Biståndsavräkningar för flyktingmottagande

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1675 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på fråga 2021/22:1675 av Hans Wallmark (M) Biståndsavräkningar för flyktingmottagande

Hans Wallmark har frågat mig på vilken grund jag föredrar att låta avräkningar för flyktingmottagandet från Ukraina på grund av Rysslands krig tas från stöd till det civila samhället och NGO:er istället för att dra ned på kärnstöd till en eller flera internationella organisationer.

Den exceptionella situationen som uppstått till följd av Ryssland attack på Ukraina har lett till osäkerhet och svåra avvägningar. Som Hans Wallmark framhåller har det humanitära biståndet inte belagts med någon limit/ett utbetalningstak. Regeringen har bedömt det humanitära biståndet som särskilt angeläget för att stödja krigets offer i Ukraina, men också andra som drabbas av humanitära kriser i länder som Afghanistan, Jemen samt på Afrikas horn.

Förutom humanitärt stöd genom bilaterala insatser bedömer regeringen att kärnstöd till multilaterala organisationer är centralt, särskilt för organisationer med humanitär verksamhet. Kärnstöd ger dessa organisationer flexibilitet att ställa om och anpassa sin verksamhet vid nya eller förvärrade kriser, såsom i Ukraina, och kunna använda medel där de behövs som mest. Det är också mer kostnadseffektivt än öronmärkning. Dessa stöd har utbetalats som planerat, bland annat till Världslivsmedelsprogrammet (WFP), FN:s flyktingorgan (UNHCR) och FN:s kontor för humanitärt bistånd (UNOCHA).

Också utbetalda kärnstöd till det multilaterala systemet inom andra prioriterade områden som jämställdhet, fred och klimat är viktiga för ett effektivt utvecklingssamarbete, liksom de bidrag som kanaliseras genom det civila samhället.

De utbetalningstak (limiter) som införts för högre asylavräkningar än vad som hade prognosticerats innan Rysslands invasion av Ukraina har förutom policyöverväganden behövt ta hänsyn till vilka utbetalningar som redan är gjorda. Flera multilaterala stöd hade redan utbetalts, innan kriget, vilket påverkar möjligheter att avvakta med vissa av dessa utbetalningar.

De utbetalningstak som satts är inte slutliga utan syftar till att ha beredskap för ökade avräkningar baserat på Migrationsverkets prognoser. Migrationsverkets senaste prognos pekar på lägre asylkostnader i biståndet än vad myndigheten tidigare beräknat. Därför har regeringen nyligen justerat ner utbetalningsstaken. Bland annat har anslagsposten för Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället fått minskade limiter så att 90 procent av ursprunglig budget om 1 955 miljoner kronor kan användas.

Regeringen står fast vid enprocentsmålet och Sverige är fortsatt en av världens absolut största biståndsgivare även oaktat asylavräkningar. Prioriteringen av ekonomiskt stöd till det civila samhället kvarstår trots att vi gjort justeringar i budgeten givet situationen vi befinner oss i.

Stockholm den 15 juni 2022

Matilda Ernkrans