den 29 augusti
Svar på fråga
2007/08:1557 PKU-registret
Socialminister
Göran Hägglund
Elina
Linna har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att skydda de
biobanker, och därmed forskningen som är beroende därav, som nu riskerar att
drabbas av massutträde på grund av de ändrade ändamålen.
En
särskild utredare har utsetts med uppdrag att göra en översyn av lagen
(2002:297) om biobanker. Det handlar om en allmän översyn av lagen.
När det
gäller den så kallade PKU-biobanken anger biobankslagen för vilka ändamål
vävnadsprover från PKU-biobanken får användas. Brottsutredning nämns inte som
ett sådant ändamål. Enligt rättegångsbalken får föremål som kan antas ha
betydelse för utredning av brott tas i beslag. Sådana beslag har också
genomförts. Rättsläget är i dag oklart och behöver klargöras.
I
direktiven till den särskilde utredaren sägs att det från samhällets sida finns
ett intresse av att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till
effektiva medel för att utreda allvarliga brott. Mot detta intresse måste,
enligt direktiven, vägas de övriga intressen som ska beaktas i biobankslagen.
Formuleringen ska under inga omständigheter tolkas som att regeringen i denna
fråga har tagit ställning för att de brottsbekämpande myndigheternas tillgång
till effektiva medel skulle väga tyngre än de intressen som värnas i
biobankslagen.
Man kan
alltså inte, som Elina Linna gör, påstå att ”man vill använda redan insamlade
prover i brottsutredande syfte”. Vad som nu ska ske är ett klargörande av
rättsläget.
PKU-biobanken
bygger på människors förtroende för att proverna enbart används för sjukvårdens
ändamål. Utan att på något sätt föregripa utredningen har jag därför svårt att
föreställa mig att biobanken skulle kunna användas för andra syften.