Till innehåll på sidan

Ungdomars psykiska hälsa

Svar på skriftlig fråga 2020/21:708 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:708 av Stina Larsson (C) Ungdomars psykiska hälsa

Stina Larsson har frågat mig vad jag avser att göra för insatser för att trenden med en försämrad psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna ska vända.

De allra flesta unga i Sverige mår bra, men den självupplevda psykiska ohälsan hos unga ökar, främst bland flickor i tonåren. Vi vet att unga i allt högre utsträckning uppger att de upplever psykiska besvär. Detta behöver i sig inte innebära att man utvecklar en mer allvarlig psykisk ohälsa men det finns all anledning att ta dessa signaler på största allvar. Barns och ungas psykiska hälsa är därför ett högt prioriterat område för mig och för regeringen.

Under de senaste åren har regeringen genomfört kraftfulla satsningar för att stärka det förebyggande och främjande arbetet och öka tillgängligheten till vård och omsorg. För 2020 fördelas ca 1,7 miljarder kronor genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa. Merparten av medlen riktas till kommuner och regioner för att stärka och utveckla deras arbete. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp för satsningen.

Regeringen genomför också flera insatser för att stärka tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det handlar om riktade medel till regionerna för att öka tillgängligheten och tillsättandet av en delegation som ska stödja regionerna i att korta köerna. Vi har också tillsatt en utredning för att nå en mer sammanhållen och likvärdig vård för barn och unga. Utredningen ska bland annat se över hur den nära vården kan erbjuda stöd för barn och unga som lider av psykisk ohälsa och föreslå hur en samlad uppföljning av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa kan utformas. Utredningen ska också ta fram underlag som regeringen kan använda i utformningen av en överenskommelse som syftar till att uppnå målet om en köfri barn- och ungdomspsykiatri, med Sveriges Kommuner och regioner (SKR).

Jag vill också nämna de stora satsningar som regeringen genomför för att stärka primärvården, ungdomsmottagningarna, elevhälsan, studenthälsovården och arbetet med suicidprevention. Att barn och unga får stöd tidigt i en ohälsoutveckling, t.ex. genom insatser inom den första linjens vård, är helt nödvändigt för att minska den psykiska ohälsan bland unga och för att stärka tillgängligheten till vård. Vi har också kraftigt ökat stödet till civilsamhällets organisationer, som ofta är viktiga för unga, i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa och suicid. För 2020 fördelas ca 65 miljoner kronor för detta ändamål och det är en rekordhög summa.

Även de insatser som genomförs inom ANDT-området har betydelse för den psykiska hälsan. Regeringen har påbörjat framtagandet av en ny ANDT-strategi som kommer att presenteras för riksdagen i början av 2021. En särskild utredare har också uppdragits att se över hur insatser för personer med samsjuklighet med missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos kan ske mer samordnat. Uppdraget omfattar såväl medicinska som farmakologiska, psykiatriska och sociala insatser. Barn och unga är en prioriterad målgrupp även i detta arbete.

Det finns också skäl att lyfta att regeringen i budgetpropositionen för 2021 har aviserat en fortsatt förstärkt satsning på psykisk hälsa och suicidprevention som omfattar ca 2,2 miljarder kronor för 2021–2022. På fem år har den statliga satsningen på psykisk hälsa mer än fördubblats. Detta görs bl.a. mot bakgrund av den ökade psykiska ohälsan bland unga.

Slutligen har regeringen uppdragit åt ett tjugotal myndigheter att inkomma med underlag inför en ny strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Detta underlag kommer att vara viktigt för regeringens fortsatta arbete med att förbättra den psykiska hälsan hos unga.

Stockholm den 2 december 2020

Lena Hallengren

Skriftlig fråga 2020/21:708 av Stina Larsson (C) (Besvarad 2020-11-25)

Fråga 2020/21:708 Ungdomars psykiska hälsa

av Stina Larsson (C)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Många ungdomar och unga vuxna upplever att de inte mår bra. I stort sett samtliga aktörer med verksamhet riktad till ungdomar och unga vuxna vittnar om en ökande psykisk ohälsa. Orsakerna till ungas ohälsa kan vara många, men helt klart är att dagens samhälle ställer andra krav i grundskolan, på universitetet eller i arbetslivet.

I princip alla känner någon eller har någon person i sin omgivning som har problem med sin psykiska hälsa. Att inte må bra påverkar inte bara individen utan det kan i stor utsträckning också påverka närstående, familj, pedagoger och arbetsgivare. Det får även andra konsekvenser då många tar till alkohol, tabletter eller andra droger för att hantera sin situation. Missbruk och beroende hänger ihop med psykisk ohälsa, och går det så långt krävs det ytterligare insatser av sjukvården. Detta är ett växande samhällsproblem, och det blir ännu mer bekymmersamt i år då vi drabbats av pandemin.

Historiskt har stora hälsoutmaningar kunnat lösas på medicinsk väg, till exempel genom utvecklande av vaccin och antibiotika. När det gäller ungdomars brist på psykisk hälsa krävs det andra åtgärder.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad avser ministern att göra för insatser för att trenden med en försämrad psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna ska vända?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.