Sveriges tillgång till rättsläkare
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1902 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1902 av Lina Nordquist (L)
Sveriges tillgång till rättsläkare
Lina Nordquist har frågat mig om regeringen överväger att låta även specialiteter utan behandlingsansvar till del utgöra tjänstgöringsställe under läkares bastjänstgöring.
Att det idag råder brist på läkare inom vissa specialiteter beror framförallt på att många läkarstudenter får vänta onödigt länge på en AT-plats. Genom en moderniserad läkarutbildning, avskaffande av allmäntjänstgöring och införande av bastjänstgöring kan vägen till färdig specialist, inklusive rättsläkare, kortas jämfört med i dag. Detta innebär i sin tur att läkarna får fler yrkesverksamma år som specialistläkare. Syftet med bastjänstgöringen är att ge alla läkare en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården. Bedömningen från Socialstyrelsen är därför att bastjänstgöring bör fokusera på medicinskt beslutsfattande inom olika former av hälso- och sjukvården där särskilt fokus kan läggas på akuta åkommor samt vanliga sjukdomar hos stora patientgrupper. De valda områdena har identifierats utifrån att de ger upphov till en grundläggande förståelse för svensk sjukvård och generell klinisk kompetens som varje läkare bör förvärva, vilket bidrar till att upprätthålla och säkerställa en god och hög kvalitet hos framtida läkare i Sverige. I sammanhanget kan även nämnas att det inte blir någon skillnad avseende den rättsmedicinska specialiteten jämfört med dagens system eftersom tjänstgöring inom den specialiteten inte ingår som en del i allmäntjänstgöringen.
Stockholm den 3 mars 2021
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2020/21:1902 av Lina Nordquist (L) (Besvarad 2021-02-22)
Fråga 2020/21:1902 Sveriges tillgång till rättsläkare
av Lina Nordquist (L)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sveriges rättsläkare utför rättsmedicinska obduktioner på uppdrag av Polismyndigheten. Rättsläkare bistår vid brottsplatsundersökningar och identifiering av avlidna och genomför kroppsundersökningar av brottsoffer eller misstänkta efter våldsbrott och sexuella övergrepp. Rättsläkarna avger även yttranden om skador och är sakkunniga vid rättegångar.
Det råder en brist på rättsläkare. Tillsammans med andra tjänster inom rättsväsendet kan en brist på denna yrkesgrupp skapa flaskhalsar och därmed dröjsmål. Enligt Sveriges Radio leder bristen på rättsläkare till att väntetiden på deras undersökningar är dubbelt så lång som målsättningen. Framför allt är bristen knuten till rättsläkarintyg kopplade till sexualbrott. 2019 ledde endast 5 procent av anmälda våldtäkter till en fällande dom. Svenska läkare har en oerhört viktig del i att hjälpa människor vars liv har vänts upp på att få nödvändig upprättelse.
Här behövs alla goda krafter. Nyligen sjösattes en ny läkarutbildning. Specialiseringstjänstgöringen ska inledas med bastjänstgöring under minst sex månader. Denna bastjänstgöring väntas från den 1 juli 2021 delas in i block om tre till fyra månader inom primärvård och tre till fyra månader inom akut sjukvård. Utöver det tillkommer möjligheten till ytterligare två tjänstgöringsplaceringar inom andra specialiteter.
Problemet inom det rättsmedicinska området är formuleringen att bastjänstgöringen i den nya läkarutbildningen bör fullgöras ”inom specialiteter där läkaren har egna direkta patientkontakter samt ansvar för utredning och behandling”. Det rättsmedicinska området kan av förklarliga skäl inte beskrivas på det sättet. Inom yrket finns ingen patient-läkarrelation och ingen vård eller behandling. Den snäva formuleringen höjer tröskeln för framtida rättsläkare och kan påverka en ansträngd yrkesgrupp ytterligare framgent.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Överväger regeringen att låta även specialiteter utan behandlingsansvar till del utgöra tjänstgöringsställe under läkares bastjänstgöring?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.