Svar på fråga 2018/19:899 av Anders Österberg (S) Avsättningen av borgmästare i Turkiet samt fråga 2018/19:906 av Amineh Kakabaveh (V) Nya angrepp på demokratin i Turkiet
Anders Österberg har frågat mig vad regeringen kan göra för att den turkiska staten ska respektera mänskliga rättigheter och frige de politiska fångarna. Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som enskilt land och inom EU kommer att kraftfullt fördöma den turkiska regeringens och myndigheternas angrepp på medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter och kräva omedelbar frigivning av fängslade HDP-ledare och -medlemmar. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen ser med djup oro på situationen i Turkiet. Utvecklingen är oacceptabel. Fri opposition är en förutsättning för ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat, något vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara. Regeringen publicerar regelbundet landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den senaste rapporten om Turkiet publicerades i februari i år och avhandlar situationen för oppositionspolitiker, däribland HDP:s företrädare.
Sverige är pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de internationella fora som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås.
Inom EU har Sverige regelbundet uppmärksammat situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker, civilsamhällesaktörer. Även situationen för fackligt aktiva är oroande.
I samband med årets lokalval betonade Sverige och EU att säkerställandet av fria, rättvisa och transparenta valprocesser är grundläggande för demokratin och för relationen mellan Turkiet och EU. Sverige uttryckte också i EU oro över Högsta valrådets beslut att genomföra borgmästarvalet i Istanbul igen samt att olämpligförklara folkvalda kandidater i sydöstra Turkiet.
För de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet är bevakandet av rättegångar, till exempel mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Det gäller exempelvis rättegångar som ägt rum mot de båda ledarna för oppositionspartiet HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Sverige verkar även för att andra länder ska bevaka rättegångar för att visa solidaritet och uppmärksamma de här fallen. Vi kräver deras frigivning och har framfört det kravet i flera olika sammanhang.
Stockholm den 29 augusti 2019
Margot Wallström