Omfattande planerat tekniskt arbete

Under måndagen pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Under arbetet genomförs olika testsändningar från kammaren. Det kommer även att publiceras sändningar i webb-tv-arkivet. Delar av det som visas i webbplatsens kalender för måndag 23 maj är testinformation. Arbetet är ett led i att modernisera tekniken för webb-tv på riksdagen.se. Vid frågor kontakta riksdagsinformation.

ISDS i TTIP-avtalet mellan EU och USA

Svar på skriftlig fråga 2013/14:441 besvarad av Statsrådet Ewa Björling

Statsrådet Ewa Björling

den 4 mars

Svar på fråga

2013/14:441 ISDS i TTIP-avtalet mellan EU och USA

Statsrådet Ewa Björling

Leif Jakobsson har frågat mig hur jag avser ställa mig till en eventuell investerarstat tvistlösningsmekanism, s.k. ISDS-mekanism, i TTIP-avtalet och de konsekvenser en sådan kan innebära.

Inledningsvis vill jag tacka Leif Jakobsson för att han tar upp en viktig fråga. TTIP är ett avtal för tillväxt och jobbskapande och är särskilt viktigt för ett litet och exportberoende land som Sverige. Regeringens mål med TTIP är att eliminera barriärer för handels- och investeringsutbyte samt att skapa rättvisa spelregler för företag på båda sidor av Atlanten.

I debatten har frågan väckts om en ISDS-mekanism skulle kunna inkräkta på våra möjligheter att fatta demokratiska beslut. Jag har stor respekt för frågeställningen. Det är därför som jag har varit tydlig med att investeringsreglerna i TTIP inte ska begränsa vår demokrati. Samtidigt ska man komma ihåg syftet bakom investeringsskydd i handelsavtal, inklusive ISDS-mekanismen. Bland annat ska det garantera europeiska och amerikanska investerare en icke-diskriminerande behandling. Detta tycker jag är rimligt, inte minst eftersom tydliga och transparenta regler för utlandsinvesteringar gynnar ett öppet investeringsklimat.

Det är ännu för tidigt att säga om klausuler om investeringsskydd kommer att ingå i TTIP-avtalet. Men utifrån hur existerande investeringsskyddsavtal är utformade vet vi att investerarens rättigheter är begränsade. Vanligtvis ingår skydd mot diskriminering, skydd mot expropriation samt krav att behandla investerarna rättvist och skäligt.

En investerare måste visa att dessa allmänt accepterade principer i internationell rätt inte har respekterats. FN:s statistik om tvistlösning under investeringsskyddsavtal ger inte heller någon bild av att investerare gynnas särskilt. Av alla avslutade fall fram till och med 2012 vann staten 42 procent av fallen, investeraren 31 procent och 27 procent gjordes upp genom förlikning mellan parterna.

Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog med Leif Jakobsson och andra engagerade aktörer om denna och andra TTIP-frågor.

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2014-02-21 Anmäld: 2014-02-25 Besvarad: 2014-03-04 Svar anmält: 2014-03-04

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2014-02-21)