Den svenska ubåtsjaktförmågan

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1076 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Dnr Fö2017/00447/MFI

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1076 av Erik Ottoson (M) Den svenska ubåtsjaktförmågan

Erik Ottoson har frågat mig på vilket sätt det svenska försvarets förmåga att bedriva ubåtsjakt har förstärkts sedan hösten 2014.

Riksdagen har fattat beslut om en inriktning för Sveriges försvar 2016-2020. I propositionen aviserar regeringen att den försvarspolitiska inriktningen för perioden måste utgå från den förändrade säkerhetspolitiska miljön i Östersjön och i Europa. Enligt riksdagens beslut går nu försvaret från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen.

Den svenska ubåtsjaktförmågan kommer att stärkas inom perioden genom att såväl ubåtsflottiljen som sjöstridsflottiljerna rekryterar extra besättningar för att öka uthålligheten. Marinen genomför halvtidsmodifiering av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall och säkerställer därmed att ubåtsjaktförmågan vidmakthålls även på dessa fartyg.

Sex stycken bevakningsbåtar byggs om till bojbåtar för undervattensspaning. Leverans av helikopter 14 F med sjöoperativ förmåga sker under perioden. Bevakningsbåtskompaniets bevakningsbåtar livstidsförlängs och minröjningsfartygen av Kosterklass får antiubåtsgranatkastarsystem monterat på fartygen. Rörliga undervattenssensorer omsätts och minsystem vidmakthålls för att säkerställa en viktig del av sensorfunktionen i ubåtsjaktförmågan

Marinen genomför även ett antal ubåtsjaktövningar såväl nationellt som internationellt under perioden.

Stockholm den 29 mars 2017

Peter Hultqvist

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-03-20)