ILO:s kärnkonventioner och TTIP

Svar på skriftlig fråga 2014/15:80 besvarad av Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister

Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister

Utrikesdepartementet

Statsrådet Damberg

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:80 av Ali Esbati (V) ILO:s kärnkonventioner och TTIP

Ali Esbati har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att ILO:s kärnkonventioner ska vara en absolut bottenplatta i förhandlingarna om TTIP.

EU:s frihandelsavtal bygger på gemensamma värderingar angående mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, demokrati och rättsstatsprincipen. I mandatet för förhandlingarna om frihandelsavtalet med USA (TTIP) anges att parterna ska arbeta för ekonomisk utveckling, full och produktiv sysselsättning samt främja efterlevnad och effektivt genomförande av internationella arbetsrättsliga standarder.

Ett TTIP-avtal ska inte sänka de sociala, ekonomiska och fackliga rättigheter som uppnåtts i Sverige och EU eller försvåra möjligheterna att förbättra dem.

Sverige har drivit på för att företagen tar sitt miljömässiga och sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) och att hänvisningar görs till internationella CSR-riktlinjer, t.ex. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, i EU:s frihandelsavtal.

Förutom att frihandelsavtalen uppmuntrar genomförandet av internationella arbetsrättsliga avtal och miljöavtal sker samarbete kring frågor som är relevanta för parterna. En särskild kommitté sätts upp efter att avtalet har trätt i kraft, för att garantera kontinuerligt samarbete och att frågorna drivs framåt. I samband med att EU beslutar om att inleda frihandelsförhandlingar med ett land utförs även en konsekvensbedömning om avtalets effekt på de tre dimensionerna (ekonomisk, social och miljömässig) av hållbar utveckling, en s.k. Sustainability Impact Assessment (SIA).

Den höga skyddsnivå som uppnåtts i EU på miljöområdet och grundläggande regler på arbetsmarknaden är inte föremål för förhandling i TTIP. Avtalet väntas istället innehålla uppmaningar till parterna att implementera ILO-konventioner och samarbeta i frågorna.

Att USA inte har ratificerat ett antal av kärnkonventionerna innebär inte att vi bör sänka kraven. Nu är det i stället viktigt att genom TTIP främja att både USA och EU tillämpar ILO:s kärnkonventioner. Genom TTIP och andra handelsavtal finns möjlighet att faktiskt förstärka arbetet för rättigheter i arbetslivet. Det kan man göra genom att:

- Inkludera arbetsmarknadens parter i diskussionerna kring hur avtalet ska se ut. Nyligen var de svenska parterna på arbetsmarknaden i USA

för att genomföra ett seminarium om TTIP tillsammans med sina amerikanska motsvarigheter och amerikanska och svenska regeringsrepresentanter. I Bryssel ingår fack och arbetsgivare i en rådgivande grupp till EU-kommissionen.

- I avtalet verka för att USA tillämpar innehållet i de kärnkonventioner man i dag inte är part till.

- Verka för att ett fora för uppföljning och för konsultationer sätts upp där fackliga rättigheter och kränkningar av dessa behandlas. Det är regeringens uppfattning att systemet måste vara transparent, inkludera arbetsmarknadens parter och att nära kontakt hålls med ILO för att ta tillvara dess expertis. Syftet är att bidra till att avsteg åtgärdas av den felande parten.

Jag anser att avtalet mellan EU och USA innebär ökade möjligheter till samarbete på området. Det är mycket positivt, särskilt eftersom avtalet sannolikt kommer påverka hur andra frihandelsavtal kommer att se ut i framtiden.

Stockholm den 26 november 2014

Mikael Damberg

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2014-11-18)