Till innehåll på sidan

Behov av kraftfulla åtgärder mot välfärdsbrottslighet

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1768 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
S2022/03085 Socialdepartementet Socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1768 av Julia Kronlid (SD)
Behov av kraftfulla åtgärder mot välfärdsbrottslighet

Julia Kronlid har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att stoppa den allvarliga brottsligheten mot svensk välfärd.

Välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar är ett komplext område som innefattar allt från enstaka misstag från enskilda individer till organiserad brottslighet som systematiskt använder välfärdssystemen som inkomstkälla. Att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över våra välfärdssystem handlar bland annat om att bekämpa grov organiserad brottslighet, arbetslivskriminalitet, bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.

För mig som socialförsäkringsminister handlar det om att säkerställa att rätt person får rätt ersättning och att personer får det stöd som de har rätt till. Alla former av organiserad brottslighet, bidragsbrott och felaktiga utbetalningar hotar förtroendet för välfärdssystemen. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till den. Regeringen har därför inlett en offensiv mot välfärdsbrottslighet. På socialförsäkringsområdet har regeringen genomfört, och fortsätter att genomföra, kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk av välfärdssystemen.

Den som får en socialförsäkringsförmån har inte bara en moralisk skyldighet utan också en lagstadgad skyldighet att lämna korrekta uppgifter vid ansökan och att anmäla sådant som påverkar ersättningen. Den som agerar på ett sådant sätt att hon eller han orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut kan göra sig skyldig till bidragsbrott. Vissa uppgifter lämnas dessutom på heder och samvete och av det följer ett straffansvar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska enligt lag se till att varje enskilt ärende utreds i den omfattning som krävs.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontrollverksamhet. Regeringen har till exempel sedan 2021 skjutit till 110 miljoner kronor årligen till Försäkringskassan för att ytterligare stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. År 2021 föreslog regeringen i budgetpropositionen ett övergripande mål för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och en ny struktur inrättades för att möjliggöra en mer enhetlig och tydligare uppföljning och styrning från regeringens sida av arbetet att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Därtill har regeringen gett berörda välfärdsmyndigheter i uppdrag att vart tredje år studera omfattningen av felaktiga utbetalningar i syfte att följa upp det övergripande målet.

I mitten av juni tog jag emot ett delbetänkande från 2021 års bidragsbrottsutredning. Flera tidigare utredningar har pekat på att bidragsbrott inte utreds på ett effektivt sätt och flera olika lösningar har presenterats. Vissa delar i tidigare utredningsförslag har behövt analyseras ytterligare och bland annat därför var det nödvändigt att tillsätta 2021 års bidragsbrottsutredning. Betänkandet har remitterats och därefter följer fortsatt beredning i Regeringskansliet av utredningens förslag.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att genomföra bildandet av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt ta över ansvaret för att betala ut vissa förmåner och stöd från de statliga välfärdssystemen. Myndigheten ska genomföra systemövergripande dataanalyser och granskningar. Utbetalningsmyndigheten ska inleda sin verksamhet i januari 2024 och arbetet med att få myndigheten på plats pågår.

Justitiedepartementet bereder för närvarande förslag till ett nytt regelverk om statliga identitetshandlingar i syfte att minska antalet bedrägerier som begås med användning av förfalskade handlingar.

Informationsutbyte är ett viktigt verktyg i arbetet mot bidragsbrott och fusk. Inom Regeringskansliet arbetar en utredning med att ta fram förslag som syftar till att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor kan utbyta den information om enskilda personer och företag som behövs för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen och för att motverka arbetslivskriminalitet (Fi 2021:B). Utredningen publicerade i januari 2022 en delrapport med en kartläggning av behovet av utökat informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. En slutredovisning ska lämnas senast den 30 juni 2022.

För att ha trygga socialförsäkringar, pensioner och trygghet i alla delar av välfärdssystemen kommer jag och hela regeringen fortsätta att vända på varenda sten för att bekämpa brottsligheten, säkerställa korrekta utbetalningar och värna vår gemensamma välfärd.

