statens förhållningssätt till prostituerade

Svar på skriftlig fråga 2001/02:435 besvarad av

den 9 januari

Svar på fråga 2001/02:435 om statens förhållningssätt till prostituerade

Jordbruksminister Margareta Winberg

Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att prostitutionen inte ska vara en av samhället accepterad näringsverksamhet.

Sverige är ett av de få länder i världen som konsekvent och på olika nivåer arbetar mot den allvarliga exploatering av kvinnor och barn som prostitution innebär. Den svenska regeringen har tydligt markerat, både nationellt och internationellt, att kvinnor och barn inte ska betraktas som handelsvaror som kan köpas eller säljas.

Ett av de tydligaste uttrycken för vår beslutsamhet att bekämpa prostitutionen i Sverige är naturligtvis lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, som riktar sig mot de män som sexuellt utnyttjar kvinnor och flickor i prostitution. Lagen, som har stort stöd från allmänheten, markerar klart det svenska samhällets avståndstagande från prostitutionen som företeelse. Införandet av denna lag är dock bara en i en rad av åtgärder inom olika samhällsområden som regeringen vidtagit för att komma tillrätta med prostitutionen.

De brottsbekämpande myndigheterna polisen och åklagarväsendet ska effektivt bekämpa denna brottslighet. Med anledning av att lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster infördes, höjde regeringen genom 1999 års budgetproposition polisväsendets ramanslag med 7 miljoner kronor. Under budgetperioden 2001 till 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. Det innebär att polisen har fått ökade förutsättningar för att bekämpa alla typer av brott.

Att lämna prostitutionen är en lång och svår process. Psykiska och fysiska skador sitter länge kvar. Den som lämnar eller funderar på att lämna prostitutionen behöver ofta stöd och skydd under en lång tid. Här har frivilligorganisationerna en viktig roll i nära samarbete med sociala myndigheter. I de större städerna finns det särskilda prostitutionscentra som arbetar för att nå prostituerade för att hjälpa dem att lämna prostitutionen.

Prostitution och kvinnohandel är allvarliga hinder i samhällets jämställdhetssträvanden. En viktig del i jämställdhetsarbetet är att upplysa allmänheten om prostitution som en form av mäns våld mot kvinnor och dess skadliga konsekvenser för alla kvinnor.

Vi kommer därför under våren och sommaren att genomföra en informationskampanj mot prostitution och kvinnohandel i samarbete med de nordiska och baltiska regeringarna. Den svenska delen av kampanjen kommer att belysa de förhållanden som prostituerade kvinnor och barn lever under och kommer att riktas till de män som redan utnyttjar prostituerade kvinnor och barn samt till potentiella sexköpare.

Prostitution som en allvarlig form av kvinnoförtryck och ett brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter är en fråga som vi tar på allra största allvar. Jag vill poängtera att ett samhälle som accepterar prostitution som ett yrke eller som en näringsverksamhet är ett cyniskt samhälle som har gett upp kampen för de mest utsatta och sårbara kvinnorna och barnen. Legalisering av prostitution, såsom har skett i Holland och Tyskland, är ett tydligt exempel på en sådan uppgivenhet.

Jag kan självklart inte kommentera det enskilda fall som Inger René hänvisar till, men det framgår av det jag har inhämtat att målet rör en kvinna vars inkomst har blivit beskattad efter det att hon blivit dömd för koppleri. Självklart ska prostitution bekämpas av alla samhällets institutioner och med alla tillgängliga medel.

Det kommer inte på fråga att prostitution ska kunna erkännas som ett yrke eller accepteras som en näringsverksamhet i Sverige.

Händelser

Inlämnad: 2001-12-17 Besvarad: 2002-01-09 Anmäld: 2002-01-15

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2001-12-17)