Partnerskap med Afrika

Svar på skriftlig fråga 2018/19:66 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Statsrådet Peter Eriksson (MP)


Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:66 av Ludvig Aspling (SD) Partnerskap med Afrika

Ludvig Aspling har frågat mig vilka vetenskapliga belägg jag har för att Sveriges och EU:s bistånd till utvecklingsländer faktiskt leder till en minskad benägenhet att migrera till Sverige och rikare länder.

Kopplingen mellan utveckling och migration är komplex och det går inte att säga att utvecklingsinsatser generellt bidrar till minskade eller ökade migrationsströmmar. Det finns däremot forskning som visar på att en ökad BNP i låginkomstländer leder till ökad utvandring, i alla fall på kort sikt och upp till en viss nivå av BNP. På individnivå är relationen mellan migration och utveckling, och även incitamenten för att migrera, mer nyanserade.

Det av riksdagen fastlagda målet med svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det inkluderar insatser för att stärka rättsstater, motverka korruption, bidra till bättre sjukvårds- och utbildningsystem och skapa förutsättningar för sysselsättning. Genom denna breda ansats bidrar utvecklingssamarbetet i ett långsiktigt perspektiv till att bemöta grundorsaker till ofrivillig migration samt kan stärka förutsättningarna för att migration sker säkert, ordnat och reguljärt.

Även EU:s utvecklingssamarbete har fattigdomsbekämpning som fördragsstadgad målsättning och Sverige bidrar aktivt till utformningen av denna politik och dess genomförande. EU:s partnerskap med Afrika innehåller bl.a. en allians för uthålliga investeringar och sysselsättning, stöd till fred och säkerhet liksom samarbete kring migration. Målsättningar på migrationsområdet handlar bl. a. om att skapa lagliga vägar för reguljär migration och att genom utveckling och ökade försörjningsmöjligheter minska incitamenten för irreguljär migration.

Stockholm den 6 februari

Peter Eriksson

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-01-29)