Stockholm den 29 juni 2022

Ardalan Shekarabi

Skriftlig fråga 2021/22:1768 av Julia Kronlid (SD) (Besvarad 2022-06-23)

Fråga 2021/22:1768 Behov av kraftfulla åtgärder mot välfärdsbrottslighet

av Julia Kronlid (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Sverige har i decennier haft ett väl utbyggt välfärdssystem vars yttersta uppgift är att tillfälligt eller långvarigt stötta människor som av olika anledningar behöver samhällets hjälp. Välfärdssystemets legitimitet bygger dels på medborgarnas förtroende, dels på att utbetalningar inte går till fel personer. Det bör alltså ligga i både medborgarnas och politikernas intresse att det finns ett stort fokus på att minska bidragsfusk och organiserad brottslighet kring vårt gemensamma välfärdssystem. 

Flera regeringar har genom åren tillsatt utredningar med avsikten att lösa problematiken med felaktiga utbetalningar från det statliga välfärdssystemet. Allt från slarv och otydliga processer hos enskilda myndigheter till organiserad brottslighet ligger bakom att det varje år försvinner stora belopp i felaktiga utbetalningar. Varje person som är berättigad till våra gemensamma skattemedel har en moralisk skyldighet att respektera systemet, vilket gör att myndigheterna är helt beroende av uppgiftslämnarens ärlighet. Bristerna i ett sådant system är uppenbara, inte minst i tider då den samhälleliga gemenskapen och sammanhållningen inte är vad den en gång var. Sverigedemokraterna anser visserligen att en nödvändig åtgärd skulle kunna vara att inrätta en ny myndighet för utbetalningskontroll (SOU 2020:35). Det är dock inte tillräckligt för att stävja brottsligheten mot vårt välfärdssystem. 

En central del av problematiken med felaktiga utbetalningar är olika former av identitetsmissbruk. Detta har särskilts lyfts fram som ett växande och allvarligt problem av Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden i betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU 2017:37). Det har också tagits upp i Polismyndighetens Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2019. Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, FUT, slutförde under 2019 sin kartläggning och uppskattade värdet av de felaktiga utbetalningarna till cirka 18 miljarder kronor årligen. 

Trots att det redan har tillsatts två stora utredningar i frågan tillsattes ännu en utredning med start 2021 (S 2021:03 2021 års bidragsbrottsutredning) som ska delredovisa i juni 2022 och slutredovisa i augusti 2023. Vad som förväntas framkomma utöver de tidigare utredningarna återstår att se, men det är tydligt att både tidigare och nuvarande regering inte har kontroll över hur de ska komma till rätta med dräneringen av välfärden. Enligt Försäkringskassan tar det upp till ett och ett halvt år innan myndigheterna upptäcker de mer organiserade härvorna. 

I ett led att motverka detta har det på senare tid höjts röster gällande ett utökat användande av biometriska data för att kunna knyta en person till en identitet. Genom att använda biometri, exempelvis fingeravtryck, kan en identitet knytas till en viss person och kan inte användas i framtida identitetsfusk. Med utgångspunkt i lagstiftningen gällande avläsning av biometriska data vid passkontroll och framtida utlämning av statligt id-kort anser vi att det i dag finns en författningsmässig grund för att införa biometriavläsning i bred skala, och därmed möjlighet att utreda avläsning av biometri vid fastställande av identitet hos Försäkringskassan och andra myndigheter. Investeringskostnaderna skulle vara ringa, och integritetsintrånget ringa, eftersom identitetsuppgifterna aldrig skulle lämna kortet eller kortläsaren. Vinsten skulle dock vara att en person aldrig skulle kunna ha en annan identitet än den som redan sparats på kortet. 

Regeringen har dock hittills motsatt sig att utreda denna effektiva metod för att motverka identitetsfusk. Man har inte heller föreslagit någon annan åtgärd som skulle kunna förbättra situationen mer än att flytta runt ansvaret. Ett annat allvarligt problem är den sekretess som råder mellan myndigheter. En del av detta kan komma att avhjälpas i och med den nya myndigheten för utbetalningskontroll. Det har dock gått snart två år utan att regeringen fattat något beslut om att gå vidare i denna fråga. 

Behovet av att stoppa bidragsfusk är akut, och regeringen borde redan nu vidta åtgärder för att öka biometrianvändningen och ge Försäkringskassan och övriga myndigheter större befogenheter att dela information med varandra. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa den allvarliga brottsligheten mot svensk välfärd?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.