Utvisning av internationella studenter och forskare

Svar på skriftlig fråga 2017/18:756 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Ju2018/01010/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:756 av Johanna Jönsson (C)
Utvisning av internationella studenter och forskare

Johanna Jönsson har frågat mig vad jag avser att göra för att snabbt få till stånd en förändring och se till att det görs en helhetsbedömning när det kommer till internationella studenter och forskare.

Internationella studenter är viktiga kunskapsbärare som bidrar till samhällsutvecklingen och det är angeläget att det finns goda förutsättningar för att attrahera dem till Sverige. Det är viktigt att onödiga hinder för universitets och högskolors internationalisering undanröjs. Regeringen har bl.a. tillsatt en utredning som just nu ser över hur internationaliseringen av universitet och högskolor kan öka.

Johanna Jönsson tar i sin fråga upp ett enskilt fall. Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som fattar beslut om arbetstillstånd. Som minister varken kan eller får jag uttala mig eller försöka påverka hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden.

Vad gäller handläggningstiderna så gav regeringen i förra årets regleringsbrev Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggningen av bland annat studerandeärenden kan förkortas genom produktivitetsökningar och effektiviseringar. Enligt Migrationsverkets återrapportering till regeringen den 18 oktober 2017 har handläggningstiderna för studerandeärenden kortats avsevärt, i förlängningsärenden från i snitt 75 dagar 2016 till 45 dagar 2017. I förstagångsärenden är handläggningstiden i snitt drygt 30 dagar.

Johanna Jönsson hänvisar även till uppehållstillståndens längd. Enligt gällande svensk rätt ska uppehållstillstånd för studier beviljas för minst ett år eller den kortare tid som studierna avser. Bestämmelsen om tillståndstidens längd överensstämmer med och bygger på 2004 års studentdirektiv och dess motsvarande bestämmelse. Det är upp till Migrationsverket att vid sin tillämpning av gällande rätt och i varje enskilt ärende bedöma hur långt uppehållstillstånd som kan beviljas en sökande student.

Beträffande reglerna i utlänningslagstiftningen om uppehållstillstånd för högskolestudier och försörjningskrav bygger dessa på EU-direktiv på området. I både 2004 års studentdirektiv och i det nya student- och forskardirektivet, som antogs 2016, ställs krav på att sökanden kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för att bekosta sitt uppehälle och sin återresa.

Medlemsstaterna måste alltså ställa krav på försörjningsförmåga vid ansökan om uppehållstillstånd för högskolestudier och det finns inget utrymme för att ta bort detta krav. Regeringen är dock öppen för att se över hur reglerna kring försörjningskravet och uppehållstillståndens längd ska vara utformade.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att genomföra det nya student- och forskardirektivet i svensk rätt. I detta arbete kommer ovan nämnda frågeställningar att behandlas.

Stockholm den 15 februari 2018

Heléne Fritzon