Europeiska rådet gav i mars 2007 sitt stöd till Kommissionens bedömning att detta bör omfatta ca 12 fullskaliga demonstrationsanläggningar.

 

Den tekniska utvecklingen av CCS föreslås prioriteras beträffande finansiering inom SET-planen. Kommissionen konstaterar att redan själva teknikutvecklingen bedöms kräva stöd uppgående till en miljard euro. Byggandet av demonstrationsanläggningar kräver ännu mycket större insatser och kan inte rymmas inom EUs nuvarande budget. Kommissionen förutser därför att sådana projekt kommer att vara beroende av såväl starkt engagemang från berörd industri som finansiering direkt från enskilda medlemsstater som även på längre sikt avser att vara beroende av kol. Kommissionens förhoppning är att efter denna kommersialiseringsfas skall CCS kunna konkurrera på marknaden inom handelssystemet.

 

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen anser att avskiljning, transport och lagring av koldioxid i underjordiska geologiska formationer är en bland flera viktiga tekniska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Sverige har därför bejakat de genomförda ändringarna i de internationella havsmiljökonventionerna.

 

Regeringen fäster stor vikt vid att geologisk lagring av koldioxid endast sker under goda geologiska betingelser och på ett säkert sätt så att läckage inte uppkommer. Regeringen fäster därför stor betydelse vid det direktivförslag med regelverk kring miljömässigt säker geologisk lagring av koldioxid som nu förhandlas i miljörådet.

 

Regeringen delar Kommissionens uppfattning att utvecklingen av CCS är av strategisk betydelse och bör ges hög prioritet. Samtidigt anser regeringen att en ambitiös satsning på CCS inte skall leda till att motsvarande utveckling av annan energiteknik för att minska växthusgasutsläppen nedprioriteras. Därför anser regeringen också att utvecklingen av effektiv och råvaruflexibel teknik för framställning av andra generationens biodrivmedel bör ges lika hög prioritet som kommersialiseringen av CCS. Även de övriga strategiska områden som identifierats inom SET planen, bör på sikt inte heller missgynnas ur ett finansieringsperspektiv. 

 

Regeringen delar Kommissionens uppfattning att det är lämpligt att de medlemsstater som avser att även långsiktigt använda kol i stor omfattning tar en ledande roll beträffande de nödvändiga demonstrationerna av tekniken.

 

Regeringen noterar att åtminstone vissa tekniska detaljutformningar av CCS synes öppna möjligheten att minska utsläpp av kvicksilver och andra föroreningar från koleldade kraftverk till lägre nivåer än som eljest kan förväntas. Det pågår inom EU f.n. en process att värdera olika teknologier och strategier för att globalt begränsa utsläpp av kvicksilver från storskalig koleldning, varför Sverige i nuläget inte kan ta ställning till betydelsen av CCS i detta sammanhang. Minskade utsläpp av kvicksilver brukar tillmätas stor betydelse för Sverige eftersom utsläppet från koleldning ger ett betydande bidrag till kvicksilvernedfallet över landet och därmed den förhöjda halten av kvicksilver i fisk.

 

Medlemsstaternas ståndpunkter

En del medlemsstater bedriver sedan flera år aktivt arbete med utveckling av CCS, bl a UK. Många medlemsstater med ett betydande fossilt beroende ser CCS som ett nödvändigt instrument för att klara klimatutmaningen på medellång sikt. Ett fåtal medlemsstater är kritiska till CCS eftersom man anser att CCS är en omogen teknik. I sammanhanget kan nämnas att i Norge tillämpas CCS storskaligt sedan ett tiotal år med lagring av koldioxid som avskiljs från naturgas.

 

Fackuttryck/termer

CCS Carbon Capture and Storage; i stället för att släppa ut den koldioxid som bildas vid förbränning avskiljs denna från andra komponenter, kondenseras till vätska och pumpas ner för slutlig lagring i en lämplig geologisk formation, t.ex. porös sandsten minst ca 1000  meter under markytan. Täta ovanliggande lager förhindrar läckage till atmosfären.

 


 

 

 

PM Till riksdagen

 

 

2008-05-09

 

 

 

Näringsdepartementet

 

Forskning, innovation och näringsutveckling

 

 

 

 

Bilaga 3


Punkt 3. A Fresh Impetus for Competitiveness and Innovation of European Industry

Dokumentbeteckning

9030/08 “A Fresh Impetus for Competitiveness and Innovation of European Industry”

 

Sammanfattning

Som en uppföljning till meddelandet om ”en brett upplagd innovationsstrategi för EU” (COM(2006) 502 slutlig) har kommissionen presenterat meddelandena:

- ”Ett pionjärmarknadsinitiativ för Europa” (COM(2007) 860 slutlig,

- ”Borttagande av hinder för gränsöverskridande riskkapitalfonder (COM(2008) 853 slutlig,

- ”Förkommersiell upphandling”  COM(2007) 799 slutlig,

- ”Towards an increased contribution from standardization to innovation in Europe” COM (2008) 133.

