Till innehåll på sidan

Valfrihet för alla att välja skola

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1560 besvarad av Statsrådet Jan Björklund

Händelser

Inlämnad
2007-08-15
Anmäld
2007-08-16
Besvarad
2007-08-29
Svar anmält
2007-08-30

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 augusti

Svar på fråga

2006/07:1560 Valfrihet för alla att välja skola

Statsrådet Jan Björklund

Mats Gerdau har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att garantera också de mest utsatta elevernas rätt att välja skola. I sin fråga pekar Mats Gerdau på att kommuner inte är skyldiga att betala extra pengar för elever som har särskilda behov om eleven väljer en fristående skola.

I 9 kap. 6 § skollagen (1985:1100) anges att en kommun ska lämna bidrag till en fristående skola efter samma grunder som kommunen använder till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd är kommunen dock inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En fristående skola kan också neka att ta emot en elev om det medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan (9 kap. 2 § skollagen). Motsvarande undantag till rätten att välja skola finns när en elev väljer en annan grundskola än den närmaste inom en kommun (4 kap. 6 § skollagen).

De svårigheter som avses i skollagen kan till exempel handla om att skollokalerna måste förändras eller att det behövs extra personal för eleven. I sådana fall krävs inte att den fristående skolan ska tvingas ta emot eleven eller att kommunen ska vara tvungen att ersätta den fristående skolan för att bygga ut verksamhet som redan finns på en annan skola.

Jag håller däremot med Mats Gerdau om att dagens ersättningssystem kan innebära problem när elever vill välja en fristående skola. Med dagens system är de fristående skolorna beroende av kommunernas bedömning i fråga om hur stor ersättningen per elev ska bli. Kommunernas beräkningsunderlag för ersättning till fristående skolor behöver bli mer enhetliga och transparenta. Huvudmannen för den fristående skolan har dessutom en svag ställning eftersom denne inte kan vända sig till domstol och där få fastställt vilket belopp kommunen måste betala.

Av den anledningen tillsatte regeringen i mars 2007 en utredning för att se över hur lagstiftningen på några områden kan ändras för att offentliga och fristående skolor ska kunna verka under lika villkor (dir. 2007:33). Utredaren ska bland annat lägga fram förslag om hur bestämmelserna i skollagen ska utformas så att kommunala beslut om bidrag till enskilda förskolor och fritidshem, förskoleklasser med enskilda huvudmän samt till fristående skolor ska kunna bli föremål för fullständig prövning av en förvaltningsdomstol. Domstolen ska inte bara kunna pröva om sökanden har rätt till bidrag, utan också bidragets storlek. För att detta ska vara möjligt bör det i författning anges hur ett sådant bidrag ska beräknas.

Skriftlig fråga 2006/07:1560 av Gerdau, Mats (m) (korrekturläst 2007-08-15)

den 15 augusti

Fråga

2006/07:1560 Valfrihet för alla att välja skola

av Mats Gerdau (m)

till statsrådet Jan Björklund (fp)

Under det senaste året har medierna flera gånger rapporterat om elever som inte får gå i den skola de vill. Det handlar om elever som har olika typer av sjukdomar eller funktionshinder och där hemkommunen inte vill skicka med extra pengar om eleven väljer en friskola. Flera friskolor har inriktat sig på att hjälpa elever med Aspergers syndrom, grav dyslexi etcetera, vilket upplevs som mycket attraktivt av många föräldrar. Där kan eleverna få tillgång till expertis och pedagogik som är anpassad för deras speciella funktionshinder.

I mitten av 90-talet ändrades lagen av den förutvarande socialistiska majoriteten så att hemkommunen inte är skyldig att betala extra pengar för elever som har särskilda – och kostsamma – behov om eleven väljer en friskola. Flera kommuner vägrar att göra det och därmed rycks valfriheten bort för denna grupp av mycket utsatta elever. Kommunen bestämmer över huvudet på föräldrarna var eleverna ska gå. Den valfrihet som är självklar för övriga elever existerar inte för dem som kanske behöver det allra mest, de som inte riktigt finner sig till rätta i den vanliga kommunala skolan.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet om han avser att vidta några åtgärder för att garantera också de mest utsatta elevernas rätt att välja skola.

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.