Till innehåll på sidan

Återkrav av bidrag med anledning av skenskilsmässor

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2470 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
S2021/03317 Socialdepartementet Socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2470 av Katarina Brännström (M)
Återkrav av bidrag med anledning av skilsmässor

Katarina Brännström har frågat mig vad jag avser att göra för att skärpa regelverken och förhindra bidragsbrott i framtiden.

Alla former av bidragsbrott mot välfärdssystemen är oacceptabla. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till det.

Regeringen har därför beslutat om en rad åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 har riksdagen beslutat ett övergripande mål om att andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska minska. Flera myndigheter har tillförts medel för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Försäkringskassans förvaltningsanslag har tillförts 110 miljoner kronor. En särskild funktion på ESV bildas för att stödja och bidra till att samordna arbetet på myndigheterna.

När det gäller Försäkringskassan har det i regleringsbrevet för 2021 införts ett nytt mål om att motverka felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan ska också redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin förmåga att motverka bidragsbrott och för att stärka verksamheten för återkrav och fordringshantering. Dessutom har Försäkringskassan fått ett uppdrag att stärka arbetet med att se till att utbetalningarna blir korrekta redan innan utbetalning, och ett uppdrag att genomföra gemensamma riskanalyser med flera andra utbetalande myndigheter.

Därutöver har regeringen genomfört skärpningar i såväl bidragsbrottslagen som i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen har också förtydligat i Försäkringskassans instruktion att myndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.

Arbetet med att motverka brott mot välfärden behöver ytterligare stärkas. Därför avser regeringen att se över hur berörda myndigheters möjligheter att bidra i arbetet med att effektivt bekämpa bidragsbrott ska stärkas. Regeringen tittar även på hur informationsutbytet mellan myndigheter, arbetslöshetskassor och kommuner kan förbättras i syfte att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Stockholm den 14 april 2021

Ardalan Shekarabi

Skriftlig fråga 2020/21:2470 av Katarina Brännström (M) (Besvarad 2021-04-07)

Fråga 2020/21:2470 Återkrav av bidrag med anledning av skenskilsmässor

av Katarina Brännström (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Försäkringskassan larmar om ett ökande antal bidragsfuskare, vilket främst rör bostadsbidrag och underhållsstöd till följd av skenskilsmässor. Antalet upptäckter har ökat rejält, och antalet återkrav av felaktiga utbetalningar har nästan tredubblats de senaste fem åren. Systemen är så uppbyggda att det är lätt att få ekonomiskt stöd i olika situationer, när livet förändras. Man ansöker helt enkelt på Försäkringskassans hemsida och uppger ändrade förhållanden; pengar utbetalas relativt snabbt och kontrollen hänger inte med.

Ingen vet hur många ärenden som är felaktiga, och mörkertalet är troligen stort. Men bara i Skåne hittades felaktigt utbetalda bidrag för 20 miljoner i bostadsbidrag och underhållsstöd år 2020. Detta kan tyda på miljardbelopp som totalt är felaktigt utbetalda i Sverige, alltså både många och stora ekonomiska brott. Ofta visar det sig att bedragarna inte kan betala tillbaka, och därmed hamnar de hos Kronofogden med allt vad det innebär.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vad avser statsrådet att göra för att skärpa regelverken och förhindra dessa brott i framtiden?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.