Upphovsrätt och krav

Svar på skriftlig fråga 2018/19:876 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Svar på fråga 2018/19:876 av Fredrik Lindahl (SD) Upphovsrätt och krav

Fredrik Lindahl har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder för att förhindra att upphovsrätten missbrukas genom utsändande av kravbrev.

Som utgångspunkt måste man komma ihåg att upphovsmän och andra rättighetshavare till t.ex. en film måste ha möjligheter att bevaka sina rättigheter och kräva ersättning när deras material används olovligen. För att det ska vara möjligt i en digitaliserad värld, där intrången i stor utsträckning begås via internet, har bestämmelser om rätt till information (genom s.k. informationsförelägganden) införts i svensk rätt. Bestämmelserna har sin grund i EU-rätten och möjliggör för rättighetshavare att efter en domstolsprövning få uppgifter om vem som står bakom ett abonnemang som använts för t.ex. olovlig fildelning. Det är en i grunden rimlig ordning.

Det förekommer naturligtvis att ett internetabonnemang används av någon annan än dess innehavare för att begå intrång. Jag har full förståelse för att det då kan kännas obehagligt att bli krävd på ersättning. Det är naturligtvis viktigt att ett betalningskrav inte utformas så att mottagaren får uppfattningen att han eller hon är betalningsskyldig oavsett vem som faktiskt har begått ett intrång. I de fall breven är att betrakta som en inkassoåtgärd ska även inkassolagens bestämmelser om god inkassosed följas.

Om man inte anser sig skyldig att betala bör man bestrida kravet. Det blir då upp till den som efterfrågar betalningen att bedöma om man vill låta domstol pröva frågan. På så sätt skiljer sig den här typen av krav inte från andra typer av betalningskrav som man kan råka ut för.

Stockholm den 21 augusti 2019

Morgan Johansson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-08-07)