Kårobligatoriet på stiftelsehögskolor

Svar på skriftlig fråga 2009/10:888 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz

Statsrådet Tobias Krantz

den 16 juni

Svar på fråga

2009/10:888 Kårobligatoriet på stiftelsehögskolor

Statsrådet Tobias Krantz

Mikael Damberg har frågat mig om jag anser att det är förenligt med riksdagens beslut och med regeringens avsikt att kårobligatoriet behålls på stiftelsehögskolorna, eller om jag avser att inskränka stiftelsehögskolornas frihet att fatta denna typ av beslut.

Studenternas möjlighet till inflytande över universitets och högskolors utveckling är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet. Det är min fulla övertygelse att studentkårer som bygger på frivilligt deltagande kommer att stärka och vitalisera studentinflytandet och även öka kårernas legitimitet. Studentinflytande säkras genom studenternas engagemang snarare än genom regleringar, bestämmelser och obligatoriskt föreningsmedlemskap.

Studenternas medverkan i lärosätets kvalitetsarbete, bland annat uttryckt genom rätten att vara representerade i olika organ inom universitetet eller högskolan, är av stor betydelse för utvecklingen av svensk högre utbildning. För att även efter att kårobligatoriet avskaffas möjliggöra en infrastruktur för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ har regeringen i propositionen Frihet och inflytande – kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) därför gjort bedömningen att verksamheten bör stödjas med statsbidrag. Regeringen bedömde att även enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina bör få ta del av dessa medel för att främja studentinflytandet och utbildningens kvalitet.

En grundläggande uppgift för universitet och högskolor i ett demokratiskt kunskapssamhälle är att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. En konsekvens av att friheten ökar och den politiska styrningen minskar är att universitetens och högskolornas eget ansvar ökar. Organisatorisk mångfald var en bärande tanke i 1993 års högskolereform när de så kallade stiftelsehögskolorna inrättades. I dag bedrivs de fortfarande privaträttsligt med frihet att utveckla sin egen verksamhet. Enskilda utbildningsanordnare omfattades inte av det offentligrättsligt reglerade kårobligatoriet. Det har alltid stått dessa fritt att i avtal bestämma om deras studenter ska omfattas av en skyldighet att tillhöra en studentsammanslutning.

Regeringens uppfattning är att obligatoriskt föreningsmedlemskap är högst tvivelaktigt utifrån centrala demokratiska principer. Kårobligatoriets avskaffande är en principiellt viktig fråga. Jag avser att noga följa utvecklingen och vill inte utesluta att det finns anledning att återkomma till frågan.

Händelser

Inlämnad: 2010-06-10 Anmäld: 2010-06-14 Besvarad: 2010-06-16 Svar anmält: 2010-06-16

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2010-06-10)