Arbetet mot antibiotikaresistens

Svar på skriftlig fråga 2018/19:856 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Socialminister Lena Hallengren (S)


S2019/03205/

FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:856 av Johan Hultberg (M)
Arbetet mot antibiotikaresistens

Johan Hultberg har frågat mig om jag avser att ta några ytterligare initiativ för att stödja regionerna att nå förskrivningsmålet om 250 recept per tusen invånare och år samt för att minska skillnader regioner emellan i förskrivning som saknar medicinska förklaringar.

Antibiotikaresistens är ett växande gräns- och sektorsöverskridande hot och en prioriterad fråga för regeringen. Användningen av antibiotika i Sverige är bland de lägsta i Europa, vilket bidrar till det jämförelsevist goda resistensläget nationellt för både människor och djur. Detta är bland annat resultatet av ett aktivt engagemang inom olika sektorer och nivåer under en lång tid.

Strama, ett nätverk av myndigheter och organisationer som på nationell nivå verkar för en rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens, visar i rapporten Swedres-Svarm statistik över antibiotikaförsäljning samt antibiotikaresistens. Rapporten är en samproduktion mellan Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Av rapporten framgår att under 2018 nådde två regioner, Jämtland och Västerbotten, det nationella målet för antibiotikaförskrivning till människor på 250 recept per tusen invånare och år. Det nationella genomsnittet för antibiotikaförskrivning till människor har nu nått under 300 recept per tusen invånare och år, vilket är en historiskt låg siffra.

Som Johan Hultberg påpekar är skillnaderna stora mellan landets regioner. Orsakerna till detta är ännu inte helt kartlagda, men genom nationella riktlinjer för antibiotikaförskrivning samt fortsatt övervakning av både antibiotikaanvändning och resistensutveckling förväntas dessa skillnader gradvis minska. Införandet av den nationella läkemedelslistan förväntas också bidra till en ytterligare minskning av antibiotikaanvändning i Sverige. Förbättrad åtkomst till information om en patients tidigare antibiotikabehandling, inklusive uppgift om varför dessa behandlingar eventuellt har satts ut, innebär att förskrivarnas underlag för val av framtida antibiotikabehandling blir bättre än idag. Då den nationella läkemedelslistan kommer att innehålla rikstäckande uppgifter om samtliga förskrivna läkemedel – både vad som har förskrivits och hur mycket som hämtats ut på apotek – ökar förutsättningarna för att minska regionala skillnader.

För att bibehålla Sveriges låga antibiotikakonsumtion samt långsamma resistensutveckling är det viktigt att fortsätta vårt effektiva och långsiktiga arbete med klok antibiotikaanvändning, förebyggande av infektioner och minskad smittspridning. Den reviderade tvärsektoriella handlingsplanen för myndigheterna mot antibiotikaresistens 2018–2020 och regeringens strategi bygger vidare på erfarenheterna och resultaten från ett mångårigt svenskt arbete mot antibiotikaresistens. Sammantaget är Sverige på god väg att nå förskrivningsmålet om 250 recept per tusen invånare samt även minska de regionala skillnaderna genom pågående initiativ, uppdrag och strategier.

Även om Sverige har kommit långt i arbetet mot antibiotikaresistens påverkas vi i hög grad av globala utmaningar. Sverige har därför tillsammans med Storbritannien tagit initiativ till Alliance of Champions, där ett flertal länder arbetar tillsammans för att på internationell nivå begränsa problematiken med ökad antibiotikaresistens.

Stockholm den 2 augusti 2019

Lena Hallengren

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-07-18)