Det nordiska skatteavtalet och sjömännens situation

Fråga 2020/21:1050 Det nordiska skatteavtalet och sjömännens situation

av Boriana Åberg (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Det nordiska skatteavtalet reglerar bland annat inkomst av arbete som utförs ombord på fartyg som går i internationell trafik. Med internationell trafik menas transport med fartyg utom då det används uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat. Inkomst av arbete på ett fartyg som går i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet fartyget har.

Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen tillämpar Skatteverket en ny tolkning i de fall ett fartyg registrerat i ett annat nordiskt land än Sverige (och som har svensk besättning ombord) bedriver inrikes trafik i Sverige eller ett annat nordiskt land. Detta innebär att en i Sverige bosatt sjöman som är anställd på ett fartyg flaggat i ett annat nordiskt land kan komma att beskattas olika beroende på hur fartyget går.

Beskattningen blir oförutsägbar eftersom rederierna inte själva styr hur deras fartyg går, utan transportsträckorna beror på lastägarnas önskemål. Ännu mindre kan en enskild sjöman påverka hur dennes arbetsplats flyttar på sig.

Skatteverkets nya regeltolkning innebär att sjömännen måste redovisa varje resa för sig och beskattas i båda länder. Särskilt problematiskt är det när fartyget är flaggat i Danmark, eftersom det danska systemet med ”nettolöner” skiljer sig från de svenska, och i praktiken är det omöjligt att dra av inbetald skatt i Danmark. Det skapas en orimlig administrationsbörda för rederiet, men också för de enskilda sjömännen. Därtill blir beskattningen varken förutsägbar eller rättssäker. 

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att skapa rimliga och förutsägbara regler för svenska sjömän, anställda på nordiskt flaggade fartyg?