Rätten till familjeåterförening

Svar på skriftlig fråga 2018/19:206 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Ju2019/ 00497/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:206 av Christina Höj Larsen (V)
Rätten till familjeåterförening

Christina Höj Larsen har frågat mig varför inte människor som beviljats uppehållstillstånd som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter, ska få rätt att återförenas med sin familj.

I och med införandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, begränsades möjligheterna till anhöriginvandring för flyktingar och alternativt skyddsbehövande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Alternativt skyddsbehövande har enligt den tillfälliga lagen som huvudregel endast möjlighet till familjeåterförening om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att neka den anhörige uppehållstillstånd. Genom den tillfälliga lagen infördes även bl.a. ett skärpt försörjningskrav som gäller vid all anhöriginvandring. Den som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd som t.ex. övrigt skyddsbehövande eller på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter enligt utlänningslagen (2005:716) har dock samma möjlighet till anhöriginvandring som tidigare, men med ett skärpt försörjningskrav.

Enligt januariavtalet som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna i början av året, ska den tillfälliga lagen förlängas i två år. I samband med det ska också alternativt skyddsbehövande få samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Det gläder mig att vi är på god väg att genomföra den förändringen.

De anpassningar av rätten till familjeåterförening som ska genomföras med anledning av januariavtalet kommer att ligga inom ramen för svenska internationella åtaganden. Oavsett på vilken grund som anknytningspersonen i Sverige har fått uppehållstillstånd, kommer det även fortsättningsvis att vara möjligt med anhöriginvandring i de fall det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att neka den anhörige uppehållstillstånd.

Slutligen vill jag peka på att januariavtalet anger att en parlamentarisk kommitté ska tillsättas i syfte att göra upp om den framtida migrationspolitiken. Kommittén kommer att ge möjlighet för riksdagens partier att bidra till en migrationspolitik som har ett brett parlamentariskt stöd och som ska vara hållbart över tid. Enligt januariavtalet är Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna överens om att driva att en ny humanitär skyddsgrund ska införas.

Stockholm den 26 februari 2019

Morgan Johansson

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-02-12)