Bristen på veterinärer och djursjukvårdare

Svar på skriftlig fråga 2018/19:640 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Statsrådet Jennie Nilsson (S)



Svar på frågorna

2018/19: 639 Risken för stängda djursjukhus och akutmottagningar

2018/19: 640 Bristen på veterinärer och djursjukvårdare

2018/19: 641 Brist på veterinärer med specialistkompetens

alla av Marléne Lund Kopparklint (M)

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig

vad jag avser göra för att säkerställa att djursjukhus och akutmottagningar inte ska behöva stänga ned, särskilt inte under semestertider och andra ledigheter då problemet med brist på personal är som störst i dag,

hur jag tänker säkra upp djursjukvården i Sverige så att våra djur får rätt vård i rätt tid, och

hur jag tänker säkerställa tryggheten beträffande djursjukvården för Sveriges lantbrukare som har djurhållning.

Djurens hälso- och sjukvård har genomgått omfattande förändringar under de senaste åren. Ägarstrukturerna har med början 2011 förändrats kraftigt då många fristående kliniker och djursjukhus köpts upp av två stora företag. Alltmer avancerade tekniker och behandlingsmetoder används inom djursjukvården. Djurägare har höga förväntningar på tillgänglighet och servicenivå. Omsättningen för privata veterinärverksamheter som bedrivs i aktiebolagsform har ökat med 38 procent mellan åren 2013 och 2016. Detta framgår bl.a. av Konkurrensverkets rapport 2018:6 Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring.

Branschen vittnar om bemanningssvårigheter i synnerhet när det gäller djursjukskötare. Djursjukskötare utbildas vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I likhet med andra universitet och högskolor ansvarar SLU för att fatta beslut om utbildningsutbudet utifrån bedömningar av studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. SLU har under senare år fördubblat antalet utbildningsplatser för djursjukskötare.

För att underlätta situationen på området har Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) föreskrivit om undantag som gör att djurvårdare under vissa förutsättningar får utföra moment som ska vara förbehållna legitimerad personal, t.ex. att söva djur. Det s.k. snabbspåret för nyanlända veterinärer att bli legitimerade djursjukskötare ger ett värdefullt tillskott av djurhälsopersonal.

Jag är medveten om att det råder en brist på veterinärer, inte minst vad avser vård av lantbrukets djur. Jordbruksverket ser ett ökat intresse från veterinärer från andra EU-länder att tillfälligt tillhandahålla sina tjänster i Sverige. Det är en viktig lösning för att klara sommaren på många kliniker och för Distriktsveterinärerna. Distriktsveterinärerna har en viktig roll när det gäller vård av lantbrukets djur. Distriktsveterinärerna, som är Jordbruksverkets basorganisation för samhällsnyttiga veterinärtjänster, ser till att alla djur i människans vård och i hela landet ska kunna få hälso- och sjukvård om det finns djurskyddsskäl. Distriktsveterinärerna ska i de områden där de är etablerade bedriva hälso- och sjukvård för lantbrukets djur.

Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker som behärskar alla vanliga djurslag. Det pågår dock ett arbete mot en ökad specialisering mot särskilda djurslag som t.ex. nöt, gris och fjäderfä av såväl veterinärer som mottagningar inom Distriktsveterinärerna, vilket leder till ett utökat samarbete där mottagningarna kan komplettera varandra. Distriktsveterinärerna har även djurslagsinriktade arbetsgrupper i syfte att kvalitetssäkra vården.

Det är viktigt att alla djur som vi människor håller får den vård de behöver. Jag fortsätter att noggrant följa utvecklingen inom djurens hälso- och sjukvård.

Stockholm den 21 maj 2019

Jennie Nilsson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-05-10)