FN:s utvecklingsorganisationer

Svar på skriftlig fråga 2020/21:886 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Svar på fråga 2020/21:886 av Mats Nordberg (SD)
FN:s utvecklingsorganisationer

Mats Nordberg har frågat mig om jag, mot bakgrund av en artikel i Financial Times gällande korruption knuten till UNDP och den internationella miljöfonden GEF, anser att Sveriges bidrag till fonder som GEF och GCF bör minska till förmån för svenska bilaterala biståndsprojekt inom områden där Sverige är internationellt ledande och om jag avser att vidta några åtgärder.

Först av allt önskar jag att klargöra att det inte riktats anklagelser om bedrägeri eller anklagelser mot Globala miljöfaciliteten, vilket jag också lyft i fråga 827 från Björn Söder och 865 från Hans Wallmark. GEF genomför inte sina insatser själv, utan genom organisationer som är särskilt godkända för ändamålet, för närvarande 18 till antalet.

Såväl GEF som GCF har helt centrala roller för genomförandet av klimatavtalet i Paris, liksom Globala Vaccinalliansen (Gavi) samt Globala fonden för Aids, Malaria och Tuberkulos är oundgängliga på hälsosidan, något som blivit extra tydligt under coronapandemin.

De har en bredd, landnärvaro och genomförandekapacitet som inte är möjlig att uppnå inom det bilaterala biståndet. De omfattande svenska kärnstöden ger vidare Sverige en god möjlighet att påverka organisationens inriktning och verkar för svenska prioriteringar. Därmed blir Sveriges genomslag långt större än de svenska medlen. Sverige arbetar aktivt gentemot organisationerna för att dessa ska ha starka system för uppföljning och kontroll.

Men även det bilaterala biståndet är centralt. Det möjliggör bland annat att vi kan föra en nära dialog med våra nationella samarbetspartners, att vi kan följa utvecklingen på plats och att vi snabbt kan reagera på förändringar och kriser. Men det möjliggör också att vi kan dra nytta av kompetens som finns i det svenska samhället. Regeringen har av bland annat dessa anledningar valt att för 2021 fördela en större del av det ökade utrymmet inom UO 7 Internationellt bistånd till det bilaterala biståndet.

Nyckeln är just de komplementära rollerna som de olika typerna av bistånd spelar. Det multilaterala biståndet ger bredd, möjlighet att dra nytta av den internationella kompetensbasen och genomslag för svenska prioriteringar i biståndet bortom de svenska medlen. Det bilaterala biståndet ger en närhet till verksamheten och andra möjligheter att arbeta kontextspecifikt. För att få största möjliga effekt av de svenska biståndsmedlen behöver vi en god balans mellan olika, kompletterande, typer av bistånd.

Stockholm den 16 december 2020

Peter Eriksson

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2020-12-07)