Kommissionen har också lagt fram meddelanden om konkurrenskraften för metallindustrin COM (2008) 108, för skogsbaserad industri, COM (2008) 113 för skogsbaserad industri och om en konkurrenskraftig Försvarsindustri COM (2007) 764.

 

I Förslaget

 

1. Innehåll

 

Pionjärmarknadsinitiativet

Pionjärmarknadsinitiativet, som är en del av EU:s innovationsstrategi, syftar till att underlätta marknadsintroduktion av innovativa produkter och tjänster genom regulatorisk förenkling, offentlig upphandling och andra underlättande åtgärder. Kommissionen föreslår att initiativet prövas på sex olika marknader; hållbart byggande, skyddande textilier, återvinning, bio-baserad produktion, IT i vården och förnybar energi. Initiativet skall följas upp 2009 och 2011.

 

Regeringen ställer sig i princip positivt till de föreslagna åtgärderna i initiativet för pionjärmarknader (lead markets) som förväntas underlätta för innovationer att nå ut på marknader och som är baserade på efterfrågan, så länge de uppfyller de generella villkoren för näringspolitiken. Det är viktigt att initiativet inte utformas mot att välja produkter och tekniker (”pick the winners”). 

 

I rådslutsatserna välkomnas initiativet som är ämnat att överbrygga gap mellan produktgenerering och marknadssucce genom efterfrågeunderlättande åtgärder. Man tillstyrker valet av de sex marknaderna. Rådet inbjuder KOM att undersöka synergier mellan initiativet och andra gemenskapsåtgärder såsom FP7, CIP och SET-Plan. Inbjuder också MS att undersöka synergier i användning av nationella och regionala instrument för att ”fostra” initiativet.

 

Gränsöverskridande riskkapital

Kommissionens meddelande KOM(2006) 349 ”Finansiering av tillväxten i små- och medelstora företag – Att skapa europeiskt mervärde” utgör grunden till det nu aktuella meddelandet som handlar om avlägsnande av hinder för gränsöverskridande investeringar från riskkapitalfonder. Meddelandet presenterades den 21 december 2007. I meddelandet konstaterar Kommissionen att fragmenteringen av EU:s riskkapitalmarknader efter nationsgränserna begränsar kapitalutbudet för SME:s.

 

Meddelandet innehåller i sig inga konkreta lagförslag utan kommissionen föreslår att medlemsstaterna ser över och förnyar sin lagstiftning och beaktar möjligheterna för både gränsöverskridande och lokala riskkapitalinvesteringar. Målet är att ge alla riskkapitalfonder, även mindre fonder, möjlighet att specialisera sig och diversifiera portföljerna. Kommissionen avser att återkomma med rapporter om en europeisk ordning för privata placeringar och om tekniska lösningar för att kartlägga fall av dubbelbeskattning och andra direkta skattehinder. Kommissionen förespråkar ökade insatser för att nå en samsyn om de viktigaste faktorerna när det gäller riskkapitalfonder där ett steg skulle vara ett ömsesidigt erkännande av befintliga nationella bestämmelser.

 

I rådslutsatserna betonas att det är viktigt att skapa förutsättningar för ökad tillgång på riskkapital. Konstaterar att olika MS har olika mognadsgrad. Ömsesidigt erkännande kan vara en väg och det finns redan en hel del grund att stå på. Inbjuder att se möjligheterna och erkänner att det finns signifikanta fördelar med en utvecklad riskkapital marknad i Europa.

 

 

Förkommersiell upphandling

I meddelandet lyfts offentlig upphandling som ett verktyg för att bl.a. förstärka innovationsverksamheten i unionen.

I meddelandet behandlas konceptet ”förkommersiell upphandling” som rör FoU-fasen före kommersialisering. I meddelandet betyder ”förkommersiell upphandling” en metod för upphandling av FoU-aktiviteter, som omfattar FoU-tjänster, där den offentlige upphandlaren inte förbehåller sig exklusiv rätt till FoU-resultaten och i vilken ”delningen av risker och fördelar samt hela upphandlingskedjan organiseras så att man uppnår maximal konkurrens, insyn, öppenhet, rättvisa och prissättning på marknadsvillkor”.

 

I slutsatserna erkänns för-kommersiell upphandling som väg att stärka innovationskapacitet, forsknings- och utvecklingsansträngningar samt europeisk konkurrenskraft, samt betonar delning av fördelar/risk för upphandlare och leverantörer med systemet. Inbjuder alla att deltaga och noterar att Lead Market Initiativet kan vara hjälpt av för-kommersiell upphandling. Ger KOM klartecken att inom rimlig tid gå vidare med åtgärder framförallt inom kunskaps och erfarenhetsutbyte.

