Ökad samhällskunskapsutbildning om partihistoria

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2382 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/01987 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2382 av Björn Söder (SD)
Ökad samhällskunskapsutbildning om partiernas historia

Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några särskilda åtgärder för att öka kunskaperna i skolorna om partiernas egentliga historia.

Av skollagen (2010:800) och förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I läroplanen anges även att skolan ska främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vidare anges att det är nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

De samhällsorienterande ämnena i grundskolan omfattar 885 timmar. I undervisningstiden ingår ämnena samhällskunskap, historia, religionskunskap och geografi. För mellanstadiet och högstadiet framgår att eleverna är garanterade minst 70 respektive 75 timmar undervisning i varje enskilt ämne.

I kursplanen i ämnet samhällskunskap för grundskolans högstadium ingår att undervisningen ska behandla politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Även för mellanstadiet framgår att undervisningen i samhällskunskap ska behandla politiska val och partier i Sverige, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

I kursplanen i ämnet historia för grundskolans högstadium ska bland annat frågor om Sveriges demokratisering under 1900-talet tas upp i undervisningen. I det centrala innehållet anges att undervisningen ska behandla bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män samt kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. I den revidering av grundskolans kursplaner som gäller från den 1 juli 2022 är innehållet i stort sett oförändrat. Det är endast skrivningen i samhällskunskap i årskurs 4–6, ”som har betydelse för eleven”, som har strukits.

Tillsammans med läroplanens inriktning för att främja demokratiska värderingar och kritisk granskning av information, samt det ämnesinnehåll som finns i grundskolan, anser jag att skolan tillförsäkrar eleverna en god utbildning i partiernas historia.

Stockholm den 7 april 2021

Anna Ekström