Det svenska förhållningssättet till GMO

Svar på skriftlig fråga 2016/17:767 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Miljöminister Karolina Skog (MP)


PAGE

2


Dnr M2017/00224/Ke
M2017/00225/Ke

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:767 av Åsa Coenraads (M) Det svenska
förhållningssättet till GMO och 2016/17:768 av Åsa Coenraads (M)
Regeringens förhållande till expertmyndigheternas bedömningar

Åsa Coenraads har frågat landsbygdsministern varför regeringen röstade nej till två av majssorterna utan att förankra detta med riksdagen samt på vilka grunder statsrådet och regeringen gjorde andra bedömningar än EFSA och Statens jordbruksverk.

Odling av genmodifierade grödor (GMO) diskuteras och beslutas i Europeiska kommissionens Ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, GMO-sektionen, under direktiv 2001/18/EG. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på dessa frågor.

Regeringen överlade med riksdagens miljö- och jordbrukspolitiska utskott i juni 2015 och förankrade då regeringens politik inom området. Då framgick bland annat följande:

GMO produkter måste alltid vara lika säkra som sina konventionella motsvarigheter. Regeringen bedömer varje GMO för sig och från fall till fall beroende på vilka egenskaper som organismen har. De ställningstaganden som sker ska grundas på vetenskap. De vetenskapliga bedömningarna tar hänsyn till risker för människors och djurs hälsa och miljön jämlikt försiktighetsprincipen. Odling eller användning av GMO i Sverige får inte leda till en negativ påverkan på biologisk mångfald. Ökad bekämpningsmedelsanvändning på grund av odling av GMO ska så långt det är möjligt undvikas.

Förutsatt att Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) och de svenska myndigheterna gör bedömningen att användning av dessa GMO som livsmedel eller foder är lika säkra som sina konventionella motsvarigheter föreslås Sverige rösta ja till godkännande av dessa produkter. För GMO:er där odlingen medför miljö- och hälsorisker, exempelvis användning av bekämpningsmedlet glufosinatammonium eller användning av extra höga halter av bekämpningsmedel, röstar Sverige nej om ansökan gäller odling.

De ärenden som kom upp till diskussion och eventuell omröstning vid genomförandekommitténs möte den 27 januari 2017 gäller bl.a. två majssorter (Bt11 och 1507) som är resistenta mot det giftiga ogräsmedlet glufosinatammonium. Det tredje ärendet rör majssorten MON 810 som är resistent mot skadegörare. Avseende MON 810 följde regeringen myndigheternas rekommendation och röstade ja eftersom den egenskap som tillförts växten inte bedöms ha negativa konsekvenser för hälsan eller miljön.

Glufosinatammonium är ett särskilt farligt ämne och har klassificerats som fortplantningsstörande (reproduktionstoxiskt) i kategori 1B. Det innebär att ämnet inte längre uppfyller kraven för ett godkännande enligt förordning (EU) 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Det får dock användas under det godkännande som finns enligt den gamla lagstiftningen tills det ska omprövas enligt den nya.

Ett godkännande av odling av dessa genmodifierade grödor innebär således en risk för ökad användning av växtskyddsmedlet glufosinatammonium.

Kemikalieinspektionen, som är ansvarig expertmyndighet, har framfört att införande av herbicidtoleranta grödor i praktiken leder till ett ökat beroende av kemikalier inom jordbruket samt har vidare framfört att Sverige bör ha en restriktiv hållning när det gäller introduktionen av ny GMO-teknik som skapar herbicidtolerans hos växter. Kemikalieinspektionen har också varnat för att det på senare år skett en ökning av bekämpningsmedelsrester i miljön.

En ökning av bekämpningsmedelsrester i miljön motverkar det nationella genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel. Regeringen har i skrivelsen Giftfri vardag (skr. 2016/17:169, s.46) angett att, För att uppnå detta ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och så långt det är möjligt ge företräde till icke-kemiska metoder. Ett godkännande av GMO som möjliggör användningen av glufosinatammonium skulle således stå i strid med regeringens miljöpolitik, särskilt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Ett godkännande riskerar vidare att motverka uppfyllandet av EU:s miljöhandlingsprogram och det prioriterade målet nr 3 – Att skydda unionens medborgare mot miljöbelastningar och risker för hälsa och välbefinnande.

Regeringen röstade således nej till godkännandet av majs Bt11 och majs 1507 i dessa två odlingsärenden med hänvisning till att odlingen innebär en risk för ökad användning av glufosinatammonium. I den bedömningen har regeringen sammanvägt samtliga expertmyndigheters synpunkter samt regeringens kemikaliepolitik.

Detta är i enlighet med den GMO-politik som förankrades med riksdagen 2015, regeringens proposition 2013/14:39 På väg mot giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken, samt regeringens skrivelse 2016/16:169 Giftfri vardag.

Stockholm den 8 februari 2017

Karolina Skog

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-01-31)