 

Standardisering och innovation

Kommissionen har presenterat ett meddelande om innovation och standardisering; Ökat bidrag från standardiseringen till innovation i EU (KOM(2008) 133 slutlig) där man redogör för ett antal åtgärder som ska underlätta innovation genom förbättrat utnyttjande av dynamisk standardisering och genom att systematiskt koppla standardisering till forskningsinitiativ. De kopplingar som görs är hållbarhetsstrategin, pionjärmarknadsinitiativet, offentlig upphandling, särskilt på försvarsområdet, en ny IT-standardiseringspolicy, nanoteknik, rymden, Galileo-projektet och bränsleceller. Budskapet till de europeiska standardiseringsorganen, som är nyckeln till standardiseringen i Europa, är att fortsätta effektiviseringsarbetet, att finna former för att inkludera också informella specifikationer, att samarbeta för att bidra till internationell standardisering och att underlätta för forskningen och för små företag att delta.

 

Detta meddelande har inte specifikt avhandlats i rådslutsatserna utan dessa innehåller mer allmänna beskrivningar av standardiseringens betydelse för innovation.

 

Metall-  och skogsindustrin

Kommissionen har genom sina meddelanden, COM(2008) 113 Final, om en innovativ och hållbar skogsindustri i EU och COM(2008) 108 Final, om konkurrenskraft för metallindustrin lämnat bidrag till EUs strategi för tillväxt och sysselsättning. Meddelandena är ett fortsatt steg i införandet av EUs industristrategi som har sin grund i kommissionens meddelande från 2005 COM (2005) 474 Final.

 

I meddelandet om skogen föreslås ett antal åtgärder  som är komplementära till handlingsplanen för skog COM (2006) 302 Final, vars mål är den långssiktiga konkurrenskraften hos den skogsbaserade industrin. De föreslagna åtgärderna har varit föremål för offentlig konsultation och reviderats av Advisory committy on Community Policy regarding Forestry and Forest based Industries.

 

I meddelandet om metallindustrin betonas dess betydelse i många europeiska tillverkningsindustriers värdekedja. Meddelandet innehåller en bedömning av branschens konkurrenskraft och rekommendationer för hur man bör gå vidare. Meddelandet innehåller åtgärder inom områdena energipolitik, miljöpolitik, standardisering, forskning och utveckling inom innovation och kunskaper samt externa relationer och handelspolitik.

 

I rådslutsatserna lyfts skog och metall fram som viktiga industrier och bland potentiella kandidater för att klassificeras som energiintensiva. Metall är bra i återvinningshänseende och skogen är bra i det hållbara samhället speciellt i dess roll att bidra till att uppnå klimatskyddsåtgärder. Man ger KOM klartecken att främja metall och skogsindustrierna utifrån forskning och innovation och inbjuder KOM att beakta SME i dessa sektorer. Dessutom inbjuds KOM att föra diskussioner med industrin och med 3:e land i fråga om globala sektorsavtal.

 

Försvarsindustrin

I rådslutsatserna betonas att detta är en viktig industri som skall öka konkurrenskraft utifrån en säkrad stark Europeisk försvarsteknologisk och industriell bas. Tillstyrker MS behov av försvarsförmåga med beaktande av säkerhetsintressen och kostnadseffektivitet. Understryker vikten av gemensamma spelregler och rättvis konkurrens för försvarsindutriella varor samt undvikande av störande av konkurrens på icke militära marknader. Erkänner vikt av att etablera gemensamma standarder. Uppmuntrar KOM, MS och EDA (European Defense Agency) att arbeta tillsammans för att möta utmaningar. Betonar behov av exportkontroll för att relatera till grundläggande demokratiska värden och respekt för mänskliga rättigheter.

 

2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

 

Inga.

 

3. Budgetära konsekvenser

 

Inga.

 

II Ståndpunkter

 

1. Svensk ståndpunkt

 

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet har tagit fram integrerade slutsatser för initiativ som ligger inom ramen för ”A broad based innovation strategy” samt att även mer branschspecifika rådslutsatser behandlas ur ett mer generellt innovationsperspektiv.

I förhandlingarna har regeringen bl.a. fått gehör för:

- att näringspolitik framöver i ökad utsträckning måste bygga på generella åtgärder som innovation

- skogens särskilda betydelse i klimatpolitiken.

Regeringen stödjer ordförandeskapet i dess ambitioner med integrerade rådslutsatser.

III Övrigt

1. Fortsatt behandling av ärendet

 

Vid rådsmötet kommer ordförandeskapet att föreslå antagande av rådslutsatser.

 

2. Rättslig grund och beslutsförfarande

Ej tillämpbart.

 

3. Fackuttryck/termer

-