Oppositionella röster i Ryssland

Svar på skriftlig fråga 2018/19:863 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesminister Margot Wallström (S)


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:863 av Margareta Cederfelt (M) Oppositionella röster i Ryssland

Margareta Cederfelt har frågat mig om vad jag avser göra för att förmå Ryssland att återuppta utredningen av mordet på Boris Nemtsov och motverka straffrihet för attacker på oppositionella.

Låt mig först säga att det är med stor oro vi följer den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland, där oppositionella systematiskt hindras att verka. Det senaste exemplet är de stundande regionalvalen i Ryssland där oppositionspolitiker har nekats att kandidera. Folkliga protester och missnöjesyttringar mot detta har besvarats med massgripanden och övervåld. Jag har själv kommenterat detta offentligt och uppmanar fortsatt ryska företrädare att garantera invånarnas rättigheter, inklusive rätten till fria och rättvisa val, i enlighet med Rysslands egen konstitution och internationella åtaganden.

När jag själv besökte Moskva i februari 2017 var straffrihet ett centralt tema under mitt möte med representanter för civilsamhället. Det är tydligt att problematiken med straffrihet är utbredd i Ryssland. Mordet på Boris Nemtsov är ett av flera fall som belyser detta. Mordutredningen och rättsprocessen, där fem personer har dömts för att ha utfört mordet, har, precis som Margareta Cederfelt beskriver, av internationella bedömare konstaterats vara ofullständig. Mordet på journalisten Anna Politkovskaja och förföljelser och mord på hbtq-personer i Tjetjenien är ytterligare exempel på straffrihet i Ryssland och tydliga symptom på den omfattande rättslöshet som råder i landet.

Vi följer utvecklingen i Nemtsovs fall noga genom vår ambassad i Moskva och har anslutit oss till EU:s uppmaningar till en grundlig utredning. Vi fortsätter att uppmärksamma Nemtsovs gärning; bland annat deltar ambassaden i Moskva årligen i en ceremoni till hans minne.

Sverige för en principfast politik gentemot Ryssland och uppmanar konsekvent Ryssland att uppfylla sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Häri utgör ett fungerande rättssamhälle byggt på rättsstatens principer om självständigt verkande institutioner en central del. I bilaterala kontakter med ryska företrädare liksom i multilaterala fora, såsom OSSE och Europarådet, framför Sverige krav på oberoende rättsskipning.

Jag vill också understryka betydelsen av Sveriges stöd till det civila samhället i Ryssland. Sverige ger ett omfattande stöd till kontakter mellan det svenska civilsamhället och det ryska civilsamhället, vilket är en viktig del av arbetet för att stödja demokratisk utveckling och bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.

Stockholm den 16 augusti 2019

Margot Wallström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-08-02)