Svar på fråga 1997/98:845 om EU-anknytning till Echelon
Justitieminister Laila Freivalds
Bengt Hurtig har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra att avlyssning av telefon, e-mail och faxkommunikation inom Sverige endast sker i enlighet med svensk lagstiftning.
Rätten för svenska myndigheter att avlyssna t.ex. telefonsamtal är noggrant reglerad i rättegångsbalken och lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Dessutom finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. och i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll bestämmelser som ger myndigheterna möjlighet att använda hemlig teleavlyssning i mer speciella situationer.
Den hemliga teleavlyssning som sker i Sverige står under tillsyn av bl.a. Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern. Omfattningen av den avlyssning som sker med stöd av rättegångsbalkens regler rapporteras årligen till riksdagen, se senast regeringens skrivelse 1997/98:26. Riksdagen har vid sin behandling inte funnit anledning till någon kritik. Det kan i det sammanhanget nämnas att justitieutskottet vid sin senaste behandling av frågor om teleavlyssning företog en utökad granskning av domstolarnas och polisens hantering av den hemliga teleavlyssningen (bet. 1997/98:JuU10, rskr. 1997/98:148). Den tvångsmedelsanvändning som sker med stöd av 1952 års tvångsmedelslag - en lag som alltsedan sin tillkomst varit tidsbegränsad - är återkommande föremål för riksdagens prövning när frågan om förlängning av lagens giltighetstid är aktuell. Den underrättelseverksamhet som Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt bedriver står under tillsyn av Försvarets underrättelsenämnd. Det finns således ett väl utbyggt system som garanterar att den avlyssning som sker av svenska myndigheter utförs i enlighet med svensk lagstiftning.
Ett system som Echelon väcker självklart frågor om integritetsskydd och hur hantering av känsliga personuppgifter sker. Kunskaperna om systemet och dess omfattning är osäkra. Det finns skäl att vara mycket uppmärksam på den utveckling som sker på detta område.
När det gäller samarbetet inom EU på det här området kan jag lugna Bengt Hurtig. Inom ramen för tredjepelarsamarbetet i EU utarbetas för närvarande en konvention om ömsesidig rättshjälp. Enligt planerna skall konventionen också innefatta regler om rättsligt bistånd avseende hemlig teleavlyssning. Vad det handlar om är ett på ömsesidigt förtroende grundat rättsligt samarbete. Det finns emellertid inga ambitioner inom EU att skapa ett internationellt avlyssningsnätverk. Det samarbete som åsyftas i rapporten från Statewatch rör något helt annat. Det handlar om ett samarbete som bottnar i de erfarenheter som olika länder gjort i samband med avregleringen av telemarknaderna. Ambitionen där inskränker sig emellertid till att på ett nationellt plan bibehålla de tekniska möjligheterna att använda ett utredningsverktyg som alla EU-länder funnit vara omistligt i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten.