Svar på fråga 2022/23:282 av Björn Söder (SD) Blockaden av Latjinkorridoren samt fråga 2022/23:290 av Håkan Svenneling (V) Blockaden mot Nagorno-Karabach
Björn Söder har frågat mig huruvida jag avser fördöma Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, samt vilka andra åtgärder regeringen avser vidta i egenskap av EU:s ordförandeland. Håkan Svenneling har också frågat mig huruvida jag och regeringen avser fördöma blockaden av Latjinkorridoren som förbinder Armenien med enklaven Nagorno-Karabach. Jag besvarar frågorna samlat.
Regeringen ser med oro på de humanitära konsekvenser som begränsningen av den fria rörligheten genom Latjinkorridoren har medfört sedan den 12 december 2022. Ett stort antal människor är beroende av denna förbindelse för tillgången på bland annat livsmedel och mediciner. Jag har i samtal med såväl azerbajdzjanska som armeniska företrädare betonat vikten av att den fria rörligheten genom Latjinkorridoren återställs.
Regeringen har noga följt utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan den senaste militära upptrappningen den 13–14 september 2022. Sverige stödjer EU-institutionernas ansträngningar, inklusive de flerpartssamtal som leds av ordförande i Europeiska rådet Charles Michel, vilka syftar till att förhandla fram ett långsiktigt hållbart fredsavtal. Den nya GFSP-insatsen i Armenien (EUMA) som EU beslutade om i samband med Utrikesrådets möte den 23 januari har till uppdrag att verka förtroendeskapande och bidra till ökad stabilitet i gränsområdet med Azerbajdzjan. Insatsen kommer även att bidra till de EU-ledda fredssamtalen. Sverige stödjer det fortsatta arbetet med att etablera insatsen och ser det som en viktig del av EU:s engagemang för fred och stabilitet i Södra Kaukasien.
Stockholm den 8 februari 2023
Tobias Billström